Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: datalagring

Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka

av

Man kan notera att EU nu rullar tillbaka en del lagstiftning från förra mandatperioden. Det blev tydligen inte så bra i verkligheten.

Vilket pekar på en tendens att fatta ogenomtänkta beslut som är oroväckande. Speciellt som EU just nu är på väg att rulla ut en aldrig tidigare skådad övervakningsstat.

EU och medlemsstaterna håller på att skapa något som kan sluta i en mörk dystopi där man alltid har någon som tittar över axeln.

Sådant får konsekvenser. Men vi kommer kanske inte att uppskatta rätten till privatliv och privat kommunikation förrän vi mist den.

När övervakningsstaten väl är utrullad kommer det inte att gå att rulla tillbaka den. Även om det inte blev så bra i verkligheten.

– o –

Rätten till privatliv och privat korrespondens är mänskliga rättigheter. Dess syfte är att skydda individen mot övergrepp från staten. Därför är det oroväckande när våra politiker steg för steg urholkar dem och inskränker dem.

Läs mer:
• EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! »
• EU vill lagra IP-adresser och metadata »
• Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden »

CC0

Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar

av

Nu öppnas dörren för global datalagring av AI-loggar. Som användare bör du utgå från att allt du frågar AI om kan hamna i fel händer.

Hur mycket av våra AI-konversationer sparas och i vilket syfte? Detta är en fråga många användare ställt sig. Även de som valt att inte spara historik.

En amerikansk domstol har nu beordrat OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar. Ars Technica rapporterar:

»OpenAI is now fighting a court order to preserve all ChatGPT user logs—including deleted chats and sensitive chats logged through its API business offering—after news organizations suing over copyright claims accused the AI company of destroying evidence.«

Denna gång är det alltså inte myndigheterna som vill åt informationen, utan media. Och skälet som anges är upphovsrätt. Närmare bestämt en misstanke om att folk använder AI för att gå runt betalväggar.

Det kommer att drabba användare globalt, oavsett integritetsinställningar.

Att detta kan komma att missbrukas och att lagrade loggar kan komma att läcka är en uppenbar risk.

Det var kanske bara en tidsfråga. Och även om upphovsrättsindustrin hann först finns det skäl att anta att myndigheterna ligger hack i häl.

Dörren har nu öppnats och det är ingen vågad gissning att politiker och myndigheter kommer att vilja ha allmän lagring av medborgarnas interaktioner med AI. Skälet kommer att vara det gamla vanliga: Informationen kan vara bra att ha.

Det kan möjligen vara klokt att utgå från att så redan sker.

Läs mer: OpenAI slams court order to save all ChatGPT logs, including deleted chats »

CC0

EU vill lagra IP-adresser och metadata

av

EU-kommissionen vill börja lagra metadata från meddelandetjänster. Och man ber dig om idéer för att kringgå EU-domstolens förbud.

EU-kommissionen har utlyst ett »call for evidence« (samråd) kring ett förslag om att bland annat datalagra IP-adresser.

Här ber man om åsikter innan man skriver ihop ett lagförslag som sedan går ut på en »public consultation« (remissrunda). Du är alltså välkommen att lämna synpunkter i ett tidigt stadie i processen.

2014 upphävde EU-domstolen EU:s datalagringdsdirektiv (lagring av metadata om telefonsamtal, SMS, e-post-medddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.)

Eftersom medlemsstaterna (bl.a. Sverige) ändå fortsatt datalagra har EU-domstolen med tilltagande irritation upprepat sitt ställningstagande 2016, 2020, 2022 och 2024.

Domstolens lutar sig mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Principen är enkel: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Dock har domstolen börjat lätta på principerna vad gäller IP-adresser.

Därför testar EU-kommissionen tanken på EU-lagstiftning om generell lagring av IP-adresser för att hantera nationell säkerhet och bekämpa brottslighet. (Vilket Sverige redan gör.)

Ett skäl som anges är »harmonisering« av reglerna i alla EU-länder.

Men det verkliga skälet tycks vara att man vill komma åt mer metadata – för de elektroniska meddelandetjänster som vuxit fram de senaste tio åren och som inte omfattades av det ursprungliga (upphävda) datalagringsdirektivet.

»Initiativets övergripande mål är att säkerställa tillgången till vissa kategorier av icke-innehållsdata…« (Avsändare, mottagare, tid, abonnemangstyp, utrustning m.m.)

Sammantaget kan sådan metadata avslöja mycket om enskilda användare, deras nätverk, preferenser, politiska åsikter m.m.

Detta med EU-domstolens uppmjukade inställning till lagring av IP-nummer som murbräcka.

Kommissionens papper tar upp frågan om detta kan ske genom påtvingad frivillighet (»icke-bindande lagstiftningsåtgärder«) eller »lagstiftningsåtgärder som fastställer obligatoriska krav«.

Detta landar snubblande nära den generella datalagring av metadata för traditionella telefonsamtal / SMS / e-postmeddelanden / uppkopplingar som EU-domstolen redan förbjudit.

Vilket EU-kommissionen tycks medveten om. Man vill därför ha hjälp och idéer för att kunna införa lagring av metdata hos elektroniska meddelandetjänster – utan att gå över domstolens förbud mot generell datalagring.

»Syftet med samrådet är att se till att konsekvensbedömningen bygger på omfattande kvantitativa och kvalitativa underlag och sakkunskap och att göra det möjligt för berörda parter (inklusive allmänheten och dem som direkt skulle påverkas av detta initiativ) att lämna synpunkter på och uttrycka åsikter om de möjliga alternativen för vägen framåt.«

Nu har du alltså möjlighet att hjälpa kommissionen förstå att det inte går att bedriva generell datalagring (alltid mot alla) – ens av metadata – utan att kränka grundläggande mänskliga rättigheter.

Länk:
• Impact assessment on retention of data by service providers for criminal proceedings »

Tidigare, relaterade bloggposter med djuplänkar:
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden (april 2025) »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! (mars 2025) »
• Försvarsmakten värnar rätten till krypterad kommunikation (februari 2025) »
• Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas (augusti 2023) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (septeember 2022) »
• EU-domstolen: OK att samla IP-adresser i jakt på fildelare (juni 2021) »

CC0

Regeringen bygger ut kontrollstaten

av

Regeringen river nu sekretessen mellan olika myndigheter – och ingen tycks bry sig om riskerna.

Jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg debatten om samkörning av dataregister. Man oroades över att staten skulle få veta allt för mycket om den enskilde medborgaren och dennes privata förhållanden.

1975 sa dåvarande moderatledaren Gösta Bohman följande i ett av sina långa, ideologiskt präglade tal:

»|L]äggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.«

Det var då. I sak är argumentet fortfarande lika giltigt.

Men förra veckan såg vi landets nuvarande moderat-ledda regering riva sekretesshindren mellan olika myndigheter. Ur regeringens pressmeddelande:

»För att motverka olika former av fusk, överträdelser och brottslig verksamhet är det avgörande att myndigheter kan dela information med varandra på ett effektivt och enkelt sätt. Regeringen har därför beslutat om en lagrådsremiss med förslag som innebär förenklade möjligheter för alla myndigheter att samverka och dela information med varandra.«

Det skäl man anger är alltså den förändrade brottsligheten i landet, som förvisso är ett högst påtagligt problem. Och väljarna är förmodligen med på detta.

Det kusliga är att det sker utan debatt, utan kritisk granskning – och till synes utan en konsekvensanalys av hur detta kan komma att missbrukas på sikt.

Notera att när detta verktyg finns på plats är det inte bara gängkriminella som kan komma att granskas i sömmarna. Det kommer även att användas för att hålla koll på vanligt folk.

Det är som när datalagringen (lagring av metadata om folks telefonsamtal, SMS, e-post, uppkopplingar m.m.) infördes. Politikerna lovade att den bara skulle användas för att bekämpa verkligt allvarlig brottslighet. Men det visade sig snabbt att det huvudsakliga användningsområdet blev att jaga fildelare och för Skatteverket för att snoka i folks privatliv.

(EU:s datalagringsdirektiv upphävdes senare av EU-domstolen, då det strider mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.)

Länkar:
• Rivna sekretesshinder för effektivare informationsutbyte mellan myndigheter »
• Presentationsbilder från presskonferensen »
• Lagrådsremiss »

CC0

Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga

av

Inte heller rikspolischefen förstår riskerna med bakdörrar till end-to-end-krypterad kommunikation.

Rikspolischef Petra Lundh stämmer nu in i kören med regeringen, EU och Europol – och kräver att myndigheterna skall få tillgång till innehållet i totalsträckskrypterade (E2EE) elektroniska meddelanden.

Vi får dock inte veta hur.

Hur har hon tänkt sig att skapa bakdörrar som inte kan utnyttjas av kriminella och främmande makt?

Hur har hon tänkt bereda sig tillgång till E2E-krypterad kommunikation utan att riskera alla användares säkerhet? I hela världen!

Hur har hon tänkt sig lösa situationen för alla meddelande-apparnas användare i skurkstater – vars frihet, säkerhet och liv hänger på säker kommunikation?

Hur har hon tänkt tvinga meddelandetjänster utanför Sverige/EU att bryta sina kunders kryptering?

Polisen har redan tillgång till andra verktyg (hemlig dataavläsning) för att spana på folk som är misstänkta för brott. (Spionprogram på telefonen / datorn som noterar allt som sker.) Detta gäller även om misstanken om brott inte är konkret, i vissa fall.

Men om man bryter den grundläggande mänskliga rätten till privatliv och privat korrespondens, då kan den vara borta för alltid.

I samma inslag (TV4) verkar det dock som att problemet med att kringgå säker kommunikation kan ha sjunkit in hos justitieminister Gunnar Strömmer (M):

»[Krypterade meddelanden] har skapat väldigt stora problem för brottsbekämpningen. Å andra sidan finns det frågor om informationssäkerhet när det gäller den här typen av kanaler som också måste lösas. Vi arbetar med de frågorna nu, jag får återkomma om hur vi ser på vägen framåt, säger Strömmer.«

Det skall bli oerhört intressant att se hur sådana lösningar är tänkta att se ut. Det mesta talar för att detta är ett olösligt problem. Om man inte är beredd att offra säkerheten för användare av totalsträckskrypterade appar i hela världen, vill säga.

Politikens krypskytte mot krypterad kommunikation har pågått i årtionden. Väldigt lite nytt har tillförts i debatten under den tiden. Positionerna är till synes låsta.

Läs mer:
• Polisen vill få tillgång till kriminellas krypterade chattar
• Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden
• Joint Letter on Swedish Data Storage and Access to Electronic Information Legislation »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• Chat Control 2 – en uppdatering »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Striden om kryptering tar ny fart »

CC0

Så vill EU och regeringen få tillgång till innehållet i dina meddelanden

av

EU och regeringen vill komma åt totalsträckskrypterade meddelanden och e-post. Med Chat Control 2 kommer de att kunna göra det – på alla telefoner och datorer.

EU, Europol och den svenska regeringen är på krigsstigen mot totalsträckskrypterad kommunikation. Man vill ge myndigheterna en »bakdörr« för att komma åt misstänkt innehåll.

Säkerhetsmässigt vore detta en katastrof. Antingen har man säker kryptering end-to-end, eller så har man det inte. Det finns inga mellanting.

Om europeiska och svenska myndigheter skapar säkerhetsluckor (bakdörrar) i vår elektroniska kommunikation – då kommer dessa med säkerhet även att användas av till exempel kriminella, främmande makt och förtryckarstater över hela världen.

Inte desto mindre argumenterar EU och regeringen för att så skall ske. Justitiedepartementet hänvisar till rättssäkerhetsgarantier i form av att det skall krävas domstolsbeslut. (Vilket dock inte ändrar att man ödelägger den tekniska säkerheten.)

Nu måste man ha flera saker i huvudet. I EU:s ministerråd tröskas samtidigt förslaget om Chat Control 2 genom beslutsprocessen. Även om frågan för tillfället gått i långbänk – så finns en majoritet bland medlemsstaterna för client-side-scanning.

Det innebär att man lägger in spionprogram (på applikations- eller systemnivå) i alla mobiltelefoner, plattor och datorer. På så sätt vill man kontrollera innehållet i våra meddelanden och vår e-post innan de krypteras och sänds iväg. (Vilket för övrigt skapar nya säkerhetsproblem.)

Således kommer de rättssäkerhetsgarantier man talar om när det gäller »bakdörrar« att falla platt till marken – eftersom man med Chat Control 2 ändå tänker kontrollera innehållet i allas alla elektroniska meddelanden.

Som om Chat Control 2 inte är illa nog i sig kommer förslaget att drabbas av ändamålsglidning. Övervakningslagar utökas alltid vad gäller så väl form som omfattning. Alltid.

Med Chat Control 2 får EU, Europol och den svenska regeringen sina bakdörrar – på alla telefoner och datorer, alltid – utan rättssäkerhetsgarantier. Till priset av försämrad säkerhet för alla, i hela världen.

Slutligen måste man fråga sig vad framtida makthavare kan göra med de övervakningsverktyg vi nu ger dem. Att bereda sig tillgång till medborgarnas kommunikationer är varje auktoritär ledares dröm.

Det behöver inte ens handla om onda makthavare. Systemet kan lika gärna missbrukas på grund av inkompetens, dåligt omdöme, slentrian, överdriven nit, yttre påverkan, infiltration, korruption eller bara för att någon har en dålig dag på jobbet.

Att bereda sig tillgång till medborgarnas privata meddelanden är ett oerhört kraftfullt verktyg med närmast oemotståndliga frestelser för dem som kontrollerar systemet. Därför säger de grundläggande mänskliga rättigheterna:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

När de mänskliga rättigheterna stadfästes efter andra världskriget – då visste man hur illa det kan gå om man tummar på dem. Det är därför de är skyddade i internationella fördrag som vi förbundit oss att följa. De skall inte gå att ändra eller kringgå. De är till för att skydda individen mot staten.

EU:s och regeringens planer vad gäller bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelanden och Chat Control 2 måste stoppas!

Läs mer:
• Joint Letter on Swedish Data Storage and Access to Electronic Information Legislation »
• ProtectEU – övervakning, datalagring och bakdörrar till krypterade meddelanden »
• Chat Control 2 – en uppdatering »
• Stoppa regeringens bakdörrs-lag! »
• Regeringens kryptoproblem »
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Striden om kryptering tar ny fart »

CC0

Tyskland börjar datalagra – igen

av

För fjärde gången försöker en tysk regering nu införa lagring av data om medborgarnas elektroniska kommunikationer.

Den tillträdande tyska regeringen tänker återinföra datalagring. Dock »bara« av IP-adresser och portnummer, och »bara« i tre månader. (Ej annan metadata om telefonsamtal, SMS, meddelanden, mobilpositioner m.m.)

Det är dock tveksamt om EU-rätten ger utrymme för sådan generell lagring, speciellt om det sker utan närmare specifikation än allmän »brottsbekämpning«.

Enkelt uttryckt slår EU-domstolen (ECJ) fast följande: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Redan innan ECJ år 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv var frågan het i Tyskland.

2010 ogiltigförklarade Tysklands författningsdomstol den dåvarande tyska lagen som implementerade EU:s ursprungliga datalagringsdirektiv (Telekommunikationsgesetz, TKG), med motiveringen att den stred mot rätten till privatliv.

2015 anpassades ny tysk datalagring delvis till EU-domstolens beslut 2014. 2017 kom förvaltningsdomstolen i Köln fram till att datalagringen trots detta stred mot EU-rätten, eftersom den inte var »differentierad och riktad«, utan generell. Datalagringen avbröts då.

Den nu avgående regeringen beslutade att man inte ville ha någon generell datalagring. Istället diskuterades en »Quick Freeze«-modell, där data inte lagras rutinmässigt, utan först »fryses« vid konkret misstanke och efter rättsligt godkännande.

Nu återuppstår dock den tyska datalagringen, om än i en light-variant. Den nya regeringen skulle säkert vilja gå längre – men EU-rätten sätter gränser.

(Samtidigt vill den svenska regeringen utöka datalagringen till att även gälla innehåll (inte bara metadata) i alla olika meddelandetjänster. Den svenska utredningen vill även att totalsträckskrypterade meddelanden skall kunna överlämnas till mydigheterna i läsbar – det vill säga av-krypterad – form.)

CC0

EU ångrar GDPR och sin nya AI Act

av

EU-kommissionen ångrar nu delar av GDPR och sin nya AI-lagstiftning: Satsar 20 miljarder euro på att kompensera med AI Gigafactories och nya datacenter.

När jag arbetade i Europaparlamentet brukade vi säga att först beslutar EU, sedan debatterar man saken och därefter tar man reda på fakta. It’s funny because it’s true.

Man kan också notera att dåliga EU-förslag nästan aldrig går i papperskorgen. Istället kompromissar man tills man kommer fram till något otympligt som alla kan bli missnöjda med. Mycket talar för att Chat Control 2 kommer att bli ett exempel på detta.

Med de bästa och vackraste ambitioner ger man sig in i projekt, skriver omfattande och detaljerad lagstiftning och hinner som regel ställa till problem ute i verkligheten och näringslivet innan man inser att man kanske gått för långt. Då backar man. När skadan redan är skedd.

EU:s dataskyddsförordning, GDPR, är ett exempel. Grundprincipen att människor skall ha makten över sin egen persondata är vacker och bra på så många sätt. Men lagstiftningen har lett till tunga regelbördor och kostsam byråkrati (10-20 miljarder euro/år enligt Accenture), i delar till liten eller ingen nytta i sak. Och till en väldig massa cookie-banners.

Så nu backar EU-kommissionen. Politico rapporterar:

»The European Commission plans to present a proposal to cut back the General Data Protection Regulation, or GDPR for short, in the next couple of weeks. Slashing regulation is a key focus for Commission President Ursula von der Leyen, as part of an attempt to make businesses in Europe more competitive with rivals in the United States, China and elsewhere.«

Jag såg på nära håll när GDPR förhandlades fram och kunde redan då säga att man skapade ett byråkratiskt monster – som ständigt växte under processens gång. Utan att nödvändigtvis tillföra mer substans i kärnfrågan, persondataskyddet.

(En paradox i sammanhanget är att EU med ena handen försökt stärka persondataskyddet i kommersiella sammanhang – och med andra handen ständigt försöker försvaga medborgarnas konventionsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens gentemot staten.)

Ett annat exempel är EU:s nya AI Act, som i delar också är ett exempel på överreglering, detaljstyrning och byråkrati. Även där inser man nu att man skapat något som kommer att skada europeisk AI-industri, i den mån någon sådan existerar. Politico rapporterar:

»The EU executive will launch a new ”AI Continent” plan on Wednesday. According to an undated draft of the plan obtained by POLITICO, the executive wants to ”streamline” rules and get rid of ”obstacles” that it feels are slowing companies in Europe down in competing with the U.S. and China.«

Vilket är så dags nu när man redan etablerat ett omfattande regelverk – som företagen tvingats anpassa sig till. Eller som drivit nyetableringar till andra delar av världen.

Så nu överkompenserar man. EU-kommissionen vill inte bara förenkla de regler som man ägnat sju år av sammanträden åt ta ta fram. Enligt uppgifter i media lovar ordförande von der Leyen att satsa 20 miljarder euro av skattebetalarnas pengar på fem nya »AI Gigafactories« och att tredubbla kapaciteten i EU:s datacenter till år 2032. Om elen räcker och om man kan säkra tillgången till halvledare.

Om detta är vad som krävs för att stimulera europeiskt kreativt, innovativt entreprenörskap på AI-området är oklart. Vi vill inte vara onödigt EU-kritiska på denna blogg – men vi måste ändå ställa frågan om EU:s beslutsfattare begriper vad de sysslar med.

En inte allt för vågad gissning är att även delar av EU:s nya Digital Services Act kan komma att revideras. Detta då den utestänger nya aktörer (som inte har en rejäl kassakista, bra advokater och en kår av compliance officers) från att etablera sig och på allvar ta upp konkurrensen med Meta, Google, X och ByteDance på den europeiska marknaden för sociala media.

Länkar:
• Europe’s GDPR privacy law is headed for red tape bonfire within ‘weeks’ »
• Europe prepares AI charm offensive as industry trembles from tariff shocks »

CC0

Regeringens kryptoproblem

av

Svenska och europeiska myndigheter vill skapa bakdörrar som gör de säkra meddelande-appar de använder osäkra – för sig själva och för alla andra i hela världen.

Samtidigt som EU för krig mot totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation med Chat Control 2 och projektet Going Dark föreslår den svenska regeringen att meddelandetjänster på begäran skall tvingas överlämna innehållet i sina användares kommunikationer till myndigheterna i läsbar (det vill säga icke krypterad) form.

Ställd inför detta hotar meddelande-appen Signal att lämna Sverige. Det vill säga blockera svenska användare hellre än att skapa bakdörrar som öppnar säkerhetsluckor på en global nivå.

Till SVT säger Signals chef Meredith Whittaker:

»– Vårt ansvar är att erbjuda teknologi som upprätthåller de mänskliga rättigheterna i en era där de rättigheterna kränks på allt fler ställen. I den digitala världen i dag finns det väldigt få ställen där vi kan kommunicera privat eller visselblåsa.«

Signal används idag av människorättsaktivister, dissidenter, media, visselblåsare, säkerhetsmedvetna företag, organisationer och privatpersoner världen över. De skulle alla drabbas om den svenska regeringen får som den vill.

Men inte nog med det. Den svenska försvarsmakten rekommenderar nu sin personal att använda Signal för säker elektronisk kommunikation. »Beslutet syftar till att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden som sänds via telefonnätet.«

Enligt uppgift har även Regeringskansliet och Utrikesdepartementet (med flera myndigheter) implementerat Signal i sina kommunikationssystem för att säkerställa säker och krypterad kommunikation.

Sedan februari 2020 är Signal den rekommenderade appen för snabbmeddelanden för Europeiska kommissionen och dess personal. Den används även av den tyska regeringen. Plus en mängd andra regeringar och myndigheter världen över.

Samtidigt vill alltså både EU och den svenska regeringen skapa en bakdörr – som gör Signal (och liknande meddelande-appar) sårbar för angrepp från främmande makt, kriminella och andra aktörer med ont uppsåt.

Detta i namn av att bekämpa den grova brottsligheten. Men saken är att man redan har ett sådant verktyg – hemlig dataavläsning. Det handlar om spionprogram på moibiltelefoner, datorer, plattor, spelkonsoler m.m. – men bara hos personer som misstänks för brott. Inte alla andra.

Med hemlig dataavläsning kan myndigheterna se allt som finns och görs på en misstänkts mobil eller dator. Plus använda mikrofon och kamera för att övervaka användaren och dess omgivning. Det är inte heller oproblematiskt.

Men det är bättre än att göra säker elektronisk kommunikation osäker för alla i hela världen genom bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelandetjänster.

Vilket är i linje med EU-domstolens principbeslut om datalagring: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Här skall även nämnas att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att totalsträckskrypterad kommunikation är en mänsklig rättighet.

Inte desto mindre fortsätter regeringen, EU och Europol att kräva bakdörrar för att kunna komma åt medborgarnas totalsträckskrypterade elektroniska meddelanden.

Även om regeringen skulle få igenom sitt förslag hindrar det ändå inte att den som verkligen vill kan kommunicera med totalsträckskryptering – utanför de stora meddelande-apparna. Det är en fråga om att man inte kan förbjuda matematik.

Länkar:
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Försvarsmakten använder appen signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner »
• Signal lämnar Sverige om regeringens förslag på datalagring klubbas »
• Signals chef: Då lämnar vi Sverige »
• Centern: Nej till tekniska bakdörrar i krypterade appar »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 »
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Striden om kryptering tar ny fart »
• Europadomstolen: Totalsträckskryptering är en mänsklig rättighet »

CC:0

Veckans övervakningsnyheter

av

I veckan togs flera nya steg mot en allt mer omfattande svensk övervakningsstat.

På torsdagen häll Tidö-partierna presskonferens för att meddela en rad åtgärder i kampen mot den grova brottsligheten. Det blev en blandad påse, som lämnar flera frågetecken.

Regering och riksdag snabbar upp genomförandet av hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år, utökad kameraövervakning och skärpt kontroll av sprängmedel.

Man kommer vidare att utreda möjligheten att störa och avbryta cyberbrottslighet. Polisen skall få utökade möjligheter att agera mot olagligt innehåll online.

I båda dessa fall skall det bli intressant att få veta hur det skall gå till och vad de föreslår som inte redan är möjligt med EU:s Digital Services Act.

Kommer förslaget att innehålla något slags generell övervakning av vissa kommunikationskanaler? (Vilket i så fall kan strida mot EU-lagstiftning.) Hur har man annars tänkt att det skall gå till?

Vidare föreslås förenklad delning av personuppgifter inom polisen. Varningsflaggan här är att vi redan idag ser hur anställda inom polisen gör otillåtna sökningar – av nyfikenhet eller på uppdrag av utomstående.

På sikt vill man använda »nya verktyg och digital teknik« för att hantera stora mängder personuppgifter. Vilket låter som att man krattar manegen för att använda AI för detta ändamål.

Den på presskonferensen och i media mest förbisedda delen av torsdagens paket är att en särskild utredare »ges i uppdrag att göra en samlad översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel«. Vilket man kan misstänka hänger samman med vad Lagrådet efterlyste i samband med att lagen om hemlig dataavläsning permanentades. Man skrev då:

»Vad den sammantagna regleringen – med den förhållandevis omfattande övervakning som den möjliggör – innebär för ett demokratiskt samhälle har kommit att falla utanför de enskilda lagstiftningsärendena.«

»Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla övervakning av det slag som hemliga tvångsmedel innebär måste emellertid enligt Lagrådets mening också bedömas samlat med beaktande av den samlade övervakning som den enskilde kan utsättas för. Lagrådet anser därför att det är synnerligen angeläget att det inom en snar framtid görs en samlad översyn, i ljuset av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen, av hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas.«

Det är tveksamt om det som nu föreslås är tillräckligt brett för att tillgodose vad Lagrådet efterlyser. Den »samlade övervakningen« är mer än polisens hemliga och preventiva tvångsmedel. FRA. Den olagliga datalagringen. Med mera. För övrigt nämns inte lagrådet i sammanhanget.

Istället anges syftet med översynen vara att utreda utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel. Det vill säga mer övervakning.

Utredningen skall vara klar i maj 2026, i slutet av denna mandatperiod. Så även om utredningen skulle komma fram till något av betydelse är det inget den nu sittande regeringen hinner eller behöver bry sig om.

Det som kunde vara början på en bredare diskussion om övervakningsstaten kommer att drunkna i den valrörelse som börjar ungefär när utredningen är tänkt att presenteras. Och partierna kommer att göra allt för att ducka debatten. Som vanligt.

Länkar:
• Regeringen: Pressträff om nästa offensiv mot den organiserade brottsligheten »
• Regeringen: En översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel »
• Aftonbladet: Regeringens fyra spår mot organiserad brottslighet »

Tidigare bloggposter:
• Lagrådet ifrågasätter övervakningsstaten »
• Kommer regeringen att svara lagrådet om övervakningsstaten? »