Övervakning

I denna kategori samlar vi nyheter som har med övervakning och massövervakning att göra. Det gäller såväl på nätet som i den fysiska världen.

Nu klubbar riksdagen AI-stödd Face Control

28 april 2026 av Henrik Alexandersson

Inom kort klubbar riksdagen regeringens förslag om kameraövervakning med AI-stödd automatiserad ansiktsigenkänning i realtid.

Riksdagen kommer inom kort att behandla regeringens proposition om Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid (Prop. 2025/26:150). Lagen är tänkt att klubbas i riksdagen den 26 maj och träda i kraft den 1 juli.

Som vanligt när det gäller övervakningslagar anger man de mest angelägna och akuta skäl för att införa detta verktyg. Men vi vet av erfarenhet att i princip alla övervakningslagar med tiden utökas till syfte och metod.

Kameraövervakning har fram till nu haft begränsad användning. Man har kunnat använda den i realtid, men det har då krävt att någon faktiskt sitter och tittar på flödet. Man har även kunnat använda den för att i efterhand utreda vad som skett.

Det nya med automatiserad AI-stödd kameraövervakning i realtid är dels att videoflödet kan analyseras i realtid. Dels att systemet kommer att granska alla – inte bara misstänkta – hela tiden. Även du kommer alltså att få ditt beteende och dina rörelser i samhället granskade av maskiner.

Vänsterpartiet har motionerat om utökat skydd mot missbruk av systemet och Centerpartiet yrkar helt avslag i sin motion. I övrigt tycks det inte finnas några invändningar.

I veckan har företrädare för Centerns studentförbund tagit upp saken på Svenska Dagbladets debattsida. De skriver bland annat…

»För första gången i Sveriges historia öppnar man dörren för att staten, med hjälp av AI, ska kunna identifiera och följa medborgare i realtid på våra gator och torg. Detta är en gräns som Moderaterna, och Liberalerna historiskt, och med all rätt, har försvarat som okränkbar. Men den principen verkar inte gälla längre.«

Ja, detta hade inte hänt på Bohmans och Ahlmarks tid. Centerstudenterna noterar även att Lagrådet pekar på att förslaget är så brett formulerat att det riskerar att strida mot grundlagens och Europakonventionens skydd för den personliga integriteten. De skriver vidare…

»Ännu allvarligare är kritiken mot att regeringen medvetet bygger in en mekanism för att kringgå riksdagen. Genom en ”dynamisk” tillämpning kan listan över brott som tillåter AI-övervakning utökas automatiskt om EU ändrar sin brottskatalog, helt utan ett svenskt riksdagsbeslut. Lagrådet varnar för att detta flyttar lagstiftande makt från riksdagen till enskilda åklagare och EU-organ. Trots Lagrådets varning väljer regeringen att gå vidare med förslaget. Att gå vidare med ett direkt hot mot svensk demokrati.«

Detta är verkligen inte bra. Förslaget går teoretiskt sett fortfarande att stoppa – om det uppmärksammas och skapar buller i media. Men risken är uppenbar att det kommer att bifallas i riksdagen, med bred majoritet, i tysthet.

• Regeringens proposition: Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid (Prop. 2025/26:150) »

• Riksdagen: Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid »

• Centerstudenter på SvD Debatt: Demokratin är hotad, men inte så som du tror »

Relaterade, tidigare bloggposter:
• Och nu: Automatiserad ansiktsigenkänning i realtid (mars 2025) »
• Och nu: Face Control (november 2025) »

CC0

EU vill tvinga Google att lämna ut sökhistorik

27 april 2026 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill att Google automatiskt skall tillhandahålla data om alla européers sökningar och sökresultat.

EU-kommissionen har öppnat ett samråd om hur man skall göra för att få Google att lämna ut data om medborgarnas googlingar och sökresultat. Detta är tänkt att ske dagligen (eller i realtid) och i aggregerad automatiskt läsbar form.

Bakgrunden är EU:s Digital Markets Act (DMA) som i artikel 6(1) ålägger grindvakter (gatekeepers) att ge tredjeparts-sökmotorer tillgång till data om rankning, sökfrågor, klick och visningar på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Förordningen kräver att personuppgifter anonymiseras. Bestämmelsen syftar till att göra det möjligt för andra företag att förbättra sina algoritmer och konkurrera med dominerande sökmotorer.

Man ramar alltså in detta som en konkurrensfråga. (På samma sätt som man en gång gjorde med datalagringen, för att slippa besvärliga rättighetsfrågor.)

Enkelt uttryckt handlar samrådet om att Google måste lämna ut data om alla våra sökningar – i automatiserad och anonymiserad form – till sina konkurrenter och eventuellt även till företag som är beroende av att synas i sökmotorn.

Till att börja med kan man fråga sig varför Google skall behöva dela med sig av information som kan exponera deras affärshemligheter till konkurrenter. Men det kanske är ett ämne för en annan blogg.

Att samla in data om alla våra sökningar kan avslöja mycket, även om den formellt sett är anonymiserad. Speciellt gäller det med nya AI-verktyg som kan hantera stora dataset.

Det kan i vissa fall gå att knäcka användares identitet. Det kan gå att kartlägga grupper av människor, till exempel aktivister och oppositionella. Och sammantaget är detta en guldgruva för makthavare som vill analysera samhällstrender och åsiktsmönster.

Det är visserligen inte så detta är tänkt att användas – för tillfället. Men när verktyget väl finns på plats räcker det med ett beslut i EU-kommissionen för att utöka syfte och metod. Det är bara en fråga om vad som är politiskt gångbart vid varje givet tillfälle.

Ännu värre blir det om man ser till att EU:s Digital Services Act (DSA) i artikel 40 föreskriver ett motsvarande system för sociala medier och stora plattformar. Då är det fråga om att data om postningar och interaktioner skall lämnas ut till utvalda forskare med flera. Detta i syfte att identifiera »systemiska risker« som desinformation, valpåverkan, barns säkerhet, psykisk hälsa och vad man kallar negativa effekter på samhällsdebatten. Eller vad som råkar stå på dagordningen.

Lägger man ihop DMA:s krav på att dela data om sökningar med DSA:s krav på data för att kunna analysera beteenden och interaktioner – då blir helheten större än delarna.

Då skapas verktyg som kan användas för att övervaka, analysera, skapa, stärka eller försvaga opinioner. Vilket kan vara en oemotståndlig frestelse för framtida politiska ledare.

EU-kommissionens öppna samråd pågår fram till fredag den 1 maj. Alla kan svara.

Speciellt söker kommissionen svar på frågor som rör vilka Google skall dela data med; vilken data som måste delas; hur anonymiseringen skall gå till; hur datan skall delas rent tekniskt; om förslaget går tillräckligt långt och så vidare.

Vill man stoppa detta är det enklare att göra det nu än när Eurokratin väl har bestämt sig. Speciellt som detta är ett beslut som Kommissionen kan fatta själv, utan att behöva fråga medlemsstaterna eller parlamentet.

• EU-kommissionen: DMA.100209 – Consultation on the proposed measures for Google Search data sharing (Article 6(11) of the DMA) »

• Cyber Insider: EU’s proposed Google data access rule could enable large-scale surveillance »

CC0

Valår: Kräv svar om övervakningsstaten

21 april 2026 av Henrik Alexandersson

Det är valår. Det vill säga en tid då våra politiker är extra ovilliga att diskutera övervakning och medborgarnas rätt till privatliv. De vet att frågan är ett minfält.

Men när det är val måste vi kräva besked om framtiden och utkräva ansvar för det som varit. Vi kan inte rusa vidare in i övervakningsstaten utan diskussion eller eftertanke.

Även om politikerna försöker ducka – så är det ett demokratiskt hygienkrav att kräva svar på frågor som rör våra grundläggande fri- och rättigheter.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna slår fast huvudregeln: Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Och EU-domstolen har dragit gränsen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Här är några relevanta frågor.

• Hur mycket övervakning skall vi ha?

• Vilka risker ser du med en allt för omfattande övervakningsstat?

• Vi får ständigt mer massövervakning. Vid vilken punkt tycker du att det blir problematiskt?

• Har vanligt hederligt folk rätt till privat kommunikation?

Ju enklare, desto bättre. Trassla inte till det. Och om de politiska kandidaterna försöker ducka – upprepa frågan tills du får ett svar. Låt dem inte komma undan.

Naturligtvis är det kul om man kommer åt att fråga partiledare och toppkandidater. Men underskatta inte partiernas fotfolk som står i valstugor, delar ut flygblad och diskuterar politik vid fikabordet.

Jobbiga frågor skickas snabbt uppåt i partiorganisationen och måste i någon mening hanteras. Om det kommer in mer än enstaka rapporter om att en fråga bubblar, måste de politiska partierna förhålla sig till den.

Pårom! Om inte du ställer våra politiker till svars lär ingen annan göra det. Och var alltid saklig och artig, även om det kan vara frustrerande att försöka få dem att svara.

De skall inte komma undan med att urholka våra grundläggande fri- och rättigheter i tysthet.

CC0

Chat Control 2: Ålderskontroll i app-stores

15 april 2026 av Henrik Alexandersson

I förhandlingarna om Chat Control 2 pågår en dragkamp om ålderskontroll i Apples och Googles app-stores.

En detalj som fått för lite uppmärksamhet i förhandlingarna om Chat Control 2 är artikel 6 – »Obligations for software application stores«.

Främst handlar detta om Apples App Store och Googles Play-butik. Här är förslaget att införa ålderskontroll. Resonemanget är som följer:

App-stores skall avgöra om de applikationer som tillhandahålls riskerar att kunna användas för otillbörliga kontakter med minderåriga. I de fall en sådan risk föreligger skall respektive app-store hindra att de laddas ner av barn och unga. För att kunna göra detta måste de vidta åtgärder för att identifiera och åldersbestämma sina användare.

Detta kommer i så fall att drabba alla användare. Att detta är känsligt är man medveten om. I ett av ministerrådets tidigare arbetsdokument skriver man att sådan identifiering och ålderskontroll därför måste respektera användarnas privatliv, vara proportionerlig, transparent, effektiv, korrekt, icke-diskriminerande, tillgänglig och främst ta hänsyn till barnets bästa.

På andra sidan står Europaparlamentet som redan i oktober 2023 kom fram till att det inte bör sättas upp några åldersgränser för meddelande-appar och att användare har rätt att vara anonyma online.

Denna diskussion knyter an till flera andra aktuella frågor som åldersgränser för sociala medier och EU:s nya digitala plånbok (som är tänkt att införas i år).

Nu gäller det att få Europaparlamentet att stå fast vid sitt ursprungliga beslut (ovan).

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 2: Nya förhandlingar

14 april 2026 av Henrik Alexandersson

Nu fortsätter förhandlingarna om Chat Control 2. Genom att tidigare ha sagt nej till en förlängning av Chat Control 1 har Europaparlamentet visat att det menar allvar.

Torsdag den 16 april hålls nästa runda i trilogförhandlingarna om Chat Control 2. Det cypriotiska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har cirkulerat ett dokument bland medlemsstaterna som ger ledtrådar om vart det hela kan vara på väg.

Ministerrådet vill i princip ha en förlängning av Chat Control 1 (meddelandetjänster får fortsätta att frivilligt granska innehållet i användarnas meddelanden). Europaparlamentet vill att granskning endast skall få ske vad gäller personer eller grupper som misstänks för brott.

På den punkten verkar de två institutionerna fortfarande stå långt från varandra.

Sedan har vi den heta frågan om totalsträckskrypterade meddelanden. Där tycks ministerrådet ha givit upp sin linje om granskning. I vart fall tills vidare, tills en framtida revision av lagen.

» This Regulation shall not prohibit, make impossible, weaken, circumvent or otherwise undermine […] encryption, including end-to-end encryption, implemented by the relevant information society services or by the users [or] create any obligation that would require a provider of hosting services or a provider of interpersonal communications services to decrypt data or create access to end-to-end encrypted data, or that would prevent providers from offering end-to-end encrypted services.«

Förhoppningsvis täcker detta även client-side-scanning på användarnas telefoner och datorer innan ett meddelande krypteras och sänds iväg. (Vilket var ministerrådets tidigare knep för att kringgå totalsträckskryptering samtidigt som man kunde påstå att man respekterade den.)

Vad gäller allmänt tillgängligt innehåll på nätplattformar noterar ordförandeskapet att artikel 8 i EU:s Digital Services Act hindrar generell övervakning. Dock måste webhotell, andra som tillhandahåller tjänster samt sociala medier vidta åtgärder om de får kännedom om olagligt innehåll. I sitt dokument vill man ha in medlemsstaternas åsikter om hur detta skall formuleras.

En intressant fråga är hur man ser på det »EU Center« som finns i EU-kommissionens ursprungliga förslag. Tanken är att sätta upp en gemensam funktion i anslutning till Europol som tar emot och bedömer alla rapporter om innehåll som misstänks innehålla sexuella övergrepp mot minderåriga. På så sätt kan en första bedömning göras där – och de nationella polismyndigheterna slipper dränkas av anmälningar och tips som i de flesta fall är felaktiga eller dubletter. Vilket i sig kan vara en bra idé som frigör polisens resurser till verkligt utredningsarbete.

Men frågan är om detta »EU Center« även skall ägna sig åt att på egen hand skanna allmänt tillgängligt innehåll i jakt på olagligt innehåll. Det är en verksamhet vars syfte lätt kan utökas när den väl finns på plats. Risken är att det kan komma att leda till att vi får en EU-institution som granskar i princip allt som publiceras online, som sedan kan kopplas till DSA och annan lagstiftning. Eller till medlemsstaternas begränsningar av yttrandefriheten.

Torsdagens trilogförhandling sker bakom stängda dörrar. Men information om vad som skett lär börja läcka ut nästa vecka.

Om man vill spekulera kan Europaparlamentets nej till en förlängning av Chat Control 1 visa att parlamentet menar allvar – och därmed sätta press på ministerrådet.

• Ministerrådets arbetsdokument »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Regeringen beställer mer övervakning

7 april 2026 av Henrik Alexandersson

Regeringen vill att det skall bli enklare att övervaka enskilda utan misstanke om brott eller koppling till kriminella nätverk.

För ett år sedan tillsatte regeringen en utredning om »Hemliga och preventiva tvångsmedel«.

Bland annat skall den »göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel«. Det låter visserligen lovande – men handlar i praktiken mer om att »förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen«.

Nu kommer regeringen med ett tilläggsdirektiv (och förlängd tid) för utredningen.

Dels vill man att polis och åklagare skall slippa söka tillstånd för avlyssning, övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig dataavläsning för enskilda elektroniska enheter. Istället skall tillståndet omfatta all relevant teknisk utrustning som den övervakade kan tänkas använda.

Här är det värt att påpeka att hemlig dataavläsning bygger på att myndigheterna lämnar säkerhetsluckor i vår IT-infrastruktur och teknisk utrustning öppna – för att kunna installera sina spionprogram. Vilket gör oss alla mer sårbara online.

Man vill vidare »analysera och ta ställning till om preventiva tvångsmedel ska kunna
användas i fler fall och utan koppling till en organisation eller grupp«.

Preventiva tvångsmedel handlar om övervakning utan/innan misstanke om brott föreligger. Hittills har det dock krävts något slags koppling till en kriminell gruppering. Nu vill man alltså slippa denna begränsning.

Detta öppnar upp för att vem som helst kan komma att utsättas för övervakning utan misstanke om brott, ifall myndigheterna tycker att det är lämpligt.

Vilket i så fall gör obefogad och felaktig övervakning enklare. I händerna på en auktoritär stat är detta ett verktyg som enkelt kan användas för förtryck och förföljelse av oliktänkande.

När övervakning flyttas från misstanke till prognos förändras inte bara verktygen – utan själva rättsstatens logik.

Regeringens önskemål riskerar dessutom att stå i konflikt med proportionalitetskravet enligt Europakonventionen.

Som vi så ofta påpekar tenderar övervakningslagar alltid att utökas vad gäller syfte och metod – oavsett vad politikerna lovade när de infördes.

• Regeringen: Tilläggsdirektiv till Utredningen om hemliga och preventiva tvångsmedel (Ju 2025:04) Dir. 2026:20 »

CC0

Chat Control 1 föll – men fortsätter ändå

6 april 2026 av Henrik Alexandersson

Trots att Chat Control 1 föll och att granskning av innehållet i användarnas elektroniska meddelanden inte längre är tillåten fortsätter den.

Chat Control 1 (2021/1232/EU) – som nu inte längre gäller då lagen inte förlängts – var ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv.

ePrivacy-direktivet (2002/58/EG) är EU:s lag om sekretess i elektronisk kommunikation. Det skyddar innehållet i våra meddelanden och metadata (vem, när, hur) från avlyssning, spårning och lagring utan samtycke eller lagstöd.

Det vill säga att det är förbjudet att övervaka kommunikation utan samtycke från alla berörda parter om det inte finns ett lagligt undantag.

Dock gällde detta främst teleoperatörer och lämnade nya meddelandetjänster, chatappar, webmail, sociala medier med mera i en gråzon.

Med European Electronic Communications Code (2018/1972/EU) utvidgades förbudet mot övervakning i ePrivacy-direktivet till att även gälla »nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster«. Då kom även tjänster som WhatsApp, Messenger, Gmail och Signal att skyddas.

Därmed skulle det i princip bli stopp för den skanning av innehåll i meddelanden som ändå har skett, när EECC trädde i kraft 2021.

Men så ville politikerna inte ha det, trots att de själva tagit fram de aktuella lagarna.

Därav Chat Control 1 – ett tidsbegränsat undantag från ePrivacy-direktivet och EECC – som tillät operatörer, plattformar och appar att frivilligt fortsätta undersöka innehållet i användarnas meddelanden i jakt på visst olagligt innehåll.

Men nu har alltså denna tidsbegränsade lag gått ut och EECC:s strängare förbud mot övervakning gäller. Något undantag i lag finns inte.

Därför är det intressant att notera att många techbolag ändå tänker fortsätta att granska innehållet i sina användares meddelanden. Politico rapporterar:

»Google, Meta, Microsoft and Snapchat’s parent company Snap said in a joint statement late on Friday that they ”will continue to take voluntary action” to scan messages. ”We call on EU institutions to conclude negotiations on a regulatory framework as a matter of urgency,” the tech companies said.«

»One senior industry official involved in decisions on scanning, granted anonymity because they’re not authorized to speak publicly, said their view is that, though the end of the law makes the legal picture murky, it does not make it unlawful to scan.«

Man tänker alltså bryta mot nu gällande lag.

Detta sätter extra press på förhandlingarna om den nya lag – Chat Control 2 – som är tänkt att ersätta CC1 som ett permanent undantag från ePrivacy-direktivet och EECC.

Dagens läge är alltså att både ePrivacy-direktivet och EECC gäller och förbjuder övervakning av innehåll i medborgarnas elektroniska meddelanden. Men att den ändå fortsätter.

• Politico: Tech firms enter legal limbo over child abuse scanning »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Därför föll Chat Control 1

2 april 2026 av Henrik Alexandersson

Nu upphör Chat Control 1 att gälla – vilket lär väcka högljudda protester från flera håll. Här är vad du behöver veta.

Efter den senaste tidens stökiga behandling av Chat Control 1 (meddelandeoperatörernas frivilliga skanning av användarnas meddelanden i jakt på olagligt innehåll) upphör denna tidsbegränsade lag (ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv) att gälla efter fredag den 3 april.

Detta kommer att väcka hård kritik från såväl delar av Big Tech som barnrättsorganisationer och nätgranskare. Till exempel säger IWF (Internet Watch Foundation) följande i ett uttalande:

»As a result of this vote, there is now uncertainty about whether systems protecting children from online sexual abuse on interpersonal communication services will be legal to operate across the EU. From this Friday (3 April), technology companies operating in the European Union will lose the clear legal basis to detect this content and prevent it from spreading.«

Detta kommer att utmynna i ett blame game, där det är viktigt att ha händelseförloppet klart för sig.

• Första voteringen

I början av mars röstade Europaparlamentet om en förlängning av CC1 (i väntan på CC2, som just nu förhandlas fram). Parlamentet röstade för en förlängning, men med förbehåll: Skanningen skall inriktas mot personer och grupper som misstänks för detta brott samt redan känt övergreppsmaterial och sådant som anmälts av användare, Trusted Flaggers eller organisationer.

• Ministerrådet säger nej

Detta ville EU:s ministerråd inte gå med på. Ministerrådet prioriterade alltså massövervakning utan misstanke om brott före en förlängning av CC1.

Därmed befann man sig i en situation där CC1 upphör efter den 3 april.

• Andra voteringen

Detta fick Europaparlamentet att backa och utlysa en ny omröstning. Denna gång beslutade parlamentet i plenum att begränsa skanning av innehåll till redan känt olagligt material. Vilket är det enda dagens teknik klarar på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet beslutade även att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden. Vilket inte är möjligt utan att kringgå krypteringen och därmed göra alla våra elektroniska kommunikationer sårbara.

Detta ville borgerliga EPP inte gå med på. Så de röstade avslag på hela förslaget. Vilket tillsammans med splittrade röster i vissa grupper och de som är emot CC1 som sådan räckte för att fälla hela förslaget. (Så här röstade svenskarna.)

Därmed blir det inte någon förlängning av CC1. Vilket genast väckte EPP:s ilska, trots att de själva alltså röstade nej till en sådan.

• I väntan på Chat Control 2

Nu har vi alltså en situation där CC1 inte förlängs och CC2 befinner sig i trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet.

Det finns skäl att anta att dessa förhandlingar kommer att påskyndas för att täcka tidsluckan som uppstått när CC1 föll. Om ministerrådet och parlamentet kan komma överens, vill säga.

Nedsidan med att parlamentet har röstat principiellt rätt, är att dessa förhandlingar nu kommer att ske under starkt yttre tryck från alla de krafter som vill att Chat Control 2 skall bli obligatorisk, allomfattande och ske utan misstanke om brott. Detta med en intensitet som är större än om CC1 hade förlängts.

Det är läget. Det är de kort som finns på bordet. Nu gäller det för oss som är kritiska till Chat Control 2 att se till att Europaparlamentet står fast vid den position som det fastställde redan i oktober 2023:

• Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
• Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det finns misstanke om att det förekommer olagligt innehåll – inte vara generell.
• Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande rättslig instans.
• Ingen generell AI-granskning av innehållet i meddelanden (text/ljud).

Vilket kan ske genom att vi envist påminner Europaparlamentet om denna ursprungliga position.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Stoppa Chat Control 2 – skriv en rad

30 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Chat Control 1 har fallit. Nu gäller det att stoppa Chat Control 2. Här är vad du kan göra.

• Bakgrund: Förra veckan föll en förlängning av Chat Control 1.

Först krävde Europaparlamentet att den frivilliga granskningen av innehåll i användares elektroniska meddelanden (CC1) bara skall inriktas mot användare eller grupper av användare där misstanke föreligger om brott. Detta vägrade EU:s ministerråd gå med på.

Så parlamentet gjorde ett omtag och röstade igen. I denna omröstning föll i och för sig kravet på misstanke. Dock beslutade parlamentet att man bara skall skanna efter redan känt olagligt innehåll, vilket är det enda som fungerar tillfredsställande med dagens teknik. Parlamentet slog även fast att man inte skall skanna totalsträckskrypterade meddelanden, vilket man tekniskt sett inte kan (om man inte vill ha client-side-scanning med spionprogram på alla telefoner och datorer som granskar dina meddelanden innan de sänds).

Vilket fick borgerliga EPP (&Co) i parlamentet att surna till och rösta ner hela rapporten – och därmed även stoppa den förlängning de själva ville ha.

Så den 4 april upphör därför Chat Control 1:s tidsbegränsade frivilliga skanning av innehållet i våra elektroniska meddelanden utan misstanke om brott. I praktiken föll alltså ministerrådet och EPP på eget grepp.

• Nu kan fokus – förhoppningsvis – flyttas till den lag som är tänkt att komma efter Chat Control 1, nämligen Chat Control 2.

EU-kommissionen vill egentligen fortfarande ha obligatorisk AI-stödd granskning av innehållet i folks elektroniska meddelanden. EU:s ministerråd drog frågan i långbänk i tre år, kunde inte komma överens och nöjer sig (för tillfället, i princip) med en förlängning av frivillig skanning (som i CC1).

Europaparlamentet slog fast sin position redan i oktober 2023. I unikt stor enighet kom man fram till följande om Chat Control 2:

• Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad (E2EE) kommunikation.
• Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
• Beslut om övervakning skall fattas av en domstol eller motsvarande rättslig instans.
• Ingen generell AI-granskning av innehållet i meddelanden (text/ljud).

Detta var innan EU-valet 2024. Så man kan fråga sig om det ovanstående var ledamöternas uppriktiga åsikt eller bara ett sätt att sopa frågan under mattan i EU-valrörelsen. Med tanke på hur parlamentet röstade om CC1 förra veckan har misstanken om det senare stärkts.

Just nu pågår trilogförhandlingar om CC2 mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet. Dessa hålls bakom stängda dörrar. Vi kan således inte vara säkra på att parlamentet fullt ut driver sin position från 2023.

Att CC1 upphör i april kommer att sätta förhandlingarna om CC2 under tidspress. Så det är nu frågan avgörs.

Det bästa sättet att få parlamentet att stå upp för sin position om CC2 är att utsätta ledamöterna för yttre tryck. Det vill säga att offentligt påminna om vad som beslutades 2023. Samt att påminna de enskilda ledamöterna om att vi ser dem – och att vi förväntar oss att de står fast vid sin linje.

Personlig kontakt är mest effektiv. Tusentals likalydande e-postmeddelanden avfärdas dock tyvärr som spam. Att ringa kan kännas jobbigt om man inte kan frågan utan och innan. Men att skriva ett brev eller sända ett vykort kan alla göra.

Vi drog igång en sådan mini-kampanj förra sommaren och den gav resultat och lät tala om sig. Tiotusen mejl kan avfärdas som spam. Men tjugo personliga brev uppfattas som en folkstorm. Så låt oss göra det igen.

Det räcker med att skriva att Europaparlamentet måste hålla fast vid sitt beslut om Chat Control 2 från 2023 (se ovan). Med dina egna ord och formuleringar. Långt och initierat är förvisso bra, men kort och kärnfullt är minst lika effektivt. Var artig och saklig.

Du hittar namnen på alla svenska ledamöter här. Adressen finns längst ner på varje ledamots sida. Välj Bryssel-adressen. Handskrivet är bäst. Men även elektroniskt skapade vykort funkar.

Speciellt behöver ledamöterna från M, KD och S påminnas om parlamentets position innan EU-valet.

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0

Chat Control 1 föll – så röstade svenskarna

27 mars 2026 av Henrik Alexandersson

Vi skall sluta tjata om Chat Control 1 efter denna bloggpost. Men eftersom det finns frågor om vad som hände och vem som röstade hur, kommer här en genomgång av torsdagens votering for the record.

• Bakgrund:

Chat Control 1 är den tillfälliga lag som ger meddelandeoperatörer ett undantag från EU:s ePrivacy-direktiv. Detta för att de frivilligt skall kunna granska innehållet i sina användares meddelanden, i jakt på material med sexuella övergrepp på barn. Detta utan krav på misstanke eller konkreta indikationer på brott.

Eftersom CC1 redan från början var kontroversiell var den tidsbegränsad. Då processen med Chat Control 2 (obligatorisk skanning av innehållet i allas meddelanden med AI eller spionprogram) dragit ut på tiden, har CC1 redan tidigare förlängts. Den gäller nu till den 3 april i år.

Eftersom EU:s ministerråd – efter åratal av förhandlingar – inte har kunnat enas om Chat Control 2 gav man nyligen upp och gick fram med en minsta gemensam nämnare, det vill säga något som liknar en permanent variant av CC1 (frivillig skanning). Vilket nu är rådets förhandlingsposition.

CC2 förhandlas mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Förhandlingarna pågår och utfallet är oklart. Dock vill man att CC1 skall förlängas (igen) i väntan på CC2.

Efter att ministerrådet antagit sin position om förlängning av CC1 var det för två veckor sedan Europaparlamentets tur att yttra sig. Parlamentet röstade då för en förlängning – dock med villkoret att skanningen av folks meddelanden måste vara riktad, inte generell.

Det vill säga att det måste finnas en misstanke om brott mot en person eller grupp av personer samt att skanningen måste beslutas av en domstol eller motsvarande kompetent institution.

Detta sa ministerrådet nej till i förhandlingar förra veckan. Rådet vill ha en förlängning, men inget förbehåll om att man bara skall övervaka misstänkta. Och då fanns det inte någon gemensam position för rådet och parlamentet – varpå CC1 upphör att gälla den 4 april.

Vilket skapade viss uppståndelse och efter påtryckningar användes gårdagens votering (som från början var planerad att klubba den uppgörelse mellan rådet och parlamentet som sedan inte blev av) för att låta parlamentet rösta om sin position om CC1 en gång till.

• Så vad hände då i går, torsdag, i Europaparlamentet?

Inför voteringen fanns åtta förslag om tillägg (amendments 29-36). Enligt voteringsordningen röstades de ett och ett (vissa kan falla utan votering om andra antas). På slutet röstade man om kommissionens justerade förslag.

Först röstade parlamentet om tillägg (30) från S&D-gruppen (socialdemokraterna) om att skärpa upp ändamålsparagrafen och klargöra att krypterad kommunikation ej omfattas. Detta avslogs (303-314). SD+L+C+V röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. Notera att S alltså röstade mot sin egen partigrupps förslag.

Sedan röstade man om tillägg 34 från de Gröna. Detta handlade också om en skärpning av ändamålsparagrafen (dock utan att nämna kryptering). Bland annat ville man begränsa skanning av innehåll till redan känt olagligt material. (AI-granskning som söker efter tidigare okänt olagligt material är en omogen teknik med orimligt hög andel felaktiga flaggningar.) Detta bifölls (307-306). SD+L+C+V röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. Här röstade MP mot sin egen grupps förslag.

Sedan var det dags för tillägg 35 från de Gröna. Detta var enligt min mening det viktigaste tillägget. Det handlar om att skanning av meddelanden endast skall inriktas mot misstänkta individer eller grupper och beslutas av en behörig juridisk instans (t.ex. en domstol). Detta avslogs (210-312). SD+L+MP+V röstade bifall. M+KD+S röstade avslag. C avstod.

Därpå följde tillägg 36 från de Gröna, som handlade om att meddelandeskanningen inte får omfatta totalsträckskrypterade meddelanden. Också viktigt. Detta bifölls (325-298). SD+L+C+MP+V röstade bifall. M+KD+S röstade avslag.

Efter det röstade man om tillägg 33 från konservativa ECR-gruppen. Det gick ut på att CC1 bara skall förlängas med ett år (om alls) och inte två år. Detta avslogs (125-394). SD+MP röstade bifall. M+KD+L+C+S+V röstade avslag.

Därefter tillägg 31 från S&D och liberala Renew, också om att CC1 bara skall förlängas med ett år (om alls) och inte två år. Detta avslogs (304-306). SD+L+C+S+MP röstade bifall. M+KD+V röstade avslag.

Sedan röstade man om tillägg 29 från borgerliga EPP. Det var tydligen en språklig justering för vissa språk. Oviktigt i sak för oss svenskar, men det bifölls (344-236). M+KD+S röstade bifall. SD+L+C+V röstade avslag. MP avstod.

Sista ändringsförslaget man röstade om var tillägg 32 från konservativa ECR. Det gick ut på att man måste tänka på barnens bästa, på rätten till privatliv och på rätten till totalsträckskrypterad kommunikation. Detta avslogs (247-301). SD+L+C röstade bifall. M+KD+S+MP röstade avslag. V avstod.

Och till sist röstade man om EU-kommissionens förslag om förlängning efter ändringar enligt ovan. Detta avslogs (311-228). C+S+MP röstade bifall. SD+M+KD+L+V röstade avslag. Därmed har förslaget fallit. Och då blir det sannolikt ingen förlängning av Chat Control 1.

Det är snårigt, så för säkerhets skull kommer här de relevanta länkarna:
1) Röstlistan »
2) Beslutsprotokoll (se sid. 7) »
3) Alla förslag om tillägg (29-36) »
4) MEP Watch (så röstade ledamöterna, vår källa) »
5) Parlamentets röstprotokoll (från sid. 15) »
6) Legislative Observatory, 2025/0429(COD) »

På MEP WAtch kan du även se hur Europaparlamentets partigrupper har röstat, vilket inte alltid stämmer överens med hur deras svenska ledamöter har röstat.

Om du har hängt med så här långt i texten har du förmodligen insett att det ofta inte är vad man röstar om som avgör hur ledamöterna röstar – utan vem som har lagt förslaget.

• Takeaways:

Om EU:s ministerråd klagar över beslutet bör man påpeka att det var rådet som avvisade parlamentets krav på misstanke för övervakning förra veckan. Rådet valde urskiljningslös massövervakning framför en förlängning av Chat Control 1. Och får nu därför varken eller.

Och om den borgerliga EPP-gruppen klagar (vilket den gör just nu) bör man påpeka att den faktiskt i den slutliga voteringen själv röstade nej till en förlängning av Chat Control 1.

Med detta kan vi förhoppningsvis lämna Chat Control 1 bakom oss – och fokusera på den permanenta lag som är tänkt att komma sedan, Chat Control 2.

Vad gäller den pågår som sagt trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, EU:s ministerråd och Europaparlamentet bakom stängda dörrar.

Möjligen kan Europaparlamentet just ha stärkt sina kort i dessa förhandlingar genom att visa att det inte går med på vad som helst. Vi får se.

Om nu inte Chat Control 1 återuppstår genom något nytt procedurknep…

• Läs mer i ex-MEP Patrick Breyers (PP, DE) matnyttiga bloggpost: End of “Chat Control” – EU Parliament Stops Mass Surveillance in Voting Thriller – Paving the Way for Genuine Child Protection! »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

CC0