• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Datalagring

EU-domstolen har flera gånger sagt nej till urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott. Ändå har såväl Sverige som flera andra EU-länder datalagring som strider mot domstolens beslut. I Sverige utreds nu frågan nu en gång till och i EU funderar man på hur man bäst skall kunna kringgå domstolens beslut.

Steg för steg mot en europeisk övervakningsstat

3 juni 2022 av Henrik Alexandersson

EU är på väg att skapa en övervakningsstat i klass med den amerikanska. Genom många små steg har vi nått en punkt där denna övervakning blir ett demokratiskt problem.

Vår bild av övervakningsstaten är den som återfinns i populärkulturen och möjligen hos amerikanska NSA. Ständig övervakning överallt där allt samkörs i realtid med allehanda register. Collect it all. Allt är sedan tillgängligt med en knapptryckning.

Existensen av ett globalt övervakningsnätverk – som till en början kallades Echelon – förnekades och avfärdades som konspirationsteorier. Sedan kom Snowdens avslöjanden och visade att precis så är det. Och mer därtill.

Här i Europa har det inte gått riktigt lika fort. Vi överför förvisso stora mängder insamlad data till amerikanska NSA. I flera länder har detta krävt speciallagstiftning.

Många EU-länder har krav på lagring av data om allas alla samtal och elektroniska kommunikationer – trots att EU-domstolen upphävt EU:s datalagringsdirektiv. Det stred mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Dessutom har EU-staterna en massa egna påfund. Säkerhet är ju trots allt en nationell kompetens. I Sverige har vi till exempel FRA-lagen, långt nere på det sluttande planet. Plus allehanda former av övervakning som polisen samlat på sig under åren.

Till exempel hemlig dataavläsning, vilket innebär att myndigheterna får rätt att installera statliga trojaner på människors datorer, telefoner, plattor med mera. Lite som den skandalomsusade spionmjukvaran Pegasus – som använts för att spionera på den politiska oppositionen i både Polen och Spanien. Journalister är en annan drabbad grupp.

Ibland gör myndigheterna trevare. Som när Säpo bad internetoperatören Bahnhof att få koppla in sig direkt till delar av företagets tekniska infrastruktur. Det skulle liksom vara enklare så än om polisen behöver fråga varje gång… Vilket var ett samtal som Bahnhofs stridbare VD Jon Karlung hade sinnesnärvaro nog att spela in och offentliggöra.

Vilket leder oss till Europols nyligen utökade mandat. I detta ingår nämligen rätten att koppla upp sig direkt mot privata aktörer och deras data. Varesig de senare vill eller ej. Det nya mandatet ger även Europol rätt att samla information om människor som inte är misstänkta för brott. (Vilket man visserligen även gjort tidigare, men då utan lagligt stöd.)

Och nu – Chat Control. Som innebär att alla våra meddelanden, chattar, all e-post, IP-samtal och andra elektroniska kommunikationer skall av-krypteras, öppnas och granskas. Av maskiner. Detta i namn av att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Vilket är ett syfte som enkelt kan utökas – på samma sätt som alla övervakningslagar drabbas av ändamålsglidning.

Många olika EU-finansierade projekt har de senaste tio åren utvecklat allt från biometrisk identifiering; automatiserad realtidsanalys av inkommande övervakningsbilder; automatiserad ansiktsigenkänning i realtid; AI-stödd beteendeanalys; samkörning av övervakningsverktyg och register – till lyktstolpar med högtalare och mikrofon för kameraövervakade områden. Idag börjar allt detta bli tillgängligt för myndigheterna.

Nu kopplas systemen samman. Utöver Europols register skall även polisen i olika EU-länder få direkt access till varandras databaser. Vad kan möjligen gå fel?

Utöver att vi hela tiden har samarbetat med amerikanska NSA – så börjar även EU och dess medlemsstater nu nå en så omfattande grad av övervakning att det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet

Ny belgisk datalagring kan förbjuda meddelandeappar som Signal

10 maj 2022 av Henrik Alexandersson

Med ny lagstiftning om datalagring ställer Belgien krav på meddelandetjänster att spara information som de i vissa fall inte har. Vilket kan innebära ett stopp för appar som Signal.

Belgien gör ett nytt försök att gå runt EU-domstolens nej till generell datalagring. (Lagring av data om allas alla telefonsamtal, SMS, meddelanden, uppkopplingar, positionsdata m.m.)

Som vi tidigare rapporterat kan den nya ”riktade” belgiska datalagringen ändå leda till att data om allas alla telekommunikationer kan komma att lagras, eller sådan data för alla som vistas på speciella platser eller i vissa områden.

Nu har ytterligare information tillkommit. Bits of Freedom skriver:

»The new Belgian proposal goes beyond the previous data retention obligation. Under the ”old” legislation, a provider was only obliged to retain data they collected anyway. Data that the provider did not have could not be retained. You can’t keep what you don’t have. (…) The new Belgian proposal, however, doesn’t leave it at that. The new proposed legislation forces providers to record that data on behalf of the government, even if the provider doesn’t see a need for it itself. The proposal therefore is not only an obligation to retain data, but also to record it.«

Vilket slår mot meddelandeappar som Signal:

»It means that chat services such as Signal will become illegal. The developers of Signal pride themselves on the fact that they really only store the data they genuinely need, and no more than that. They do so, because you can’t leak what you don’t have. Signal only knows when an account was created, and when a user last connected to the network. It does not keep track of who sends a message to whom and when. But the Belgians now want to force Signal not only to keep track of that, but also to store that information for a very long time. And since that is exactly what Signal does not want to do, it means Signal is doomed.«

Den föreslagna nya belgiska datalagringen är intressant , då den kan ses som en testballong för de EU-stater som vill kringgå EU-domstolens förbud mot svepande datalagring. Att gå denna väg, land för land, har redan diskuterats som alternativ till ett nytt EU-direktiv.

Vilket innebär att även Sverige kan få liknande lagstiftning i framtiden.

I ett närbesläktat svenskt fall hotar Post- och Telestyrelsen internetoperatören Bahnhof med vite om de inte lämnar ut information om portnummer, trots att sådan inte finns lagrad.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Belgien, Signal

Den ständigt växande övervakningsstaten

9 maj 2022 av Henrik Alexandersson

Hur mycket övervakning kan vi införa innan den blir ett demokratiskt problem? Bryr sig någon?

Förra veckan gav Europaparlamentet polismyndigheten Europol rätt att registrera människor som inte är misstänkta för brott. Europol fick även direkt tillgång till data hos privata aktörer som Facebook, Google och Microsoft.

För två veckor sedan beslutade riksdagen om »modernare regler för användningen av tvångsmedel«. Polisen får rätt att genomsöka externa servrar och molntjänster. Enskilda kan tvingas att låsa upp sin mobiltelefon om polisen vill titta i den. Med mera.

ChatControl2 innebär att alla elektroniska meddelanden och all e-post skall avkrypteras och att dess innehåll skall granskas. Den senaste informationen är att detta förslag kommer att läggas fram denna vecka, efter upprepade förseningar.

ChatControl2 / meddelandekontroll bryter – enligt intern kritik i EU-kommissionen – mot förbudet mot generell övervakning, förslaget är tekniskt oklart och det respekterar inte individens rätt till privatliv. Ändå ser det ut att nu läggas fram.

Samtidigt pågår utfrågningar i Europaparlamentet på grund av att medlemsstater som Polen och Spanien använt övervakningsverktygt Pegasus för att spionera på oppositionella. Till och med ledamöter av parlamentet har avlyssnats och deras mobiler genomsökts.

Trots EU-domstolens upprepade protester tänker EU-kommissionen även lägga fram ett nytt förslag till datalagring. Det vill säga lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, meddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner.

Ett antal EU-länder – däribland Sverige – struntar för övrigt i att EU-domstolen redan för åtta år sedan sa nej till datalagring. Den svenska lagen på området lär vara olaglig, om den skulle prövas rättsligt. Regeringens envishet är på gränsen till domstolstrots.

Detta är bara några exempel på vad som är aktuellt, nyligen klubbats eller är på gång.

Lägg till detta all övervakning som redan beslutats inom ramen för till exempel hemlig dataavläsning, FRA-spaning åt allehanda myndigheter och årtionden av samlad, ständigt expanderande lagstiftning på området.

Övervakning läggs till övervakning. Förr eller senare blir den ett demokratiskt problem. Men ingen tycks bry sig.

Frågan är om någon ens har en total överblick över alla former av övervakning som införts på nationell respektive EU-nivå.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Hemlig dataavläsning, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige

EU:s Digital Services Act klar för beslut

25 april 2022 av Henrik Alexandersson

Ingen rätt till anonymitet online, ingen rätt till kryptering, inget förbud mot datalagring eller uppladdningsfilter. Myndigheter i ett EU-land kan beordra borttagning av innehåll på servrar i en annan medlemsstat – även om det inte är olagligt i det senare. Dessutom statligt godkända nätcensorer. Det är några av punkterna från slutförhandlingen om EU:s nya Digital Services Act.

Efter 16 timmars förhandlingar mellan EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet finns nu en överenskommelse om EU:s Digital Services Act. Det finns dock ingen sammanställd slutlig text ännu. Men en del saker vet vi redan.

Låt oss börja med att se hur Europaparlamentet presenterar saken i sitt pressmeddelande:

• Access to platforms’ algorithms now possible
• Online platforms will have to remove illegal products, services or content swiftly after they have been reported
• Protection of minors online reinforced; additional bans on targeted advertising for minors as well as targeting based on sensitive data
• Users will be better informed how content is recommended to them

En god nyhet är att användare som censureras av sociala media kan komma att få någon form av möjlighet att överklaga.

Så över till den mer kritiske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE):

»We were able to prevent removal obligations for search engines. We could also prevent the indiscriminate collection of the cell phone numbers of all uploaders to adult platforms, which would have endangered their privacy and the safety of sex workers due to foreseeable data hacks and leaks. Minors will be protected from surveillance advertising on online platforms. However, the ban on using sensitive personality traits (e.g. a person’s political opinion, diseases or sexual preferences) for targeted manipulation and targeting was heavily watered down.«

»Our online privacy will not be protected by a right to use digital services anonymously, nor by a right to encryption, a ban on data retention, or a right to generally opt-out of surveillance advertising in your browser (do not track). Freedom of expression on the Internet is not protected from error-prone censorship machines (upload filters), nor from arbitrary platform censorship. Cross-border removal orders issued by illiberal member states without a court order can take down media reports and information that is perfectly legal in the country of publication.«

Dessutom står förslaget om Trusted Flaggers (betrodda anmälare / statligt godkända nätcensorer) kvar, då det inte mött något egentligt motstånd eller ens ifrågasatts under förhandlingarna. Läs mer om problemen med Trusted Flaggers här »

Nu när förhandlingarna är klara kommer förordningen sannolikt att godkännas av EU:s ministerråd och Europaparlamentet utan ändringar.

Vi återkommer när det finns en slutlig, konsoliderad text.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, Dataskydd, Digital Services Act, EU, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring

5 april 2022 av Henrik Alexandersson

EU-domstolen har idag – återigen – slagit fast att medlemsstater inte kan använda sig av olaglig datalagring i rättsfall.

Med anledning av ett uppmärksammat rättsfall på Irland upprepar EU-domstolen att medlemsstater inte får använda den datalagring som redan ogiltigförklarats av densamma i sina nationella domstolar.

2014 upphävde domstolen EU:s datalagringsdirektiv. Den slog fast att allmän, urskiljningslös lagring av data om medborgarnas tele- och datakommunikationer inte får förekomma utan konkret misstanke om brott. Sådan lagring strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Om datalagring alls skall förekomma måste den begränsas i omfattning och tid samt avse ett specifikt hot eller brott.

Vilket många medlemsstater i stort sett har struntat i. Domstolen skriver i ett pressmeddelande:

»The Court confirms that EU law precludes the general and indiscriminate retention of traffic and location data relating to electronic communications for the purposes of combating serious crime.

The national court may not impose a temporal limitation on the effects of a declaration of invalidity of a national law that provides for such retention.«

Dagens dom kan bli vägledande för domstolar i hela EU.

Länkar:
• EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »
• Reuters: Top EU court says phone data cannot be held ’indiscriminately’ »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: EU-domstolen

Frankrike: Datalagring strider mot konstitutionen

25 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Frankrikes konstitutionella råd har ogiltigförklarat landets datalagring, då den anses vara ett icke proportionerligt ingrepp i individens rätt till privatliv.

Detta är inte första gången lagen får bakläxa i det konstitutionella rådet. Den nu aktuella lagen är en modifierad variant av en föregående lag som också underkänts.

Tydligen lutar sig rådet mot den franska Deklarationen om om mänskliga och medborgerliga rättigheter från 1789.

Med detta ställer sig rådet på samma sida som EU-domstolen, som redan 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv – och som sedan upprepade gånger givit olika medlemsländer bakläxa i frågan. Även det med hänvisning till individens rätt till privatliv.

EU:s ministerråd och EU-kommissionen har signalerat att man vill se ett nytt datalagringsdirektiv, som på något sätt kan kringgå EU-domstolens beslut. Men detta kan komma att stoppas av den nya tyska regeringen, som är mer skeptisk till övervakning än den förra.

Följetongen fortsätter.

• Décision n° 2021-976/977 QPC du 25 février 2022 – Communiqué de presse »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Privatliv Taggad som: Frankrike

Tyskland slutar med datalagring

15 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Den tyske justitieministern Marco Buschmann (FDP) meddelar att han kommer att lägga fram ett regeringsförslag om att sluta med generell datalagring.

Vi har tidigare skrivit om den nya tyska regeringens koalitionsfördrag. Bland annat innehåller det ett nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Och nu levererar man, genom att sluta med generell datalagring.

Bakgrund:

Lagring av data om alla medborgares alla data- och telekommunikationer är en idé som kommer från EU (där Sverige var drivande i frågan).

Datalagringsdirektivet upphävdes dock av EU-domstolen 2014, då det anses bryta mot de mänskliga rättigheterna – och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation. Detta gäller speciellt generell datalagring utan misstanke om brott.

Sedan dess har EU-domstolen (med stigande irritation) gång på gång påpekat för olika medlemsstater att de måste sluta med datalagringen.

Sverige har försökt anpassa sin lagstiftning till EU-domstolens beslut, men det finns goda skäl att anta att även dagens svenska datalagring är olaglig.

Tyskland:

Den nya tyska regeringen kommer enligt justitieminister Buschmann nu att lägga fram ett förslag om att sluta med datalagring. Det är en viktig markering då ett av EU:s tyngsta länder nu ställer sig på EU-domstolens sida.

Detta är extra viktigt då Tyskland även är en tung aktör i EU:s ministerråd. Därför kan man anta att det inte kommer att bli något av diskussionerna om ett nytt datalagringsdirektiv (anpassat för att kringgå EU-domstolens beslut).

Vi uppdaterar när vi vet mer.

Relaterade bloggposter:
• Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna »
• Tyskland tar steget in i internetåldern »

• EU-domstolen: Sluta datalagra! »
• Dags att ta svensk datalagring till EU-domstolen – igen?

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Marco Buschmann, Tyskland

Dags att ta svensk datalagring till EU-domstolen – igen?

20 januari 2022 av Henrik Alexandersson

PTS hotar internetoperatören Bahnhof med miljonvite – för att inte följa den svenska lagen om datalagring, vilken i sin tur strider mot EU-domstolens upprepade domar om datalagringen.

Post och telestyrelsen (PTS) hotar internetoperatören Bahnhof med fem miljoner kronor i vite för att inte följa den svenska lagstiftningen om datalagring.

Detta trots att EU-domstolen upphävt EU:s datalagringsdirektiv och flera gånger återkommit med domar som säger att medlemsstaterna inte får ägna sig åt svepande lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

Just nu väntar vi på ännu en dom där domstolen med all sannolikhet kommer att upprepa sitt tidigare nej till datalagringen. Generaladvokaten skriver:

»Advocate General Manuel Campos Sánchez Bordona considers that the answers to all the questions referred are already in the Court’s case-law or can be inferred from them without difficulty.«

Nu är frågan om det aktuella fallet kan komma att leda till ännu en prövning av den svenska datalagringen i EU-domstolen. I så fall tyder allt på att domstolen kommer att döma till Bahnhofs fördel.

PTS skriver i sitt pressmeddelande:

»Vid misstanke om internetrelaterade brott måste Polismyndigheten kunna begära ut uppgifter om abonnemang från den bredbandsoperatör som tillhandahåller aktuell IP-adress för att kunna identifiera en person. Bahnhof har vid flera tillfällen vägrat lämna ut uppgifter när information om portnummer saknats i Polismyndighetens begäran.«

Nyckelformuleringen här är ”när information om portnummer saknas”. Det innebär att inte bara uppgifter om den misstänkte utan även en stor mängd andra kunder som använt samma IP-adress skulle komma att lämnas ut. Vilket Bahnhof inte vill gå med på.

Och Bahnhofs ståndpunkt stöds alltså av ett flertal domar i EU-domstolen.

Detta kan bli intressant. Fortsättning följer.

Arkiverad under: Datalagring, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sverige Taggad som: Bahnhof, EU-domstolen, PTS

Video: Massövervakningsstaten

11 januari 2022 av Henrik Alexandersson

Läs mer »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror

Viktiga nät- och övervakningsfrågor 2022

5 januari 2022 av Henrik Alexandersson

Vilka nät- och övervakningsfrågor kommer att vara aktuella 2022? Här listar vi några av de viktigaste.

• Digital Services Act (DSA)

Det finns nu ett färdigt förslag till beslut om DSA i Europaparlamentet, efter utskottens behandling, med dess tusentals ändringsförslag. Dokumentet finns här. Parlamentet kommer att rösta om det i plenum om två veckor. Därefter blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

Förslaget om statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers – finns kvar i förslaget och tycks i princip inte möta något motstånd.

Vi återkommer inom kort med en sammanfattning av dokumentet, för att se vad som är extra viktigt och vad som har ändrats.

• Datalagring

Snart kommer ännu en dom från EU-domstolen om lagringen av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. Domstolens linje har varit att svepande lagring av kommunikationsdata inte får förekomma utan misstanke om brott. Inget tyder på att den linjen kommer att ändras.

När dom meddelats kommer kommissionen och ministerrådet att besluta om sin taktik. Det kan bli fråga om ett nytt datalagringsdirektiv. Eller så låter man varje land fortsätta bråka med domstolen vart och ett för sig.

Sverige vill se ett nytt direktiv, utan begränsningar.

• Chat Control 2 / meddelandekontroll

EU har redan beslutat att meddelandetjänster och e-post-leverantörer skall ha möjlighet att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer för att kontrollera att de inte ägnar sig år barnporr. I steg två vill man nu göra det obligatoriskt.

Dock verkar det som om den nya tyska regeringen tänker säga nej till detta.

• FRA-lagen

FRA-lagen utökas ständigt, trots alla vackra löften om motsatsen när den infördes. Nu får även innehållet i elektroniska kommunikationer inom landet, mellan svenskar granskas. Och med tiden har allt fler myndigheter fått tillgång till FRA:s spaning.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fällde i våras den svenska lagen för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv. Den svenska regeringens svar är att tillsätta en utredning – senast 2025.

• Upphovsrättsdirektivet blir svensk lag

Kraftigt försenad har regeringen nu presenterat en remiss vad gäller hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall vävas in i svensk lagstiftning. I praktiken kan det komma att leda till uppladdningsfilter och så kallad länkskatt.

En detalj i sammanhanget är att en av länkskattens varmaste anhängare – Tidningsutgivarnas förra VD Jeanette Gustafsdotter – har blivit kulturminister efter vinterns regeringsombildning.

De positiva nyheterna är att vi tycks vara på väg att få undantag för ”fair use” – och att användare som får innehåll borttaget i sociala media kommer att få något slags rättssäkerhet och möjlighet att överklaga.

Detta är bara några av alla saker som är på gång. Skrolla ner i denna blogg för att uppdatera dig i fler aktuella frågor.

Arkiverad under: Datalagring, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter Taggad som: 2022, länkskatt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 16
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Domstol stoppar fransk ålderskoll för nätporr30 juni 2025
  • Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka27 juni 2025
  • EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation25 juni 2025
  • Tre obekväma frågor för Almedalen23 juni 2025
  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS