Femte juli

Nätet till folket!

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Fallet Assange: Att avslöja makten inför folket är inte spioneri

av

Idag har man inlett den brittiska prövningen av USA:s begäran om att få Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange utlämnad – misstänkt för allt från dataintrång till spioneri. Han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år.

Värt att notera är att Wikileaks tagit del av och publicerat samma material som till exempel New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Här är man på väg att göra media ansvariga för eventuella dataintrång som en uppgiftslämnare kan ha gjort sig skyldig till.

Om detta etableras som en ny norm blir det omöjligt för media att publicera information som kommer från visselblåsare – eftersom de då kan komma att ställas till svars för hur visselblåsaren ifråga har kommit över sitt material. Vilket i sin tur innebär att avslöjanden om maktmissbruk, korruption, brott, politiska lögner och övergrepp kommer att förbli okända för allmänheten, skattebetalarna och väljarna.

Och vad gäller anklagelserna om spioneri: Är det verkligen en lämplig eller relevant åtalspunkt – när det handlar om att avslöja missförhållanden i den offentliga makten för folket?

Julian Assange borde snarare få en medalj.

 

Nu börjar striden om nätcensur på EU-nivå

av

Idag presenterade EU-kommissionen ett första, allmänt hållet papper om sin nya Digitial Services Act. Detta nya regelverk kommer att bli mycket omfattande. EUobserver sammanfattar:

»The European Commission unveiled on Wednesday the EU’s vision for digital policies, focusing on data and artificial intelligence governance. The commission wants to establish new binding requirements for the development and use of ”high-risk” AI applications – which might pose risks for citizens or be related to specific sectors such as healthcare, policing or transport. Additionally, the commission wants to create a common single market for data.«

Vi har tidigare rapporterat om hur kommissionens tjänstemän förberett frågan för den tillträdande kommissionen. Bland annat menar de att det behövs ett enhetligt regelverk för blockering av material och en enhetlig definition av näthat:

»Regulating content moderation. Uniform rules for the removal of illegal content such as illegal hate speech would be made binding across the EU, building on the Recommendation on illegal content and relevant case-law, and include a robust set of fundamental rights safeguards.« (…)

»The analysis will also cover harmful content (which is not necessarily illegal), as such content is not only addressed in EU-level policies (such as the AVIVSD), but also at MS level (e.g. the draft French fake news law, the UK Online Harms White Paper, etc. However, a clear distinction will be made between illegal and harmful content when it comes to exploring policy options.«

I dagens dokument (PDF) från kommissionen skriver man bland annat:

»In this context, it is essential that the rules applicable to digital services across the EU are strengthened and modernised, clarifying the roles and responsibilities of online platforms. The sale of illicit, dangerous or counterfeit goods, and dissemination of illegal content must be tackled as effectively online as it is offline.«

Luddigt, förvisso. Men detta är långt från ett färdigt förslag ännu. Och redan i går var vår svenske digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) ute och krattade manegen:

»Digitaliseringsminister Anders Ygeman vill se en lagstiftning där sociala medier-företagen hålls delvis ansvariga för det som publiceras på deras plattformar.

– Ytterst är det den som själv skriver ett inlägg som är ansvarig, men jag menar att de sociala plattformarna måste ha ett medansvar för det som publiceras på deras plattformar och med det vill jag ha en skyldighet för företagen att ta ner olagligt material, säger Anders Ygeman.

En sådan här lagstiftning passar bäst på europeisk nivå, säger Anders Ygeman, eftersom det rör sig om internationella företag. Men om det inte skulle gå vägen i EU så vill han ta till svensk lagstiftning.

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer kommenterade frågan redan när han tillträdde förra sommaren:

»In the worst case the Commission’s plans could make online platforms act as an ‘Internet police’ and ‘Internet censor’, and incentivize error-prone upload filters, which would violate the fundamental right to free speech. Unrealistic time frames for removing content could existentially threaten small and medium-sized businesses and non-commercial services. Governments prying on our online activities could put the confidentiality of our intimate passions and weaknesses at risk.

In the best case, however, wrong national legislation such as in Germany and France could be replaced and free speech online protected better, messaging services and social networks could be interconnected enhancing competition and user choice, and the right to use Internet services anonymously could be protected at EU level. Freedom of speech, consumer choice, the right to privacy and the principles of a global Internet need to be at the heart of any digital services regulation. It’s about our digital habitat. The Internet community is watching the Commission very carefully now.«

Och här (Youtube) kan du se det anförande han höll i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor, JURI, i veckan.

Det finns även skäl att anta att the Digital Services Act (DSA) kommer att urholka eHandels-direktivets förbud mot generell övervakning och dess budbärarimmunitet (att operatörer och plattformar inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör).

 

Vi återkommer inom kort med mer information. Här är tills vidare en del länkar:

• EU-kommissionens arbetsdokument: Shaping Europe’s digital future  (PDF) »

• Pirate MEP Patrick Breyer i EP JURI (Youtube) »

Tidigare publicerade texter i ämnet:

• Pirate MEP Patrick Breyer om DSA »

• EU:s Digital Services Act – mer reglering och censur »

• EU 2020: Nu står kampen om det fria ordet på internet »

Läkarupprop: Assanges liv är i fara

av

Över 100 läkare kräver i en artikel att Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange skall flyttas från det brittiska högsäkerhetsfängelset Belmarsh till ett lämpligt universitetssjukhus.

Artikeln är publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet:

»We condemn the torture of Assange. We condemn the denial of his fundamental right to appropriate health care. We condemn the climate of fear surrounding the provision of health care to him. We condemn the violations of his right to doctor–patient confidentiality. Politics cannot be allowed to interfere with the right to health and the practice of medicine. In the experience of the UN Special Rapporteur on Torture, the scale of state interference is without precedent: “In 20 years of work with victims of war, violence and political persecution I have never seen a group of democratic states ganging up to deliberately isolate, demonise and abuse a single individual for such a long time and with so little regard for human dignity and the rule of law.”

We invite fellow doctors to join us as signatories to our letters to add further voice to our calls. Since doctors first began assessing Assange in the Ecuadorian Embassy in 2015, expert medical opinion and doctors’ urgent recommendations have been consistently ignored. Even as the world’s designated authorities on arbitrary detention, torture, and human rights added their calls to doctors’ warnings, governments have sidelined medical authority, medical ethics, and the human right to health. This politicisation of foundational medical principles is of grave concern to us, as it carries implications beyond the case of Assange. Abuse by politically motivated medical neglect sets a dangerous precedent, whereby the medical profession can be manipulated as a political tool, ultimately undermining our profession’s impartiality, commitment to health for all, and obligation to do no harm.«

Speciellt tycks man vara oroade över Assanges psykiska hälsa. Och det är kanske inte att undra över. I sju år befann han sig på det begränsade utrymmet på Ecuadors ambassad i London – delar av tiden under ständig övervakning. Han sitter isolerad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse. Och han riskerar utlämning till USA, där han kan komma att dömas till ett 175-årigt fängelsestraff – på grund av Wikileaks publicistiska verksamhet.

»Our appeals are simple: we are calling upon governments to end the torture of Assange and ensure his access to the best available health care before it is too late.«

The Lancet: End torture and medical neglect of Julian Assange »

Låst läge i EU-samtal om uppladdningsfilter

av

I veckan höll EU-kommissionen ännu ett möte för att försöka uppnå en någorlunda enhetlig implementering av det nya upphovsrättsdirektivet i medlemsstaterna.

Communia rapporterar:

»This week saw the sixth meeting of the EU stakeholder dialogue on the implementation of Article 17 of the new copyright directive. This meeting was the first one where the question of how to reconcile the protection of user rights’ with automated filters based on technology that cannot assess the legality of the use of copyrighted works was explicitly on the agenda. From the perspective of the users’ organisations participating in the stakeholder dialogue this is the main question that the stakeholder dialogue (and the guidelines that the Commission will have to issue afterwards) needs to address.

Unfortunately, Monday’s meeting did not result in a productive discussion about how to protect users’ rights. Proposals made by COMMUNIA and Studio71 on how to strike a balance between the rights of users and the interests of creators and other rightholders were largely ignored by a coalition of major rightholders from both the music and the audio-visual sectors.«

Fortsatt låsta positioner, med andra ord. Samtidigt går arbetet med att göra nationell lagstiftning av direktivet vidare.

Här är Communias förslag till en process som skulle kunna respektera användarnas rättigheter – och släppa fram memes, satir, kritik med mera som automatiska filter inte kan identifiera:

Förslaget stöds av fler än 50 forskare med koppling till upphovsrättsfrågorna. Men upphovsrättsindustrin säger (med ett fåtal undantag) nej.

With the major AV and music rightholders unwilling (or incapable, as their representatives in the stakeholder dialogue clearly lack the mandate to engage in a constructive manner) to contribute to finding a solution for the tensions inherent to Article 17, it is clear that the dialogue has hit a brick wall. The Commission – which has repeatedly made its dissatisfaction with the attitude of these rightholders clear – has announced that it will now “reflect on the input received and on a way forward”. In practical terms this means that there will be no further meetings of the stakeholder dialogue until the end of march when the Commission will “share initial views on the content of the guidelines”. These initial views should provide us with a first clue if the Commission has been listening to our proposals and concerns or if it will succumb to the bullying tactics of the major rightholders (who will undoubtedly attempt to assert additional political pressure during the next weeks).

Läs mer hos Communia: Article 17 stakeholder dialogue (day 6): Hitting a brick wall »

Se mötet i efterhand, här »

Svensk polis anklagas för att ha ändrat i förhörsprotokoll om Assange

av

Schweiziska tidningen Republik hade härom veckan en lång intervju med Nils Melzer – som är FN:s specielle rapportör om tortyr – om situationen för Wikileaks grundare Julian Assange.

Intervjun handlar mycket om det amerikanska åtalet mot Assange, om förhållandena i det brittiska högsäkerhetsfängelse där han vistas för att ha brutit mot en borgensförbindelse (när han tog sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London) och om utlämningsprocessen till USA.

En central del handlar om de anklagelser om våldtäkt eller sexuellt ofredande från svensk sida – som var början på den rättsliga följetongen mot Assange. Här menar Meltzer att svensk polis har manipulerat förhörsprotokoll för att få en anledning att påbörja en politiskt motiverad process  mot honom.

Ovan ett mail från brittiska Crown Prosecution Service till den svenska specialåklagaren Marianne Ny. Och nedan en skriftväxling som visar på att förhörsprotokoll har ändrats i efterhand.

Till Republik säger Meltzer:

»I speak Swedish fluently and was therefore able to read all the original documents. I couldn’t believe my eyes: According to the woman concerned, there has never been any rape. And not only that: the statement of this woman was subsequently rewritten by the Stockholm police without her involvement, in order to somehow be able to raise suspicions of rape. I have all the documents, the emails, the SMS.« (…)

»Q: What did the cop rewrite?

A: You don’t know that. Because the first statement was overwritten directly in the computer program and no longer exists. We only know that the original statement, according to the chief prosecutor, apparently contained no evidence of an offense. The revised form states that repeated intercourse has occurred. By mutual agreement and with a condom. But in the morning the woman woke up because he tried to penetrate her without a condom. She asks: ”Are you wearing a condom?” He says: ”No.” Then she says: ”You better not have HIV” and lets him go on. This statement was edited without the involvement of the woman concerned and was not signed by her. It is manipulated evidence from which the Swedish authorities then constructed a rape.«

Finns det en konspiration mot Assange – som svenska myndigheter är en del av? Det är svårt att säga. Men man bör i vart fall komma ihåg att olika åklagare har gjort helt olika bedömningar om huruvida Julian Assange gjort sig skyldig till något sexbrott överhuvudtaget.

En gissning kan vara att länder med nära underrättelsesamarbete kan ha »sammanfallande intressen« vad gäller att stoppa Wikileaks avslöjanden.

Länkar:
Republik: «Vor unseren Augen kreiert sich ein mörderisches System»
Youtube: Inslag i ZDF Heute Journal »
DN: FN-rapportör beskriver svensk rättsröta i fallet Assange »

Uppdatering: Ännu ett märkligt dokument råkade komma i vår väg…

Skriv på för Julian Assanges frihet!

av

Den tyska namninsamling för Julian Assange som började med 130 framstående tyskar har nu svällt till över 11.000 namnunderskrifter – och spridits även utanför Tyskland.

Ur uppropets text:

»We are deeply concerned for the life of journalist and Wikileaks founder Julian Assange, who has been in critical health and in extradition custody in the British high-security prison of Belmarsh for over half a year. We thusly express our support for the appeal made by the United Nations Special Rapporteur on Torture, Nils Melzer, for the immediate release of Julian Assange, on medical grounds and respective of the rule of law.«

Skriv på du också – tillsammans med bland andra Günter Wallraff, Sigmar Gabriel, Günter Verheugen, Reportrar utan gränser och 5 juli-stiftelsens ordförande Oscar Swartz.

Engelska » | Tyska »

(I vissa web-läsare kan det förekomma typsnittsproblem på sidan. Om så, pröva med en annan browser.)

Assange & Greenwald: När staten försöker hugga huvudet av budbäraren

av

Kan journalister hållas ansvariga för hur deras källor kommit över sitt material?

Frågan är aktuell i flera fall. Dels har vi Wikileaks grundare Julian Assange som riskerar 175 år i fängelse i USA för spioneri – efter att ha publicerat material från visselblåsare och hackare. Dels Glenn Greenwald, en amerikansk journalist bosatt i Brasilien – som anklagas för dataintrång efter att ha publicerat material från en källa som avslöjat korruption på regeringsnivå.

En journalist får naturligtivs inte uppmana eller pressa en källa till olagliga handlingar. Men om avslöjande material ändå hamnar på deras bord – då har journalisten / redaktionen framförallt två överväganden att göra:

  1. Kontrollera om materialet är autentiskt och relevant.
  2. Överväga om det är av allmänintresse att publicera.

I både Assanges och Greenwalds fall är det ställt bortom allt tvivel att materialet är äkta och att det är av stort allmänintresse. Man kan rent av tala om att det i båda fallen handlar om publiceringar av stort demokratiskt värde – av information som makthavarna försöker dölja för folket.

Speciellt olustigt blir det när man åtalar eller utreder journalister för hur materialet från början läckt ut – vilket pressar dem att ange sina källor. Detta är naturligtvis oacceptabelt i en demokratisk rättsstat med tryckfrihet och en fri press.

För att citera EFF:

It’s a mark of tyranny to prosecute reporters who truthfully report on government corruption.

För den som inte är lika påläst om Greenwald som om Assange följer här ett par länkar:

• When Computer Crimes Are Used To Silence Journalists: Why EFF Stands Against the Prosecution of Glenn Greenwald »

• Over 40 press freedom and civil liberties groups denounce Brazil’s charges against Glenn Greenwald »

Datalagring även för meddelandeappar och sociala media?

av

Säkerhetspolisen och regeringskansliet har idag haft en smått förvirrad kommunikation om datalagring, genom media.

Först ut var Säpo-chefen Klas Friberg, i DN:

»Ett nytt EU-direktiv ger medlems­staterna möjlighet att låta brottsbekämpande myndigheter få tillgång till information från meddelandetjänster i appar och sociala medier. Men ett förslag som bereds i Regeringskansliet innebär att Sverige nu avstår från den möjligheten. Konsekvensen blir att svenska brottsbekämpande myndigheter kommer att sakna viktiga och moderna verktyg för att hantera terroristbrott, spioneri och annan allvarlig brottslighet. Regeringen måste nu skyndsamt utreda frågan.«

Sedan var det dags för digitaliseringsminister Anders Ygeman i SR:

»– Jag delar i grunden säkerhetspolisens bedömning att kommunikationstjänster som liknar sms och andra, ska omfattas av dagens reglering, säger han.« (…)

»– Jag tror att det finns ett missförstånd, mellan regeringskansliet och säkerhetspolisen i vilken lagstiftning du kan reglera den här möjligheten, där Säkerhetspolisen menar att det här bör gå att reglera inom ramen för EU-kodexen, och där regeringskansliets uppfattning är att det här inte räcker, utan att du också måste ändra inhämtningslagen, och då får vi sätta oss ner mellan regeringskansliets och säkerhetspolisens jurister, för att se hur vi bäst kan lösa det.«

Enkelt uttryckt: Både Säpo och regeringen är överens om att datalagringen även bör omfatta meddelandeappar och sociala media.

Hur det skall gå till är dock oklart. Plattformar som Facebook lagrar förvisso radan allt användarna gör. Men hur det skall gå till att få alla olika meddelandeappar med i datalagringen framgår inte.

Sedan är frågan om det alls behövs. Vi har redan den vanliga datalagringen – som lagrar data om alla svenskars alla telekommunikationer, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner med mera. Snart får vi även hemlig dataavläsning. Vilket innebär att myndigheterna kan bereda sig tillgång till misstänkta personers (m.fl.) smartphones, plattor, datorer m.m. – där de dels kan undersöka allt innehåll (filer, bilder, videos, ljud, kontakter, meddelanden etc.); dels använda kamera och mikrofon för övervakning; dels se allt som görs på enheten i realtid; dels  dels läsa meddelanden som sänds via appar innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

Myndigheterna har alltså redan mycket omfattande tillgång till både icke-misstänktas och misstänktas kommunikationer. Nu vill man utvidga detta till att gälla alla svenskars alla meddelanden via appar. Man tänker uppenbarligen inte ge sig förrän man har kontroll över alla folkets kommunikationer.

Vilket är ett uttryck för att våra politiker betraktar hela svenska folket som potentiella skurkar och terrorister – som ständigt måste övervakas och kontrolleras. Vilket står i kontrast till Europakonventionen om skydd för de de mänskliga rättigheterna – som slår fast att den som inte är misstänkt för brott har rätt till privatliv och privat korrespondens. Och i kontrast mot EU-domstolens principbeslut om att staten inte får bedriva urskiljningslös övervakning av hela folkets telekommunikationer utan misstanke om brott.

Länkar:
• DN Debatt: ”Regeringsnej till EU-direktiv gör Säpos arbete svårare” »
• SR: Säpochefen kritiserar regeringsförslag »
• SR: Ygeman – det råder ett missförstånd »

Uppdatering: Efter att ha ägnat en stor del av dagen till att rota i EU-dokument och att försöka förstå Säpo-chefens utspel – så får jag nog hålla med digitaliseringsminister Ygeman om att Säpo tycks ha missuppfattat saken. Eller så är det ett märkligt PR-utspel med oklart syfte. Men någon egentlig substans bakom Klas Fribergs uttalanden är svåra att finna.

En majoritet falska flaggningar när brittisk polis använder automatiserad ansiktsigenkänning

av

Associated Press rapporterar om vad som händer när brittisk polis använder automatiserad ansiktsigenkänning:

When British police used facial recognition cameras to monitor crowds arriving for a soccer match in Wales, some fans protested by covering their faces. In a sign of the technology’s divisiveness, even the head of a neighboring police force said he opposed it.

Sunt att folk reagerar. Men det verkligt intressanta är detta:

The force has been deploying the technology about twice a month at big events including rugby games, royal visits and yacht races; it scanned nearly 19,000 faces at a Spice Girls concert in May and identified 15 on a watchlist, including nine incorrectly.

Sex träffar plus nio felaktiga träffar, med andra ord.

Detta lär polis och politiker (och många andra) betrakta som något slags acceptabel »collateral damage«. Men för dem som identifieras felaktigt är det inte trevligt. Frågan är om vi nu är på väg att hamna i en situation där vi behöver oroa oss för att bli felaktigt identifierade som efterlysta av polisens automatiserade verktyg så fort vi går ut genom dörren.

Den som är oskyldig har allt att frukta.

AP: UK police use of facial recognition tests public’s tolerance »

Illa när Frankrike och Nederländerna lagstiftar om uppladdningsfilter

av

Frankrike och Nederländerna är först ut när det gäller att lagstifta om artikel 17 (f.d. 13) i EU:s upphovsrättsdirektiv. I båda fallen ser det ut att bli uppladdningsfilter. Och i båda fallen är lagstiftningen problematisk.

Communia rapporterar:

These first implementation proposals are coming from a main proponent of Article 17 (France) and one of the most vocal opponents (Netherlands), and allow us to get a first impression of how Member States across the EU are likely going to deal with this controversial article. Irrespective of the different positions by France and the Netherlands during the directive negotiations, the implementation proposed by both Member States do not diverge much from each other.

Till att börja med verkar allt tal om »fair use« lyser med sin frånvaro. Det vill säga undantag som tillåter memes, kritik, parodi med mera.

Inget av lagförslagen har de »user rights safeguards« som såväl direktivet som EU-kommissionen kräver.

Inget av lagförslagen förefaller ens ha någon tydlig definition av vilka plattformar (OCSSP, online content-sharing service providers) som omfattas.

Inget av lagförslagen har någon garanti mot att icke upphovsrättsskyddat material kan komma att filtreras bort.

Communia:

The Dutch and French implementation law proposals show that national legislators cannot be trusted to implement Article 17 in a balanced way that includes the hard-fought user rights safeguards that are part of the final compromise that was found between the EU legislators after more than two years of bitter discussions.

Under pressure from rightholders, national legislators are focusing their attention on those parts of the Article that require rightholders and platforms to cooperate with each other to either license or filter. Without the user rights safeguards in the latter part of Article 17, such cooperation will undermine users freedom of creative expression. Not implementing the user rights safeguards is a glaring act of disregard of the outcome of the EU legislative process, and will need to be challenged once these legislative proposal reach the national parliaments.

Det verkar alltså som om både Frankrike och Nederländerna är selektiva när det gäller vilka delar av upphovsrättsdirektivet de tänker implementera. Vilket med största säkerhet kommer att leda till att dessa länders lagstiftning kommer att dras inför EU-domstolen.

Det är också värt att notera att varken Frankrike eller Nederländerna väntar på de riktlinjer för implementeringen av direktivet som EU-kommissionen just nu arbetar med.

Communia » Article 17: Both French and Dutch implementation proposals lack key user rights safeguards »