På fredagen presenterade regeringen en 400-sidig remiss – Upphovsrätten på den digitala inre marknaden – som innehåller förslag till hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall bli svensk lag. I denna första av en serie bloggposter kommer vi att fokusera på själva lagtexten i några centrala punkter och vad den innebär.
• Uppladdningfilter
På samma sätt som i EU-direktivet så kräver man inte uttryckligen uppladdningsfilter – men sätter samtidigt upp regler som kommer att göra dem nödvändiga i praktiken.
52 l §
En tjänsteleverantör ska inte ansvara för en olovlig överföring enligt 52 j § om leverantören, efter att ha fått en tillräckligt välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För att ansvarsfrihet ska föreligga krävs även att leverantören har gjort det som skäligen kan krävas för att
1. få nödvändiga tillstånd till de överföringar till allmänheten som leverantören gör på tjänsten, och
2. säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om, inte görs tillgängligt på tjänsten.
För att lyckas med detta måste man inspektera allt som alla laddar upp. Det enda praktiska sättet att göra detta är med automatiska uppladdningsfilter – som ju inte förstår kontext. Vilket i sin tur kommer att leda till att innehåll som bör få laddas upp stoppas genom överblockering.
Sedan kan man också fundera över de praktiska problemen med att nätplattformar skall behöva skaffa tillstånd / licenser för allt möjligt som folk vill ladda upp. Men mer om det i en senare bloggpost.
• Länkskatt
Reglerna för ersättning till media för material som återges i sociala media och på andra nätplattformar återkommer på flera olika ställen i den föreslagna lagtexten. Nyckelpargrafen är denna:
48 b §
En utgivare av en presspublikation har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att genom en informationssamhällets tjänst och för användning på internet förfoga över sin presspublikation genom att
1. framställa exemplar av presspublikationen, och
2. göra presspublikationen till- gänglig för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till den från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
Rätten enligt första stycket omfattar inte
1. enskilda användares förfoganden som inte sker i förvärvssyfte,
2. hyperlänkningsåtgärder, eller
3. användning av mycket korta utdrag ur en presspublikation.
Rätten enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då presspublikationen offentliggjordes.
Detta innebär att allt som inte är en ren länk eller ett mycket kort utdrag kan leda till att plattformen måste ge ekonomisk ersättning till det media man citerar. Hur detta skall ske är en smula komplicerat, så vi återkommer även med en separat bloggpost om detta under veckan.
Fortfarande måste man fråga sig var logiken ligger i att en nätplattform som driver trafik till en mediesite skall tvingas betala för att göra detta.
• Fair use
Det finns även positiva nyheter. Till exempel detta undantag:
52 p §
En användare får, trots 2 §, tillgängliggöra verk för citat, kritik och recensioner och i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte på en tjänst som avses i 52 i §. Bestämmelserna i 11 § andra stycket ska tillämpas i sådana fall.
Användaren har vidare rätt att, utan hinder av åtgärder som vidtas enligt 52 l §, använda verk enligt första stycket och även i övrigt tillgängliggöra innehåll som inte medför intrång i upphovsrätt på tjänsten.
Tjänsteleverantören ska i sina användarvillkor informera användarna om deras rätt enligt denna paragraf.
Vilket innebär att svensk lagstiftnings citaträtt utökas.
• Användares rättigheter vid felaktig filtrering
Här regleras vad som skall ske om man anser att man fått lagligt innehåll (avseende upphovsrätt) censurerat.
Klagomål
52 q §
En tjänsteleverantör ska ha rutiner för att kunna hantera klagomål från användare av tjänsten när tillgången till innehåll som de laddat upp har hindrats till följd av en åtgärd som vidtagits med stöd av 52 l §.
Den berörda rättsinnehavaren ska få tillfälle att yttra sig över klagomålet och vederbörligen motivera sin begäran om att tillgången till innehållet ska hindras.
Klagomål ska avgöras skyndsamt och senast inom sju dagar. Om rättsinnehavarens begäran inte är vederbörligen motiverad, ska innehållet återställas. Ett beslut om att inte återställa tillgången till innehållet ska föregås av en fysisk granskning.
Skadestånd
52 r §
Om en tjänsteleverantör uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 52o§ och en användare lider skada av åsidosättandet, ska tjänsteleverantören ersätta skadan.
Föreläggande att vidta rättelse
52 s §
Om en tjänsteleverantör åsidosätter sina skyldigheter enligt 52 o § eller 52 q § första eller tredje stycket får en domstol vid vite förelägga leverantören att vidta rättelse.
En talan om föreläggande enligt första stycket får väckas av en användare eller av en organisation som företräder ett flertal användare.
Detta är bara något av vad som föreslås i regeringens remiss. Vi kommer att gräva ner oss i materialet och återkomma med fler bloggposter i ämnet.
Notera att detta är en remiss, inte nödvändigtvis ett slutligt lagförslag. Detta är samtidigt en chans för alla som har åsikter att komma in med remissvar.
Fortsättning följer.
• Regeringen: Justitiedepartementet remitterar förslag om hur EU-direktivet om upphovsrätten på den digitala inre marknaden ska genomföras i Sverige »
• Remissen (PDF) »
