• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Spaning

Vi skådar in i framtiden.

Håll ett öga på riksdagen

2 september 2025 av Henrik Alexandersson

Chat Control 2, fullmaktslagen och bakdörrslagen är några kontroversiella frågor som kommer upp nu när riksdagen åter samlas efter semestern.

Om en vecka öppnar riksdagen ett nytt riksdagsår. Här är några saker att hålla koll på.

Chat Control 2

Den 14 oktober skall EU:s ministerråd rösta om kommissionens förslag till granskning av innehållet i dina elektroniska meddelanden. Senaste förslaget är client-side-scanning. Det vill säga spionprogram på din telefon, din dator, din spelkonsol m.m. Detta måste stoppas.

Den blockerande minoriteten i ministerrådet riskerar att falla. Sverige säger ja till CC2. Men vår position och hur vi röstar i ministerrådet avgörs i slutändan av riksdagen. Just nu är M+S+KD+L för CC2 och SD+C+V och ibland MP emot. (M+L kampanjade för ett nej i EU-valet, men har hittills röstat ja i ministerrådet.)

Riksdagens EU-nämnd sammanträder fredag den 10 oktober. Och Justitieutskottet kan komma att ta upp frågan på något av sina möten innan dess (26/8, 11/9, 16/9 & 30/9).

Fullmaktslagen

Alla partier utom MP står bakom ett förslag om att ge regeringen utökad makt vid kriser i fredstid. (Proposition 2024/25:155) Detta kräver en grundlagsändring.

Att riksdagen kan ge regeringen extraordinära befogenheter att utfärda förordningar vid en kris må vara en sak. Men förslaget innebär även att regeringen kan ge sig själv den makten.

Vilket strider mot principen om maktdelning i en demokratisk rättsstat. Om en av de demokratiska institutionerna får för sig att göra tokiga saker måste de andra kunna stoppa den.

Bakdörrslagen

Senare i höst skall det komma en proposition om datalagring. En intressant del är att man lär komma att föreslå att lagring av metadata om elektroniska kommunikationer även skall gälla meddelande-appar.

Särskilt kontroversiellt är att man vill att meddelandetjänsterna skall kunna tillhandahålla myndigheterna innehållet i elektroniska meddelanden i läsbar form. Det vill säga av-krypterade. Vilket fått meddelande-appen Signal att hota med att lämna Sverige.

Polis och åklagare är entusiastiska – medan bland andra Försvarsmakten, näringslivet och de tunga tekniska aktörer som sköter internet i Sverige varnar för säkerhetsrisker och för att förslaget är tekniskt orimligt.

Kassettskatten

Under hösten kommer en proposition om »kassettskatten« – privatkopieringsersättningen. Enligt regeringens utkast till lagrådsremiss kommer avgiften att sänkas, men bli kvar.

Vilket innebär att du måste fortsätta betala en avgift till upphovsrättsindustrin när du köper lagringsmedia – även om du bara lagrar dina egna filer på det. Vilket känns orimligt.

Arkiverad under: Aktivism, Datalagring, Demokrati, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: bakdörrslagen, chat control, ChatControl, fullmaktslagen, kassettskatt, riksdagen

USA: Stoppa Chat Control 2

27 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

USA tänker inte acceptera att dess IT-företag kringgår säker kryptering av meddelanden bara för att EU kräver det.

USA:s konkurrens- och konsumentskyddsmyndighet FTC har gått ut med en skarp varning till de stora nätplattformarna: Urholka inte användarnas integritet och säkerhet på grund av påtryckningar från utländska regeringar.

Bakgrunden är lagförslag i bland annat EU, Storbritannien och Australien som kan tvinga företag att kringgå eller försvaga totalsträckskryptering (E2EE) – exempelvis genom bakdörrar eller client-side-scanning.

FTC:s ordförande Andrew Ferguson skickade den 21 augusti 2025 formella brev till bland annat Apple, Microsoft, Meta och Signal där han varnade för att underminera amerikanska användares dataskydd – inklusive end‑to‑end‑kryptering – på grund av krav från utländska regeringar. Att öppna bakdörrar hotar inte bara integriteten, utan även USA:s nationella säkerhet.

Detta kommer lagom till att EU:s ministerråd skall försöka fatta beslut om Chat Control 2.

Om rådet accepterar det danska ordförandeskapets kompromissförslag om client-side-scanning (spionprogram på din telefon och dator som kontrollerar innehållet i dina elektroniska meddelanden redan innan de krypterats och sänts) kommer det att leda till en direkt konflikt med den amerikanska administrationen.

Vilket bland annat kan påverka de rätt skakiga tull- och handelsfrågorna med USA. (Där även frågan om yttrandefrihet på sociala media i EU är aktuell.)

Skulle detta drivas till sin spets riskerar vi att amerikanska meddelandetjänster blockerar användare i Europa – och att EU bygger upp ett slags digital järnridå mot omvärlden.

Läs mer:
• FTC Chairman Ferguson Warns Companies Against Censoring or Weakening the Data Security of Americans at the Behest of Foreign Powers »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »

• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, USA Taggad som: chat control, ChatControl

Folkets röst är inte alltid vacker

26 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Är det problemet som är problemet eller det faktum att någon uppmärksammar det, om än på ett kanske klumpigt sätt?

De flesta som ägnar sig åt politik drivs av en övertygelse om hur saker och ting bör vara. Ibland fungerar deras idéer inte i verkligheten. Ibland låter de bli att göra en rimlig konsekvensanalys. Ibland driver de igenom utopiska projekt utan någon realistisk plan för hur man går från A till B.

Ibland går politiken längre än vad en stor del av medborgarna vill eller kan gå med på. Varpå medborgarna reagerar.

Den svenska politikens former kommer från en tid då missnöjda medborgare i princip bara kunde skriva en insändare till en tidning som kanske eller kanske inte publicerade den. I övrigt fick folk knyta näven i byxfickan.

Sedan kom internet och sociala media. Plötsligt kunde vem som helst uttrycka sitt missnöje, granska makthavarnas påståenden och lägga sig i samhällsdebatten. En postning som blir viral kan nå hundratusentals människor, som också är väljare.

Detta stör de politiker som förr kunde nöja sig med att sända ut pressmeddelanden till media att citera. Plötsligt måste de förhålla sig till folk som käftar emot och ifrågasätter i realtid. I ett uppkopplat samhälle krymper dessutom nyhetscykeln från ett dygn till timmar. Allt sker mer eller mindre live.

Vilket leder till att många politiker upplever sin position och sina idéer hotade. De stressas av att deras visioner och argument kanske inte håller för närmare granskning. Vilket är ett direkt existentiellt hot mot deras positioner och partier. Då är det lätt för dem att avfärda kritik som hat.

Nu finns det visserligen gott om rövhattar och folk som är oförskämda där ute. Många vet inte hur de skall uttrycka sig. Flertalet kan inte politikens liturgi. Och ofta reagerar folk känslomässigt när de upplever sina intressen, sin livsstil och sin egenmakt hotade. Så folkets röst är inte alltid helt vacker, men genuin.

Inte blir det mindre komplicerat av att folk ofta vantolkar eller missuppfattar saker. Det gäller förvisso såväl allmänheten som politiker och den tyckande klassen. I den politiska debatten går folk ofta till angrepp mot vad de tror eller hoppas att deras motståndare tycker, snarare än att söka en konstruktiv sokratisk dialog.

Lägg till detta att media är beroende av konflikter, sprickor och bråk. Om de så behöver så tvedräkt själva. Det krävs sensationer för att dra klick och sälja lösnummer. Vilket inte heller bidrar till en sansad och konstruktiv debatt.

I sammanhanget bör noteras att hot är en handling som inte är acceptabel. Men hat är en känsla, en subjektiv tolkning som ligger i betraktarens öga. Plus att det tycks finnas visst hat som är fullt accepterat, även av det politiska etablissemanget. Nazister, pedofiler, hustruplågare, Putin, IS och kriminella gäng är rätt okontroversiellt att hata.

Nu skulle samhällsdebatten förvisso må bra av färre känslor (som hat) och mer saklighet. Men det är inte så det fungerar. Folk blir förbannade och uttrycker sin frustration. Ibland på ett tämligen burdust sätt.

Men gör det människors reaktioner mindre värda? Om något upplevs som så problematiskt av en grupp medborgare att det föranleder protester med kraftuttryck – blir då saken bättre eller sämre av att man hindrar dessa människor från att uttrycka sin frustration?

Är det problemet som är problemet eller det faktum att någon uppmärksammar det, om än på ett kanske klumpigt sätt?

Det hela kompliceras av att partipolitik och utopiska visioner blockerar politiska aktörers varseblivningsförmåga. Om man är övertygad om att man har rätt, att man är god och att man kämpar för en större sak är det lätt att se sina debattmotståndare som onda, farliga och korkade. Då kickar faktaresistens och confirmation bias in. Tröskeln för att alls ta en saklig diskussion blir då hög, ibland oöverstiglig.

Politiker och yrkestyckare behöver helt enkelt ett sätt att ducka sina kritiker och slippa ta debatten i sak. Då är det lätt att avfärda kritik som hat.

Eller att förmå sociala media att begränsa »lagligt men skadligt« innehåll, som i EU:s Digital Services Act. (Vilket i sig blir absurt. Antingen är något olagligt och förbjudet eller lagligt och tillåtet.) Sådant skapar överdrivet ängslig moderering, vilket i sin tur får fler medborgare att uppleva att de tystas och att spelet är riggat.

Det kan upplevas som att överheten nudgar befolkningen om vad den bör tycka och tänka. Det tycker folk inte om.

Om vi utgår från att samma regler skall gälla så väl online som i den fysiska världen, finns det redan gott om lagar som kan användas om det blir för stökigt på nätet. Ofredande. Olaga förföljelse. Olaga hot. Hets mot folkgrupp. Uppvigling. Olaga integritetsintrång. Förtal, ja till och med förolämpning.

Skillnaden är möjligen att påhopp på nätet (eller i media) finns kvar längre och når fler än om de bara yttrats muntligt. Men det finns ingen anledning att ha olika grundläggande regler. Och speciellt inte att från politisk sida försöka tysta yttranden som inte är olagliga.

Det finns uppenbart folk som saknar folkvett och respekt för sina medmänniskor på nätet. Precis som i samhället i övrigt. Vilket nog är något vi får lära oss att leva med. Alternativet är värre.

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet

Ålderskontroll online – UK vs. EU

24 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Hur kommer det sig att det blivit bråk om ålderskontroller online i Storbritannien men inte i EU – trots att även vi har åldersgränser? Och vad är på gång i EU?

Britternas Online Safety Act har väckt stor uppståndelse och protester. Bland annat är det åldersgränser för innehåll som är olämpligt för barn, med åldersverifiering som stött på patrull.

EU har också åldersgränser för »informationssamhällets tjänster« (t.ex. sociala medier) sedan flera år tillbaka, i dataskyddsförordningen GDPR. Gränsen är 16 år, men medlemsstater kan sätta en lägre ålder ner till 13 år (som i Sverige). Hur kommer det sig då att det inte blir samma reaktion här som i Storbritannien?

Skillnaden är att i EU har man en »mjuk« åldersgräns. Det vill säga att användare får ange sin ålder vid registrering. Britternas nya regler kräver dock »hård« ålderskontroll – till exempel med foto-ID, biometrisk eller AI-analys (baserad på historik). Ofta utförd av tredjeparts-leverantörer som inte nödvändigtvis behandlar persondata med den försiktighet som krävs.

Men i EU är det inte bara GDPR som föreskriver åldersgränser, även om det bara är i den som man anger en konkret ålder. EU:s Digital Services Act föreskriver att plattformar måste identifiera och hantera risker för barns säkerhet, hälsa och utveckling. Tekniskt är EU:s pågående arbete med en egen »mini-wallet« för ålderskontroll och den kommande EU Digital Identity Wallet (EUDI) tänkt att stödja detta.

Även EU:s Audiovisuella medietjänstdirektiv kräver att medlemsstaterna inför skyddsmekanismer för minderåriga mot innehåll som kan skada deras fysiska, mentala eller moraliska utveckling. Och EU:s AI Act föreskriver särskilt skydd för barn i samband med användning av algoritmer, men inga fasta åldersgränser.

Läget i EU är alltså att man redan nu rullar ut en egen »mini-plånbok«, som de medlemsstater som vill kan använda för åldersverifikation. (Testas i Danmark, Grekland, Spanien, Frankrike och Italien.) Den kommer sedan att ersättas med en digital plånbok för alla. I vilken mån den senare kommer att leda till ett allmänt ID-krav för alla på sociala media och online-tjänster är en fråga som ligger i framtiden. Men givet tonläget är det troligt att så blir fallet.

Relaterat:
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media »

• Åldersgräns för sociala media är en usel idé »
• Ålderskontroll online – hur tänker EU då? »

CC0

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Privatliv, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll, GDPR, UK

Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet

14 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Låt inte Europaparlamentet komma undan med att säga en sak om Chat Control 2 innan EU-valet – och en annan efter.

Som vi tidigare rapporterat börjar Europaparlamentets nej till Chat Control 2 knaka i fogarna.

Om man ser till hur det brukar gå till kan upplägget vara att ministerrådets senaste förslag (som rådet skall rösta om den 13-14 oktober) inte är samma förslag som parlamentet sagt nej till (kommissionens ursprungliga förslag).

Till exempel kan man mena att ministerrådets idé om client-side-scanning (spionprogram på din telefon och dator som kontrollerar innehållet i dina meddelanden innan de krypteras och sänds iväg) är förenligt med parlamentets nej till skanning av innehållet i totalsträckskrypterad kommunikation. Vilket i så fall är hårklyverier, men inte desto mindre ett möjligt upplägg. (Kom ihåg var du läste det först.)

Europaparlamentets enhälliga nej till CC2 i oktober 2023 känns väldigt mycket som en rökridå – för att få bort frågan ur EU-valrörelsen 2024. Vilket i stort sett lyckades.

Misstanken stärks av att borgerliga EPP och socialdemokratiska S&D varit drivande för CC2 i ministerrådet och till en början även i parlamentet.

Till exempel är de svenska socialdemokraterna uttalat för CC2 (även i sin ursprungliga form) – samtidigt som de ändå ställde sig bakom parlamentets enhälliga nej.

I EPP gick de svenska Moderaterna till val i EU-valet på att säga nej till CC2, men driver trots det ett ja i ministerrådet. Det andra svenska EPP-partiet, Kristdemokraterna, sa som parti ja till CC2 samtidigt som dess toppkandidat var skeptisk.

Liberalerna körde samma dubbelspel i EU-valet som Moderaterna. Och deras partigrupp i parlamentet (Renew Europe) är ofta splittrad och opålitlig.

Hur ser då styrkeförhållandet ut? Europaparlamentet har 720 ledamöter. Vilket innebär att det krävs 361 röster för en majoritet (om alla är närvarande, vilket aldrig händer). EPP och S&D har 188 respektive 136 mandat, vilket ger 324. Liberala RE har 77 mandat. Viket landar på teoretiska 401 mandat för en ny linje.

Konservativa ECR (78 mandat) är splittrat men lutar åt ett nej (svenska SD säger nej till CC2). Vänstern (46 mandat) och de gröna (53 mandat) kan antas säga nej till CC2.

Någon ny omröstning kommer dock knappast att hållas innan man går in i nästa fas – trilog-förhandlingar (kommissionen + rådet + parlamentet) bakom stängda dörrar.

Det är en öppen fråga hur Europaparlamentet kommer att ställa sig i dessa förhandlingar om ministerrådet fattar beslut om CC2 genom client-side-scanning på sitt möte den 13-14 oktober.

Sedan skall den kompromiss som tas fram i trilogen underställas både parlamentet och ministerrådet i var sin slutlig omröstning – i vilken mandatfördelningen ovan är relevant.

Om Chat Control 2 skall gå att stoppa krävs yttre tryck mot både parlamentet och ministerrådet. Speciellt mot parlamentet – som inte skall få komma undan med att säga en sak innan EU-valet och en annan sak efter. (Här kan man tycka att media har ett givet uppdrag att ställa besvärliga frågor.)

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »

• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl

I EU:s beslutsprocess kan ingen höra dig skrika

13 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

En titt in i EU:s demokratiska process.

Eftermiddagen har ägnats åt att gräva djupare om ännu en märklig sak om EU som snurrar runt i sociala media. Men förgäves. Jag hittar inte det som påstås i dokumenten. Och jag vill vara rimligt säker på att ha rätt innan jag skriver om en fråga. Om inte annat, så av självbevarelsedrift.

Det är en balansakt, för ibland måste man ta i för att någon alls skall bry sig.

Så var det med EU:s Digital Services Act. Vi var en handfull aktivister som lyfte fram problem, ställde besvärliga frågor och försökte tända brasan. Det lömska med DSA är att de problematiska delarna, till exempel om »skadligt men lagligt« innehåll online är luddigt skrivna. Möjligen medvetet luddigt.

Därför kan kritik – i vart fall till en början – vara lätt att vifta bort som alarmism. Tills mer kritik börjar komma in från olika håll. Då kan man andas ut. Jag var inte tokig. Det finns seriösa människor som ser samma sak. Det underlättar om man har rätt.

Chat Control är ett annat exempel. Vi skrev om CC1&2 i ett och ett halvt år innan någon i svenska media och debatt brydde sig. Sedan behövde frågan masseras ytterligare ett drygt år innan den för en tid blev stor i media.

CC2 är ett snårigt förslag inlindat i hundratals sidor papper som få läser. Så alla de detaljfrågor vi lyfte blev i stort sett obesvarade. Det gällde även i Europaparlamentets utfrågningar där EU-kommissionär Ylva Johansson visade sig vara minst lika dåligt påläst om sitt förslag som alla andra – och viftade bort all kritik som alarmism och försvar av övergrepp mot barn.

Något frustrerade skrev vi om att CC2 strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna, då speciellt rätten till privatliv och privat kommunikation. Vilket faktiskt tydligt går att påvisa, eftersom EU-kommissionen skriver just detta på sidan 13 i sitt förslag. Man skriver också att förslaget strider mot bland annat yttrandefriheten och persondataskyddet. Men att man inte bryr sig.

Vilket ändå avfärdades som alarmism. Därför var det rätt skönt när Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens egen rättstjänst, EU:s ministerråds rättstjänst, EU:s dataskyddsombudsman, hundratals forskare och FN:s människorättskommissionär också påpekade problemet och dess allvar. Inte för att kommissionen brydde sig. Men det tog i vart fall udden av kritiken om alarmism.

Det är det inledande steget, när kritik först helt ignoreras och förlöjligas som är motigt. Att i åratal upprepa samma sak på olika sätt om en politisk process som rör sig med hastigheten av kontinentalplattor – i förhoppning om att någon skall bry sig. För ju tidigare man kommer in i processen, ju större chans har man att påverka den.

Och så plötsligt kommer all debatt och medietäckning på en och samma gång. If at all.

Har man tur kan frågan sedan vara kvar i Overton-fönstret en månad eller två. Men eftersom beslutsprocessen är så långdragen och komplicerad svalnar snart allmänhetens och medias intresse. Trots att frågan inte är i närheten av att vara avgjord.

Då måste man försöka tända brasan igen och igen, varje gång det sker något av substans. Vilket lite känns som att börja om från början. Så där har processen om Chat Control 2 pågått i tre och ett halvt år. Och vi har inte sett slutet ännu. Nästa milstolpe är en viktig votering den 13-14 oktober, i EU:s ministerråd.

I ett vidare perspektiv är problemet att EU-maskineriet är så ogenomskinligt och snårigt att varken media eller allmänheten ser vad som sker eller bryr sig innan besluten är klubbade och vi ställs inför fullbordat faktum. Det gäller alla politikområden.

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, Digital Services Act, EU, Privatliv, Spaning, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, ChatControl

Stoppade tysk domstol just Chat Control 2?

11 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Den tyska författningsdomstolen höjer ribban för myndigheternas användning av spionprogram, så kallade Statstrojaner. Innebär det att man även säger nej till Chat Control 2?

Förra veckan fattade den tyska författningsdomstolen ett intressant beslut: Spionprogram / »statstrojaner« får endast användas för att utreda brott vars maxstraff överskrider tre års fängelse.

Detta kan möjligen kasta grus i maskineriet för den nya tyska regeringens »säkerhetspaket« som vi skrev om i torsdags. Men domen kan även komma att påverka EU:s Chat Control 2.

Det senaste förslaget om CC2 i EU:s ministerråd är att folks elektroniska meddelanden skall granskas genom client-side-scanning. Det vill säga med spionprogram på applikations- eller systemnivå på alla telefoner och datorer – som kontrollerar innehållet innan ett meddelande krypteras och sänds.

Detta är dock inte exakt samma sak som de spionprogram som i Tyskland kallas »statstrojaner« (och som i svensk lag heter hemlig dataavläsning). Dessa kan ge åtkomst till allt som görs och finns på en enhet, inklusive ge myndigheterna tillgång till dess kamera och mikrofon.

Men både vad gäller Chat Control 2 och »statstrojaner« handlar det om spionprogram på folks telefoner och datorer.

Det är alltså möjligt (men inte säkert) att författningsdomstolen just hindrat den tyska regeringen från att säga ja till Chat Control 2 i EU:s ministerråd.

Hur som helst är detta en fråga som behöver prövas juridiskt, i domstol. Vilket man knappast hinner göra innan mötet om Chat Control 2 i ministerrådet, den 13-14 oktober. Detta sätter den tyska regeringen i en knepig sits.

På tal om domstolar har EU-domstolen redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden. Vilket i sig bör kunna stoppa Chat Control 2, men först efter en ny rättslig prövning, efter att lagen införts. Som regel tar sådana processer åratal.

Sammanfattningsvis: Kanske har den tyska författningsdomstolen fattat ett beslut som redan nu kan stoppa Tyskland från att säga ja till Chat Control 2. I vart fall kommer regeringen Merz att tvingas förklara hur den ser på saken.

• Reuters: Germany’s top court limits use of spy software to serious crimes »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »

• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: EU, Hemlig dataavläsning, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: chat control, ChatControl, Tyskland

Tyskland rullar ut AI-stödd övervakning

7 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Tyskland kastar nu sina historiska lärdomar överbord och rullar ut en omfattande AI-stödd övervakning.

Tyskland har länge setts som ett föredöme när det gäller skyddet av personlig integritet. Efter historiska trauman med Gestapo och Stasi byggde man ett samhälle där statens insyn i medborgarnas liv skulle vara strikt begränsad. Men nu är det slut med den saken.

Den nya tyska regeringen planerar ett så kallat »säkerhetspaket« som ger myndigheter tillgång till avancerade verktyg för AI-stödd och biometrisk övervakning. Några exempel på vad dettta paket innehåller:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning i realtid via mobila och stationära kameror.
  • Myndigheter ges möjlighet att samköra register med ansiktsbilder, fingeravtryck, röstprov, DNA m.m., vilket ökar tillgången till känsliga persondata.
  • Teknik för att känna igen personer på hur de går eller pratar skall aktiveras.
  • Biometriska databaser skall analysera stora mängder data för att »förutse« var och när brott kan komma att ske och vilka personer som kan tänkas vara inblandade.
  • Myndigheterna får samla in och använda information från t.ex. sociala medier, resebokningar, bankdata, telefondata, nummerplåtskameror och offentliga kameror – och koppla ihop allt.
  • AI-system (t.ex. Palantir Gotham) kommer att användas i detta arbete – och används redan i vissa delstater.
  • Det skall bli lättare att övervaka människors kommunikation och elektroniska korrespondens. Tidigare regler som skyddade tyska medborgare försvagas.
  • Mangör undantag från kraven på domstolsbeslut för vissa typer av övervakning.
  • Man får rätt att använda »hemliga utredare« (»verdeckte Ermittler«).

Den insamlade informationen skall kunna delas med bland andra: Bundeskriminalamt (BKA), Förbundsunderrättelsetjänsten (BND), Författningsskyddet (BfV), Finansiella underrättelsetjänsten (FIU), det centrala IT-säkerhetsorganet ZITiS, 16 delstatliga inrikesministerier samt tull och gränsskyddsmyndigheter.

Speciellt är användningen av AI-verktyg som Palantir problematisk då de är ett slags »svart låda« där man inte alltid kan vara säker på varför någon pekas ut som suspekt. Människor kan komma att misstänkliggöras genom sociogram och associationer i olika nätverk – inte faktiska handlingar. Systemet centraliserar också enorma mängder känslig persondata, vilket ökar risken för läckage och missbruk.

Länk:
• Entwurf eines Gesetzes zur Modernisierung des Bundespolizeigesetzes (PDF) »

Arkiverad under: Datalagring, Dataskydd, Europa, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: Tyskland

Finansiell censur – att tysta andra utan lagstöd eller rättslig prövning

3 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Skall företag som Visa och Mastercard kunna stoppa företag som säljer lagliga produkter och lagligt innehåll på nätet? Skall de kunna stoppa politiskt kontroversiella röster?

Det pågår ett storbråk mellan delar av spelvärlden och de stora betalningsförmedlarna (Visa, Mastercard, PayPal, Stripe) sedan de senare satt press på plattformar som Steam och Itch.io att plocka bort spel med vuxet innehåll.

Detta efter en kampanj från den australiensiska kampanjgruppen Collective Shout. Plattformarna har svarat genom att de-indexera eller ta bort tusentals lagliga spel utan tydlig transparens eller överklagandeprocess.

Spelbransch-organisationer, som IGDA, och utvecklare som Yoko Taro, kallar detta för finansiell censur – där betalföretag indirekt bestämmer vad som får säljas. Och rasande spelare runt om i världen protesterar genom att skriva på protestlistor och belägra betalföretagens kundtjänst med telefonsamttal.

Detta pekar på ett problem. Betalningsförmedlare med dominerande ställning kan blockera sådant som utsätts för moralpanik eller politiska drev. Vad som i praktiken är möjligt att sälja bestäms då inte av vad som är lagligt eller ej – utan i ängsliga multinationella företags styrelserum.

Liknande har skett tidigare. Svenska exempel är postorderföretag som säljer skräckfilmer och sexleksaker, som fått sina betalkanaler stängda. Och det finns exempel på banker som sagt upp bankkonton för besvärliga människor, efter politiska påtryckningar.

Finansiell censur har blivit ett verktyg för att tysta oliktänkande utan att behöva gå via rättsväsendet eller den demokratiska lagstiftningsprocessen.

Till exempel har donationer till politiskt känsliga grupper stoppats. 2012 blockerade Visa, Mastercard, PayPal och Bank of America betalningar till WikiLeaks efter publicering av läckta dokument från USA:s militär och UD.

När jag arbetade för Piratpartiet i Europaparlamentet tog vi 2013 fram en resolution som uttryckligen krävde att EU-kommissionen skall agera mot denna typ av betalblockader. Resolutionen antogs av parlamentet – men ignorerades fullständigt av kommissionen.

»Finansiell censur« har alltså varit ett problem länge. Men ingen tycks göra något åt saken. Idag talar EU-kommissionen själv om strypt finansiering som ett sätt att komma åt »lagligt men skadligt« innehåll på nätet.

• The Guardian: Mastercard and Visa face backlash after hundreds of adult games removed from online stores Steam and Itch.io »
• PC Gamer: Itch.io is ’actively reaching out to other payment processors’ after pressure from credit card companies to curtail NSFW content, and that compared to Valve, it has ’limited ability to push back’»
• GamesRadar: Game industry fires back as certain adult games continue to be delisted from Steam and Itch.io: ”Financial institutions are now influencing which stories can be told and sold in games”»
• Polygon: Visa and Mastercard are getting overwhelmed by gamer fury over censorship »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Demokrati, EU, Kultur, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: spelbranschen

Ålderskontroll online – hur tänker EU då?

30 juli 2025 av Henrik Alexandersson

EU vill både öppna app-marknaden och kontrollera hur apparna fungerar. Här uppstår en konflikt som kan få orimliga konsekvenser.

I EU:s Digital Services Act, Digital Markets Act och den ännu inte klubbade Chat Control 2 talas dels om ålderskontroll online, dels om digital konkurrens.

Ålderskontrollen skall kunna användas av medlemsstater som vill hindra minderårigas tillgång till till exempel porr-siter och annat innehåll som anses vara skadligt. Även den svenska regeringen är inne på detta spår.

För att ålderskontrollen skall fungera utan att dela känslig persondata med tredje part vill man att den skall ske med en särskild, tillfällig EU-app (EU mini-wallet).

Denna app är tänkt att användas fram till dess att EU:s Digitala Plånbok (European digital identity wallet, EUDI) införs och tar över funktionen.

Om någon av dessa appar för åldersverifikation skall ha någon verkan måste de korrespondera med vad som finns i andra ändan av linan.

Hur man skall kunna tvinga till exempel en porr-site i en annan del av världen att införa en åldersgräns och att använda någon av EU:s appar för att verifiera användarens ålder är oklart. (Möjligen kommer EU att försöka blockera dem med något slags digital järnridå.)

Särskilt intressant blir det när det kommer till meddelande-appar. Å ena sidan vill EU att de skall införa en åldersgräns.

Å andra sidan har EU redan slagit fast (DMA) att Apple och Google måste öppna sina plattformar för tredjeparts app-stores och »sideloading« direkt från nätet.

EU kan möjligen kräva att alla meddelande-appar i Apples och Googles app-stores skall vara kopplade till åldersverifikation med någon av EU-apparna ovan.

Men för att detta skall fungera måste även tredjeparts-apparna frivilligt integrera dem.

Och det kan de strunta i – om de distribueras utanför Play Store och App Store. Vilket EU alltså beslutat skall vara möjligt.

Det förefaller som att EU – återigen – är på väg att skapa lagstiftning som motsäger sig själv. Vilket inte förvånar. Det börjar snarare bli ett mönster.

Om jag får spekulera kan EU:s lösning – när de inser problemet – bli att försöka få till stånd en blockering av appar som inte är kompatibla med EU:s system för åldersverifikation, på systemnivå i våra telefoner och datorer. Vilket i så fall innebär att vi inte tillåts använda vilka program vi vill på vår hårdvara.

Läs även:
• EU’s upcoming age verification system may block sideloaded Android apps »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Säkerhet, Spaning, Storebror Taggad som: ålderskontroll, chat control, ChatControl, DMA

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 20
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Sociala media censurerar huvudsakligen lagligt innehåll8 september 2025
  • Videotips om Chat Control 2 & Proton7 september 2025
  • Tyskland: Hälften av flaggningarna med Chat Control 1 är felaktiga4 september 2025
  • Brittisk komiker arresterad för tweets3 september 2025
  • Håll ett öga på riksdagen2 september 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS