Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Henrik Alexandersson

Den orimliga artikel 13

av 1 kommentar

Artikel 13 i EU:s omstridda upphovsrättsdirektiv slår fast att nätplattformar med användargenererat innehåll kommer att hållas ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.

Till att börja med bryter detta mot en av grundprinciperna för en demokratisk rättsstat. Om ett brott begås (till exempel om någon sprider innehåll som skyddas av upphovsrätten) – då skall personen i fråga ställas till svars i efterhand (när handlingen är ett faktum). Med artikel 13 får vi istället förhandscensur och ett system där plattformarna måste kontrollera och filtrera vad användarna lägger upp och delar.

På Youtube laddas mer än 300 timmar video upp varje minut. På Facebook laddas mer än 350.000.000 bilder upp varje dag, tillsammans med miljarder andra poster. På Instagram räknar man med att 95.000.000 bilder och videos laddas upp varje dag.

Allt detta (plus all text och allt ljud) måste med artikel 13 kontrolleras innan det laddas upp – så att det inte inkräktar på någon annans upphovsrätt. Att göra detta manuellt är omöjligt. Så det måste ske genom automatisk filtrering.

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns något globalt register över allt som skyddas av upphovsrätten.

Ta till exempel bilden ovan, från demonstrationen i Berlin mot artikel 11 & 13 för en dryg vecka sedan. Hur skall de automatiska filtren veta om det är min bild – eller om det är någon annans upphovsrättsskyddade bild?

Hur skall de automatiska filtren veta om en bild är skyddad av upphovsrätten eller om den är fritt tillgänglig inom ramen för public domain eller Creative Commons?

Hur skall filtren hantera det faktum att bilden ovan innehåller ett registrerat varumärke (McDonalds)? Och bilden på en rysk soldat över Checkpoint Charlie – är den fri eller upphovsrättsskyddad?

Artikel 13 kommer inte bara att kräva uppladdningsfilter. Frågan är om det över huvud taget kommer att vara möjligt att driva nätplattformar med användargenererat material i EU, om förslaget blir verklighet.

Artikel 13 kommer verkligen att förändra internet som vi känner det. Den måste stoppas!

/ HAX

(P.S. Bilden ovan är tagen av mig. Den får fritt delas, användas och ändras. CC=0)

Chelsea Manning åter fängslad

av Lämna en kommentar

Den amerikanska före detta underrättelseofficeren Chelsea Manning har fängslats för »contempt of court« efter att ha vägrat vittna om Wikileaks verksamhet och hennes eventuella kontakter med Julian Assange.

Den aktuella utredningen (som sker i en s.k. grand jury) handlar om att Wikileaks och Assange läckt information till allmänheten om bl.a. krigsinsatserna i Irak och Afghanistan. Det handlar även om de ambassadtelegram som avslöjat hur den amerikanska administrationen och andra länders regeringar (bl.a. den svenska) haft dubbla agendor och försökt föra så väl allmänheten som media bakom ljuset.

Även frågan om Wikileaks läckor kring Hillary Clintons valkampanj kan ingå i utredningen.

Manning har tidigare suttit fängslad för att (enligt uppgift på eget initiativ) ha läckt information till Wikileaks. Hon benådades dock av president Obama, strax innan han avgick. Bland det material hon läckte finns denna ökända video (känsliga tittare varnas):

Ordkrig om regeringens förslag till datalagring

av Lämna en kommentar

Regeringen vill som bekant gå vidare med planerna på att lagra data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Detta trots att EU-domstolen ogiltigförklarat både EU:s datalagringsdirektiv och tidigare svensk lagstiftning om datalagring – eftersom svepande övervakning av alla medborgare utan att det finns någon misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Samtidigt hörs allt fler röster som kritiserar förslaget. Några nedslag…

IT-juristen Daniel Westman har granskat förslaget för Computer Swedens räkning. Och han anser att det inte duger:

– Det här är ju väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt, säger han. (…)

– Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande

Att begränsa datalagringen till vissa personkretsar, områden eller tidpunkter vore däremot förmodligen tillåtet. Det vill säga om det föreligger någon form av misstanke om något brott. Men en sådan begränsning kan regeringen alltså inte tänka sig.

Ett annat alternativ är att lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott. Men inte heller en sådan lösning vill regeringen acceptera.

Man kan också konstatera att regeringen försöker blanda bort korten genom att kalla IP-adresser för »abonnentuppgifter«. I en skriftlig kommentar skriver internetoperatören Bahnhof…

»Man har flyttat en terminologi som historiskt hör samman med tryckta telefonkataloger och analog telefoni (där det till exempel var viktigt att kunna veta vem som hade busringt från ett visst telefonnummer och när) till ett digitalt sammanhang. Men de gamla analoga abonnemangsuppgifterna sa ingenting om vad folk faktiskt pratat om i telefon – det vill säga innehållet i samtalet. Med internets motsvarande abonnemangsuppgifter är det annorlunda. Ett IP-nummer är nämligen själva nyckeln till vad användaren faktiskt gjort på nätet och när. Ett IP-nummer kan till exempel användas för att avslöja vilken person som besökt en viss kontroversiell hemsida, mejlat en tidning med ett anonymt nyhetstips, haft en privat kommunikation i ett visst slutet forum för dissidenter, skrivit ett argt mejl till en ledarsida, exakt vem som skrivit en osignerad ledartext i tidningen Expressen, gjort ett visst inlägg på sociala medier, vilka utlandssvenskar som fysiskt befunnit sig i Sverige när de varit inne på Skatteverkets hemsida för självdeklaration, chattat med politiska rörelser eller organisationer, fildelat eller strömmat en viss film som någon grupp anser strida mot upphovsrätten. IP-nummer är det digitala fingeravtryck som kan avslöja exakt vad någon gjorde på nätet och när. Det är inte bara en uppgift om vem som har ett visst ”abonnemang” hos någon telekomoperatör.«

Diskussionen om datalagringen övergår till öppet gräl när tidningen Expressen ställer sig på regeringens sida i den osignerade ledarartikeln »Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2«.

Denna ledare plockas sedan sönder, grundligt och del för del av Bahnhofs jurist Wilhelm Dahlborn. För den som är intresserad av frågan rekommenderas att läsa hela hans svar. Ett exempel:

Expressen: I väntan på en ny lag har datalagringen varit frivillig för teleoperatörerna.
Wilhelm Dahlborn: Vadå frivillig? Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten. Polisens behov är underordnat svensk lag och EU-rätten.

Som sagt, läs hela denna grundliga sågning.

Sammanfattningsvis bekräftas bilden av att regeringens nya förslag till datalagring inte kommer att möta de krav EU-domstolen ställer upp. Man vill helt enkelt ha mer än man kan få. Och några planer på att skriva ett lagförslag som är anpassat till domstolens krav tycks regeringen inte ha. Så då får den nog skylla sig själv om den får bakläxa en gång till.

• Computer Sweden: Juridisk expert: Nya datalagringslagen väldigt lik den som underkändes av EU »

• Bahnhof: Regeringens användning av ”abonnemangsuppgifter” – ett försök att undslippa EUs krav »

• Expressen: Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2 »

• Bahnhof: Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring »

Svenska regeringen kan fortfarande försöka stoppa artikel 11 & 13

av 1 kommentar

För, emot och för igen… Den svenska regeringen har vacklat fram och tillbaka om EU:s upphovsrättsdirektiv. Medan deras partikamrater i Europaparlamentet enligt uppgift kommer att rösta nej till artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret) driver S+MP-regeringen för tillfället rakt motsatt linje i EU:s ministerråd. Vilket lett till kritik – så väl i sak som för att man inte förankrat frågan i riksdagen.

Men det finns faktiskt en möjlighet kvar för den svenska regeringen att försöka stoppa artikel 11 & 13. På torsdag och fredag denna vecka är det möte med ministerrådet. (RIF-möte med EU:s justitie- och inrikesministrar.) Här skulle Sverige kunna meddela att vi inte längre kan ställa oss bakom artikel 11 & 13. Om viljan finns.

Men det kräver i så fall att man handlar snabbt! Då måste regeringen i förväg meddela alla medlemsländer att den vill ta upp frågan igen – så att de andra får lite förvarning och betänketid. Och med tanke på den folkliga opinion som just nu växer fram mot direktivet, så kan detta vara en välkommen möjlighet för fler länder att också ändra sig till ett nej.

Dessutom skulle detta kunna vara ett sätt för regeringen att rädda ansiktet, efter att tidigare ha hanterat frågan illa.

När skall egentligen Europaparlamentet rösta om artikel 11 & 13?

av 1 kommentar

Det korta svaret: Det får vi veta först på torsdag.

Det längre svaret: Som vi skrivit tidigare, så försöker Europaparlamentets EPP-grupp flytta omröstningen om EU:s nya upphovsrättsdirektiv från vecka 13 till vecka 11, det vill säga till nästa vecka. Gissningsvis är syftet att ducka de demonstrationer som är planerade runt om i Europa lördag den 23 mars. Samt att lägga så mycket tid som möjligt mellan omröstningen och EU-valet.

Sedan kom besked om att förslaget till ändrat voteringsdatum dragits tillbaka, efter att det väckt uppståndelse.

Och nu kommer beskedet att EPP trots allt står fast vid sin begäran om att tidigarelägga voteringen till nästa vecka. Frågan kommer att avgöras i Europaparlamentets Conference of Presidents på torsdag.

Så fortsätt bullra – så att det skapas tryck mot att flytta omröstningen.

Tyska dataskyddet kritiskt till artikel 13

av Lämna en kommentar

Tysklands federala dataskyddskommissionär är kritisk till artikel 13 (uppladdningsfiltret) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt:

”Germany’s Federal Commissioner for Data Protection and Freedom of Information has issued a warning over the data privacy implications of the EU’s proposed Article 13 legislation. Ulrich Kelber says an ”oligopoly” of filtering vendors would have significantly increased access to vast swathes of user data, unless the EU can explain how its aims can be achieved without filtering.”

TorrenFreak: German Data Privacy Commissioner Sounds Alarm Over ‘Upload Filter Oligopoly’ »

Chelsea Manning kallad till förhör om Wikileaks och Assange

av Lämna en kommentar

Techdirt rapporterar:

”The DOJ is still moving ahead with its plan to attack free speech protections. More than eight years in the making, the attempted prosecution of Julian Assange for publishing leaked documents forges ahead slowly, threatening every journalist in its path.” (…)

”It appears the government wants Chelsea Manning to testify about her relationship with Wikileaks and Julian Assange.” (…)

Länk: DOJ Moving Ahead With Its Attempt To Prosecute Julian Assange; Subpoenas Chelsea Manning »

Heads up! Votering om EU:s upphovsrättsdirektiv redan nästa vecka?

av 1 kommentar

Det är sagt att Europaparlamentets omröstning om EU:s nya direktiv om upphovsrätt skall ske under Strasbourg-sessionen den 25-28 mars. Inför denna är demonstrationer planerade över hela Europa lördag den 23 mars.

Men nu kommer uppgifter (via den tyska piratpartisten och ledamoten i EP Julia Reda) om att det pågår försök att tidigarelägga omröstningen till sessionen den 11-14 mars. Alltså redan nästa vecka.

Ännu finns frågan inte uppe på föredragningslistan. Men det gäller att hålla ögonen öppna. Ändrar man datum för voteringen, då är det troligt att man försöker smyga in detta så sent som möjligt.

Det skulle inte vara det minsta förvånande om Europaparlamentets maktpartier tänker fulspela för att slippa bilden av folkligt motstånd mot artikel 11 (den så kallade länkskatten) och artikel 13 (uppladdningsfiltret). Och för att lägga lite tid mellan ett uppenbart impopulärt beslut och vårens EU-val.

Europaparlamentets kalendarium » | Plenarmötet » | Preliminär föredragningslista för vecka 11 »

Uppdatering: Det blir votering 25-28 mars, som planerat. Uppmärksamheten verkar ha givit önskad effekt.

Uppdatering 2: Ny information gör gällande att EPP-gruppen fortfarande vill flytta voteringen till nästa vecka. Beslut fattas på torsdag. Fortsätt bullra!

Sverige och EU:s upphovsrättsdirektiv – the blame game

av 2 kommentarer

Europavalet närmar sig och ingen vill ha skulden för EU:s impopulära och kontroversiella upphovsrättsdirektiv.

I Europaparlamentet har nu alla svenska ledamöter lovat att rösta nej till artikel 11 och 13. (Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ har tidigare betett sig svajigt.)

Men hur är det i ministerrådet? Först var Sverige för direktivet. Sedan bytte regeringen fot och var mot, vilket räckte för en blockerande minoritet. Sedan, i sista stund, svängde justitiedepartementet igen – och röstade för.

Dessa beslut har av allt att döma fattats utan att rådfråga riksdagen eller dess EU-nämnd. Och nu är pajkastningen igång.

Moderaternas rättspolitiske talesman, Tomas Tobé (som även är toppnamn på Moderaternas EU-lista) twittrade i går:

”Moderaterna KU-anmäler Morgan Johansson. Regeringens har sagt ja till copyrightdirektivet utan ordentligt förankring i riksdagen. M kommer göra allt vi kan för att stoppa copyrightdirektiv i Europaparlamentet och i EU-nämnden. Gör om, gör rätt!”

…och länkade till denna artikel i GP: Moderaterna KU-anmäler justitieministern »

Justitieminister Morgan Johansson (S) twittrade tillbaka:

”Jag ser fram emot en KU-granskning. Regeringen har informerat riksdagen i denna fråga 8 gånger, senast den 5 februari 2019. Moderaterna har inte haft några invändningar och aldrig lagt några reservationer.”

I riksdagens EU-nämnd är bland andra vice ordförande Eskil Erlandsson (C) på krigsstigen:

”I veckan kallade näringsutskottet till sig justitieminister Morgan Johansson (S) sedan Sveriges EU-ambassadör i förhandlingar röstat ja till EU:s nya upphovsrättsdirektiv som ministerrådet och Europaparlamentet enats om. Sverige hade tidigare röstat ned förslaget.

Europaportalen kan nu avslöja att regeringen dock inte vid någon tillfälle sedan det så kallade copyrightdirektivet lanserades av EU-kommissionen 2016 hållit samråd med EU-nämnden – riksdagens speciella utskott för EU-frågor.

Enligt riksdagsordningen är regeringen skyldig att rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet ska föras inför beslut.

Men trots att förslaget blivit mycket ifrågasatt och ändrats flera gånger har regeringen bara lämnat information till nämnden en gång under våren 2018.”

Detta i en artikel hos Europaportalen: Regeringen borde ha överlagt med EU-nämnden »

Även riksdagens näringsutskott vill alltså tala med justitieministern. Arman Teimouri (L) säger:

”Regeringen fick ju 2017 ett givet mandat från riksdagen att förhandla. Så sent som i januari röstade regeringen i förhandlingarna nej till förslaget om upphovsrättsdirektiv, men nu har man godkänt det. Vi undrar vad som gjorde att man gav klartecken och på vilka punkter det ändrade förslaget skiljer sig från det som man röstade nej till för en månad sedan.”

Europaportalen: Justitieministern tvingas förklara ja till upphovsrättsdirektiv »

De politiska partierna har insett att detta kan komma att kosta röster i EU-valet – så nu är the blame game i full gång. Alla skyller på alla. Det pekas finger – även om inget av substans sägs i sakfrågan. Och media, som i stort sett ignorerat direktivet rapporterar nu yrvaket om metadebatten, men fortfarande inte särskilt mycket i sak.

Samtidigt skall man ha klart för sig att inget av riksdagens partier lyft så mycket som ett finger för att Sverige skall stoppa artikel 11 & 13 i EU:s ministerråd.

De enda som tjatat om att Sveriges position i EU:s ministerråd måste hanteras är denna blogg och den fristående journalisten Emanuel Karlsten…