Femte juli

Nätet till folket!

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

HAX: EU-kommissionen kräver mer nätcensur

av

Knappt hade Europaparlamentet tillfälligt stoppat förslaget om nätcensur i det nya direktivet om upphovsrätt – förrän det kommer signaler från EU-kommissionen om mer nätcensur.

Vad det handlar om är att kommissionen upprepade gånger krävt att det behöver göras mer för att stoppa olagligt innehåll på nätet.

Det började med att man talade om terroristpropaganda, vilket sedan utökades till ”hat” och snabbt var upphovsrättsindustrin framme och fick med sina käpphästar. Den censur man vill ha kan alltså handla om lite av varje.

Under resans gång (det har varit många medieutspel i frågan) har syftet breddats samtidigt som de medborgerliga rättigheterna har tonats ner. Till exempel tog man i en av revisionerna av de underliggande dokumenten helt sonika bort referensen till EUs egna guidelines för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Detta samtidigt som just denna typ av censur fått hård kritik där den tillämpats, till exempel i Tyskland. Jurister, människorättsorganisationer och aktivister pekar på hur man där de facto inskränker yttrandefriheten på ett sätt som är mycket problematiskt i en demokrati.

I september planerar kommissionen att lägga fram ett direktiv i ämnet.

Vilket kan tyckas lite tondövt, eftersom det sammanfaller i tid med andra läsningen i Europaparlamentet av det hårt kritiserade direktivet om upphovsrätt. Alltså det som nyligen tillfälligt stoppades, bland annat för att det innehöll förslag om nätcensur.

Men EU-kommissionen tänker uppenbarligen inte ge sig.

Upplägget är extra giftigt eftersom det lägger större delen av ansvaret för censuren på på nätplattformarna. Det vill säga att censuren inte kommer att styras av lagen, utan av respektive plattformars (ofta överdrivet ängsliga) användarvillkor. Vilket i allt väsentligt kommer att göra dem som drabbas av censuren rättslösa.

Vad vi ser är en del i EUs strategi (som vi diskuterat tidigare) att göra det möjligt att censurera innehåll på nätet utan besväret att behöva gå via rättslig prövning. Sedan kan politikerna gömma sig bakom de privata nätplattformarna, om kritiken skulle bli allt för besvärande.

Detta är inget annat än ett hot mot internets frihet, mot yttrandefriheten och mot rättsstaten.

/ HAX

Läs mer hos Edri

Internet Bill of Rights

HAX: Dags för en ”Internet Bill of Rights”?

av

Det ligger uppenbarligen något i påståendet att friheten ständigt måste försvaras.

I veckan vann vi en delseger i kampen mot länkskatt och nätcensur i EU. Där ligger huvuddrabbningen fortfarande framför oss. Men låt mig blicka lite bakåt.

Under de år jag har sysslat med nätfrågor i EU är det några saker som sticker ut. Vi lyckades stoppa en idiotisk utskottsrapport som ville se en reglering av bloggandet. Vi lyckades sänka förslaget om att fildelare skulle kunna stängas av från internet utan föregående rättslig prövning. Vi stoppade ACTA-avtalet, som ville göra internetoperatörerna till nätpoliser. Och nu är vi alltså mitt inne i en ny batalj.

Det tar liksom aldrig slut. Det är alltid något nytt på gång. Internets fiender ger aldrig upp. Varje gång har de allt att vinna och vi allt att förlora. Det är lite utmattande i längden. Men att ge upp är helt enkelt inte ett alternativ.

Och oavsett hur de svenska ledamöterna i Europaparlamentet till slut har röstat, så har vi alltid haft den svenska regeringen mot oss i ministerrådet. Detta oavsett om det varit en borgerlig regering eller en rödgrön. Där får jag nog säga att vi kan och bör bli mer aktiva på hemmafronten.

På något sätt skulle det behövas en »Internet Bill of Rights«. En deklaration som slår fast de grundläggande principerna för ett fritt och öppet internet. Men då gäller det att se upp, så att vi får vad vi vill ha och inte något korporativistiskt hopkok utformat av motståndarsidans lobbyister.

Därför måste en sådan växa fram underifrån. Vilket inte heller är riskfritt. För att vara stark måste en rättighetskatalog vara tydlig, minimalistisk och vila på grundläggande medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter. Den måste hållas fri från allehanda sociala frågor och trams. Den måste dessutom vara öppen mot en framtid som vi inte vet något om. Och att få individualistiska nätaktivister att dra åt samma håll är ofta som att försöka valla katter.

Men ändå. Det har redan skrivits en del förslag till sådana dokument. Inte minst den FN-deklaration från vilken 5 juli-stiftelsen har tagit sitt namn. Och internetsamfundet saknar knappast visionärer.

Kanske att man skulle börja med att sammanställa allt sådant, för att se var man landar. För att sedan eventuellt – om det blir bra – driva att den upphöjs till en bindande konvention i EU eller Europarådet.

Det är i vart fall värt ett försök. Om inte annat kan det bli ett utmärkt principdokument.

/HAX

Plenum, vote screen

Delseger i upphovsrättsfrågan

av

Europaparlamentet röstade i dag nej, med siffrorna 318–278, till det kontroversiella upphovsrättsdirektivet.

Omröstningen gällde huruvida parlamentets rättsliga utskott Juri skulle få mandat att förhandla direkt med EUs medlemsländer om direktivet. Så kommer nu alltså inte att ske. I stället kommer Europaparlamentet rösta om upphovsrättsdirektivet den 10-13 september 2018.

Därmed är såväl uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) och den så kallade länkskatten tillbaka på ritbordet.

Det blev alltså en kamp till slut! Efter att ha varit en följetong för de närmast sörjande under ett par år – vi diskuterade det till exempel ofta i 5 juli-podden – nådde upphovsrättsdirektivet, eller rättare sagt kritiken av det, till slut ut till allmänheten.

Både vi som under lång tid försökt uppmärksamma de ickedemokratiska delarna av direktivet, och de som slöt upp på målsträckan för att protestera, ska ha kudos för att ha fått europaparlamentarikerna att rösta nej i dag. Tillsammans vann vi mot upphovsrättsindustrin. I alla fall en delseger.

Låt oss nu njuta av sommaren och ta nya tag när omröstningen i september närmar sig!

Bild av Leonardo Veneziano.

Rädda internets själ

Oscar Swartz: Rädda internets själ!

av

Med anledning av morgondagens omröstning i EU-parlamentet om upphovrättsdirektivet – med de kontroversiella delarna länkskatt och uppladdningsfilter – publicerar vi i dag delar av en text som 5 juli-stiftelsens ordförande Oscar Swartz skrev på SvD Debatt så tidigt som 2005. Tyvärr är den aktuellare än någonsin.

Låt oss ta ett steg tillbaks och försöka förstå vad som hänt: internet är ett nytt medium som gör att folk för första gången i historien, till nästan ingen kostnad alls, kan publicera sig och ta del av andras publikationer jorden runt – utan att redaktörer med rödpenna, statliga censorer eller andra grindvakter kan lägga sig i.

Gutenbergs boktryckarkonst gjorde att renässansens skrifter kunde spridas och bana väg för upplysningen. Detta underminerade kyrkans makt och monopol på ”kunskap”.

Internet hotar nu att ta makt och intäkter från en informationselit. Den har varit van att sända sina budskap till massan, som passivt betalar och tar emot.

…

Det kommer att gå att tjäna pengar under de nya omständigheterna också. Effekten av den kamp jag beskriver ovan är att intäkterna sprids till många fler människor. Dessutom gör den vissa storföretag obsoleta. Vi lär få höra av dem i fortsättningen också. Maktkampen om internets själ har bara börjat.

Läs hela texten här: En strid om själen

Protestera mot det föreslagna upphovsrättsdirektivet på #SaveYourInternet.eu, skriv under petitionen, och testa din bild i Femte julis satiriska uppladdningsfilter.

Tidningsutgivare

HAX: Svågerpolitiken som hotar internet

av

Den så kallade länkskatten (som är en central del i EU:s omstridda direktiv om upphovsrätt) är inte bara en dålig idé i sig. Den går på tvärs mot internets själva sätt att fungera.

I normala fall är folk angelägna om att andra skall länka till deras sidor på nätet. Det ger besökare, inkomster och bättre placering i olika sökmotorer.

För det är ju så internet fungerar. Man borrar sig ner i ett ämne och leds hela tiden vidare genom länkar till ny information, nya kontakter och fördjupad kunskap.

Man kan säga att länkarna är internets nervsystem. Det är med dem allt binds samman och blir till en helhet som ställer mänsklighetens kunskap och kreativitet till den enskilda individens förfogande.

Utan länkar vore internet som ett telefonnät, eller på sin höjd som ett kabel-tv-nät. Det vill säga en död struktur av sinsemellan isolerade noder, med mycket begränsat användningsområde.

En död struktur kan mycket väl vara vad de stora mediehusen och underhållningsindustrin vill ha. Ett nät för envägskommunikation, genom vilket de sänder utvald information som de sedan kan ta betalt för av enskilda (och isolerade) användare. Det är ju deras traditionella affärsmodell.

Denna affärsmodell tänker de uppenbarligen hålla fast vid, om det så leder till att de ödelägger hela internet.

Här får de hjälp av våra politiker, som villigt stiftar lagar som syftar till att ge ett döende affärskoncept konstgjord andning. Politiker som, för övrigt, inte är överdrivet positiva till fria informationsflöden.

Överhetens krig mot internet kommer visserligen aldrig att hålla i längden. Men frågan är hur mycket skada staten och kapitalet kommer att lyckas orsaka – innan dessa otidsenliga affärsmodeller till sist faller.

Marknaden förändras ständigt. Konsumenternas demografi ändras. Köpmönster ändras. Det går mode i vissa saker. Annat blir obsolet och plockas bort ur sortimentet. Allt sådant verkar medie- och nöjesindustrin förstå. Men de vägrar ändå att begripa att de även måste anpassa sig till en föränderlig teknisk verklighet.

Länkskatt, uppladdningsfilter och allt vad de nu hittar på… kommer inte att fungera i långa loppet. Allt man åstadkommer är att försvåra och försena nödvändiga strukturförändringar i dessa branscher. Och då kommer fallet, när det kommer, att bli väldigt hårt.

Samtidigt drabbas resten av samhället av kringskuren information, tillbakahållen teknisk utveckling och av att talanger och entreprenörer söker sig till andra platser eller andra branscher.

Framgångsrika företag inser tvärtemot att man måste anpassa sig till verkligheten och att man måste omfamna konsumenternas fria val och beteende. Framgångsrika företag motverkar inte fria flöden av information och kunskap, utan lär sig att surfa på dem. Framgångsrika företag räds inte teknisk utveckling och framtiden, utan ser detta som en möjlighet.

På så sätt är kampen för ett fritt och öppet internet också en kamp för en fri marknad och en öppen ekonomi.

/HAX

I morgon, 5 juli 2018, röstar EU-parlamentet om upphovsrättsdirektivet. Gör din röst hörd på #SaveYourInternet och skriv under petitionen.

Censorship machine

Testa vår censurmaskin!

av

Den 5 juli 2018 röstar Europeiska parlamentet om upphovsrättsdirektivet och därmed det kontroversiella uppladdningsfiltret. Omröstningen gäller huruvida parlamentets rättsliga utskott Juri ska få mandat att förhandla med medlemsstaterna bakom stängda dörrar.

Men redan nu kan Femte juli presentera uppladdningsfiltret i hela dess glans! Det är i alla fall så här vi föreställer oss att den så kallade censurmaskinen skulle kunna fungera.

PS: Testet sker lokalt i din browser, så ingen fil laddas upp till oss!

Vi kan fortfarande stoppa censurmaskinen!

av

I dag röstade EU-parlamentets rättsliga utskott Juri igenom upphovsrättsdirektivet i sin helhet – inklusive den kontroversiella Artikel 13, ”censurmaskinen”, där utskottet sa ja med röstsiffrorna 15-10. Den nästan lika kontroversiella artikel 11, ”länkskatten”, gick igenom med minimal majoritet: 13-12.

Många av ja-rösterna kom från EU-skeptiker på yttersta högerflanken; de vill alltså lämna EU men uppenbarligen inte utan att först fucka upp EU rejält.

Juris röst är viktig. Men slaget är långt ifrån avgjort:

  • Det som händer nu är att Juri vill förhandla direkt med EUs medlemsstater genom Europeiska rådet. Denna förhandling kommer troligtvis behöva godkännas av parlamentet, som förväntas rösta om saken i början av juli 2018.
  • Om förhandlingen godkänns av parlamentet kommer Juri och Europeiska rådet att försöka komma överens om en deal, något som förväntas ske under hösten 2018.
  • När en deal finns på bordet behöver den granskas av jurister och översättas till alla EU-språk.
  • Den slutliga omröstningen i Europeiska parlamentet förväntas ske i december 2018 eller januari 2019.

Vi har alltså ett halvår på oss att upplysa EU-parlamentarikerna om riskerna med upphovsrättsdirektivet så som det ser ut nu. Ju närmare EU-valet i maj 2019 vi kommer, desto mer lyhörda kommer ledamöterna att vara för väljarnas frågor, krav och berättigade oro.

Läs mer

Edri: We can still win: Next steps for the Copyright Directive (förlagan för detta inlägg)

Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur!

av

Den 20-21 juni 2018 kan internet som vi känner det komma att förändras, till det sämre. Då håller Europaparlamentets utskott för juridiska frågor (JURI) sin nyckelvotering om EU:s nya direktiv om upphovsrätt.

Bland annat kan en avgift komma att införas när man länkar till upphovsrättsskyddat material som tidningsartiklar (artikel 11). Dessutom kommer man att införa automatisk filtrering för att stoppa uppladdning av upphovsrättsskyddad information som text, bilder, video, ljud och kod (artikel 13).

Konsekvenserna kan bli dramatiska.

Artikel 11: ”Länkskatten”

Att kunna länka till en artikel, ett nyhetsinslag eller annat material för att debattera, kritisera, parodisera eller uppmärksamma människor på viktiga händelser är viktigt i ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är ett centralt inslag i det offentliga samtalet.

Om detta blir omöjligt eller belagt med krångliga, tidsödande och kostsamma licensförfaranden kommer ett svart hål att skapas i samhällsdebatten.

Förslaget är också märkligt, då det leder till att de stora mediehusen kommer att få färre besökare på sina nätsidor, vilket i sin tur kommer att leda till färre annonsvisningar och minskade intäkter. Några större inkomster kommer länkskatten inte heller att ge. När systemet prövats i Tyskland har dess avgifter inte dragit in mer än ungefär 5 000 euro per år, totalt. Det kostar helt enkelt gammelmedia mer än det smakar.

Möjligen kan man ana att detta har att göra med en för tillfället populär filosofi i mediebranschen som säger att det inte är klick (med tillhörande annonsvisningar) utan betalande prenumerationer som skall utgöra intäktsbasen. Men hur det skall gå till när dessa media gör sig själva osynliga är svårt att förstå. Istället kommer folk att länka till andra, alternativa nyhetssajter och bloggar som inte är med i länkskattesystemet. Så det finns skäl att tro att mediehusen just är i färd med att binda ris åt egen rygg.

Att gå vidare på EU-nivå med något som misslyckats kapitalt när det prövats i Tyskland och Spanien skulle kunna tyda på vansinne. Men vad mediehusen nu gör är att sätta allt på ett kort – och hoppas det går bättre om man upprepar det hela i större skala, över hela Europa, omfattande så gott som all etablerad media. Tillåt mig tvivla.

Allt man kommer att åstadkomma är att strypa det fria flödet av information i vårt samhälle.

Artikel 13: ”Censurmaskinen”

Förslaget om att alla plattformar som publicerar användagenererat material skall filtrera alla uppladdningar för att identifiera och stoppa allt upphovsrättsskyddat material (text, bilder, video, ljud, kod m.m.) känns igen. Det är en variant på vad man försökte få igenom med ACTA-avtalet, i vilket internetoperatörerna skulle tvingas bli nätpoliser. Det väckte så starkt motstånd att hela avtalet föll på mållinjen.

Något undantag för vad som i USA kallas “fair use” (citaträtt för samhällsdebatt, konst, parodi etc.) finns inte heller i förslaget. Därav det berättigade påståendet om att direktivet bland annat kommer att döda alla memes.

Särskilt allvarligt är att denna censur kommer att skötas automatiskt, av algoritmer som skall försöka gissa sig fram till vad som kan utgöra intrång i någons upphovsrätt eller inte. Det kommer inte att fungera, vilket vi sett många exempel på vad gäller Youtubes liknande system för att hindra användning av copyrightskyddad musik.

Av det otal problem som kommer att uppstå kan särskilt nämnas kodning och kodsnuttar som idag kan utbytas rätt fritt, ofta med upphovsmannens goda minne. Vad vi ser kan alltså komma att bli en ny variant av det mjukvarupatent som EU redan en gång har avfärdat.

Det förefaller också som om systemet inte kommer att ta hänsyn till alternativa licenser som Creative Commons, i vilka upphovsmannen vill att materialet skall kopieras och delas. I sammanhanget kommer bland andra samhällsviktiga plattformar som Wikipedia och Wikimedia att drabbas av stora problem.

Att bygga system för nätcensur är också kostbart. Endast Youtubes system för musik har kostat 50 miljoner USD att utveckla. System som är tänkta att täcka all form av information kommer att bli betydligt dyrare. Sådana kostnader kan kanske nätjättar som Google och Facebook bära. Men de kommer att sätta en ribba som är orimligt hög för nya aktörer som vill ta sig in på marknaden. De kommer helt enkelt att välja att etablera sig i någon annan jurisdiktion, utanför EU. Och med det sticker man även kniven i det “svenska IT-undret”.

Ännu värre är att de nya upphovsrättsreglerna inte är en EU-reglering (lika regler för alla aktörer i alla länder) utan ett direktiv (som skall tolkas och sedan inkorporeras i de olika medlemsstaternas lagstiftning). Det innebär att vi inte kommer att få en uppsättning regler för uppladdningsfilter, utan 28. Detta kommer få, om ens någon aktör på området att kunna förhålla sig till. EU straffar på så sätt ut sig som en marknad för entreprenörer på IT-marknaden.

Det finns många ytterligare problem med detta förslag. Se länken till samlingssidan över kritik, längst ner i denna bloggpost.

Ett juridiskt träsk

Som om denna fråga inte är komplicerad nog står upphovsrättsdirektivet i strid med annan lagstiftning och praxis i EU. Till exempel säger E-handelsdirektivet att operatörer och nätaktörer inte skall kunna hållas ansvariga för vad användarna gör i deras system. EU-domstolen har uttalat att svepande övervakning och filtrering utan brottsmisstanke inte är tillåten. Och i det nya dataskyddsdirektivet (GDPR) sägs att beslut som rör data som kan kopplas till enskilda individer ej får ske automatiskt.

Det verkar som om man inte gjort någon konsekvensanalys, alls. Så kommer förslaget också att leda till många oförutsedda och oönskade konsekvenser.

EU:s nya upphovsrättsdirektiv måste helt enkelt stoppas. I vart fall måste de värsta delarna bort. Och det är bråttom. Nyckelvoteringen i Europaparlamentet äger som sagt rum den 20-21 juni.

Gör din röst hörd genom att kontakta dina ledamöter i Europaparlamentet, speciellt de som sitter i utskottet för juridiska frågor.

Men sätt även press på deras partier här på hemmaplan. Här är det värt att notera att samtidigt som till exempel regeringspartiet Miljöpartiet säger nej till förslagen i Europaparlamentet, så röstade den svenska regeringen ja till uppladdningsfiltret i EUs ministerråd. Uppenbarligen vet den ena handen inte vad den andra gör.

Och se till att uppmärksamma folk på vad som sker, innan det är för sent.

/ HAX

Länksamling

Länksamling med artiklar och resurser för dig som vill veta mer eller göra din röst hörd.

Verktyg för dig som vill protestera

Henrik Alexandersson aka HAX i Berlin Kreuzberg

HAX: I skuggan av facebookskandalen

av

Den som följt våra bloggar och podcaster vet att nästan allt som nu rapporteras i den så kallade facebookskandalen är gamla nyheter. Det gäller även Cambridge Analyticas verksamhet.

Det som är nytt är reaktionen, inte det som skett. Vilket är intressant i sig. Varför först nu? Varför just nu?

Ett skäl kan vara att Cambridge Analytica har kopplats till ett par valresultat som alla inte är nöjda med. Det ena är Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet. Det andra är den brittiska folkomröstningen som ledde fram till Brexit.

Det finns många som vill ifrågasätta dessa vals legitimitet. Och här finns ett sätt att försöka göra just detta – även om det fortfarande inte är helt kristallklart vart kritiken riktar sin udd i sak. Inte heller vad man vill göra i sak. Förbjuda riktad eller målgruppsanpassad annonsering på nätet? Eller vad? Jag är inte övertygad om att frågan är helt genomtänkt.

Sedan har vi naturligtvis det ständigt pågående kriget mellan ”gammelmedia” och de nya nätplattformarna om annonsörernas pengar. Finns det en chans att fula ut de nya aktörerna, då kommer medieetablissemanget att ta den. Denna misstanke stärks av att drevet fokuseras på Facebook snarare än på dem som möjligen kan vara skyldiga till övertramp, nämligen Cambridge Analytica.

Därmed inte annat sagt än att all information som folk godtroget och obetänksamt lämnar ifrån sig till nätjättarna på flera sätt kan vara ett integritetsproblem.

Det är för övrigt intressant att se hur EU nu tar tillfället i akt för att klämma åt nätjättarna vad gäller skatten. Vi kan lämna frågan om var dessa företag skall vara skattskyldiga åt sidan. Mer intressant är den specialskatt på deras verksamhet som nu aviseras. Hur är den egentligen tänkt att fungera? En skatt riktad mot vissa specifika företag? Det känns juridiskt problematiskt och är ett avsteg från principen om lika regler för alla. Eller kommer det att bli en skatt riktad mot vissa typer av verksamhet på nätet? Då kommer många fler företag att drabbas – från nätjättar till små startups. (Här ska man komma ihåg att det i EU redan har diskuterats till exempel att beskatta användargenererat innehåll, vilket vore en riktigt dålig idé.)

Vad vi ser kan mycket väl vara ett försök från EUs sida att lansera något slags allmän internetskatt. Då blir det slut på nätet som något som är fritt, gratis och öppet för alla. Kom ihåg att du läste det här först.

För övrigt är det intressant att betrakta bullret kring Facebook ur perspektivet kampen om makten över informationen. Vilket i förlängningen är en kamp om makten som sådan. I den striden är insatserna oerhört stora och alla metoder tillåtna.

Till sist: Tro inte för ett ögonblick att Cambridge Analytica är den enda ljusskygga aktören i branschen. Det finns många, många fler – både kommersiella och statskontrollerade.

/HAX

Not: Detta inlägg skrev Henrik Alexandersson i ett brev från fängelset, daterat 22 mars 2018.

Bild: HAX i Berlin Kreuzberg under en filminspelning.

Läs även vår kommentar till facebookskandalen.