Femte juli

Nätet till folket!

Henrik Alexandersson

Sverige vill ha nytt datalagringsdirektiv – utan begränsningar

av

EU försöker komma runt EU-domstolens förbud mot svepande datalagring. Sveriges position är att man vill fortsätta som vanligt.

I somras frågade EU-kommissionen medlemsstaterna hur de vill hantera frågan om datalagring i framtiden. Detta då EU-domstolen gång på gång tillrättavisat de länder som envisas med att fortsätta den olagliga lagringen av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan brottsmisstanke.

Några medlemsstater har gått med på att tillgängliggöra sina svar, däribland Sverige. Statewatch rapporterar:

»Sweden underlines that national security should remain a national competence. They believe targeted retention may not be effective or technically possible, and could be discriminatory. They do not put forward a position on quick freeze, however they do stress the need for retention of IP data, and subscriber data.«

Av de sex länder som offentliggjort sina svar vill Sverige, Nederländerna, Luxemburg, Ungern och Tyskland se ett nytt datalagringsdirektiv. Vad gäller Tyskland kommer dock signaler om att den nya regeringen tänker säga nej till svepande datalagring. Övriga länder som svarat vill inte se sina svar allmänt tillgängliga.

Man kan även notera att Belgien lagt fram ett nytt förslag om datalagring. De har valt en viss begränsning. (Flygplatser, järnvägsstationer, tunnelbanestationer, gränser, sjukhus, motorvägar, forskningscenter, domstolar, polisstationer och kritisk infrastruktur. Plus platser med hög kriminalitet och individer som misstänks för brott.) Vilket i praktiken ändå kommer att leda till datalagring som drabbar helt oskyldiga, hederliga människor.

Så sent som den 18 november kom EU-domstolens generaladvokat med sin rekommendation till ytterligare en dom om datalagringen. Det kan sammanfattas: Vad är det som är så svårt att fatta? Sluta datalagra!

Big Media tar över Kulturdepartementet

av

Tidningsutgivarnas förra VD, Jeanette Gustafsdotter, tar efter dagens regeringsombildning över Kulturdepartementet. Hon har bland annat gjort sig känd för att kalla länkning för ”ett ofog”.

Dagens Nyheter:

»Jeanette Gustafsdotter ersätter miljöpartisten Amanda Lind efter att MP valt att lämna regeringen. Jeanette Gustafsdotter var tidigare vd för Tidningsutgivarna, som samlar svenska medieföretag. Hon är jurist med specialisering inom medie- och immaterialrätt, och har även varit verksam som journalist.«

Rent principiellt är det problematiskt att sätta särintressen som ansvariga politiker.

Gustafsdotter vill utkräva större ansvar av intenetplattformarna. Exakt vad detta betyder är en smula oklart. Men det finns skäl att tro att hon är positiv till den utökade reglering som bland annat föreslås i EU:s nya Digital Services Act. I hennes fall ur gammelmedias perspektiv.

Det finns även anledning att uppmärksamma den nya ministerns profil vad gäller upphovrätt (immaterialrätt). Hon har applåderat EU:s upphovsrättsdirektiv, som ju bland annat kommer att leda till uppladdningsfilter och ”länkskatt”. 2013 kallade hon länkning för ”ett ofog”.

Även om den (försenade) implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv i svensk lag ligger på Justitiedepartementets bord, så är Kulturdepartementet det närmast berörda departementet i övrigt. Så det finns skäl att anta att Gustafsdotter kommer att få stort inflytande över lagstiftningsarbetet.

Tyskland tar steget in i internetåldern

av

Vi har fått tag i den nya tyska regeringens koalitionsfördrag – och hittar mycket positivt vad gäller nät- och IT-frågorna.

Efter att ha dammsugit vårt nyhetsflöde har vi nu hittat ett par översättningar till engelska av samarbetsavtalet mellan de nya tyska regeringspartierna – socialdemokraterna, liberalerna och de gröna. Än så länge finns en google-översatt variant av hela fördraget samt en preliminär manuellt översättning av de delar som rör de digitala frågorna (PDF).

Som alltid i sådana här sammanhang är det mycket blomspråk, men här är några intressanta nedslag i texten.

  • Man slår fast att öppen standard skall vara regeln för offentliga IT-projekt.
  • Man tänker se till att täcka in de vita fläckarna på uppkopplingskartan och erbjuda medborgarna garanterad bandvidd.
  • Mobiluppkoppling och wifi på tågen skall förbättras.
  • Man tänker garantera rätten till kryptering.
  • Man vill även se en rätt till interoperabilitet och portabilitet.
  • Alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Detta skall gälla alla myndigheter, vilket även lär omfatta polisen som idag använder sig av säkerhetsluckor för hemlig dataavläsning (Bundestrojaner).
  • Man vill se över landets kritiserade Netzwerkdurchsetzungsgesetz (NetzDG) som inskränker yttrandefriheten online.
  • Man säger nej till generell övervakning, övervakning av privat kommunikation och ID-krav online. (Det lär till exempel innebära ett nej till generell datalagring och meddelandekontroll.)
  • Man vill garantera rätten att vara anonym och att använda pseudonym online.
  • Man flaggar för omfattande investeringar på IT-området. Till exempel nämns AI, kvant-teknologi, cybersäkerhet, blockkedje-teknologi och robotisering.
  • Man säger nej till biometrisk massövervakning och social scoring.
  • Man tänker underlätta för start-ups och småföretag inom IT, till exempel vad gäller finansiering.
  • Man vill stimulera delägarskap (som optioner?) för anställda i IT-företag.

Detta är bara några nedslag i en preliminär översättning av texten.

Som boende i Tyskland kan jag konstatera att det är på tiden att landet tar steget in i den digitala tidsåldern. Till exempel kan det närmast komma att leda till en revolution av den tungrodda och svårnavigerade tyska byråkratin, som idag i stora delar är manuell.

Och vad gäller nätfrihetsfrågorna är det bara att tacka och ta emot. Nu återstår att se om man klarar av att leverera.

Nya tyska regeringen vill stoppa meddelandekontroll och svepande datalagring

av

Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.

I den nya tyska regeringen får liberalerna (FDP) bland annat posterna som justitieminister och digitaliseringsminister. Detta är goda nyheter för internet.

Man säger nej till meddelandekontroll / #ChatControl. Det vill säga nej till avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

Man säger nej till svepande, urskiljningslös datalagring. Det vill säga att den nya tyska regeringen ställer sig bakom EU-domstolen, som ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Skall datalagring förekomma skall den bara gälla personer som misstänks för brott – och endast efter beslut i domstol.

Man säger nej till biometrisk massövervakning. Vilket bland annat betyder nej till generell övervakning med automatisk anisktsigenkänning.

Man säger ja till rätten att vara anonym på internet.

Detta är mycket goda nyheter, då Tyskland är den kanske tyngsta spelaren i EU.

Det är mindre goda nyheter för EU-kommissionen och då speciellt kommissionär Ylva Johansson – som är pådrivande för ovan nämnda förslag.

Tankarna går till 2009, då den dåvarande liberala tyska justitieministern var en viktig spelare för att stoppa förslaget om avstängning av fildelare från internet.

Nu är bollen plötsligt i spel igen.

Video: Säg nej till meddelandekontroll!

av

Alla dina meddelanden och all din e-post kommer nu att av-krypteras och dess innehåll kommer att granskas.

EU har redan givit sociala media, meddelandetjänster och e-post-leverantörer möjlighet att av-kryptera dina meddelanden och att granska dess innehåll.

Nu skall detta bli obligatoriskt. Det skall gälla alla meddelandetjänster och alla e-postleverantörer.

Alla dina meddelanden och all din e-post, allt du sänder och tar emot kommer att av-krypteras och dess innehåll kommer att granskas.

Allt du sänder till släkt och vänner skall kontrolleras. Allt du sänder i jobbet skall öppnas och granskas. Alla filer, bilder, filmer och ljud du sänder skall analyseras.

Granskningen kommer att göras av maskiner och deras algoritmer. Som inte begriper sig på sammanhang och kontext.

Syftet är att kontrollera att du inte sprider barnporr eller ägnar dig åt sexuella övergrepp mot barn.

Erfarenheter visar att 86 av 100 sådana automatiserade flaggningar är felaktiga och drabbar helt oskyldiga människor.

När meddelandekontrollen väl är på plats då kommer det att vara enkelt att utöka dess syfte. På samma sätt som all övervakning tenderar att utökas såväl vad gäller syfte som omfattning.

Detta är ett verktyg för övervakning och kontroll som lätt kan komma att missbrukas av illvilja, inkompetens eller oförstånd.

Dessutom kommer den första granskningen av innehållet i dina meddelanden och din e-post att göras av Facebook, Google, Apple och andra jättar inom sociala media och kommunikation – som redan vet allt för mycket om dig.

Försvara rätten till privatliv och privat korrespondens. Säg nej till öppning och granskning av allas alla meddelanden och e-post! Säg nej till EU:s meddelandekontroll!

• Läs mer på Chat.control.eu »

• EDRi: Why chat control is so dangerous »

• Youtube »

Mer nätcensur i EU:s Digital Services Act – blockering av web-platser föreslås

av

Det börjar bli tjatigt, men det kommer ständigt fler förslag om nätcensur i EU:s Digital Services Act (DSA). Det senaste är blockering av nätplattformar som bryter mot förordningen. Så väl vanlig blockering som DNS-blockering diskuteras.

Huvudrapportören i Europaparlamentet för the Digital Services Act, den danska socialdemokraten Christel Schaldemose, vill nu att man skall kunna blockera till exempel nätplattformar som inte följer reglerna. Tidigare har sådant kunnat ske i princip bara vad gäller visst uppenbart olagligt innehåll och vid nätförsäljning av direkt hälsovådliga saker som förfalskade läkemedel.

Ett alternativ är vanlig omdirigering, vilket lätt kan kringgås med VPN. Men det diskuteras även DNS-blockering. Verfassungsblogg skriver:

»The compromise proposal goes further and allows DSA supervisory authorities to order registries and registrars to block websites. Registries and registrars manage the mapping of domain names to numeric IP addresses. If a registry or registrar removes the link between domain and IP address, a website is no longer accessible to anyone under its name. Thus, this measure is not limited to Internet access providers in a particular jurisdiction, but has a global impact.«

Det tycks varesig finnas något krav på föregående rättslig prövning eller någon möjlighet att överklaga.

I sammanhanget skall nämnas att det redan föreslagits mycket kraftfulla ekonomiska straff för nätplattformar som bryter reglerna. Och nu vill man alltså lägga blockering ovanpå detta.

Förslaget missar för övrigt användarnas rättigheter. Låt säga att en plattform blir blockerad på grund av någon form av regelbrott. Det innebär i så fall att inte bara det innehåll det handlar om blir blockerat, utan även massor av helt legitimt material på samma site. Plus att alla användare då blir av med sina inlägg, diskussioner och kontakter.

Dessutom vill man ha rätt att beordra borttagning av appar hos t.ex. Google och Apple.

Detta skall läggas till redan presenterade förslag till nätcensur i DSA, som trusted flaggers (nätcensorer) och uppladdningsfilter.

Slutlig votering om DSA sker i det ansvariga utskottet (IMCO) i december och i Europaparlamentets plenum i januari. Sedan blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Resultatet av dessa förhandlingar måste därefter godkännas av såväl rådet som parlamentet – men så dags är det i princip för sent att ändra något.

• Verfassungsbogg: Digital Services Act – European Parliament discusses website blocking against platforms »

EU-domstolen: Sluta datalagra!

av

EU-domstolens generaladvokat har idag lämnat sin rekommendation till dom i de senaste målen om datalagring. Budskapet är tydligt. Svepande lagring av data om allas data- och telekommunikationer får endast förekomma om det finns ett påtagligt hot mot nationell säkerhet.

Det är en ovanligt skarp rekommendation som EU-domstolens generaladvokat idag lämnar gällande flera olika ärenden som rör datalagringen. Vilket inte är så konstigt – eftersom domstolen redan för sex år sedan slog fast att urskiljningslös lagring av data om allas data- och telekommunikationer inte får förekomma.

Detta har sedan påpekats av domstolen, gång på gång.

För att datalagring skall kunna ske måste det finnas en inriktning mot en eller flera misstänkta eller ett tydligt hot mot den nationella säkerheten. Beslut skall i så fall fattas av en domstol eller annan oberoende instans.

Att urskiljningslöst lagra data om till exempel allas telefonsamtal, SMS, e-post-meddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner strider enligt domstolen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Ur generaladvokatens rekommendation:

»Although one might have expected the debate to be settled, the Court having endeavoured to explain in detail, in dialogue with the national courts, the reasons which, despite everything, justify the views adopted, that does not seem to have been the case.«

»Advocate General Manuel Campos SánchezBordona considers that the answers to all the questions referred are already in the Court’s case-law or can be inferred from them without difficulty.«

Med andra ord: Vad är det som är så svårt att fatta?

Vilket dock inte hindrar EU:s medlemsstater från att strunta i en lång rad domslut från EU-domstolen.

Detta lär även innebära att den senaste varianten av svensk lagstiftning om datalagring är olaglig.

• Läs generaladvokatens rekommendation här (PDF) »

Belgiens tredje försök att införa datalagring

av

Förslaget till ny datalagrings-lag i Belgien försöker kringgå förbudet mot svepande övervakning av alla utan brottsmisstanke. Men fortfarande kommer de flesta människor att drabbas, om än inte hela tiden.

Efter att EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv har den belgiska regeringen gjort två försök att införa ny lagstiftning på området. Båda gångerna har lagen underkänts av landets författningsdomstol. Nu gör man ett tredje försök.

Denna gång tar man fasta på att datalagring inte får vara svepande och omfatta alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke. Men samtidigt inte.

I förslaget skriver man att datalagring skall inriktas på vissa platser och individer. Vilket i och för sig är ett steg framåt. Men långt ifrån oproblematiskt.

Platser där datalagring skall ske är enligt förslaget till exempel: flygplatser, järnvägsstationer, tunnelbanestationer, gränser, sjukhus, motorvägar, forskningscenter, domstolar, polisstationer och kritisk infrastruktur. Plus platser med hög kriminalitet.

Vilket i praktiken innebär att så gott som alla människor som rör sig i samhället kommer att drabbas, om än inte hela tiden. Såvida man inte har oturen att bo i anslutning till ett område med hög kriminalitet. Då kommer man ändå att få det mesta av sin kommunikationsdata lagrad oavsett om man är misstänkt för något brottsligt eller ej.

Inriktning mot enskilda personer som kan misstänkas för brottslig verksamhet är dock mindre kontroversiellt.

Det skall bli intressant att se hur författningsdomstolen ställer sig till detta. Och om lagen får grönt ljus där, då kan den ändå komma att prövas i EU-domstolen.

Möjligen kan man se det belgiska lagförlaget som en testballong. Klarar det sig genom både författningsdomstolen och EU-domstolen kan det bli en modell för fler EU-länder.

En intressant detalj som egentligen inte har med datalagring att göra är att den nya lagen även omfattar kryptering.

EDRi förklarar:

»Worse still, the Belgian draft text requires that encryption systems should not prevent ‘legal’ interception operations. Judicial entities could order telecom operators to ‘switch off’ encryption for certain users. However, it is not clear how this legal requirement is technically achievable. This ‘switch off’ function would therefore lead to the introduction of some sort of backdoor in encrypted systems.»

Den goda nyheten är att detta bara är tänkt att inriktas mot vissa, misstänkta personer. Den dåliga nyheten är att bakdörrar till kryptering underminerar allas vår säkerhet online. Antingen har man säker kryptering eller så har man det inte. Hur detta är tänkt att gå till rent praktiskt är också oklart.

Läs mer hos EDRi:
• New Belgian data retention law: a European blueprint? »

Svenska myndigheter vill förbjuda Bitcoin-mining. Men hur?

av

Svenska myndigheter vill förbjuda utvinningsmetoden bakom Bitcoin. Vilket i praktiken skulle bli ett förbud mot flera olika kryptovalutor. Hur detta skall gå till är i sammanhanget oklart.

Nyligen krävde Finansinspektionen och Naturvårdsverket ett förbud mot Bitcoin i sin nuvarande form, av klimatskäl. Inte ens om det används förnybar el för mining tycker man att det är OK – då man menar att den elen behövs bättre för andra syften.

Eftersom Bitcoin är en decentraliserad kryptovaluta är det svårt att förstå hur ett sådant förbud skulle se ut och upprätthållas. På Finansinspektionens hemsida kan vi läsa följande förslag till åtgärder:

1. Att EU utreder att förbjuda den energikrävande utvinningsmetoden proof of work. Det finns andra metoder för att utvinna kryptotillgångar, inklusive bitcoin och ethereum, som beräknas minska energianvändningen med 99,95 procent med bibehållen funktion.
2. Att Sverige motverkar bred etablering av kryptoutvinning med den energikrävande metoden under tiden.
3. Att företag som strävar efter att ha en verksamhet i linje med Parisavtalet inte kan kalla sig hållbara om de handlar och investerar i kryptotillgångar som utvunnits med metoden proof of work.

Naturligtvis är det en bra sak om man hittar mindre energikrävande sätt att utvinna kryptovalutor. Men de svenska myndigheternas utspel väcker fler frågor än det ger svar.

Bitcoin finns och är inte bara en decentraliserad, utan även global kryptovaluta. Vad Sverige eller EU gör i sammanhanget spelar i princip ingen roll. Bitcoin finns och kommer att fortsätta finnas och går i princip inte att stoppa.

Det finns blockchain-lösningar som bygger på andra system än proof of work. Men hur något av dem skulle kunna överföras till Bitcoin förstår i vart fall inte jag. Finansinspektionen hävdar dock det motsatta. Om någon vet, fyll gärna på med information i kommentarsfältet.

Sedan kan man undra hur man tänkt sig att hindra människor från Bitcoin-mining. Det skulle i sig kräva en mycket omfattande övervakningsapparat.

Det hela känns som ett rätt meningslöst utspel – och som något slags svepskäl. För i bakgrunden finns naturligtvis många staters och myndigheters motvilja mot kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet, då dessa överför makt över betalningsmedel från politik och byråkrati till folket.

Om någon presenterar en trovärdig ”grön” kryptovaluta är det en bra sak. Dess ställning på marknaden kommer och kan dock bara avgöras av en sak – att folk vill ha den. Och då kan kanske klimatet vara ett av flera argument. Så se det som en möjlighet att skapa något bättre.

Men att förbjuda Bitcoin är en dum och orealistisk idé.

• Finansinspektionen: Kryptotillgångar hotar klimatomställningen – energikrävande utvinning bör förbjudas »

Facebook: Whistleblower eller megafon?

av

Facebooks whistleblower, Frances Haugen, har naturligtvis exponerat en hel del saker som är besvärande för företaget.

Men hur man än vänder och vrider på frågan, så efterlyser hon samma sak som Zuckerberg – nämligen lagstiftning.

Lagstiftning kan skydda användare. Men den kan även skydda Facebook, som då kan ta sig ur principiellt viktiga frågeställningar om yttrandefrihet och grundläggande fri- och rättigheter – med hänvisning till att man bara följer lagen.

Vilket leder oss till frågan om vi kan lita på lagen, eller snarare lagstiftarna. Det är oklart om de har allmänhetens eller sitt eget bästa för ögonen.

Mer övervakning och begränsad yttrandefrihet tycks vara politikens ständiga approach.