• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Spaning

Vi skådar in i framtiden.

EU trappar upp kampen mot hat

27 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Skall EU stå upp för den demokratiska rättsstatens principer eller fokusera på att bekämpa hat?

Frankrike, Österrike och Nederländerna cirkulerar ett arbetspapper i EU:s ministerråd om »Europeiska värderingar«. Man vill att medlemsstaterna dubblar sina insatser mot »rasism, antisemitism, främlingsfientlighet och anti-muslimskt hat«. Och man vill försäkra sig om att »inget stöd ges till entiteter som är fientligt inställda till Europeiska värderingar, speciellt inte ekonomiskt stöd«.

En välvillig tolkning är att vi skall sluta ge stöd till organisationer som inte respekterar människors frihet, lika rättigheter och det demokratiska systemet. Vilket i sig skulle röra om i grytan, om man tillämpar det konsekvent.

Samtidigt uppstår massor av frågetecken. Är detta verkligen vad som avses? Eller handlar det åter om det diffusa begreppet »hat«?

Hur skall det gå till i praktiken? Vem skall dra gränsen och bestämma? Kommer tillämpningen att vara i övrigt opartisk och rättvis? Hur hanterar man till exempel saklig (och annan) kritik mot asylinvandring? Hur undviker man politisk slagsida?

Eller islamism? Att man inte bör hata muslimer bara för att de råkat födas in i en viss kulturkrets är naturligtvis helt korrekt. Det knepiga börjar när nämnda kulturkrets värderingar kolliderar med de europeiska, som man just sagt sig vilja försvara.

EU:s medlemsstater har för övrigt redan rättsliga instrument för att bekämpa hatbrott och diskriminering. Att knyta detta till finansiering och otydliga »värderingar« riskerar att flytta makten från lag till tolkning.

Och vad menas egentligen med »Europeiska värderingar«? Handlar det bara om vårt kulturarv i form av den demokratiska rättsstaten och individens okränkbara rättigheter? Eller gäller det även EU:s överordnade mål om en ständigt fördjupad union? Hur kommer man att se på EU-kritiska röster?

Dokumentet sägs även tala om att utöka konceptet hatbrott, både online och offline. Man vill även att Europol skall ägna hatbrott mer uppmärksamhet.

Vilket känns som att man vill sätta ny fart på frågan om att göra hat och hot till »EU-brott« – som än så länge kört fast i ministerrådet.

• Politico: EU urged to tighten anti-hate speech rules »

Relaterat:
• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism (mars 2024) »
• EU: Försvara demokratin med byråkrati (juni 2025) »

CC0

Arkiverad under: Demokrati, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet

Om (S) nätpoliser (Youtube)

26 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Jag samtalar med Youtube-kanalen Riks om Socialdemokraternas planer på åldersgränser i sociala media och nätpoliser.

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Demokrati, Podcast, Privatliv, Sociala media, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: Socialdemokraterna

Kontrollstaten är ett självspelande piano

24 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Man kan bli en smula konspiratorisk när snarlika förslag om övervakning, åldersgränser och begränsningar av innehåll i sociala media rullas ut samtidigt på olika platser i västvärlden.

Den enkla förklaringen kan vara att politiker och tjänstemän åker på möten och konferenser där man inspirerar varandra och odlar bubblor av fruktan inför allehanda förmenta hot och problem.

Man sneglar på andra länder för att snappa upp nya idéer och projekt som man kan använda för att motivera sin existens. För att visa att man »gör något«. Att man har kontroll.

Resultatet blir att statens olika funktionärer ständigt hittar nya områden att kontrollera, reglera och som stärker deras makt.

Detta går som regel hand i hand med vad som just blivit tekniskt möjligt inom områden som övervakningsteknik, biometrisk identifiering och AI.

Ibland går det lite för fort, som med EU-kommissionens ursprungliga förslag till Chat Control 2 – i vilket man ville ha AI-analys av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden med teknik som inte existerar i fungerande form. Ännu.

Sedan blir det dålig stämning när någon påpekar att våra politiker är på väg att kränka grundläggande mänskliga rättigheter, som yttrandefriheten och rätten till privatliv och privat korrespondens.

Man behöver varken vara raketforskare eller konspirationsteoretiker för att se hur detta fungerar. Det är en tämligen odramatisk, närmast banal, självförstärkande process i många små steg.

Den drivs av ambition, missriktad välvilja, kontrollbehov, institutionell dynamik och möjligen en viss oro för vad befolkningen kan ta sig för. Av människor som ogillar att nätet givit vanligt folk en möjlighet att ifrågasätta, käfta emot och störa maktutövningen.

Sammantaget blir det något slags perfekt storm, med dystopisk potential. Fortsätter utvecklingen så här – då har vi snart skapat ett samhälle som är obehagligt att leva i.

Därför måste friheten och de grundläggande mänskliga rättigheterna alltid försvaras. Online och AFK.

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, Övervakning, Privatliv, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet

Hat och hot är olika saker

19 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Hat är en känsla. Hot är en handling. Sluta blanda ihop dem.

Den nya centerledarens plötsliga avhopp har väckt nytt liv i debatten om hat och hot online.

Till att börja med leder det fel att bunta ihop hat och hot. Hat är en subjektiv känsla, som ibland kommer till uttryck i mustigt språk. Hot är en handling syftande till att kränka någon annans rätt till liv och säkerhet. Vilket är två helt olika saker.

Debatten förvirras ytterligare av att olika former av hat anses vara bättre eller sämre än andra. Vissa former av hat är flertalet helt OK med. Det finns till och med sådant som alla förväntas hata.

Människor kan utifrån sina perspektiv ha fullt giltiga skäl för att hata politiker. Till exempel kan politiska beslut ha sänkt värdet på någons mark. Skatter kan göra att människor inte har råd att tanka bilen. Någons livsmiljö kan ha förändrats till det sämre på grund av politiska beslut. Nya lagar och regler kan leda till oöverstigliga kostnader till exempel för människor som äger en fastighet. Någon enskild kan ha hamnat i kläm utan möjlighet att få hjälp eller upprättelse. Sådant kan driva människor till att hata det eller den som de upplever har skadat dem. Det är inte så konstigt.

Någon kan hata politiker i allmänhet för att den förda politiken befaras leda till omfattande negativa konsekvenser. En viss misstro mot makten kan rent av vara ett sundhetstecken.

Att känna vrede är förståeligt. Att låta den övergå i hat gynnar dock sällan någon – varken sakfrågan eller den offentliga debatten. Allt skulle bli mycket enklare att hantera om folk inte vore så känslomässiga. Men det är inte där vi är idag. Människor är oroade, upprörda och förbannade.

Att många saknar förmåga att uttrycka sig på ett välformulerat och respektfullt sätt är förvisso tråkigt. Men vi kan ju inte förbjuda människor att ventilera sitt missnöje. Även de som uttrycker sig som rövhattar kan ibland ha en poäng. Om man besvärar sig med att se bortom de stötande orden.

Frustrationen blir inte mindre bara för att man begränsar människors rätt att ventilera den. Tvärt om. Missnöje som hålls tillbaka ökar bara trycket i grytan.

Sedan är det en annan sak att folk nu för tiden får veta mer, höra fler röster, utforska fler perspektiv och har tillgång till all världens samlade kunskap med en knapptryckning i telefonen. Det får fler att ifrågasätta och lägga sig i. Vilket i grunden är en bra sak. Dock något som politiker och tjänstemän kan uppleva som störande.

En spekulation är att mycket som stämplas som »hat« i sociala media bara är folk som säger emot. Eller värre, folk som säger emot och som har fakta på sin sida.

För en politiker är det döden att offentligt medge ett fel. Då återstår att skjuta budbäraren. Ett enkelt och bekvämt sätt att göra detta är att avfärda kritik och sakliga argument som hat.

Men om vi börjar stämpla kritik som hat riskerar vi att skapa ett samhälle där endast tillrättalagda åsikter får luft. Vilket vore förödande för den fria åsiktsbildningen.

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: hat och hot

Åldersgräns för sociala media rullas ut i EU

16 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Stegvis rullar EU nu ut en ny app för att kontrollera åldern på användare av sociala media.

Trots oredan kring ålderskontroll för sociala media som uppstått i Storbritannien, är EU i färd med att rulla ut något liknande. För att skydda barn och unga mot olämpligt innehåll. Vilket leder till knepiga gränsdragningsproblem.

Den legala bakgrunden är dels EU:s dataskyddsförordning (GDPR), som ger medlemsstater rätt att sätta gränsen för barns samtycke till behandling av personuppgifter från 13 till 16 års ålder.

Dessutom säger EU:s Digital Services ACT (DSA) att plattformar skall vidta »lämpliga och proportionella åtgärder« för att säkerställa en hög skyddsnivå för minderåriga. DSA kräver även riskbedömningar och transparens kring »systemiska risker«, inklusive påverkan på minderårigas psykiska hälsa och rättigheter.

Flera medlemsstater sätter nu upp egna åldersgränser men i Europaparlamentet argumenterar vissa för en gemensam åldersgräns i hela EU.

Till skillnad från britterna vill EU inte använda olika tredjepartsleverantörer av system för ålderskontroll. Istället introduceras en EU-gemensam app som du identifierar dig i och som sedan sänder en klarsignal till respektive plattform om du har åldern inne.

Detta prövas redan på försök i Frankrike, Spanien, Italien, Danmark och Grekland. Den app för åldersverifiering som används är tänkt att så småningom gå upp i EU:s nya allmänna digitala plånbok.

EU är alltså på väg mot ålderskontroll för sociala media. Vilket innebär att man måste kontrollera åldern på alla användare. Även om verktyget för detta innebär att du bara behöver identifiera dig en gång, på ett ställe – så kan nämnda verktyg fortfarande hackas, läcka, missbrukas och användas för att hålla koll på folk i en bredare mening.

Samtidigt har kommissionen, inom ramen för DSA inlett en barnskyddsgranskning av stora plattformar som YouTube, Snapchat, Apple och Google. De skall redogöra för hur de hindrar minderåriga från att komma åt skadligt eller vuxet innehåll.

Det skall bli intressant att se hur man tänkt sig tvinga amerikanska plattformar att införa EU:s åldersverifiering. Brittiska tillsynsmyndigheten har redan inlett ett förfarande mot 4chan, som inte bryr sig om UK Online Safety Acts krav på ålderskontroll. Vilket lett till att 4chan svarat att britterna inte har jurisdiktion över en amerikansk site. Det kan bli spännande att följa. Speciellt om EU (eller någon medlemsstat) ställer samma krav och får samma svar.

• EU-kommissionen: Commission releases enhanced second version of the age-verification blueprint »
• EU updates age verification blueprint app amid debate on social media restrictions »
• EU Launches New Push For Digital ID Age Checks and Big Tech Probe Under Digital Services Act »

• EU inför ID-krav på nätplattformar (maj 2025) »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Säkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: eID, eIDAS, EUDI, EUeID, GDPR

Brittiska protester mot statligt digitalt ID

15 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Britterna, som varken har personnummer, nationella ID-kort eller central folkbokföring protesterar nu mot planerna på ett statligt digitalt ID.

I Storbritannien hörs högljudda protester efter att regeringen föreslagit ett statligt, digitalt ID.

För oss svenskar känns debatten möjligen lite konstig eftersom vi ju har både personnummer, statligt utfärdade ID-kort och körkort som även fungerar som ID – samt digitalt BankID på våra telefoner, som används för lite av varje.

Britterna hade ID-kort under andra världskriget, men det avskaffades på 50-talet. Man har inga allomfattande personnummer. Däremot har man ett »National Insurance Number« och ett »NHS Number« i sjukvården.

Britterna har inte heller någon central folkbokföring motsvarande den svenska. Istället finns ett Electoral Register för rösträtt; HM Revenue & Customs håller register för skatt och socialförsäkring; sjukvården har sitt NHS Register; General Register Office registrerar födslar, dödsfall och vigslar och i Council Tax Register registreras hushållen för kommunal skatt.

Det finns ingen samkörning av dessa register och du måste själv meddela när du flyttar. Någon automatisk eftersändning finns inte.

Det är från detta man nu vill ta steget mot ett centralt digitalt ID som skall kunna användas för nästan allt. Vilket är ett rätt rejält kliv.

Samtidigt som politiker och myndigheter ser de praktiska fördelarna med ett digitalt ID bubblar massor av förslag om hur det skulle kunna användas för tillgång till fler och andra samhällsfunktioner och för att påverka medborgarnas beteende.

Vilket gör många oroliga. Inte minst i relation till en kommande statlig digital valuta som i kombination med digitalt ID kan användas för att kontrollera och styra hur folk använder sina pengar. Det finns även farhågor om att systemet kan användas för de-banking av folk som uttrycker olämpliga åsikter. Vilket, givet tillståndet för yttrandefriheten i Storbritannien inte känns allt för långsökt. (Det har redan hänt i till exempel Kanada.)

Dessutom finns risken att det skapas någon form av system med sociala krediter. Och så finns en möjlig koppling till den omfattande brittiska användningen av automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats.

Det folkliga motståndet mot ett statligt digitalt ID är omfattande. I skrivande stund har ungefär tre miljoner britter skrivit på en petition för att stoppa förslaget. Demonstrationer förekommer i olika städer. Och plötsligt har frågan blivit politiskt sprängstoff.

På den politiska sidan framförs även kritik mot att förslaget om ett digitalt ID ursprungligen kommer från förre premiärministern Tony Blairs tankesmedja. Och att tekniken eventuellt kan komma att levereras av en nära anhörig till Blair.

Det är också värt att notera att regeringspartiet Labour inte sa något om att införa digitalt ID i den senaste valrörelsen. Många menar att väljarna därför blivit förda bakom ljuset.

I Sverige finns en diskussion om det är så bra att våra digitala ID (BankID och Freja) drivs av privata aktörer. Ser man till den brittiska debatten är det kanske inte uppebart bättre om det sköts i statlig regi – med tanke på hur det kan komma att användas.

Arkiverad under: Europa, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: ID, Storbritannien, UK

Chat Control 2: Vad händer nu?

12 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Nu är det officiellt bekräftat. Det blir ingen omröstning om Chat Control 2 i EU:s ministerråd på tisdag, den 14 oktober.

Även om det var lite svajigt en stund, så kan Tysklands nej till det nu liggande förslaget betraktas som rätt stabilt.

Men det lär dyka upp ett nytt förslag att ta ställning till inför ministerrådets möte den 8-9 december. I så fall rätt kort tid innan mötet.

Men ett nytt förslag måste ändå förberedas på tjänstemannanivå, passera rådets Law Enforcement Working Party och synkas med medlemsstaterna. Så det kommer knappast att gå att hålla det som sker under radarn.

Nu är det läge att kampanja för att EU-kommissionen skall dra tillbaka hela sitt förslag.

Alla säger ju nej. Europaparlamentet. Rättstjänsten. Dataskyddsmyndigheten. Forskare, jurister, tekniker och människorättsaktivister. Utom ministerrådet – som efter tre och ett halvt år fortfarande inte lyckats knäcka den blockerande minoriteten.

EU-kommissionär Magnus Brunner (Ylva Johanssons efterträdare) har följande e-post till sitt kansli: cab-brunner-contact@ec.europa.eu

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag »
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »

• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »

• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »

• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet (augusti 2025) »
• Stoppade tysk domstol just Chat Control 2? »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »

• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »

• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning Taggad som: Brunner, chat control, ChatControl, EU-kommissionen

Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden

10 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Det är massövervakningen av oss alla, utan misstanke om brott som är det stora problemet

Övervakning av människor som misstänks för brott är OK, då de kan antas ha skadat någon annan. Även om formerna för denna övervakning inte sällan är problematiska. Plus att det alltid finns en risk för att övervakningsverktyg missbrukas, överutnyttjas eller får utökat syfte.

Men att övervaka alla? Alltid? Att betrakta hela befolkningen som potentiella brottslingar? Att tränga sig in i alla människors privata konversationer, där AI skall håll koll på om visst olagligt informationsutbyte sker? Vilken dystopi. Vilken bristande respekt för medborgarna.

Ett samhälle där någon alltid kikar över ens axel blir snart outhärdligt.

Chat Control 2 är – i sin senaste tappning – client-side-scanning med spionprogram som skall finnas på operativ- eller applikationsnivå i din telefon och dator. Så att man kan kolla vad du skickar innan informationen krypteras och sänds.

Chat Control 2 skulle förmodligen inte hålla juridiskt. När EU-domstolen 2014 upphävde datalagringsdirektivet slogs principen fast: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Inte för att medlemsstaterna brydde sig. Sverige har fortfarande datalagring elva år senare – där metadata lagras om alla människors telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner och så vidare. För att det kan vara bra att ha. Ett tag var det väldigt populärt för att jaga fildelare.

En statlig utredning föreslår att datalagringen skall utökas till alla meddelandetjänster. Men eftersom en AI-lösning än så länge saknas skall meddelandeoperatörerna vara tvingade att lämna ut innehåll från användarnas meddelanden i läsbar form. Det vill säga okrypterat. Och då måste operatören använda »kryptering« med något slags bakdörr, vilket varken är förenligt med säker kommunikation eller själva idén med kryptering.

Med detta tar man även klivet från att »bara« lagra metadata om våra kommunikationer till att även lagra dess innehåll. Så att man i efterhand kan tillhandahålla detta innehåll i »läsbar form« till myndigheterna.

Utredaren gör bedömningen att i vart fall 70% av befolkningen bör kunna underställas permanent datalagring innan man frestar EU-domstolens tålamod allt för mycket.

Vilket känns som att man tänjer på de grundläggande mänskliga rättigheterna – som tillerkänner alla rätten till privatliv och privat korrespondens. Rätten att äga sitt liv.

Vi måste bygga en mur mot massövervakningen. Lämpligen utifrån EU-domstolens ovan nämnda princip: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Ta strid för den principen. Låt den styra lagstiftningen. Den är vår sista försvarslinje.

Lägg ner Chat Control 2, datalagring och andra former av urskiljningslös massövervakning av alla, alltid.

Lämna vanliga, hederliga människor som inte skadat eller stör någon annan ifred!

CC0

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige

Chat Control 2: Danmark lägger fram nytt förslag

9 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Efter Tysklands nej till Chat Control 2 jobbar det danska ordförandeskapet på ett nytt förslag till EU:s ministerrådsmöte i december.

Tyskland säger nej till det senaste förslaget om Chat Control 2 (client-side-scanning) i EU:s ministerråd.

Därmed håller den blockerande minoriteten. Och frågan är bortplockad från mötet med justitieministrarna den 14 oktober. Men…

Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard planerar enligt uppgift att lägga fram ett nytt förslag till ministerrådets möte den 8-9 december.

Taktiken är uppenbarligen att lägga fram nya förslag igen och igen och igen tills man får som man vill.

För anhängarna av Chat Control 2 räcker det med att vinna en gång. Vi motståndare måste vinna varje gång. Och anhängarna tänker uppenbarligen inte ge sig.

Nu verkar det dock som att det tyska motståndet i ministerrådet är grundmurat. Den tyska justitieministern Dr. Stefanie Hubig meddelar på regeringens hemsida följande (i översättning från tyska):

»Godtycklig chattkontroll måste vara tabu i en rättsstat. Privat kommunikation får aldrig stå under generell misstanke. Staten får inte heller tvinga meddelandetjänster att massövervaka meddelanden före sändning i jakt på misstänkt innehåll. Tyskland kommer inte att godkänna sådana förslag på EU-nivå.«

»Vi måste göra framsteg i kampen mot barnpornografi även på EU-nivå. Det arbetar jag för. Men inte ens de värsta brott rättfärdigar att grundläggande medborgerliga rättigheter offras. Det har jag stått fast vid i den tyska regeringens omröstningar i månader. Och så kommer det att förbli.«

Det ser alltså ut som att Tyskland kommer att säga nej till Chat Control 2 i vilken ny skepnad förslaget än presenteras. Det är svårt att se hur det danska ordförandeskapet skulle kunna komma runt detta.

Detta innebär dock inte att faran är över. Chat Control 2 kommer att återkomma gång på gång i modifierad form.

Det rimliga vore att EU-kommissionen nu drar tillbaka hela sitt förslag. Europaparlamentet vill inte ha det. Och under tre och ett halvt års tid har Chat Control 2 inte fått tillräckligt stöd i ministerrådet. Det är dags för kommissionen att släppa bollen.

• Tyska justitieministern säger bestämt nej till Chat Control 2 »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Tyskland säger NEJ till Chat Control 2 (oktober 2025) »
• Hur är Chat Control 2 tänkt att fungera i praktiken? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Beslutet skjuts upp? (oktober 2025) »
• Chat Control 2: Danmarks bluff (september 2025) »
• Chat Control 2: Hur tänker EU:s ministerråd nu? (september 2025) »
• Svenska regeringen orolig för att Chat Control 2 inte går långt nog (september 2025) »

• Chat Control 2: Tyskland vacklar (september 2025) »
• Chat Control 2: Ett svenskt politiskt haveri (september 2025) »
• Chat Control 2: Tyskland säger nej (september 2025) »
• ”Politiker förstår inte riskerna med Chat Control” (september 2025) »

• Detta är Chat Control 2 – på en dryg minut (augusti 2025) »
• USA: Stoppa Chat Control 2 (augusti 2025) »

• Chat Control 2 – ett förslag med buggar (augusti 2025) »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet (augusti 2025) »
• Stoppade tysk domstol just Chat Control 2? »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »

• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »

• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: Danmark, EU:s ministerråd

Har regeringen lagt bakdörrslagen på is?

7 oktober 2025 av Henrik Alexandersson

Förslaget om att meddelandetjänster skall tvingas lämna ut innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden finns inte med på regeringens lista över propositioner – och kan ha lagts på is.

Tidigare har regeringen sänt ett utkast till lagrådsremiss om »Datalagring och tillgång till elektronisk information« på remiss. Vi har rapporterat:

»Förslaget bygger på en utredning som bland annat föreslår att i princip alla elektroniska meddelandetjänster (utom telefon och SMS) skall tvingas lämna ut information om innehåll i användarnas meddelanden. Det skall ske i läsbar (okrypterad) form. Även om meddelandet är totalsträckskrypterat (E2EE). Vilket i så fall kräver något slags bakdörr. Detta kallas på kanslihus-svenska för »anpassningsskyldighet«.«

Förslaget har mött massiv kritik från bland annat jurister, Journalistförbundet, IT-säkerhetsföretagen, de svenska användargrupperna, Internetstiftelsen, Netrod och Försvarsmakten. (Vårt remissvar kan du läsa här.)

Nu noterar vi att detta förslag inte finns på regeringens lista över propositioner under riksdagsåret. Och eftersom detta är det sista riksdagsåret innan valet verkar det som om kritiken tagit skruv och regeringen lagt förslaget på is.

Det finns förvisso inget som hindrar att frågan förs upp på listan över propositioner igen. Men i skrivande stund finns den inte där. Att man inte ens lyckats ta fram en lagrådsremiss tyder på att ärendet kört fast.

Det är också möjligt att regeringen vill vänta tills EU rett ut frågan om Chat Control 2 (client-side-scanning) och gjort ett omtag vad gäller datalagring.

Hur som helst finns ärendet inte på propositionslistan, vilket är ett gott tecken. I vart fall för tillfället.

• Regeringen: Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Regeringens förteckning över propositioner (PDF) »

CC0

Arkiverad under: Datalagring, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Sverige

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 22
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Vill regeringen få Chat Control 2 som en valfråga?28 oktober 2025
  • EU trappar upp kampen mot hat27 oktober 2025
  • Om (S) nätpoliser (Youtube)26 oktober 2025
  • Kontrollstaten är ett självspelande piano24 oktober 2025
  • S: Strikta ID-krav för sociala media och Nätpolis23 oktober 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS