Stoppa lagen om hemlig dataavläsning!

I morgon, torsdag den 6 februari, har riksdagens justitieutskott sammanträde. På dagordningen finns bland annat frågan om hemlig dataavläsning – som är tänkt att klubbas i kammaren den 19 februari.

Att riksdagen inte längre bryr sig om integritet och individens rätt till privatliv är sedan länge uppenbart. Men i detta fall är man även på väg att skapa ett system med allvarliga säkerhetsbrister. Någon diskussion om dessa har i princip inte förekommit. Berörda riksdagsledamöter har inte ens kommenterat saken. Vilket både är arrogant och oroväckande.

Hemlig dataavläsning bygger på att polisen (m.fl.) skall få installera spionprogram på brottsmisstänktas (m.fl.) datorer, smartphones, surfplattor, spelkonsoler, smart-tv-apparater, smarta högtalare m.m.

Här kommer man att kunna bedriva övervakning genom kamera och mikrofon. Polisen kommer även att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på till exempel en telefon. Dessutom kommer man att kunna avläsa meddelanden som sänds via krypterade meddelande-appar, genom att i realtid kunna se vad användaren skriver – och även i de aktuella apparna innan meddelanden krypterats eller avkrypterats. (Teoretiskt sett är det även möjligt att plantera eller manipulera bevis på en enhet.)

För att detta skall kunna ske behöver polisen använda sig av existerande säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur.

Det vill säga att säkerhetsbrister som borde anmälas och täppas igen kommer att förbli öppna.

Det innebär att systembrister, bakdörrar, zero-day-exploits, verktyg för dataintrång m.m. kommer att lämnas som de är. Vilket öppnar dörren på vid gavel för till exempel kriminella, black hat hackers och främmande makt.

Detta kommer att utsätta oss alla – privatpersoner, företag, myndigheter, organisationer – för en ökad risk för till exempel dataintrång, cyberbrottslighet, bankbedrägerier, ransomware och spionage.

Lagen om hemlig dataavläsning kommer helt enkelt att göra oss alla mindre säkra och hela vårt samhälles IT-infrastruktur mer sårbar. Och så vill vi verkligen inte ha det!

Riksdagen är just nu på väg att göra ett gigantiskt misstag. Men de politiska partierna kan inte säga att de inte blivit varnade. Det är hos dem ansvaret nu vilar – och det är där ansvar kommer att utkrävas, när den dagen kommer.

Det minsta man kan kräva är att riksdagens beslut skjuts upp genom en minoritetsbordläggning – och att man använder denna tid till att noga analysera den hemliga dataavläsningens säkerhetsproblem.

EU-miljard till forskning om övervakning

Privacy International har gjort en sammanställning över kända EU-finansierade projekt på övervakningsområdet.

Några exempel ur detta akronymernas helvete:

  • Prediction and Visual Intelligence for Security Information (PREVISION); €8m (2019-2021); A predictive platform running analytics through data obtained from ”online social networks, the open web, the Darknet, CCTV and video surveillance systems, traffic and financial data sources, and many more”.
  • Prediction and Visual Intelligence for Security Information (ROXANNE); €7m (2019-2022); Project aimed at identifying people in intercepted communications using face & speech identification, soon to be trialled in 9 countries.
  • Fighting Crime and TerroRism with an IoT-enabled Autonomous Platform based on an Ecosystem of Advanced IntelligEnce, Operations, and InveStigation Technologies (CREST); €7m (2019-2022); A predictive analytics platform monitoring online content and data from ”Internet of Things” (IoT) devices, and for sharing ”digital evidence based on blockchain” technology.
  • InterCONnected NEXt-Generation Immersive IoT Platform of Crime and Terrorism DetectiON, PredictiON, InvestigatiON, and PreventiON Services (CONNEXION); €5m (2018-2021); A predictive policing tool relying on social media, ’dark web’, and IoT data.
  • From mobile phones to court – A complete FORensic investigation chain targeting MOBILE devices (FORMOBILE); €6.9m (2019-2022); Another mobile phone extraction system, which will also develop ”tools” for ”the acquisition of previously unavailable mobile data, unlocking mobile devices, as well as the decoding and analysis of mobile data”.
  • Multimedia Analysis and Correlation Engine for Organised Crime Prevention and Investigation (MAGNETO); €5.3 (2018-2021); Data analytics platform to conduct tasks like relationship mapping in large datasets and predicting threats.
  • Advanced tools for fighting oNline Illegal TrAfficking (ANITA); €4.9m (2018-2021); Data analytics programme monitoring data from the internet and crypto-currencies.
  • Intelligence Network and Secure Platform for Evidence Correlation and Transfer (INSPECTr); €6.9m (2019-2022); Another analytics platform for ”gathering, analysing, prioritising and presenting key data to help in the prediction, detection and management of crime”.
  • Novel Social Data Mining Platform to Detect and Defeat Violent Online Radicalization (INSIKT); €1.5m (2017-2020); Software developed by a Spanish companies which scrapes through social media to identify terrorist propaganda.
  • Lawful evidence collecting and continuity platform development (LOCARD); €6.8m (2019-2022); A forensics system to extract data from devices for use in court, which also includes ”a crawler to detect and correlate online deviant behaviour”.
  • Video analysis for Investigation of Criminal and TerrORIst Activities (VICTORIA); €5m (2017-2020); An automatic surveillance video analysis system.
  • Analysis System for Gathered Raw Data (ASGARD); €12m (2016-2020); This project will develop, maintain and evolve a tool set for the extraction, fusion, exchange and analysis of Big Data, including cyber-offense data for forensic investigation.

Till detta kommer ett antal program för bland annat gränsbevakning och för att avskräcka flyktingar från att söka sig till Europa. Under perioden 2014-20 handlar det om c:a 80 miljoner euro, det vill säga över 800 miljoner SEK. För hela listan och utförligare beskrivning, följ länken nedan.

Om vi fokuserar på projekten ovan, då kan man räkna med att flera kommer att ingå i framtidens automatiserade, AI-styrda övervakningsapparat – kopplad till kameraövervakning med beteendeanalys, automatiserad ansiktsigenkänning i realtid och samkörd med allehanda register och övervakningssystem.

Notera för övrigt kopplingen till analys av medborgarnas aktiviteter på internet i flera av punkterna.

Om endast några av projekten ovan blir verklighet kommer vi inte bara att leva i en övervakningsstat av aldrig tidigare skådad omfattning – utan även i en automatiserad övervakningsstat, där algoritmer styr vem och vad som kommer att anses vara suspekt.

Privacy International: MONITORYOU: the MilliONs beIng spenT by the eu on develOping surveillance tech to taRget YOU »

Video: Veckans nätnyheter

De senaste nätnyheterna från denna blogg: Automatiserad ansiktsigenkänning; UK nobbar EU:s upphovsrättsdirektiv; ECHR: Anonyma SIM-kort är ingen rättighet; EU:s uppladdningsfilter; Hemlig dataavläsning.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

EU-kommissionen backar om förbud mot ansiktsigenkänning

För en dryg vecka sedan läckte information ut om att EU-kommissionen ville se ett tillfälligt förbud mot användning av automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats, i tre till fem år – medan man utreder systemets risker och möjligheter.

Nu finns en ny variant av kommissionens arbetspapper. I detta dokument är det tidigare nämnda tillfälliga förbudet bortplockat.

EURACTIV rapporterar:

There should be “clear criteria” in the future mass-scale rollout of Biometric Identification Systems in the EU, a recently leaked draft of the EU’s Artificial Intelligence strategy seen by EURACTIV reveals.

The document, an update on an earlier leaked version, has also scrapped the idea of a temporary ban on facial recognition technologies in public spaces.

The document notes that the lack of information about the use of biometric identification systems prohibits the Commission from making a broad analysis of the implications of this technology, which analyses a person’s physical features for computational purposes.

Allt toppat med sedvanligt snömos:

“Thus, the ecosystem of trust should give citizens the confidence to welcome artificial intelligence and give companies the legal certainty to innovate with artificial intelligence,” the paper states.

Förmodligen är det medlemsstaternas inrikesministrar som vill kunna använda automatiserad ansiktsigenkänning för övervakning, så snart som möjligt. Och då får EU-kommissionens betänkligheter om rätten till privatliv stå tillbaka.

EURACTIVE: EU seeks ‘clear criteria’ for use of biometric AI on mass scale »

Kommer hemlig dataavläsning att klubbas av riksdagen utan någon debatt om dess risker?

Om en vecka – torsdag den 6 februari – har riksdagens justitieutskott (JuU) åter hemlig dataavläsning på dagordningen. Ännu har man bara beslutat i formfrågor, som att skjuta fram lagens ikraftträdande en månad på grund av för kort ledtid efter att lagen klubbas i riksdagen (19 februari).

Att riksdag och regering inte bryr sig om integritet, det har vi tyvärr fått vänja oss vid. Men här finns även en uppenbar och påtaglig fara, vad gäller datasäkerhet. Dock finns det inget som tyder på att riksdagen kommer att bry sig om det heller.

Säkerhetsproblemet är som följer: För att kunna installera spionprogram på människors datorer, telefoner, plattor m.m. – så måste kända säkerhetsluckor hållas öppna. Detta gör hela vår IT-infrastruktur sårbar för cyberattacker, ransomware, bankbedragare, spionage och annan databrottslighet.

Detta är inte något utredningen brytt sig om, inget som regeringen brytt sig om, inget som lagrådet brytt sig om, inget justitieutskottet bryr sig om – och inget som riksdagen verkar bry sig om. Det är som om man tror att om man undviker att diskutera detta problem, då försvinner det. Vilket naturligtvis är oansvarigt önsketänkande. Det hela kommer att sluta med att vi alla blir mindre säkra.

Nu håller tiden på att rinna ut. Om vi alls skall få någon debatt om riskerna med hemlig dataavläsning – då måste den komma nu, innan det är för sent.

Europadomstolen fattar beslut om anonyma SIM-kort

På torsdag, 30 januari, fattar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna beslut i ett mål som rör anonyma SIM-kort. Det är den piratpartistiske ledamoten av Europaprlamentet Patrick Breyer som anmält den tyska lag som kräver identifiering vid köp av så kallade kontantkort.

»A blanket and indiscriminate ban on anonymous prepaid mobile phone cards endangers the freedom of communications and of the Internet«, explains complainant Patrick Breyer. »Anonymity is essential, for example, to press sources, to confidential business dealings, to coordinating political protest, to psychological, medical or legal consultations as well as to self-help groups.«

Såväl EU-kommissionen som Europarådet har tidigare kritiserat förbud mot anonyma SIM/kontantkort.

Nu skall man komma ihåg att detta inte är EU-domstolen (EU) utan Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (Europarådet). Så ett beslut får inte nödvändigtvis direkt effekt. Men såväl EU som dess medlemsstater har ändå förbundit sig att respektera Europadomstolens beslut.

Om domstolen säger nej till förbud mot anonyma SIM/kontantkort kommer det även att få konsekvenser för svensk politik – då regeringen redan har meddelat att den tänker införa ett sådant förbud.

Patrick Breyers pressmeddelande »

Uppdatering: Europadomstolen tillåter fortsatt ID-krav för SIM-kort »

Brittisk polis satsar stort på automatisk ansiktsigenkänning i London

Samtidigt som EU överväger ett tre- till femårigt förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning (i vart fall på allmän plats) – går Storbritannien åt motsatt håll.

Politico:

Police in the British capital are set to deploy automated facial recognition technology across the city, the Met Police announced today.

”The use of live facial recognition technology will be intelligence-led and deployed to specific locations in London,” the Metropolitan Police Service said in a statement, arguing that this ”will help tackle serious crime, including serious violence, gun and knife crime, child sexual exploitation and help protect the vulnerable.”

Och då britterna nu lämnar EU behöver de inte bry sig om vad Bryssel tycker.

Detta kan bli intressant, då vi i så fall får två helt olika policies för ansiktsigenkänning – som sedan kan jämföras vad gäller integritet och säkerhet.

Politico: London police to roll out live facial recognition »

Datalagring även för meddelandeappar och sociala media?

Säkerhetspolisen och regeringskansliet har idag haft en smått förvirrad kommunikation om datalagring, genom media.

Först ut var Säpo-chefen Klas Friberg, i DN:

»Ett nytt EU-direktiv ger medlems­staterna möjlighet att låta brottsbekämpande myndigheter få tillgång till information från meddelandetjänster i appar och sociala medier. Men ett förslag som bereds i Regeringskansliet innebär att Sverige nu avstår från den möjligheten. Konsekvensen blir att svenska brottsbekämpande myndigheter kommer att sakna viktiga och moderna verktyg för att hantera terroristbrott, spioneri och annan allvarlig brottslighet. Regeringen måste nu skyndsamt utreda frågan.«

Sedan var det dags för digitaliseringsminister Anders Ygeman i SR:

»– Jag delar i grunden säkerhetspolisens bedömning att kommunikationstjänster som liknar sms och andra, ska omfattas av dagens reglering, säger han.« (…)

»– Jag tror att det finns ett missförstånd, mellan regeringskansliet och säkerhetspolisen i vilken lagstiftning du kan reglera den här möjligheten, där Säkerhetspolisen menar att det här bör gå att reglera inom ramen för EU-kodexen, och där regeringskansliets uppfattning är att det här inte räcker, utan att du också måste ändra inhämtningslagen, och då får vi sätta oss ner mellan regeringskansliets och säkerhetspolisens jurister, för att se hur vi bäst kan lösa det.«

Enkelt uttryckt: Både Säpo och regeringen är överens om att datalagringen även bör omfatta meddelandeappar och sociala media.

Hur det skall gå till är dock oklart. Plattformar som Facebook lagrar förvisso radan allt användarna gör. Men hur det skall gå till att få alla olika meddelandeappar med i datalagringen framgår inte.

Sedan är frågan om det alls behövs. Vi har redan den vanliga datalagringen – som lagrar data om alla svenskars alla telekommunikationer, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner med mera. Snart får vi även hemlig dataavläsning. Vilket innebär att myndigheterna kan bereda sig tillgång till misstänkta personers (m.fl.) smartphones, plattor, datorer m.m. – där de dels kan undersöka allt innehåll (filer, bilder, videos, ljud, kontakter, meddelanden etc.); dels använda kamera och mikrofon för övervakning; dels se allt som görs på enheten i realtid; dels  dels läsa meddelanden som sänds via appar innan de krypterats eller efter att de avkrypterats.

Myndigheterna har alltså redan mycket omfattande tillgång till både icke-misstänktas och misstänktas kommunikationer. Nu vill man utvidga detta till att gälla alla svenskars alla meddelanden via appar. Man tänker uppenbarligen inte ge sig förrän man har kontroll över alla folkets kommunikationer.

Vilket är ett uttryck för att våra politiker betraktar hela svenska folket som potentiella skurkar och terrorister – som ständigt måste övervakas och kontrolleras. Vilket står i kontrast till Europakonventionen om skydd för de de mänskliga rättigheterna – som slår fast att den som inte är misstänkt för brott har rätt till privatliv och privat korrespondens. Och i kontrast mot EU-domstolens principbeslut om att staten inte får bedriva urskiljningslös övervakning av hela folkets telekommunikationer utan misstanke om brott.

Länkar:
• DN Debatt: ”Regeringsnej till EU-direktiv gör Säpos arbete svårare” »
• SR: Säpochefen kritiserar regeringsförslag »
• SR: Ygeman – det råder ett missförstånd »

Uppdatering: Efter att ha ägnat en stor del av dagen till att rota i EU-dokument och att försöka förstå Säpo-chefens utspel – så får jag nog hålla med digitaliseringsminister Ygeman om att Säpo tycks ha missuppfattat saken. Eller så är det ett märkligt PR-utspel med oklart syfte. Men någon egentlig substans bakom Klas Fribergs uttalanden är svåra att finna.

Läcka: EU-kommissionen vill införa ett tidsbegränsat förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning

I ett arbetspapper (white paper) som läckt ut från EU-kommissionen diskuteras ett EU-omfattande förbud mot automatiserad ansiktsigenkänning i tre till fem år. EURACTIV rapporterar:

The European Commission is considering measures to impose a temporary ban on facial recognition technologies used by both public and private actors, according to a draft white paper on Artificial Intelligence obtained by EURACTIV. (…)

The document adds that the “use of facial recognition technology by private or public actors in public spaces would be prohibited for a definite period (e.g. 3–5 years) during which a sound methodology for assessing the impacts of this technology and possible risk management measures could be identified and developed.”

Detta är en lika glädjande som oväntad nyhet, sett ur ett integritetsperspektiv.

Man får dock räkna med att EU:s medlemsstater, i ministerrådet, har en helt annan åsikt. Detta inte minst då den allmänna opinionen tycks acceptera allt mer övervakning.

Länk » LEAK: Commission considers facial recognition ban in AI ‘white paper’ »