Femte juli

Nätet till folket!

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

EU-kommissionär: Det skall inte gå att snacka skit på Twitter

av

EU:s kommissionär för den inre marknaden om Twitter ”People will no longer be able to say rubbish.”

Elon Musks köp av Twitter väcker reaktioner bland EU:s beslutsfattare. Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, säger följande till franska media enligt Bloomberg:

»He is in the process of reducing a certain number of moderators, but he will have to increase them in Europe.« (…) »He will have to open his algorithms. We will have control, we will have access, people will no longer be able to say rubbish.«

Att EU:s nya Digital Services Act sätter upp regler mot olagligt innehåll är känt. Men ”people will no longer be able to say rubbish”? Det känns som ett förvirrat och oroväckande uttalande.

Vi vet sedan tidigare att EU gärna vill stoppa ”skadligt men ej olagligt” innehåll. Frågan är dock hur staten skall kunna inskränka yttrandefriheten annat än genom lag.

Sedan Musk köpte Twitter har bland andra satir-siten Babylon Bee, psykologen Jordan B Peterson och ex-president Trump återfått kontrollen över sina konton. I Trumps fall efter en omröstning bland Twitters användare. Enligt uppgift är han dock inte intresserad av att komma tillbaka.

Här är nästa inskränkning av våra rättigheter som media blundar för

av

Media har fått berättigad kritik för att ha struntat i den inskränkning av våra fri- och rättigheter som riksdagen beslutade om i veckan, tills det var för sent. Ändå händer det igen, just nu.

EU-kommissionen vill att vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas.

Detta är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Ändå sägs eller skrivs inte ett ord om detta i svenska media.

Man kan tycka att rätten till privat korrespondens borde ligga i medias intresse. Det handlar om källskydd och möjligheten för whistleblowers att slå larm om oegentligheter. Och om redaktionell integritet.

Genom sin totala tystnad sviker svenska media såväl sitt demokratiska uppdrag som sina journalistiska principer.

Att reagera i sista minuten – när vi ställs inför fullbordat faktum – är en dålig plan. Det visar veckans inskränkning av tryckfriheten tydligt. Problematiska politiska beslut måste belysas och kritiseras tidigt, innan de politiska aktörerna hunnit bestämma sig och låsa sina positioner.

När det gäller EU-kommissionens förslag (#ChatControl/CSAR) tycks flera av regeringspartierna ännu inte ha bestämt sig. Men om frågan förbigås med tystnad, då kan man vara rätt säker på att regeringen kommer att gå på kommissionens linje.

Denna fråga är extra viktig eftersom Sverige kommer att vara ordförandeland i EU första halvåret 2023. Det blir alltså vår regering – och justitieminister Gunnar Strömmer – som får ansvar för att slussa frågan genom ministerrådet.

Österrike säger redan bestämt nej till #ChatControl. I Tyskland är regeringen splittrad, men det lutar åt ett nej. I EU-kommissionens offentliga rådslag säger 88% av de svarande nej till förslaget – och de flesta som är för är ändå emot dess nuvarande utformning.

Frågan håller på att utvecklas till en politisk thriller. Men än så länge väljer svenska media – till skillnad från pressen i många andra EU-länder – att tiga.

Kommer man att reagera innan det åter igen är för sent? Kommer man att bry sig över huvud taget?

Läs mer om #ChatControl/CSAR:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR

av

Med hänvisning till landets konstitution har parlamentet i Österrike fattat ett bindande beslut om att säga nej till #ChatControl / CSAR.

Detta innebär att den österrikiska regeringen måste säga nej till kommissionens förslag om att av-kryptera, öppna och inspektera innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden.

Nu väntar vi på att även Tyskland säger nej – i enlighet med dess regerings koalitionsfördrag och Bundestags juridiska experters rekommendation.

Detta räcker dock inte för att blockera förslaget i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Frågan kommer att hamna på den svenska regeringens bord, när Sverige blir ordförandeland i EU första halvåret 2023.

I sammanhanget är det värt att påminna om att rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet.

Och nu – biometrisk massövervakning

av

Vi närmar oss en punkt där vi inte bara skall kameraövervakas på offentlig plats – utan även identifieras och få vårt beteende analyserat i realtid, av massövervakningens algoritmer.

Artificiell Intelligens (AI) är det senaste EU vill reglera. Något slutligt förslag finns inte ännu, men väl ett läckt arbetsdokument (PDF).

Den nya förordningen täcker väldigt mycket – men tycks göra undantag när det gäller övervakning. Vilket öppnar för en del dystopiska perspektiv.

Idag används AI bland annat för system med biometrisk identifiering. Vilket blivit en stridsfråga.

Sådan kan i sin tur delas upp i flera delar. I sin enklaste form kan det handla om kontroll av till exempel fingeravtryck, ansiktsform eller iris när man passerar EU:s yttre gräns. Eller för att fastställa en persons identitet vid andra tillfällen.

(Ett sådant system användes av de västliga styrkorna i Afghanistan. Tyvärr tycks det ha fallit i talibanernas händer, med potentiellt katastrofala konsekvenser för enskilda.)

Även om man kan tycka att det är rationellt att använda biometriska data för identifiering vid en viss säkerhetspunkt (som en gräns) – så kan systemet även användas för massövervakning. Till exempel genom att identifiera alla som passerar en viss knutpunkt. (Och spara biometrisk data om dem man ej lyckas identifiera.)

Då är man plötsligt inne på att massövervaka människor som inte misstänks för något brott – utan bara för att de rört sig på allmän plats. Vilket inte är OK. Det strider mot människans rätt till privatliv.

Sedan har vi användning av automatiserad ansiktsigenkänning för att identifiera personer på exempelvis en övervakningsfilm från en plats där ett brott de facto begåtts. Vilket är mindre problematiskt.

Dock har det visat sig finnas risker med att endast granska övervakningsvideos med maskiner. I jakt på ett ansikte kan det vara lätt hänt att algoritmen missar andra detaljer och händelser som är relevanta i sammanhanget.

Den tredje delen är automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, med livefeed från övervakningskameror. När man sedan identifierat en person kan det kopplas direkt till olika databaser med information om personen i fråga.

EU har under årtionden finansierat utvecklingen av sådana system (gm. INDECT) – trots varningar och protester. Och nu tycks dystopin vara fullbordad.

Som vanligt är det en fråga om hur systemet används. För att till exempel skugga en misstänkt brottsling eller för att avvärja konkret fara kan det kanske vara försvarligt. Men finns det någon som tror att det stannar där?

Det finns även add-ons (vilka också finansierats av EU) som att koppla ljudupptagning med akustisk analys till systemen ovan. Ett annat exempel är automatiserad beteendeanalys för att upptäcka avvikande beteende.

Blotta vetskapen om att man är ständigt observerad, identifierad och att ens handlingar i varje stund analyseras av maskiner kommer att påverka människor och deras psykiska hälsa.

Detta för att inte nämna problemet med falska positiva. Även i ett system med orealistiska 99,9% träffsäkerhet kommer tusentals och åter tusentals människor att flaggas med fel identitet eller för helt oskyldigt avvikande beteende. Vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Som vanligt tycks det finnas en övertro på teknisk övervakning, där polisen sitter vid en skärm istället för att patrullera gatorna och ägna sig åt traditionellt polisarbete. Vilket kan komma att straffa sig genom att i slutändan göra oss alla mindre säkra.

• EU governments open the door for biometric mass surveillance in public spaces »

Istället för datalagring – Quick Freeze

av

Tysklands liberale justitieminister föreslår att teledata bara skall sparas när det finns misstanke om brott. Men regeringen är splittrad.

Nyligen presenterade den tyske justitieministern Marco Buschmann (FDP) ett lagförslag om att teledata skall kunna sparas om det finns en brottsplats, en misstänkt eller motsvarande.

Detta till skillnad från datalagringen, med vilken man sparar data om alla medborgares alla telekommunikationer, utan misstanke om brott. Vilket är något som EU-domstolen förbjuder och som den tyska regeringen beslutat att upphöra med.

Tanken är att en domstol i första steget skall kunna besluta om att spara teledata i en månad, om skäl kan antas finnas. För att komma åt denna teledata krävs sedan ytterligare ett domstolsbeslut, baserat på en närmare analys.

Detta system – Quick Freeze – kan handla om IP-adresser, mobilpositioner, metadata och övrig trafikdata. Men alltså bara om det finns konkreta skäl.

Inrikesminister Nancy Faeser (SPD) är tveksam till om Quick Freeze är tillräckligt. Hon vill som ett minimum även lagra uppgifter om alla medborgares IP-adresser. (Vilket EU-domstolen tillåter.)

Frågan är extra intressant eftersom EU-kommissionen och ministerrådet nu diskuterar hur det tidigare (upphävda) datalagringsdirektivet skall ersättas. Vilket måste ske med respekt för EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott.

• Buschmann legt Alternative zur Vorratsdatenspeicherung vor »

Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl

av

Att inspektera innehållet i alla våra elektroniska meddelanden tjänar inte sitt syfte och kommer inte att accepteras av EU-domstolen. Detta säger tyska Bundestags juridiska experter.

EU-kommissionen vill att våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (#ChatControl / CSAR). Syftet är att avslöja sexuellt utnyttjande av barn.

Nu säger den tyska Förbundsdagens juridiska experter att detta inte kommer att uppfylla sitt syfte.

Man påpekar dessutom att en sådan svepande övervakning av innehållet i alla medborgares elektroniska kommunikationer knappast kommer att klara en granskning i EU-domstolen.

#ChatControl / CSAR bryter nämligen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Precis som EU:s nu upphävda datalagringsdirektiv.

Bundestags jurister oroas även över det mycket stora antal falska flaggningar som ett sådant system skulle leda till. De anser också att kommissionens förslag skulle leda till försvagad kryptering, vilket skulle göra oss alla mindre säkra online.

• Läs mer »

Relaterat:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Rädda den digitala brevhemligheten!

av

Vill vi rädda rätten till privatliv och privat korrespondens – då måste vi reagera i tid. Vi måste reagera innan vi förlorar en av våra grundläggande mänskliga rättigheter, kanske för alltid.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter skall gälla såväl offline som online.

Denna rätt kan brytas för att utreda brott. Men då måste det finnas en misstanke om brott.

Av andra, tidigare upprepade mål i EU-domstolen står det klart att svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott inte får förekomma. Detta med hänvisning till just de mänskliga rättigheterna.

Det hindrar dock inte EU-kommissionen och kommissionär Ylva Johansson från att föreslå att vår e-post och alla elektroniska meddelanden, chattar m.m. skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas. Utan misstanke om brott.

Granskningen skall göras av maskiner och misstänkt innehåll skall sändas över till en ny enhet inom Europol.

Förslaget – CSAR, populärt kallat #ChatControl – ligger nu på Europaparlamentets bord. Och i ministerrådet lär det bli det svenska ordförandeskapet (första halvåret 2023) som får ansvar för frågan.

I EU – som i politiken i övrigt – gäller det att påverka i tid. Ju längre tiden går, ju mer låsta blir positionerna.

Vill vi slippa #ChatControl, då måste vi få media intresserade och föra in frågan i samhällsdebatten. Då måste vi kontakta våra politiker. Då måste vi stå upp för rätten till privatliv och privat korrespondens.

Annars blir det som vanligt – att ingen reagerar innan vi ställs inför fullbordat faktum. Och sker det, då har vi förlorat en av våra grundläggande mänskliga rättigheter. Kanske för alltid.

Länkar:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Massiv sågning av EU:s #ChatControl

av

EU har haft ett offentligt samråd om förslaget att e-post och alla elektroniska meddelanden skall öppnas och dess innehåll inspekteras. 88% av de svarande sa nej tack. Och de flesta som är för är ändå emot förslagets nuvarande utformning.

#ChatControl / meddelandekontroll / CSAR är ett förslag från EU-kommissionen om att göra granskning av innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden obligatorisk. Ansvarig kommissionär är Ylva Johansson.

EU-kommissionen har haft förslaget ute på offentligt samråd (public consultation). Av de svar som kommit in är 88% negativa.

De positiva svaren kommer främst från organisationer som arbetar med sexuella övergrepp mot barn. Men även bland dem finns massiv kritik. Drygt 70% av de som stöder förslaget vill att granskning av våra elektroniska meddelanden skall vara frivillig (som idag), inte obligatorisk. Vilket innebär att mindre än 5% av alla svar är för kommissionens förslag i den form det presenterats.

Från Sverige har det kommit in nio svar. Samtliga säger nej till #ChatControl.

Förslaget om #ChatControl får kritik vad gäller allt från mänskliga rättigheter till effektivitet och tekniskt anslag. När man läser igenom kritiken blir det uppenbart att EU-kommissionen inte förstår hur internet fungerar.

• Läs denna sammanställning av resultatet av det offentliga samrådet – med alla invändningar av vikt listade »

Läs även:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

EU-kommissionen föreslår ”vägtullar” på internet

av

Om kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger för tillgång till innehållet på internet. En gång för uppkopplingen och en gång till via leverantörerna av innehåll.

EU-kommissionen vill att företag som tillhandahåller tjänster på nätet (Facebook, Google, Netflix…) skall betala pengar till nätoperatörerna, för att få sitt innehåll distribuerat.

Detta strider mot hela idén om ett fritt och öppet internet.

Idag finns allt innehåll tillgängligt på i princip lika villkor för alla – och det är du som slutkund som betalar för den uppkoppling du behöver och vill ha.

Om EU-kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger. En gång till din bredbandsoperatör och en gång till t.ex. Netflix. (Eller i form av ökad exploatering av din persondata hos Facebook / Google.) Ökade kostnader kompenseras i princip alltid med ett högre direkt eller indirekt pris för slutkund.

Förslaget stöds, föga förvånande, av några av kontinentens största bredbandsoperatörer. (De mindre ISP:arna verkar dock mer negativa.)

En av internets unika egenskaper är att det erbjuder en platt spelplan. Alla kan – oavsett storlek och tillgång till kapital – erbjuda sina tjänster på någorlunda lika villkor. Men med EU-kommissionens ”vägtullar” på nätet kan det bli slut på det.

I ett brev (PDF) til EU-kommissionen skriver 54 ledamöter av Europaparlamentet:

»Adopting a model that allows for or mandates access fees would be a disastrous return to the economic model for telephony, where telecommunications companies and countries leveraged their termination access monopolies to make communication expensive. Because phone companies had a monopoly over their customers, they could charge exorbitant prices to anyone seeking to call their customers.

Broadband providers have the same monopoly over their customers. Allowing them to charge content providers for access could cause significant harm to the internet economy.«

I ett svar (PDF) skriver EU-kommissionen att detta inte bör betraktas som en fråga om nätneutralitet och att de avgifter man vill införa kommer att leda till ökade investeringar i digital infrastruktur.

Vår go-to-ledamot i Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»…an access fee payable to the telecoms industry would mean the end of net neutrality through the back door. This kind of access charge would radically abolish the long-standing internet principle of net neutrality, which requires internet service providers to provide access to all websites, content and applications at the same speed and under the same conditions, without blocking or favouring content. Access charges risk making internet access expensive and slowing down or even cutting off access to essential internet services.«

Även samarbetsorganet för de myndigheter som reglerar telekom-verksamhet i Europa (BEREC) uttrycker oro för att idén om nya nätavgifter hotar hela internets eko-system, med ökade kostnader för slutanvändarna.

EU-kommissionen kommer att hålla ett samråd (public consultation) i frågan – över jul- och nyår.

Frankrike fortsätter olaglig datalagring

av

Frankrike väljer att kringgå EU-domstolens förbud mot svepande datalagring. Med hänvisning till ”nationell säkerhet” förlänger man den med ytterligare ett år.

Den franska lagringen av data om alla medborgares alla telekommunikationer omfattar bland annat:

  • Namn
  • Adress
  • Födelsedatum
  • Födelseort
  • Postadress
  • E-post-adress
  • Telefonnummer
  • Betalningsinformation
  • IP-adress och portnummer
  • Datum, tid och längd för alla elektroniska kommunikationer
  • Lokaliseringsdata

Frågan är hur länge Frankrike kan hänvisa till nationell säkerhet. Det tycks ha blivit något slags grund för ett permanent undantag från EU-domstolens förbud.

Nu återstår att se om Frankrikes konstitutionella råd (som ibland är förvånansvärt vettigt) kan göra något åt landets fortsatta datalagring.

Vår favorit i Europaparlamentet, ledamoten Patrick Breyer (PP, DE) säger i en kommentar:

»Mass surveillance contradicts the European values of democracy, civil liberties and the rule of law. Blanket surveillance of any kind places the population under general suspicion. France is wrong in referring to an exception allowed by the European Court of Justice in case of a specific threat to national security. France’s unspecific reference to a permanent, general security risk does not justify mass surveillance, as a former judge confirms in a legal opinion.

The French government makes the EU court’s exception the rule. National security is no free ride for mass surveillance. On the issue of data retention, the EU has a serious problem with the rule of law. Any form of blanket surveillance is a characteristic of authoritarian regimes.«

I sammanhanget är det uppseendeväckande att EU-kommissionen ständigt låter medlemsstaterna komma undan med att bryta mot EU-domstolens förbud mot generell datalagring utan misstanke om brott.

Kommissionen förväntas vara ”fördragens väktare”. I dessa fördrag ingår de mänskliga rättigheterna – som bland annat föreskriver rätten till privatliv och privat korrespondens. På denna punkt har kommissionen än så länge inte fullgjort sitt uppdrag.