Kina kräver ID av alla som kommenterar på webben

Kina har ålagt landets internetplattformar att fastställa identiteten på sina användare i sociala nätverk och diskussionsforum. Varje inlägg ska gå att koppla till en verklig person.

De nya reglerna, som egentligen är en åtstramning av redan existerande lagstiftning, ska börja gälla den 1 oktober 2017.

Liksom tidigare blockerar Cyberspace Administration of China webbplatser som ”skadar nationell stolthet”, ”stör den ekonomiska eller sociala ordningen” eller är som vill ”störta det socialistiska systemet”.

Femte julis webbplatser är tillgängliga i Kina, enligt Greatfirewallofchina.org.

Kina må vara ett extremt exempel, men det ska noteras att krav på att kunna koppla en kommentar på webben till en riktig person hörts även i här i väst. I vårt fall är det hatkommentarer man vill få bukt med.

Läs mer

Shanghaiist: Internet platforms must verify real identity of users, in new guidelines which take effect October 1

Stoppa Sesta – för barnens skull

Ett säkert sätt att få igenom lagstiftning på, eller i alla fall att tysta många protester, är att hänvisa till barnen. Vem vill kritisera lagar som införs ”för barnens skull”?

Den senaste i raden av sådana lagförslag är amerikanska Sesta – Stop Enabling Sex Traffickers Act – som just nu diskuteras i USAs senat. Avsnitt 230 av Communications Decency Act (CDA 230) föreslås ändras på ett sätt som lägger ett större ansvar på internetföretag att moderera kommentarer på webben.

En av kärnfrågorna är begreppet ”knowledge” och hur ett företag kan kompromettera sig självt om det har kunskap om olagligheter. Techdirt förklarar problemet:

Yet, under SESTA you now face liability if you are shown to have any ”knowledge” of violations of federal sex trafficking laws. But what do they mean by ”knowledge”? It’s not at all clear, as it just says ”knowledge.” Thus, now if a site, for example, discovers someone using its platform for trafficking and alerts authorities, that’s evidence of ”knowledge” and can be used against them both in criminal charges and in civil lawsuits.

In other words, somewhat incredibly, the incentive here is for platforms to stop looking for any illegal activity on their sites, out of fear of creating knowledge which would make them liable. How does that help?

Techdirt listar ett antal företag som kommer drabbas om CDA 230 ändras, från Facebook till Airbnb – ja kort sagt alla företag vars tjänster låter användarna kommunicera med varandra.

En kampanjsajt mot Sesta sattes upp i veckan.

Skådespelare vill förbjuda IMDB att publicera deras ålder

Amerikanska skådespelarfacket Screen Actors Guild (SAG) har tagit ställning i ett pikant mål.

Det gäller skådespelerskan Junie Hoang, som stämde filmsajten IMDB för att de publicerat hennes ålder, vilket hon hävdar ska ha lett till att hon förlorade filmroller till ett värde av en miljon dollar på grund av åldersdiskriminering.

I stället för att försvara yttrandefriheten och motarbeta åldersdiskriminering i filmbranschen väljer nu SAG att ställa sig bakom Hoang mot IMDB, detta eftersom ”IMDb.com facilitates that discrimination as the go-to website for casting decisions”.

En rolig detalj i sammanhanget är att det framkommit att Junie Hoang hittills dragit in 2000 dollar per år på sina filmroller. Baserat på den lönen kräver hon alltså att IMDB ska finansiera hennes nästa 500 år som skådespelerska (1 miljon dollar genom 2000 dollar per år = 500 år).

Skådespelare är visserligen inte kända för kallhamrad logisk stringens, men att kräva att medier censurerar vissa fakta tar nog priset.

Techdirt vann mot Shiva Ayyadurai

En domare i USA har ogillat Shiva Ayyadurais stämning av nyhetssajten Techdirt och nekat honom ytterligare åtgärder.

Shiva Ayyadurai stämde Techdirt för förtal för att sajten hånat honom för att han hävdade att han var epostens uppfinnare.

Shiva Ayyadurai anlitade advokaten Charles Harder, som tidigare haft framgång med att sänka en obekväm nyhetssajt – se tidigare inlägg.

Läs mer

Techdirt: Case Dismissed: Judge Throws Out Shiva Ayyadurai’s Defamation Lawsuit Against Techdirt

Ännu en nyhetssajt stäms av Hulk Hogans advokat

Charles Harder är advokaten som Terry ”Hulk Hogan” Bollea anlitade när han stämde nyhetssajten Gawker. Processen finansierades av Peter Thiel och ledde till att Gawker gick i konkurs.

Charles Harder driver även Shiva ”jag uppfann eposten” Ayyadurais process mot tekniknyhetssajten Techdirt, vars existens nu är hotad – se tidigare Femte juli-rapport.

Och nu är det dags igen. Artistcoachen (vågar vi kalla honom sektledaren utan att bli stämda?) Greg Scherick har stämt nyhetssajten Jezebel för att den enligt honom smutskastar hans business i en artikel, som han vill att de ska ta bort. Återigen är det Charles Harder som håller i trådarna.

Vi har nu alltså tre fall – varav två pågående – där penningstarka intressen (inte alltid den målsägande – i Gawkerfallet var det finansiären Thiel som ville sänka sajten) attackerar medier.

Är detta en ny affärsmodell? Advokater som specialiserar sig på att sänka obekväma nyhetssajter? Är Harder en pionjär?

Läs mer

Uppdatering: Techdirt vann mot Shiva Ayyadurai

Läcka: EUs ordförandeland Estland föreslår massiv censur i upphovsrättsdirektivet

Ännu en läcka har snappats upp av organisationen Edri (European digital rights). Den här gången är det EUs ordförandeland Estland som försöker få med sig resten av medlemsländerna på en tolkning av Europeiska kommissionens förslag på upphovsrättsdirektiv som enligt Edri skulle knuffa ut direktivet ännu längre på ”olaglig mark”.

Det är som bekant länkskatten och uppladdningsfiltret (”censurmaskinen”) som är de mest kontroversiella delarna i det föreslagna upphovsrättsdirektivet. I det läckta dokumentet (PDF-länk) ställer Estland upp två alternativ för uppladdningsfiltret – A och B – där det första går i linje med kommissionens förslag, medan alternativ B går mycket längre.

Edri spekulerar i om alternativ B rentav finns med enbart av taktiska skäl, för att kommissionens originalversion i alternativ A ska bli lättare att svälja:

Option B is, at best, a more extreme version of Option A. In fact, it seems so extreme that it almost makes the first option look like a reasonable compromise. This may, of course, be the “diplomatic” strategy.

Läs mer

Edri: Leaked document: EU Presidency calls for massive internet filtering

Ny läcka avslöjar kritik mot upphovsrättsdirektivet

Medan EU filar vidare på upphovsrättsdirektivet visar en ny läcka att sex EU-länder kritiserat nuvarande förslag.

Belgien, Finland, Irland, Nederländerna, Tjeckien och Ungern ifrågasätter bland annat om det föreslagna uppladdningsfiltret (den så kallade censurmaskinen i artikel 13) är proportionerligt och förenligt med EU-lagstiftning:

Would the standalone measure/obligation as currently proposed under Article 13 be compatible with the Charter of Human Rights (and more specifically Article 11 – freedom of expression and information, Article 8 – Protection of personal data – and Article 16 – Freedom to conduct a business) in the light of the jurisprudence of the CJEU that aims to secure a fair balance in the application of competing fundamental rights?

Are the proposed measures justified and proportionate?

Frågorna ställs till ministerrådets juridiska avdelning, som förväntas ta upp saken under sitt nästa gruppmöte 11-12 september 2017.

Edri applåderar de sex ländernas initiativ, och kritiserar Europeiska kommissionen:

It is clear that the European Commission should have, but apparently did not, carry out a neutral assessment of these questions before launching its proposal for the copyright Directive.

Läs mer

Så samarbetar Europol med de sociala nätverken

En magisteruppsats av Kilian Vieth går igenom hur Europol tar bort innehåll från sociala plattformar som Facebook.

Samarbetet har främst skett via den nya avdelningen Internet Referral Unit (IRU), som inrättades i mars 2015, kort efter Charlie Hebdo-attacken. Fram till oktober 2016 hade IRU anmält 15421 instanser av innehåll, varav 88,9 procent togs bort.

Författaren noterar att IRU går längre än vad lagen kräver:

Not one of these evaluation processes is based on any statutory rules, but simply on corporate community guidelines. Even the IRU goes by companies’ community guidelines when evaluating content. This is important because this arrangement is not a random one. On the contrary, one of the reasons for establishing the IRU was that this way more content can be removed than legal requirements would allow.

Enligt uppsatsen har IRU ingen direktlinje till de sociala nätverken, utan anmäler innehåll på samma sätt som när vanliga användare gör det. Detta vill man ändra med EU Internet Forum, som ska vara en mer direkt dialog mellan Europol och företag som Google, Facebook och Microsoft.

Uppsatsen som helhet är kritisk till Europols initiativ och antyder rentav att IRU kan vara kontraproduktivt:

This is why we should not only ask about technical efficiency but also about political and social efficiency, because the removal of internet content only treats the symptoms. The security authorities have to count themselves in: if content is removed, which message does that send to the submitter? Does that not enforce self-referential filter bubbles and conspiracy ideologies?

Uppsatsen varnar för att raderingsinfrastrukturen kan användas för fler och fler saker när den väl är på plats.

Avslutningsvis ifrågasätter den sammanblandningen av privat och statlig censur, och gör en jämförelse med printmedia:

Even if the final decision about content removal stays with the platforms the EU IRU is no symbolic initiative. It changes the interaction of public and private actors concerning the regulation of media content and rearranges the criteria. The question is not whether a specific content is legal, but if it is desirable from the perspective of commercial and security policy. Even if the comparison falls short, if the IRU were responsible for newspapers rather than Facebook and Youtube, there would be an immense outcry about the political influence over the media.

Tyska Netzpolitik har publicerat en sammanfattning av uppsatsen, som också finns översatt till engelska (PDF-länk) av Statewatch.

Kina stramar åt censuren av meddelandeappar

Kinesiska internetcensurbyrån CAC (Cyberspace Administration of China) har slagit ner på meddelandeappen Wechat och appar från Baidu och Weibo för att användarna spridit ”terroristinnehåll, rykten och porr”. Företagen som driver apparna har lovat bättring.

Det är lätt att göra sig lustig över att Kina vill censurera rykten och porr, men vad gäller terroristinnehåll har den kinesiska censuren sin direkta motsvarighet i EUs terrorismdirektiv, som fått kritik för att innehålla diffusa definitioner av begreppet terroristinnehåll.

Läs mer

TNW: China’s censorship crackdown targets WeChat, Weibo, and Baidu

Lyssna

Vi har diskuterat EUs terrorismdirektiv flera gånger i 5 juli-podden, bland annat i avsnitt 29: