Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: chat control

Datalagring – olaglig övervakning fortsätter och utökas

av

Sedan EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv 2014 vägrar ett antal medlemsstater – däribland Sverige – att rätta sig efter domstolens beslut. Istället finns det tecken på att denna olagliga övervakning är på väg att utökas.

I maj 2006 infördes EU:s datalagringsdirektiv. Det går ut på att lagra metadata (inte innehåll) om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner m.m.

I april 2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet – med hänvisning till att det strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation.

Enkelt uttryckt slog domstolen fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

Detta är ett beslut som ett flertal medlemsstater valt att inte följa (med EU-kommissionens goda minne). Domstolen har gång på gång upprepat sitt beslut om att generell, svepande datalagring inte får förekomma.

Även Sverige har valt att obstruera mot EU-domstolens beslut. Efter en rättsprocess som initierades av internetoperatörerna Tele 2 och Bahnhof ogiltigförklarade EU-domstolen den svenska datalagringen i december 2016.

Efter domen justerades den svenska lagen. Dock gjordes inget för att komma till rätta med grundproblemet – det vill säga att man fortsätter lagra data om alla människors alla telekommunikationer.

Även om den nya svenska lagen inte prövats igen tyder allt på att inte heller den skulle klara en förnyad granskning av EU-domstolen.

Den förra, rödgröna, regeringen har verkat för att EU skall införa ett nytt datalagringsdirektiv. Hur detta är tänkt att gå till är dock oklart. I samband med detta avfärdade regeringen även tanken på riktad datalagring – det vill säga endast vid misstanke om brott.

Dock har EU-domstolen – även om den står fast vid sitt nej till generell datalagring – på senare år medgivit vissa undantag. Till exempel kan det under vissa förutsättningar vara tillåtet med just riktad datalagring (t.ex. vid brottsmisstanke eller på utsatta platser samt insamling av IP-adresser).

I EU:s ministerråd är datalagring ett återkommande ämne. Man har dock inte (ännu) lyckats komma fram till något fungerande sätt att kringgå EU-domstolens domar.

Ett lysande undantag bland EU:s medlemsstsater är Tyskland. Den nu sittande regeringen har bestämt att man skall sluta med allmän datalagring och istället satsa på »quick freeze« (frysning av kommunikationsdata för en viss plats eller användare om något brottsligt skett eller är på väg att ske).

Allt tyder på att även vår nya regering vill se en fortsatt datalagring. Och att man vill utöka den.

Nyligen föreslog en utredning (tillsatt av den förra regeringen) att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (5 juli-stiftelsen kommer att skriva ett remissvar på denna utredning.)

(Man kan för övrigt notera att utredningens förslag om att lagra meddelande-data kommer samtidigt som EU-kommissionen vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden, Chatcontrol.)

I Sverige kommer riksdag och regering att behöva hantera datalagringen under denna mandatperiod. I EU är det troligt att frågan kommer att aktualiseras igen efter EU-valet nästa sommar, då med en ny EU-kommission och ett nyvalt Europaparlament.

Du följer utvecklingen här på bloggen.

Relaterade länkar:
• Datalagringsdirektivet (Wikipedia) »
• Advokaten (2014): EU-domstolen ogiltigförklarar datalagringsdirektivet »
• Computer Sweden (2014): Datalagringsdirektivet ogiltigförklaras »
• GP (2019): Expert: Den nya datalagen kan få problem »
• EU-domstolen upprepar: Det är förbjudet att använda allmän datalagring (2022) »
• Den ständiga striden om datalagring (2022) »
• EU-stater registrerar användares IP-adresser (2022) »
• Så kan delar av den förbjudna datalagringen ändå fortsätta (2022) »
• Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras (2023) »

(Fler djuplänkar i de länkade texterna ovan.)

Ylva Johanssons bristande känsla för demokrati

av

EU-kommissionens senaste övervakningsförslag kräver att AI skall analysera innehållet i våra elektroniska meddelanden. Man viftar bort att detta bryter mot de mänskliga rättigheterna. Man vilseleder med felaktig och ibland utelämnad information. Och man begriper uppenbarligen inte vad man lagstiftar om. Så här får det inte gå till i en demokratisk beslutsprocess.

EU-kommissionär Ylva Johansson driver ett förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden, allmänt kallat Chatcontrol. För barnens bästa.

Att söka efter redan känt olagligt innehåll är en sak. Men att identifiera tidigare okänt olagligt innehåll är en ny teknik som där den prövats givit ett orimligt stort antal falska flaggningar. Vilket drabbar oskyldiga, ibland med katastrofala konsekvenser.

Än värre blir det av att förslaget om Chatcontrol föreskriver att AI skall analysera innehållet i våra elektroniska konversationer i syfte att utreda om vi håller på med något fuffens. Vilket är en teknik som inte ens existerar ännu. Men lagen är tänkt att träda i kraft redan nästa sommar…

Det innehåll som flaggas skall sedan sändas till en ny EU-myndighet (”EU Center”) som är kopplad till Europol. Sedan är det fritt fram för ändamålsglidning. Övervakningslagar utökas alltid till syfte och funktion.

EU-kommissionens och ministerrådets respektive rättstjänst sågar förslaget. Liksom Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet och FN:s människorättskommissionär. Tyskland, Österrike och Polen säger nej. Alla är de överens om att förslaget strider mot de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionen skriver själv – rakt ut på sidan 13 i sitt förslag – att det kommer att begränsa användarnas möjlighet att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens, yttrandefriheten, persondataskyddet samt ”informationsfriheten”. Men att den inte bryr sig.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en grundläggande mänsklig rättighet inskriven i bland annat Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, EU:s rättighetsstadga samt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men sådant hindrar inte kommissionär Johansson.

Principen har redan slagits fast av EU-domstolen i samband med att den upphävde EU:s datalagringsdirektiv: Övervaka dem som misstänkts för brott – inte alla andra, hela tiden.

Så fort hon kommer åt påstår Ylva Johansson att övervakningen endast kan ske efter beslut av en domstol. Vilket är fel. Men även när detta påtalats fortsätter hon att upprepa påståendet.

Ylva Johansson har även fått för sig att totalsträckskrypterade / end-to-end-krypterade meddelanden kan granskas utan att krypteringen bryts – ”som en knarkhund”. Vilket är komplett nonsens. Skall Chatcontrol förverkligas blir säker E2E-kryptering en omöjlighet.

Även på denna punkt har hon överbevisats. Men det hindrar henne inte från att upprepa påståendet i varenda intervju. Ylva Johansson vet helt enkelt inte vad hon talar om. Hon förstår inte de dramatiska konsekvenserna av sitt eget förslag.

Antingen det, eller så vill hon oss illa.

Vad Johansson inte säger är att det redan finns fungerande system för att identifiera kända olagliga bilder med barn. Dessa fungerar rimligt väl och det finns en lag som tillåter den frivilliga skanning av meddelanden som redan sker på många plattformar. Det är bara att förlänga den redan existerande lagen (även om inte heller den är helt oproblematisk).

Istället påstår kommissionären att det kommer att bli fritt fram för övergrepp mot barn online om den nya lagen – Chatcontrol 2 – inte antas. Detta är att förvanska verkligheten genom ett selektivt urval av information.

Ylva Johansson viftar bort våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Hon fortsätter upprepa saker som hon nu rimligen måste förstå inte stämmer.

Det är uppenbart att hon inte begriper det hon försöker lagstifta om.

Och hon ger en felaktig bild genom att utelämna viktig information.

Det hela utstrålar politisk arrogans med närmast auktoritära drag.

För vad skall man kalla det när giltig kritik slentrianmässigt möts med redan motbevisade talepunkter, i den mån kommissionär Johansson över huvud taget kommenterar kritik?

Det är ett demokratiskt hygienkrav att man i en fri och öppen debatt på ett sakligt sätt bemöter kritik – och i förekommande fall tar till sig relevant information.

Men allt vi får är samma redan motbevisade talking points som repeteras gång på gång inför journalister som vanligtvis inte är tillräckligt insatta i frågan för att kunna syna bluffen.

Det är inte bara att man inskränker våra grundläggande mänskliga rättigheter som oroar. Det är även hur man gör det – med arrogant inkompetens.

Ylva Johansson uppvisar en illavarslande och nonchalant attityd till vad som borde vara en grundlig och saklig demokratisk process. Därför måste hennes förslag stoppas!

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Övervakning: Justitieministern balanserar på slak lina

av

Regeringens proposition om utökad övervakning är oroande på flera sätt. Man närmar sig gränserna för vad som är acceptabelt i en demokratisk rättsstat. Och djävulen bor i detaljerna.

Regerings förslag om ”utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel” är problematiskt på flera sätt. Samtidigt är kritiken mot densamma ofokuserad och i värsta fall kontraproduktiv.

Möjligen är det enklare att påstå att regeringens förslag kommer att leda till ett totalitärt samhälle än att granska vad som verkligen föreslås. Men om man vill förändra det som sker i sak, då är det bättre att fokusera kritiken. Sakkritik är svårare att vifta bort än tillmälen.

• Övervakning av människor som inte misstänks för brott

Här råder begreppsförvirring. Man kan lätt få intrycket av att det handlar om urskiljningslös massövervakning.

(Det är visserligen en beskrivning som passar in på EU:s förslag om Chatcontrol och den olagliga datalagring som Sverige fortfarande bedriver. Men det är en missvisande bild vad gäller det förslag som regeringen presenterade förra veckan.)

Ur regeringens pressmeddelande:

»Ett av förslagen i proposi­tionen innebär att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångs­medel, till exempel hemlig avlyss­­ning, i preventivt syfte mot gäng­­kriminella för att för­hindra dödliga skjut­­ningar och spräng­­ningar och annan allvarlig brotts­­lighet kopplad till krimi­­nella nätverk.«

Här måste det alltså ändå finnas något slags misstanke om att någon eller några kommer att kränka någon annans säkerhet eller egendom. Så någon urskiljningslös, godtycklig övervakning av alla är det inte fråga om – även om man befinner sig på ett sluttande plan.

Djävulen bor dock i de detaljer som inte orsakar tidningsrubriker och generella protester. Så låt oss grotta ner oss i ett par av dessa.

• Så kan du drabbas

En av regeringens punkter är:

»Tillstånd till hemlig rums­­avlyss­ning och hemlig kamera­­över­vak­ning ska få knytas till en skäligen misstänkt person i stället för en viss plats.«

Den bakomliggande logiken är enkel: Om man skall övervaka en person är det personen ifråga som skall övervakas inte en plats/platser där denne emellanåt vistas.

Problemet med detta är att även fler oskyldiga människor kommer att drabbas av övervakningen.

Vid användning av till exempel hemlig dataavläsning (spionprogram) kommer människor som bara råkar befinna sig i närheten av eller kommunicerar med någon som misstänks för brott att drabbas av hemlig rumsavlyssning och övervakning. Detta gäller även meddelanden (client-side-scanning), telefonsamtal med mera.

Man kan kanske inte förvänta sig att ingen oskyldig någonsin kommer att drabbas av övervakning. Men det känns som om vi hoppat över debatten om var den gränsen bör gå.

Dessutom kan det vara bra att hålla i minnet att många av de nya förslagen inte är exklusivt inriktade på gängbrottslighet. De kan drabba vem som helst som ovetande har någon som kan misstänkas ägna sig åt brott i sin släkt eller bekantskapskrets.

Och om fler oskyldiga kommer att övervakas, då befinner vi oss uppenbarligen på ett sluttande plan. Sedan är det en annan fråga om vi är villiga eller känner oss tvingade att ta det steget. Men varje utökning av övervakningsstaten är i sig problematisk.

• Ribban sänks

En klart problematisk del av förslaget är att regeringen föreslår ett straffvärde på minst tre månader för användning av hemliga tvångsmedel. Lagrådet föreslår sex månader.

Regeringens motivering är att man även vill fånga upp ett antal brott som annars riskerar att hamna utanför lagförslaget – som mened, utpressning, skyddande av brottsling och lindrigare fall av övergrepp i rättssak.

Detta är förvisso allvarliga brott. Men frågan är om det inte hade varit bättre att höja dessa brotts minimistraff (till t.ex. sex månader) än att sänka ribban för användning av hemliga tvångsmedel.

Enkelt uttryckt kommer nu även ett stort antal smärre brott att omfattas, även sådana som inte har med gängkriminalitet att göra. Vilket även det kommer att öka antalet oskyldiga i omgivningen som drabbas.

Grundfrågan är om ett visst brott står i proportion till den integritetskränkning som hemlig övervakning innebär. Traditionellt har gränsen varit ett straffvärde på två år, även om detta stegvis urholkats.

Regeringens förslag innebär alltså en radikal sänkning av golvet för användning av hemliga tvångsmedel. Vilket också är ett tecken på att vi befinner oss på något slags sluttande plan.

Målat med bred pensel kan man säga att dammluckorna för hemlig övervakning nu öppnas mer än vad som är lämpligt i en demokratisk rättsstat.

• Vad vill justitieministern, egentligen?

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) är gammal människorättsadvokat – och bör således vara högst medveten om riskerna med de förslag som nu läggs fram.

Att säga att ovanstående förslag är att kliva in i ett totalitärt samhälle är på objektiva grunder en överdrift. Men, det är ett steg åt det hållet. En svällande övervakningsstat blir vid någon punkt ett demokratiskt problem.

Regeringen känner sig naturligtvis pressad av gängbrottslighet och dödsskjutningar – och tvingad att göra något konkret åt saken. Vilket för övrigt var vad den gick till val på.

Resultatet är en balansakt på slak lina.

Vi kan bara hoppas att Strömmer håller fast vid sina gamla principer. I detta förslag är han farligt nära den röda linjen. Övervakningsstaten tillåts svälla. Det sluttande planet är ett faktum.

Men att säga att Sverige nu blir ett totalitärt samhälle är möjligen att ta i. I vart fall än så länge. I händerna på en mer auktoritär regim är de verktyg som nu kommer att klubbas dock direkt farliga.

Därför gäller det att nu hålla ögonen på bollen – i sak och detalj.

• Regeringens pressmeddelande: Utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel »
• Regeringens proposition (PDF) »

Se justitieministerns presskonferens på Youtube:

Utredning: Data om all slags meddelanden bör lagras

av

Den svenska lagen om datalagring är olaglig. Därför föreslår en utredare nu att denna form av övervakning begränsas till 70% av Sveriges befolkning. Och utökas till att även gälla meddelande-appar.

Idag har den av förra regeringen tillsatta utredningen om »Datalagring och åtkomst till elektronisk information« överlämnat ett delbetänkande till den nya regeringen.

Detta är komplex materia, men jag skall försöka vara så tydlig och kortfattad som möjligt.

Notera till en början att detta inte är samma sak som EU-kommissionens förslag om Chatcontrol / CSAR (automatiserad granskning av innehållet i folks elektroniska meddelanden). Men det finns en koppling. Mer om det längre ner.

Istället handlar det om datalagring (lagring av data om allas alla telefonsamtal, SMS, mobilpositioner, uppkopplingar m.m.)

EU-domstolen har sagt nej till svepande datalagring för alla, överallt, hela tiden och utan misstanke om brottslig verksamhet. Vilket många medlemsstater – däribland Sverige – struntar i.

• Bakgrund: Den svenska datalagringen är olaglig

Efter att den svenska datalagringslagen fick underkänt av EU-domstolen skrevs den om.

Dock är kärnfrågan olöst: Det handlar fortfarande om svepande datalagring utan misstanke om brott.

Den nya lagen har inte prövats av EU-domstolen. Medveten om problemet tillsatte den förra regeringen en utredning.

• Lagra allt men inte alltid

Till att börja med noterar utredaren att EU-rätten ger utrymme för att lagra all kommunikationsdata man kan (nationell säkerhetslagring) i händelse av ett nationellt nödläge. Vilket kan antas vara en tidsbegränsad situation.

Utredaren föreslår att huruvida detta skall ske bör bestämmas av Säkerhetspolisen.

Man kan tycka att om man skall övervaka hela folket hela tiden, då kanske det slutliga beslutet borde fattas på en högre nivå än hos en tjänsteman på hemliga polisen.

Men det är lite av ett sidospår. Nu kommer det verkligt intressanta.

• Lagra alltid men inte allt

I en av sina datalagringsdomar säger EU-domstolen att det dock kan få förekomma riktad datalagring – till exempel vid större stationer i kollektivtrafiken, i områden med hög brottslighet och där det kan tänkas bli trubbel.

Vilket leder till att utredaren glatt konstaterar att man kan övervaka uppåt 70% av befolkningen – om man gör en sådan bedömning från kommun till kommun.

Vilket sannolikt inte skulle flyga hos EU-domstolen, som slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla, hela tiden.

Om det sedan handlar om alla i Sverige eller alla i Örebro kommun torde i sammanhanget vara av mindre betydelse.

Man kommer att övervaka människor som inte misstänks för brott, urskiljningslöst.

• Lagra mer

Utredaren vill att även data om elektronisk kommunikation via meddelande-appar skall datalagras. (De meddelanden där EU redan vill granska innehållet med Chatcontrol.)

Vilket naturligtvis blir problematiskt då nästan alla meddelandetjänster har sin bas utanför svensk jurisdiktion och som regel även utanför EU. Vilket utredaren dock tror går att hantera.

Material från lagringen skall överlämnas till polisen i läsbar – icke krypterad – form, på operatörernas bekostnad. Detta måste kontrolleras närmare när utredningen läggs upp. För datalagringen skulle ju bara handla om metadata – och den är väl inte krypterad? Eller?

Vad som skall hända med meddelandeappar som inte lagrar data om sina användares kommunikationer är oklart. (Knepet i förslaget om Chatcontrol är att förbjuda apparna i app-stores.)

• Kommentarer

Det är lite lustigt att utredaren kommer med detta förslag nu, då EU och dess medlemsstater befinner sig mitt i processen om hur man skall göra med datalagringen i framtiden. Är detta en testballong för att se hur långt man kan tänja på de gränser EU-domstolen har satt upp?

I så fall kan man konstatera att utredaren med största sannolikhet har passerat den gränsen, med råge. Vilket justitieminister Strömmer – om någon – lär vara medveten om.

Nu blir det remissrunda och sedan skall regeringen fundera på saken.

• Justitiedepartementet: Pressträff vid överlämning av betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information »

Se presskonferensen på Youtube:

Söker du information om Chatcontrol, som nämns ovan?

• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

Signal hotar lämna länder som bryter kryptering

av

Meddelande-appen Signal meddelar att den kan komma att lämna länder som tvingar den att kringgå kryptering. Till exempel vad gäller brittiska Online Safety Bill och EU:s #ChatControl / CSA Regulation.

Positionerna tycks vara lika låsta nu som när frågan diskuterats tidigare. Staten vill inspektera innehållet i folks elektroniska meddelanden. (Detta gäller alla, inte bara dem som misstänks för brott.) Vilket kräver att krypteringen bryts.

På andra sidan står teknik-samhället som säger att det inte går att kringgå kryptering eller att skapa bakdörrar utan att försämra säkerheten för alla.

Till BBC säger Signals chef Meredith Whittaker att det är 100 procent säkert att företaget kommer att lämna Storbritannien om the Online Safety Bill blir verklighet.

»Ms Whittaker told the BBC it was ”magical thinking” to believe we can have privacy ”but only for the good guys”.

She added: ”Encryption is either protecting everyone or it is broken for everyone.”«

Också WhatsApp har tidigare meddelat att man inte tänker försämra sin säkerhet på order av någon stat eller regering.

Även om artiklarna främst handlar om brittisk lagstiftning är de lika tillämpliga vad gäller EU:s #ChatControl / CSA Regulation. Enligt detta förslag skall alla människors elektroniska meddelanden av-krypteras, öppnas och dess innehåll inspekteras av maskiner.

Länkar:
• Unterwanderung von Verschlüsselung: Signal droht mit Rückzug »
• Signal would ’walk’ from UK if Online Safety Bill undermined encryption »
• WhatsApp: We won’t lower security for any government »
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

Övervakningsstaten är mer än folk kanske tror

av

I en rättsstat övervakar man dem som misstänks för brott, inte alla andra.

»Sverige måste bli ett övervakningssamhälle« kräver Anna Dahlberg på Expressens ledarsida.

Sedan skriver hon »Antingen bestämmer vi oss för att börja övervaka de gängkriminella eller så accepterar vi risken att det svenska tillståndet urartar ännu mer.«

Här uppstår en begreppsförvirring. Att man får övervaka människor som misstänks för brott är i princip alla med på. Men är det ett övervakningssamhälle?

Visserligen har användningen av hemliga tvångsmedel sina problematiska sidor. Men i allmänna termer kan man säga att de i vart fall har något slags juridisk grund baserad på att någon är på väg att kränka eller har kränkt någon annans rättigheter – och att detta skall utredas.

Om detta är en övervakningsstat, då är förmodligen de flesta för den.

Problemet är att övervakningsstaten håller på att växa till något helt annat: Övervakning av alla människor hela tiden.

Detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, närmare bestämt rätten till privatliv och privat korrespondens.

2014 upphävde EU-domstolen datalagringsdirektivet. Detta föreskrev lagring av data om alla människors telefonsamtal, SMS, e-post, uppkopplingar och positioner. Detta skapar metadata som kan avslöja väldigt mycket om människors privatliv.

Så principen slog fast: Spana på dem som misstänks för brott, inte alla andra.

Nu har EU-kommissionen kommit med ett nytt förslag: Alla människors elektroniska meddelanden skall öppnas (vilket kräver av-kryptering) och dess innehåll skall granskas av maskiner – med programvara som tillhandahålls av en ny EU-myndighet kopplad till Europol.

Syftet är att skydda barnen på nätet. Vilket lätt kan utökas.

Förslaget strider uppenbart mot den princip EU-domstolen redan slagit fast ovan. Och mot de mänskliga rättigheterna.

Detta är övervakningsstaten. Så Expressen bör kanske se upp med vad den kräver i sina rubriker.

(Ett skarpt förslag ligger just nu på ministerrådets och Europaparlamentets bord.)

Är vi verkligen villiga att ge upp våra grundläggande mänskliga rättigheter?

av

Det finns en inkonsekvens i att många med rätta kritiserar Big Datas insamling av personuppgifter – men samtidigt är ointresserade när staten inskränker vår rätt till privatliv.

Många är – med rätta – skeptiska till hur Big Data samlar in och använder våra personuppgifter. Frågan är populär i media och i samhällsdebatten. Gott så.

Samtidigt föreligger ett närmast komplett ointresse för hur staten övervakar oss, samlar in information och hur den används. Vilket är allvarligt, då statligt missbruk av övervaknings- och kontrollapparaten kan få förödande konsekvenser.

Det verkar som att man försöker säga till buset att vi ser er, så det är ingen idé att ni gör något dumt. Vilket dock inte tycks avskräcka varesig organiserad brottslighet eller skjutande gäng.

Samtidigt kan vetskapen om att man ständigt är övervakad ändra eller minska interaktionen mellan helt vanliga, hederliga människor. Vet man att varje ord man skriver kommer att granskas, då tänker man sig för – även om man inte har något att dölja.

Sådant skapar ett otrevligt samhälle, där man hela tiden har en känsla av att någon kikar över ens axel. Och vem vet hur helt triviala kommunikationer kan misstolkas av de maskiner som söker mönster och vissa typer av innehåll.

»If you give me six lines written by the hand of the most honest of men, I will find something in them which will hang him.« – Cardinal Richelieu

Det är ingen framtidsdystopi. Förslaget kommer fån EU-kommissionen och kallas allmänt för #ChatControl. Det går ut på att innehållet i e-post och alla elektroniska meddelanden skall genomsökas – av maskiner – i jakt på visst olagligt innehåll.

Syftet sägs vara att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Men detta syfte kan naturligtvis lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar.

Förslaget strider mot vad de konventionsskyddade mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa mänskliga rättigheter är ytterst individens skydd mot övergrepp från staten.

Man bör vara uppmärksam när statens ledare (politikerna) vill inskränka de rättigheter som skyddar oss mot dem. Och det är inte som om de tänkt fråga folket om saken.

Vi har inte en aning om vilka morgondagens ledare är. Men man kan anta att de inte alltid kommer att vara kloka, demokratiskt sinnade och godhjärtade. Vill vi ge dem massövervakningens verktyg? Och det behöver inte handla om ont uppsåt – det räcker med inkompetens, missriktad välvilja eller överdrivet nit för att missbruka dem.

Besluten om att inskränka våra fri- och rättigheter fattas formellt sett i god demokratisk ordning. Därmed anses de få legitimitet trots att de gröper ur rättigheter som det tagit oss tusentals år att uppnå.

Nu är såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som EU:s rättighetsstadga att betrakta som grundlagar. De skall inte kunna ändras bara för att någon vill det eller för att det blir enklast så.

Även om den ibland tycks vackla något står EU-domstolen på fri- och rättigheternas sida, i vart fall vad gäller rätten till privatliv. Förhoppningen är att domstolen – om ingen annan – kommer att stoppa ChatControl.

Från politiken kommer en ständig ström av nya, problematiska förslag. Snart kan det till exempel bli dags för ett omarbetat datalagringsdirektiv. Steg för steg inskränks vår rätt till privatliv och privat korrespondens.

Tänk om folk kunde engagera sig lika mycket i detta som i att sociala media mjölkar våra persondata för att kunna sälja oss saker.

Det demokratiska västerländska samhället är resultatet av en lång process av trial and error. Till slut kom man fram till en modell som minimerar risken för att bli utsatt för våld, som någorlunda respekterar individens frihet och som skyddar henne från godtycklig maktutövning.

Våra fri- och rättigheter är resultatet av denna process. De är formeln för civiliserad och fredlig samexistens. Därför är de värda att försvaras, när de hotas.

Apple skrotar planer på övervakning

av

Apple kommer att erbjuda fullt krypterad backup av iCloud.

Företaget skrotar även planerna på att skanna alla bilder på användarnas enheter (client side scanning). Tidigare har den bara pausats.

Detta är rimligen ett bakslag för EU-kommissionen som vill införa granskning av innehållet i alla elektroniska meddelanden och det folk lagrar på molntjänster (#ChatControl / CSAR).

Läs mer:
• EFF: VICTORY! Apple Commits to Encrypting iCloud, Drops Phone-Scanning Plans »
• Wired: Apple Kills Its Plan to Scan Your Photos for CSAM. Here’s What’s Next »