Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: europol

Övervakningsstaten är mer än folk kanske tror

av

I en rättsstat övervakar man dem som misstänks för brott, inte alla andra.

»Sverige måste bli ett övervakningssamhälle« kräver Anna Dahlberg på Expressens ledarsida.

Sedan skriver hon »Antingen bestämmer vi oss för att börja övervaka de gängkriminella eller så accepterar vi risken att det svenska tillståndet urartar ännu mer.«

Här uppstår en begreppsförvirring. Att man får övervaka människor som misstänks för brott är i princip alla med på. Men är det ett övervakningssamhälle?

Visserligen har användningen av hemliga tvångsmedel sina problematiska sidor. Men i allmänna termer kan man säga att de i vart fall har något slags juridisk grund baserad på att någon är på väg att kränka eller har kränkt någon annans rättigheter – och att detta skall utredas.

Om detta är en övervakningsstat, då är förmodligen de flesta för den.

Problemet är att övervakningsstaten håller på att växa till något helt annat: Övervakning av alla människor hela tiden.

Detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, närmare bestämt rätten till privatliv och privat korrespondens.

2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet. Detta föreskrev lagring av data om alla människors telefonsamtal, SMS, e-post, uppkopplingar och positioner. Detta skapar metadata som kan avslöja väldigt mycket om människors privatliv.

Så principen slog fast: Spana på dem som misstänks för brott, inte alla andra.

Nu har EU-kommissionen kommit med ett nytt förslag: Alla människors elektroniska meddelanden skall öppnas (vilket kräver av-kryptering) och dess innehåll skall granskas av maskiner – med programvara som tillhandahålls av en ny EU-myndighet kopplad till Europol.

Syftet är att skydda barnen på nätet. Vilket lätt kan utökas.

Förslaget strider uppenbart mot den princip EU-domstolen redan slagit fast ovan. Och mot de mänskliga rättigheterna.

Detta är övervakningsstaten. Så Expressen bör kanske se upp med vad den kräver i sina rubriker.

(Ett skarpt förslag ligger just nu på ministerrådets och Europaparlamentets bord.)

#ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad

av

Här är den korta och snabba versionen av EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i dina elektroniska meddelanden.

För att göra en lång historia kort, så finns det redan idag en EU-lag som ger sociala media och meddelandetjänster rätt att frivilligt skanna innehållet i sina användares kommunikationer och meddelanden i jakt på sexuella övergrepp på barn.

EU-kommissionen vill nu göra detta obligatoriskt. Vilket innebär att i princip alla dina elektroniska kommunikationer kommer att granskas. Och när verktyget väl finns på plats kan syftet lätt utökas.

Detta skall inte ske med de verktyg som redan framgångsrikt används för att skydda barn på nätet – utan med ett helt nytt verktyg som skall utvecklas av en ny EU-myndighet, nära kopplad till Europol.

Med de kriterier som anges i kommissionens förslag kommer innehållet i så gott som alla elektroniska kommunikationer att granskas, av maskiner. Förmodligen även IP-telefoni (som Skype och Zoom) och ditt innehåll på molntjänster (som Dropbox, Google Drive och iCloud).

EU-kommissionen skriver själv att detta begränsar användarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter vad gäller rätten till privatliv och privat korrespondens, yttrandefriheten och informationsfriheten. Samt skyddet av personuppgifter. Men kommissionär Ylva Johansson tycker att det är ett pris värt att betala.

Österrikes parlament, den tyska regeringen, EU:s dataskyddsmyndighet och FN:s människorättskommissionär säger nej till förslaget – eftersom det strider mot de mänskliga rättigheterna.

Vad den svenska regeringen (som är ordförande i EU) tycker är oklart.

Läs mer i länkarna nedan.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet

EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter

av

Jag vill inte låta alarmistisk. Men Österrikes regering, den tyska regeringen, den europeiska dataskyddsmyndigheten och FN:s människorättskommissionär har en poäng:

EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden är ett hot mot rätten till privatliv och rätten till privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.

Man kan förstå att tyskarna tycker att förslaget är olämpligt. De vet ju hur det kan gå.

Spana på dem som misstänks för brott. Inte alla andra, hela tiden.

Förslaget är märkligt i så många delar. För att skydda barnen på internet vill man bland annat införa en 17-årsgräns för meddelande-appar. Vilket känns direkt verklighetsfrånvänt.

Och vad värre är, man vill låta maskiner och deras algoritmer söka igenom alla människors privata elektroniska meddelanden i jakt på misstänkt innehåll och fula gubbar.

Kommissionen vill använda AI för att identifiera misstänkt innehåll. Vilket händelsevis sammanfaller med att man vill ha ett undantag för law enforcement i EU:s AI Act.

Detta är ett verktyg som sedan kan användas för att söka efter vad som helst. Och vi vet hur det är med övervakningslagar. De utökas alltid till syfte och metod. FRA-lagen och datalagringen är ett par exempel.

Att skydda barnen är bara en lämplig, känsloladdad murbräcka för en närmast allomfattande övervakning av alla människors elektroniska meddelanden.

Ändamålsglidning är enkelt ordnad, då en ny myndighet knuten till Europol skall utforma verktyget. Sedan räcker det med ett klubbslag för att utöka syftet. Vilket som sagt är vad som brukar ske.

En nördig detalj är att förslaget – #Chat Control – hänvisar till den inre marknaden som rättslig grund. Man litar inte på att medlemsstaterna kan sköta saken.

Och man tar inte medborgarnas rättigheter på allvar, utan väljer att istället vifta bort dessa.

Här är ett citat ur den inledande texten (sid 13) i EU-kommissionens förslag:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten. Även om dessa rättigheter är mycket viktiga är det ingen av dem som måste skyddas till varje pris, utan de måste beaktas i förhållande till deras funktion i samhället.«

Vänta nu! Med risk för att tjata:

De mänskliga rättigheterna är i någon mening absoluta. Det finns visserligen specificerade undantag. Men våra rättigheter skall i princip vara orubbliga. Inte kompromissas bort.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra, hela tiden. Detta skedde när den 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

De mänskliga rättigheternas syfte är att skydda individen från övergrepp från staten. Det är deras ”funktion i samhället”. Därför bör man se upp när statens styrande vill inskränka dessa rättigheter.

Kommissionen skriver som synes rakt ut att dessa rättigheter inte behöver försvaras. Tillåt mig framföra en avvikande mening.

Övergrepp mot barn skall bekämpas med lämpliga lagliga medel – inte genom att upphäva alla människors grundläggande mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

(Men även om kommissionen avfärdar de mänskliga rättigheterna anger den (på sid 12) att förslaget i vart fall är prövat så att det överensstämmer med klimatlagstiftningen.)

Detta förslag kan och bör gå i papperskorgen.

Det finns nämligen redan lagstiftning som tillåter plattformar och operatörer att frivilligt skanna sina användares kommunikationer i jakt på sexuella övergrepp på barn. Vilket sker på bred front.

Vad den nya lagen syftar till är att göra sådan övervakning obligatorisk. Och den skall ske med EU:s egenutvecklade sökverktyg – istället för med de som redan framgångsrikt används. Allt under överinseende av en ny myndighet kopplad till Europol.

Vad kan möjligen gå fel?

Den svenska regeringen – som just nu är ordförandeland i EU – bör göra gemensam sak med Österrike och Tyskland och säga nej till ChatControl.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Några relevanta länkar:
• ChatControl.eu »
• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag

av

Somliga tycks avfärda kritiken mot EU-kommissionens planer på att granska innehållet i vår e-post och våra elektroniska meddelanden som alarmism. Så låt oss titta närmare på vad som står i kommissionens egen text.

Grundupplägget är att meddelandetjänster måste göra en riskbedömning om huruvida deras tjänster kan användas för att sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn eller för grooming.

Här är några av de kriterier som är relevanta. I kapitel 2:1:2 nämns bland annat:

  • Om tjänsten används eller sannolikt kommer att användas av barn.
  • Om tjänsten gör det möjligt för användare att söka efter andra användare.
  • Om tjänsten gör det möjligt för användare att kontakta andra användare direkt.
  • Om tjänsten gör det möjligt för användare att dela bilder eller videoklipp med andra användare.

Vilket – uppenbart – omfattar i princip alla elektroniska kommunikationstjänster och meddelande-appar.

I dessa fall skall man införa ålderskontroller och ”begränsningsåtgärder” (2:4:3). Man skall ”vidta rimliga åtgärder för att hindra användare som är barn från att få tillgång till de programvaruapplikationer” som faller inom riskbedömningen ovan.

(Som barn avser man ”varje fysisk person som är yngre än 18 år”. Och som användare som är barn ”fysisk person som använder en relevant informationssamhällestjänst och som är en fysisk person som är yngre än 17 år”.)

Här får vi alltså en åldersgräns på 17 år för att få använda elektroniska meddelandetjänster och meddelande-appar. Vilket känns en smula verklighetsfrånvänt.

Detta tänker man lösa genom att ”tillhandahållare av programvarubutiker” (app-stores) inför en åldersgräns för köp eller nedladdning av existerande eller nya meddelande-appar. (2:6:1)

För tjänster som faller inom riskbedömningen ovan (alltså i princip alla) gäller även att en myndighet i det land inom vars jurisdiktion en meddelande-tjänst/app ligger kan/skall utfärda en spårningsorder. (2:2:1)

Detta innebär att myndigheten skall ”utfärda en spårningsorder som ålägger en värdtjänstleverantör eller en leverantör av interpersonella kommunikationstjänster under den medlemsstatens jurisdiktion att vidta de åtgärder som anges i artikel 10 för att spåra sexuella övergrepp mot barn på nätet på en viss tjänst”.

Det vill säga granska innehållet i användarnas kommunikationer.

Vi läser vidare (2:2:10.1):

”Värdtjänstleverantör och leverantörer av interpersonella kommunikationstjänster som har mottagit en spårningsorder ska verkställa den genom att installera och använda teknik för att spåra spridningen av känt eller nytt material med sexuella övergrepp mot barn eller kontaktsökning med barn, beroende på vad som är tillämpligt, med hjälp av motsvarande indikatorer som tillhandahålls av EU-centrumet i enlighet med artikel 46.”

”EU-centret” är en ny myndighet kopplad till Europol. Som alltså skall tillhandahålla verktyg för övervakningen och till vilken flaggade meddelanden skall rapporteras in.

Eftersom alla meddelandetjänster rimligen faller under riskbedömningen ovan skall dessa alltså kontrollera så att inget otillbörligt sker som har med barn att göra. Vilket kräver att i princip alla kommunikationer granskas.

Skall man kunna upptäcka eller stoppa något måste man ju kontrollera allt.

Vi kommer att återkomma med ytterligare analyser av texten och EU-kommissionär Ylva Johanssons påståenden. Men en sak är viktig att påpeka redan nu:

Det finns redan en lagstiftning som gör det möjligt för plattformar och meddelandetjänster att skanna sina användares meddelanden i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Vilket också sker på de stora plattformarna. Skillnaden är att det nya förslaget gör granskning av folks meddelanden obligatorisk.

Den nu gällande lagen är tillfällig och går ut sommaren 2024. Kommissionär Ylva Johansson påstår att det efter detta datum blir omöjligt att skydda minderåriga på nätet om inte den nya lagen antas. Vilket är fel – då den nu gällande, tillfälliga lagen kan förlängas eller göras permanent.

Slutligen kan noteras att Österrike säger nej till ChatControl, eftersom den strider mot landets konstitution. Och Tyskland är på gång att säga nej – eftersom förslaget strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dock räcker det inte med dessa två länder för att uppnå en blockerande minoritet i EU:s ministerråd.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Några relevanta länkar:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

Bryr sig politiker om mänskliga rättigheter?

av

Under de 15 år som jag sysslat med internet- och övervakningsfrågor har jag gång på gång stött på påståendet att man måste ”balansera” mänskliga rättigheter mot ditt eller datt.

Varje sådan kompromiss leder med nödvändighet till att våra fri- och rättigheter gröps ur och försvagas.

Det stämmer visserligen att de mänskliga rättigheterna inte är absoluta. Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Det vill säga när någon kränkt någon annans säkerhet eller egendom. Eller när nationell säkerhet och allmän ordning står på spel. Så det finns redan gott om undantag.

Ändå fortsätter politikens krypskytte mot de grundläggande rättigheterna som sådana och dess underliggande värden.

Ibland har politiken fått backa. Som när EU 2009 var på väg att stänga av fildelare från internet. Det stoppades med hänvisning till en av rättsstatens grundläggande principer: Inget straff utan föregående rättslig prövning.

Just nu står striden kring frågan om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (av maskiner som sänder misstänkta kommunikationer vidare till en ny institution, kopplad till Europol).

Vilket – som vi regelbundet påpekar – bryter vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantaget för att bekämpa brott är inte tillämpligt eftersom det i så fall måste handla om ett specifikt brott, en konkret misstanke, en misstänkt eller liknande. Man får inte övervaka alla hela tiden. Det har EU-domstolen redan slagit fast vad gäller datalagringen.

Men politikerna bryr sig inte. Till exempel kommer den senaste svenska lagen om datalagring inte runt EU-domstolens principiella invändning. Enda skälet till att den fortfarande finns på plats är att den inte prövats i unionens domstol.

Som vi också brukar påpeka är våra mänskliga rättigheter individens yttersta skydd mot övergrepp från staten. Och staten styrs av politikerna. Det vill säga samma människor som steg för steg urholkar nämnda mänskliga rättigheter. Detta är ett principiellt problem.

Skälet till att de mänskliga rättigheterna är konventionsskyddade är att de inte skall kunna kringgås eller ändras.

EU-kommissionen förväntas vara fördragens väktare. I dessa fördrag ingår EU:s rättighetsstadga. Ändå är det ofta kommissionen som föreslår inskränkningar av våra rättigheter. Sedan blir dessa förslag som regel värre under behandlingen i ministerrådet och Europaparlamentet.

I Sverige ligger ansvaret hos regering och riksdag. Dessa institutioner tävlar snarast om att hitta på nya inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Detta trots att de konventioner som våra rättigheter vilar på har samma ställning som våra grundlagar.

Enkelt uttryckt struntar politiker – på alla nivåer – ofta i de mänskliga rättigheterna.

Situationen blir ännu värre då dessa frågor är i medieskugga, aldrig diskuteras i valrörelser och därför aldrig heller backas upp med något demokratiskt mandat. Utvecklingen är att allt fler av våra mänskliga rättigheter gröps ur, utan att folket får en chans att påverka situationen.

De flesta vet inte ens vad som sker. De flesta bryr sig inte. Och skulle någon ändå vara intresserad är EU:s politiska beslutsprocess inte i närheten av så transparent som man skulle önska. Svensken i allmänhet är totalt ovetande om de förslag som formas i Bryssel.

Det bristande intresset från media gör dessutom att inget ansvarsutkrävande sker – trots att i princip alla övervakningslagar med tiden drabbas av ändamålsglidning. Detta borde vara öppet mål för vilken journalist som helst.

Allt politiken lovade under FRA-striden har den frångått och verksamheten är idag mer omfattande än vi kritiker varnade för. Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa synnerligen allvarliga brott, men kom att brukas för allt från att jaga fildelare till att låta skattemyndigheten snoka i folks privatliv. Vi har fått uppladdningsfilter som leder till automatiserad censur och vars användningsområde ständigt växer. Och nu vill man alltså granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer.

Om inget ändras kommer det att bli som vanligt: Ingen reagerar förrän vi ställs inför fullbordat faktum. Och då är det redan för sent.

När verktygen väl finns på plats – då har vi inga garantier för att dessa kommer att användas återhållsamt och på ett omdömesgillt sätt. Alla övervakningslagar drabbas om inte annat av ändamålsglidning.

Ursäkta om jag tjatar, men detta är viktigt.

EU vill granska innehållet i dina elektroniska kommunikationer

av

Skall vår digitala korrespondens av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas av maskiner? Frågan avgörs just nu i EU. Och den svenska regeringen får en nyckelroll.

EU-kommissionen vill att medborgarnas e-post och elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas i jakt på olagligt innehåll.

Granskningen skall göras av maskiner och allt misstänkt skall sändas över till en ny EU-institution, kopplad till Europol.

Detta gäller alla dina SMS-meddelanden, chattar, WhatsApp-konversationer, Messenger-meddelanden, IP-samtal med mera. Alla skall med – och om någon e-postleverantör eller meddelande-tjänst vägrar, då kan den komma att förbjudas i EU.

Syftet är att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Därför har man även föreslagit en 18-årsgräns för användning av elektroniska meddelandetjänster. Man vill även kolla upp vad du har i dina molntjänster.

Även om syftet är vällovligt blir konsekvenserna orimliga. Och syftet kan lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar. Vilket redan uppmuntras av vissa medlemsstater.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga slår fast rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall även gälla online.

Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Men då måste det finnas ett specifikt brott, någon misstänkt eller något annat konkret att ta på.

Man får inte övervaka hela folket hela tiden. Det slog EU-domstolen fast i samband med att den upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

Vi befinner oss alltså i en situation där en av våra grundläggande mänskliga rättigheter hotas.

Hur hamnade vi här?

Det började med att EU faktiskt fattade ett bra beslut, som gick ut på att stärka medborgarnas rätt till privatliv online.

Snabbt kom dock protester, som gick ut på att detta skulle omöjliggöra den skanning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer som redan sker på vissa plattformar och tjänster.

Protesterna leddes av Hollywood-stjärnan Ashton Kutcher och Thorn, en organisation som han startat med sin före detta fru Demi Moore. Thorn äger i sin tur det kommersiella verktyget Safer, som används av nätjättarna för att upptäcka sexuella övergrepp mot barn online.

De har haft samtal med såväl EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som ansvarig kommissionär, Ylva Johansson. Samtidigt har kommissionen vägrat träffa företrädare för de organisationer som försvarar den digitala brevhemligheten.

Resultatet blev en tillfällig lag som tillåter frivillig skanning av innehållet i användarnas elektroniska kommunikationer – hos de operatörer som vill.

Detta har kommissionen sedan följt upp med det nu aktuella förslaget – »Chat Control« – som gör sådan skanning obligatorisk. Alla skall med.

Tanken är att ingen skall kunna kommunicera med någon annan utan att innehållet granskas.

Denna granskning kommer att ske med hjälp av algoritmer och maskiner. Erfarenheter från liknande försök pekar på att upp till 90% av allt som flaggas av sådana system är felaktiga flaggningar. (Som ändå kan få förödande konsekvenser för den som drabbas.)

Man kan ifrågasätta om förslaget över huvud taget är effektivt i förhållande till sitt syfte. Den som ägnar sig åt övergrepp mot barn har som regel helt andra kanaler och verktyg än de som omfattas av detta förslag. Och det finns enligt uppgift fler fall att utreda än vad de nationella polismyndigheterna hinner med, redan nu utan obligatorisk Chat Control.

En orimlighet är att förslaget förutsätter att man kringgår den kryptering som skyddar våra kommunikationer. Att bygga in bakdörrar eller på annat sätt försvaga krypteringen kommer att göra oss alla mer sårbara för angrepp från ondsinta aktörer. Sådana svagheter utnyttjas alltid.

Antingen har man solid kryptering eller så har man det inte.

I EU:s ministerråd säger Österrike bestämt nej till Chat Control då den strider mot landets konstitution. Det mesta tyder på att även Tyskland kommer att säga nej. Men det räcker inte för en blockerande minoritet.

Frågan kommer nu att landa hos den svenska regeringen, som är ordförandeland i EU första halvåret 2023.

Därför är det extra viktigt att frågan kommer in i samhällsdebatten här. Media måste uppmärksamma saken. Människorätts- och nätaktivister måste reagera. Politiken måste uppleva att det finns en kritisk opinion.

Annars väntar oss en orwellsk framtid.

EU-kommissionen vill urholka rätten till privatliv och privat kommunikation. Man vill upphäva den digitala brevhemligheten.

Det är på riktigt. En av våra grundläggande mänskliga rättigheter står nu på spel.

Läs mer:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

Låt inte EU avskaffa den digitala brevhemligheten

av

Med risk för att vara tjatig: En orwellsk dystopi där innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer granskas av maskiner är på väg att bli verklighet i EU.

För var dag som går utan debatt om eller kritik mot förslaget om #ChatControl / #CSAR – ökar risken för att den digitala brevhemligheten går förlorad.

Några nyckelpunkter:

  • Idag finns regler som låter sociala media och meddelandetjänster frivilligt kontrollera innehållet i sina användares kommunikationer.
  • EU-kommissionen med kommissionär Ylva Johansson i spetsen vill göra detta obligatoriskt.
  • Det skäl som anges är kampen mot sexuellt utnyttjande av barn, men kan med tiden komma att utökas – som det brukar bli med övervakningslagar.
  • Innehållet i dina elektroniska kommunikationer kommer att granskas av maskiner och i förekommande fall automatiskt sändas över till Europol.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet, inskriven i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga.

Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantag från rätten till privat korrespondens kan göras om det finns misstanke om brott.

Sådana undantag kan dock inte vara generella – det vill säga att de inte kan omfatta alla, alltid. Det måste finnas en konkret misstanke och misstänkta att inrikta övervakningen mot.

Där liknande system testats har nio av tio flaggningar visat sig vara felaktiga och drabba oskyldiga.

Vad gäller sexuella övergrepp mot barn ligger det redan outredda ärenden på hög hos medlemsstaternas polismyndigheter. Utred dessa istället för att snoka i vanligt hederligt folks kommunikationer.

FN:s människorättskommissionär säger:

»Moreover, in the general scanning of communications, frequent false positives cannot be avoided, even if accuracy rates are high, thereby implicating numerous innocent individuals. Given the possibility of such impacts, indiscriminate surveillance is likely to have a significant chilling effect on free expression and association, with people limiting the ways they communicate and interact with others and engaging in self-censorship.«

Österrike säger nej, vilket Tyskland också lär göra. Dock räcker det inte för en blockerande minoritet i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Den svenska regeringens position är än så länge oklar. Samtidigt kommer frågan att landa i det svenska EU-ordförandeskapets knä, första halvåret 2023.

Länkar / relaterat:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

Rädda den digitala brevhemligheten!

av

Vill vi rädda rätten till privatliv och privat korrespondens – då måste vi reagera i tid. Vi måste reagera innan vi förlorar en av våra grundläggande mänskliga rättigheter, kanske för alltid.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter skall gälla såväl offline som online.

Denna rätt kan brytas för att utreda brott. Men då måste det finnas en misstanke om brott.

Av andra, tidigare upprepade mål i EU-domstolen står det klart att svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott inte får förekomma. Detta med hänvisning till just de mänskliga rättigheterna.

Det hindrar dock inte EU-kommissionen och kommissionär Ylva Johansson från att föreslå att vår e-post och alla elektroniska meddelanden, chattar m.m. skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas. Utan misstanke om brott.

Granskningen skall göras av maskiner och misstänkt innehåll skall sändas över till en ny enhet inom Europol.

Förslaget – CSAR, populärt kallat #ChatControl – ligger nu på Europaparlamentets bord. Och i ministerrådet lär det bli det svenska ordförandeskapet (första halvåret 2023) som får ansvar för frågan.

I EU – som i politiken i övrigt – gäller det att påverka i tid. Ju längre tiden går, ju mer låsta blir positionerna.

Vill vi slippa #ChatControl, då måste vi få media intresserade och föra in frågan i samhällsdebatten. Då måste vi kontakta våra politiker. Då måste vi stå upp för rätten till privatliv och privat korrespondens.

Annars blir det som vanligt – att ingen reagerar innan vi ställs inför fullbordat faktum. Och sker det, då har vi förlorat en av våra grundläggande mänskliga rättigheter. Kanske för alltid.

Länkar:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Politiker anmäls till EU-domstolen för retroaktiv lagstiftning som gör olaglig datainsamling laglig

av

EU har stiftat retroaktiva regler som tillåter Europol att bryta mot lagen. Därför drar den europeiska dataskyddsmyndigheten politikerna inför domstol.

Som vi tidigare berättat har EU:s polismyndighet Europol olagligt lagrat uppgifter om miljontals enskilda individer – som inte är misstänkta för något brottsligt.

Med Europols nyligen utökade mandat gjordes denna olagliga lagring laglig, med ett klubbslag.

En nederländsk politisk aktivist (som inte har några kriminella kopplingar) begärde redan för två år sedan ut sina personuppgifter från Europol. I enlighet med dataskyddsförordningen.

Europol inte bara vägrade – utan raderade istället dessa uppgifter. Vilket gör det omöjligt att veta om och i vilken utsträckning de brutit mot de då existerande reglerna.

Den europeiska dataskyddsmyndigheten (EDPS) beordrade därför Europol att återskapa (!) denna data och överlämna den enligt begäran. Vilket inte skett.

Detta fall är bara en del i en större prövning av hur EU:s beslutfattare (speciellt det tidigare franska ordförandeskapet) skapat retroaktiva regler som gör handlingar lagliga, som vid det aktuella tillfället var olagliga.

EDPS drar därför lagstiftarna (rådet och parlamentet) inför EU-domstolen. Man menar att de nya reglerna inte bara hotar rättssäkerheten utan även tillsynsmyndighetens oberoende.

Detta skall bli intressant att följa. Även denna fråga kan bli en het potatis för det tillträdande svenska EU-ordförandeskapet.

Länk:
• EU privacy watchdog sues lawmakers over new Europol mandate »

Relaterade, tidigare poster (nyast överst):
• EU gör Europol till ett europeiskt NSA »
• Europol får utökat mandat för övervakning »
• Europol får fortsätta registrering av icke misstänkta »

I dag börjar nya regler för nätcensur att gälla i EU #TERREG

av

Ny EU-lag kommer att kräva uppladdningsfilter som granskar allt du publicerar. Den tycks även ge justitieminister Morgan Johansson makt att censurera internet.

Idag träder EU-förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) i kraft.

Den föreskriver att terror-relaterat innehåll på anmodan skall tas bort av sociala media och andra plattformar – inom en timma. Vilket kan vara praktsikt omöjligt för en mindre plattform eller forum.

Den föreskriver även att sådant material som en gång plockats ner skall hållas borta. Vilket innebär att man måste kontrollera allt som alla skriver och laddar upp.

Det enda rimliga sättet att göra detta är med maskiner och deras algoritmer. Uppladdningsfilter. Automatiserad censur. Syftet kan sedan lätt utökas.

Det sker faktiskt redan i andra syften. EU:s upphovsrättsdirektiv ställde sådana krav på plattformar att de endast kan tillgodoses med automatiska uppladdningsfilter.

Tanken på automatiskt beslutsfattande känns inte helt bekväm. Maskiner har nämligen ingen känsla för kontext, ingen humor och ingen social kompetens.

Allt du skriver och laddar upp kommer att granskas innan det går online. Så att du inte publicerar något olämpligt. Vilket implicerar att staten inte litar på dig.

Några nedslag i EU:s faktablad:

»Terrorist Content Online Regulation provides a legal framework to ensure that hosting service providers, that make content available to the public, address the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online. Online platforms will be obliged to remove terrorist content upon receiving a removal order from Member States’ authorities within one hour and to take measures when their platforms are exposed to terrorist content.«

En imponerande vag formulering om uppladdningsfilter:

»There is no obligation to use automated tools to identify or remove content. Where platforms choose to use such tools, they need to ensure human oversight and publicly report on their functioning.«

Något tvång på uppladdningsfilter? Nej något sådant har vi inte. Bara regler som gör att att sådana blir nödvändiga… Det hela är milt kafka-artat.

Den stora grejen med internet var att alla kunde publicera sig fritt – utan att fråga någon annan om lov. Med uppladdningsfilter känns det lite som grindvakternas återkomst.

Det blir värre. Från Politico:

»Public authorities such as law enforcement, interior ministries and Europol can now require a platform or cloud services to remove specific posts, music, livestreams, photos and videos inciting violence and glorifying terrorist attacks. Promoting terrorist groups and instructions for how to commit an attack will also be forbidden online.«

Inrikesminister i Sverige är justitieminister Morgan Johansson. Det verkar alltså som om vi har en EU-förordning som ger Morgan Johansson rätt att ta bort saker från internet. Är det verkligen så klokt? Är det ens förenligt med svensk grundlag?

Man kan även notera att Morgan Johansson är ansvarig för tillkomsten av TERRG, som svensk representant på EU:s ministerråd när förordningen bereddes. Man kan således säga att han givit sig själv rätten att censurera.

»Any European Union country, from Hungary to Poland, can tell a company to remove terrorist content across the bloc.«

Det vill säga att Morgan Johansson även kan ta bort innehåll på spanska plattformar. Ungern kommer att kunna ta bort innehåll på franska siter. Det kan bli intressant att följa.

Gränsöverskridande nedtagningsorder etableras även som ett mer generellt verktyg i EU:s nya Digital Services Act. Vilket väcker frågor som om en polsk åklagare kommer att kunna stänga ner information om abort (på polska, kan vi anta) på ett svenskt forum.

Nåväl. Folk var varnade. Ingen brydde sig. Nu är vi här.

• Politico: Online platforms now have an hour to remove terrorist content in the EU »
• EU-kommissionens sida om TERREG »
• EU-kommissionens faktablad »