Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: datalagring

Datalagringen bygger på en politisk lögn

av

Datalagringen har blivit en politisk följetong. Gång på gång har regering och riksdag vägrat finna sig i EU-domstolens beslut om att svepande lagring av data om alla medborgares tele- och nätkommunikationer utan misstanke om brott inte får förekomma. Med den nya lag som träder i kraft den 1:a oktober gör man det igen. Men det är inte det enda problemet.

Om politikerna hade stått vid sitt ord – att datalagringen endast skulle användas för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism – då hade det förmodligen inte blivit så mycket bråk. Men de talade inte sanning. Under de perioder som vi haft datalagring har den används generöst, till exempel för att jaga fildelare. Och Skatteverket har begärt ut data tusentals gånger per månad.

Datalagringen är helt enkelt ett så stort ingrepp i människors rätt till privatliv att det inte står i proportion till dess användning vid mer eller mindre bagatellartade brott.

Hade politikerna istället stått vid sitt ord och endast låtit myndigheterna använda de lagrade uppgifterna när det verkligen är viktigt – och kanske först efter domstolsprövning – då hade motståndet förmodligen varit mindre. (Även om kränkningen av människors rätt till privatliv ändå i princip är fel.)

Men har riksdag och regering lärt sig något av detta? Svaret är nej. Med den nya lag som klubbades i juni och som träder i kraft den 1:a oktober finns inga sådana begränsningar. Istället öppnas portarna på vid gavel – igen.

Ibland är det nästan så att man kan misstänka att regeringen försöker föra folket bakom ljuset. Under processen med den senaste lagen har det till exempel lyfts fram att det kommer att krävas åklagarbeslut för att få använda uppgifter från datalagringen för underrättelsearbete. Men detta handlar inte om vanligt utredningsarbete. Underrättelsearbete handlar om kartläggning och spioneri. Så den eventuella garanti som en prövning av åklagare utgör är alltså inte aktuell när myndigheterna plockar ut lagrad kommunikationsdata till vardags. Då är det istället öppna spjäll, precis som tidigare.

Det är svårt att dra någon annan slutsats än att politikerna verkligen vill att datalagringen skall vara ett verktyg för att kunna övervaka, kontrollera och snoka i vanligt, hederligt folks liv. Annars hade de lagt något slags ribba för när den får användas.

Denna misstanke stärks av det faktum att riksdagen även uttalat att den vill ha en mer omfattande datalagring än den som nu åter införs. Några begränsningar för hur och när den används är de inte ens intresserade av att diskutera.

Länkar:

• Den 1:a oktober börjar datalagringen på nytt »

• Regeringen »
• Riksdagen »
• Smedjan: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »
• Alla tidigare poster på denna blogg som är taggade under datalagring »

Den 1:a oktober börjar datalagringen på nytt

av

Innan riksdagen gick på sommarlov klubbade den igenom ny lagstiftning som innebär att datalagringen återupptas den 1:a oktober. Vilket innebär att tele- och nätoperatörerna tvingas lagra data om alla svenskars tele- och internetkommunikationer – och att lämna ut denna information till myndigheterna, när de senare så önskar.

EU-domstolen har redan för fem år sedan ogiltigförklarat EU:s datalagringsdirektiv. Fram till dess påstod svenska politiker att de egentligen inte ville införa datalagringen – men att EU tvingar dem. Efter EU-domstolens beslut fungerar dock det argumentet inte lika bra…

EU-domstolen har även sagt nej till den svenska lagen om datalagring. Motiveringen är den samma som när det gäller direktivet ovan: Svepande lagring av data om alla medborgares telekommunikationer är inte OK. Sådan lagring utan misstanke om brott är inte OK. Sådan lagring är en kränkning av medborgarnas rätt till privatliv, vilken är en del i våra grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

Men nu gör Sverige alltså ett nytt försök att lagra data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer. Utan brottsmisstanke. Vilket fortfarande är lika fel som förut. Denna nya lagstiftning träder i kraft den 1:a oktober.

Våra politiker upprepar alltså samma beslut gång på gång – och hoppas att de förr eller senare kommer undan med det. De hoppas kanske att operatörerna tröttnar på att överklaga. Eller på att kunna för EU-domstolen bakom ljuset genom att ändra i detaljer som inte har med principfrågan att göra.

Således kommer ny svensk lag – som enligt EU-domstolen kränker de mänskliga rättigheterna – att börja gälla och datalagringen att återupptas den 1:a oktober.

Länkar:
• Regeringen »
• Riksdagen »
• Smedjan: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »
• Alla tidigare poster på denna blogg som är taggade under datalagring »

EU-kommissionen om den svenska datalagringen: Inte vårt problem

av

Byråkratins och rättvisans kvarnar mal på i sitt eget makliga tempo.

2014 lämnade internetoperatören Bahnhof och 5 juli-stiftelsen in en anmälan om att svensk datalagring strider mot EU:s fördrag – och att vår regering inte tycks bry sig om att EU-domstolen givit Sverige smisk på fingrarna.

Sedan dess har mycket vatten flutit under broarna. Och under försommaren klubbade riksdagen en ny lag om datalagring – som inte heller den är i enlighet med EU:s fördrag eller EU-domstolens tidigare domar.

Nu, i augusti 2019, kommer ett svar från EU-kommissionen. Generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor konstaterar efter fem års betänketid att i princip har Bahnhof och 5 juli-stiftelsen helt rätt. Men eftersom EU-domstolen fortfarande har ett antal ärenden som rör datalagringen på sitt bord – så har EU-kommissionen beslutat att »avsluta klagomålet«.

Detta bekräftar bilden av att datalagringen är en het potatis som den avgående EU-kommissionen helst inte vill ha med att göra. Samtidigt driver EU:s ministerråd linjen att den nya EU-kommissionen bör lägga fram ett nytt direktiv om datalagring – istället för det förra, som ogiltigförklarades av EU-domstolen.

Så här står vi nu med en helt ny lag om datalagring i Sverige. Den strider av allt att döma mot EU-domstolens tidigare dom – som säger nej till generell datalagring utan brottsmisstanke. Och allt EU-kommissionen har att komma med är att konstatera att den för tillfället inte vill ta tag i sakfrågan.

Vi får väl se hur den nya EU-kommissionen tänker hantera datalagringen. Men det är anmärkningsvärt att den avgående kommissionen (och dess tjänstemän, som i allt väsentligt blir kvar på sina poster) kan konstatera att det finns ett missförhållande som man inte tänker göra något åt. Men justitieminister Morgan Johansson (S) lär i vart fall bli glad.

Nu är frågan hur den nya svenska lagen om datalagring skall tacklas. Det är uppenbart att de partier som vill ha denna form av övervakning och registrering hoppas att motståndarna till slut skall tröttna och ge upp.

Ladda ner anmälan och dess svar

Tidigare länkar om datalagringen

Krav på att EU utreder datalagringens risker

av

EU:s ministerråd vill gärna se ett nytt datalagringsdirektiv, efter det som ogiltigförklarats av EU-domstolen. Den avgående EU-kommissionen har inte velat röra datalagringen. Så nu är frågan vad den nya EU-kommissionen kommer att göra.

I väntan på besked skriver 30 europeiska organisationer för nätfrihet och digitala rättigheter brev till EU-kommissionen. Ur innehållet…

While the concept of blanket data retention appeals to law enforcement agencies, it has never been shown that the indiscriminate retention of traffic and location data of over 500 million Europeans was necessary, proportionate or even effective.

Blanket data retention is an invasive surveillance measure of the entire population. This can entail the collection of sensitive information about social contacts (including business contacts), movements and private lives (e.g. contacts with physicians, lawyers, workers councils, psychologists, helplines, etc.) of hundreds of millions of Europeans, in the absence of any suspicion. Telecommunications data retention undermines professional confidentiality and deters citizens from making confidential communications via electronic communication networks. The retained data is also of high interest for criminal organisations and unauthorized state actors from all over the world. Several successful data breaches have been documented. Blanket data retention also undermines the protection of journalistic sources and thus compromises the freedom of the press. Overall, it damages preconditions of open and democratic societies.

Brevet mynnar sedan ut i ett önskemål om en grundlig utvärdering av datalagringen – inte minst ur ett medborgarrättsligt perspektiv – innan man går vidare.

Läs hela brevet här: Civil society calls for a proper assessment of data retention »

Lästips: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka

av

Erik Lakomaa har en matnyttig text om den ständigt återuppståndna datalagringen, på Smedjan:

Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »

»Vi vet också att den svenska datalagringen inte har begränsats till sådant det motiverades med: ”De grövsta brotten, grov organiserad brottslighet och terrorism”. I stället kom de flesta begäranden att handla om taxeringsfrågor (hos Tele2) eller om fildelning (hos Bahnhof). Mängden kom också att vida överskrida vad som hade varit fallet om tvångsmedlet hade använts som avsett. I samband med Tele2-målet framkom att det varje månad bara till denna operatör inkom ett tusental begäranden om datalagringsuppgifter – en volym som i sig visar att det inte handlar om terrorism eller mord. Så vanliga är dessbättre inte dessa brott.«

Video: Tre problem med riksdagens nya lag om datalagring

av

Riksdagen har just klubbat en ny lag om datalagring. Det vill säga lagring av data om alla svenskars telekommunikationer.

Låt oss peka på tre problem med detta. (Video ovan, sammanfattning nedan.)

1. Nya lagen om datalagring är olaglig

EU-domstolen har upprepade gånger kommit fram till att man inte får ha svepande lagring av data om alla människors telekommunikationer – och inte utan att det finns misstanke om brott.

Riksdagens beslut strider mot dessa domar.

2. Nya lagen om datalagring kränker de mänskliga rättigheterna

Skälet till att EU-domstolen underkänt datalagringen är att den bryter mot vad aktuella konventioner om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Riksdagens beslut strider således mot de mänskliga rättigheterna.

3. Datalagring är inte effektivt polisarbete

I en rapport konstaterar Brottsförbyggande Rådet att myndigheterna inte har resurser att hantera IT-relaterade brottsutredningar på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Och amerikanska NSA påstår att de har slutat med datalagring eftersom verksamheten inte är effektiv.

Riksdagens beslut gör oss alltså knappast säkrare.

Den nya svenska lagen kommer med säkerhet att överklagas hela vägen upp till EU-domstolen. Igen.

Som kommer att ogiltigförklara den. Igen.

Vilket är en bra sak.

Staten skall helt enkelt inte veta allt om alla.

Youtube »

Riksdagen kräver mer datalagring – trots att EU-domstolen säger nej

av

Riksdagen har just fattat ett märkligt beslut om datalagring. Man tänker fortsätta lagra data om alla våra telekommunikationer – med hänvisning till den EU-rätt som uttryckligen förbjuder generell, svepande datalagring utan brottsmisstanke.

Från Riksdagens hemsida:

Regeringen föreslår att nuvarande regler om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, ska anpassas till EU-lagstiftning. Det är mycket viktigt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till elektronisk kommunikation, till exempel från teleoperatörer. Enligt regeringen kräver dock EU-rätten att datalagringsskyldigheten begränsas jämfört med dagens regler.

Ur Justitieutskottets betänkande (2018/19:JuU27):

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om datalagring vid brottsbekämpning. Lagändringarna syftar till att anpassa de nuvarande reglerna om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation i brottsbekämpande syfte, s.k. datalagring, till EU-rätten.

Förslaget innebär att omfattningen av lagringsskyldigheten minskas och att lagringstiderna differentieras. Lagringen ska inte längre få ske utanför EU. Dessutom ska det krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.

Vad man gör är att anpassa vissa parametrar (som lagringstid) för att på så sätt försöka komma runt EU-domstolens nej till generell datalagring. Men det är knappast troligt att detta knep kommer att lyckas. Som Justitieutskottet konstaterar i sitt eget betänkande:

»EU-domstolen förklarade i domen datalagringsdirektivet ogiltigt, bl.a. med hänvisning till de grundläggande rättigheterna om respekten för privatlivet och skyddet av personuppgifter.« (…)

»EU-domstolens slutsatser var att EU-rätten utgör ett hinder för (1) en nationell lagstiftning som i brottsbekämpande syfte föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska kommunikationsmedel samt (2) en nationell lagstiftning som inte begränsar tillgången till trafik- och lokaliseringsuppgifter till enbart åtgärder som syftar till att bekämpa grov brottslighet, inte föreskriver att tillgången ska vara underkastad förhandskontroll av en domstol eller en oberoende förvaltningsmyndighet och inte kräver att uppgifterna ska lagras inom unionen.«

Här blir det märkligt. Den enda »EU-rätt« som finns att hänvisa till är EU-domstolens dom – som säger nej till generell datalagring och som upphäver såväl datalagringsdirektivet som tidigare svensk lag. Ändå gör man ett nytt försök att införa just sådan lagstiftning:

»Att helt upphäva de bestämmelser som föreskriver att operatörerna ska lagra uppgifter om elektronisk kommunikation är enligt regeringen, av bl.a. brottsbekämpande och folkrättsliga skäl, uteslutet.«

Enkelt uttryckt: Regeringen och riksdagen vägrar acceptera EU-domstolens upprepade nej till svepande datalagring.

Vi får väl se vad EU-domstolen har att säga om den saken.

Riksdagen uttalar också att den helst vill ha mer och mer omfattande datalagring:

»Riksdagen tycker dock att regeringens förslag begränsar datalagringsskyldigheten för mycket med bakgrund mot de brottsbekämpande myndigheternas behov av lagrade uppgifter. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över omfattningen av datalagringsskyldigheten. Enligt riksdagen bör datalagringen utökas och vara så långtgående som det är möjligt enligt EU-reglerna.«

Den sista meningen är – åter – en självmotsägelse. EU-rätten säger nej till generell datalagring utan brottsmisstanke. Punkt.

Riksdagen har även avslagit motioner om att datalagring bara bör inriktas mot personer som är misstänkta för brott – samt om krav på ökat integritetsskydd och rättssäkerhet.

Länkar:
• Riksdagens sida om ärendet »
• Justitieutskottets betänkande »
• Riksdagen röstade igenom ”ny” datalagringslag – Bahnhof: den hör inte hemma i en demokrati »

Det drar ihop sig till ny strid om EU:s datalagringsdirektiv

av

Idag och i morgon sitter EU:s inrikes- och justitieministrar i möte. Som vi rapporterat tidigare är en central punkt på ministerrådets dagordning att försöka blåsa nytt liv i den hårt kritiserade och av EU-domstolen ogiltigförklarade datalagringen.

Samtidigt tycks EU-kommissionen vara skeptisk till att på nytt lyfta fram ett direktiv som redan upphävts, på principiella grunder av EU:s högsta domstol.

Vad den nya kommissionen, som tillträder i oktober, tycker om datalagring är dock oklart. Det kan möjligen visa sig i utfrågningen av de nominerade EU-kommissionärerna, som börjar inom kort.

Patrik Breyer, nyvald ledamot av Europaparlamentet för tyska Piratpartiet skriver i en bloggpost:

The data retention zombie is back. Blanket and indiscriminate telecommunications data retention is the most privacy invasive instrument and the least popular surveillance measure that was ever adopted by the EU. Recording all contacts and movements undermines the protection of journalistic sources, disrupts confidential counseling and help and can make even the highest ranking officials susceptible to blackmailing. Such invasive surveillance of the entire population is irresponsible and has repeatedly been ruled disproportionate and violating fundamental rights by the European Court of Justice. Independent studies have proven that EU countries without compulsory data retention regimes, such as Germany, are statistically just as successful in prosecuting crime as countries that rely on easy to circumvent blanket data retention laws. We will make every effort to fend off this full-on attack on our fundamental right to privacy.

Vi ser fram emot en intressant utfrågning av nästa kommissionär för »inrikes«- och säkerhetsfrågor.

(Datalagringen omfattar lagring av data om telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. EU-domstolen har tidigare upphävt så väl EU:s datalagringsdirektiv som svensk lag på området – med hänvisning till att datalagringen strider mot vad EU:s gällande deklarationer om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.)

Länkar:
• The data retention zombie is back »
• EU:s ministerråd vill ha nytt direktiv om datalagring »
• Council wants a ”comprehensive study” on data retention that considers ”a future legislative initiative” »

EU:s ministerråd vill ha nytt direktiv om datalagring

av

EU:s ministerråd vill att EU-kommissionen utreder de lagliga möjligheterna för datalagring. Vilket kommissionen säger att den helst inte vill. Detta efter att EU-domstolen upphävt det förra datalagringsdirektivet och ett antal medlemsstaters nationella lagstiftning på området, däribland Sveriges.

Det ursprungliga direktivet, från 2006, upphävdes av EU-domstolen eftersom dess krav på svepande lagring av alla medborgares teledata (telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

I Sverige har frågan varit en följetong där regeringen gjort flera försök att komma runt EU-domstolens beslut, men utan framgång. Ett nytt förslag är på väg, men utan att regeringen lyckats hantera grundfrågan. Vilket (om det blir svensk lag) förmodligen kommer att leda till att EU-domstolen ger Sverige bakläxa en gång till.

Ett problem i sammanhanget är att den svenska datalagringen, trots dess påtagliga ingrepp i individens privatliv har använts för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Datalagringen har också använts av Skattemyndigheten för att i stor skala snoka i människors privatliv. Detta trots att ansvariga politiker lovat att datalagringen bara skulle komma att användas för att utreda synnerligen allvarlig brottslighet och terrorism.

Läget är i stort sett detsamma i flera andra medlemsstater. Därav ministerrådets önskan om en utredning som kan komma att leda fram till ett nytt direktiv. Men här är grundproblemet detsamma som i det svenska fallet. Urskiljningslös datalagring strider mot EU:s egen Charter of Fundamental Rights. Så man kan förstå om EU-kommissionen helst inte vill ta i frågan.

Detta kommer att bli en infekterad fråga under den kommande EU-mandatperioden 2019-24. Så det vore intressant att höra vad de olika partiernas kandidater till Europaparlamentet tycker. Innan valet.

Statewatch: Council wants a ”comprehensive study” on data retention that considers ”a future legislative initiative” »

NSA slutar med datalagring?

av

Reason.com rapporterar…

”Almost six years after Edward Snowden revealed to the American public that the National Security Agency (NSA) was collecting millions upon millions of telephone records without warrants or cause, the agency itself is calling for an end to the practice.”

Den amerikanska underrättelse- och övervakningsorganisationen NSA tycks helt enkelt inte ha fångat några terrorister eller avstyrt något terrorattentat med hjälp av sin teledatalagring. Dessutom sker allt mer kommunikation idag genom krypterade appar.

”(T)he NSA reportedly stopped trying to access these phone records earlier in the year, and now The Wall Street Journal reports that the agency says it doesn’t want the program any more. That’s a big deal, as the powers granted by the USA Freedom Act are up for renewal this year.”

Samtidigt gör den svenska regeringen allt den kan för att få igenom en ny lagstiftning om datalagring – trots att EU-domstolen underkänt hela konceptet med urskiljningslös lagring av alla människors telekommunikationer.

Reason: The NSA Defended the Domestic Surveillance That Snowden Exposed. Now the Agency Wants to End It. »