Femte juli

Nätet till folket!

Sökresultat för: chat control

Uppladdningsfilter, datalagring, statligt godkända nätgranskare, av-kryptering och granskning av meddelanden och e-post på höstens politiska dagordning

av

Sommarlovet är över och det är dags att se över vilka nät-, yttrandefrihets- och övervakningsfrågor som finns på den politiska dagordningen i höst.

Sverige

  • Redan i somras skulle EU:s nya upphovsrättsdirektiv ha varit svensk lag. Någon remiss eller proposition har dock inte synts till. Delvis kan det bero på att EU-kommissionen dragit benen efter sig i den kontroversiella frågan om uppladdningsfilter. En annan sak att hålla ögonen på är hur direktivets absurda länkskatt är tänkt att implementeras i svensk lag.
  • Efter att EU-domstolen meddelat att den svenska lagen om datalagring måste skrivas om har regeringen tillsatt en utredning. Visserligen skall utredningen presenteras först våren 2023, men det är viktigt att hålla frågan levande – och då inte minst det faktum att den svenska datalagringen fortfarande kolliderar med domstolens nej till svepande lagring av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott.

EU

  • EU:s nya Digital Services Act (DSA) föreslår så kallade Trusted Flaggers – som är tänkta att vara organisationer som är statligt godkända nätgranskare, med direktlinje till sociala medias abuse-avdelningar.
  • Det finns krafter i både Europaparlamentet och ministerrådet som vill att DSA också skall innehålla allmänna uppladdningsfilter.
  • EU:s ministerråd vill i ett inspel kopplat till DSA att inte bara olagligt material skall plockas bort på nätet. Man vill även att icke olagligt hat och hot skall bort, vilket i så fall innebär att yttrandefrihetens gränser inte längre sätts av lag.
  • Under hösten väntas dom i EU-domstolen, där Polen överklagat artikel 17 i det nya upphovsrättsdirektivet, som kommer att leda till automatiska uppladdningsfilter. Domstolens generaladvokat ger (med vissa förbehåll) grönt ljus till artikel 17, men det händer emellanåt att domstolen går på en annan linje än dennes rekommendationer.
  • ChatControl 2.0 är uppföljningen till beslutet att ge meddelande- och e-post-tjänster möjlighet att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer i jakt på sexuellt utnyttjande av barn. Under vintern kommer nästa steg, som förvänts göra detta obligatoriskt.
  • Kopplat till detta har EU presenterat ett diskussionspapper där man överväger att använda den metod som Apple valt (i vart fall i USA) för att komma åt bilder och sexuella övergrepp på barn. Det vill säga att kringgå kryptering genom att med något slags spionprogram granska bilder och meddelanden redan på användarens telefon. Vilket är ett av flera olika förslag man skissar på.
  • EU-kommissionen och ministerrådet överväger hur de skall kunna komma runt EU-domstolens nej till urskiljningslös datalagring utan misstanke om brott.
  • EU-kommissionen har föreslagit European Digital Identity Wallets, som är tänkta att användas för ID, pass, licenser, körkort, kollektivtrafikkort, sjukvårdsinformation, recept, inloggning på nätplttformar, betalningmedel med mera. Vilket kan öppna för ett omfattande övervakningssamhälle i vilket vi får blippa oss fram.
  • Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har sagt nej till till AI och biometrisk analys för massövervakning. Delar av minsterrådet och då speciellt Frankrike vill gå åt andra hållet och använda dessa verktyg.
  • I EU-kommissionens Code of Practice on Disinformation vill man att nätplattformarna i högre utsträckning skall av-monetarisera oönskat innehåll.
  • EU-kommissionen vill förbjuda anonyma betalningar med kryptovalutor och kontantbetalningar på över 10.000 euro.
  • Det pågår en diskussion (framförallt i ministerrådet) om att utöka registreringen av våra flygresor (PNR) till att även gälla tågresor, båtresor, bilhyra och hotellövernattningar.

Detta är bara ett urval av sådant som är på gång i svensk och europeisk politik under hösten. Det händer också att nya frågor dyker upp väldigt plötsligt.

Vi bevakar dessa och fler frågor. Du följer utvecklingen här på bloggen.

Apple börjar skanna meddelanden och bilder i jakt på övergrepp mot barn – vilket även öppnar dörren för övervakning i andra syften (uppdaterad)

av

Apple inför nu automatisk kontroll av alla bilder som går till eller från minderåriga användare i företagets meddelandetjänst. Man kommer även att kontrollera alla användares alla bilder, för att identifiera eventuella sexuella övergrepp mot barn. Även om syftet sägs vara gott är detta slutet för Apple som ett varumärke som sätter sina användares rätt till privatliv i främsta rummet.

Barnporr är vid sidan av terrorism myndigheternas effektivaste murbräcka vad gäller att inskränka vår rätt till privatliv på nätet och för att införa nya former av övervakning. För vem vill eller vågar säga emot – även om konsekvenserna av sådan övervakning blir långtgående och oönskade? När systemen väl är på plats är det bara en tidsfråga innan de börjar användas även för andra, mindre ädla, syften.

Till Apples försvar skall sägs att de försöker respektera användarnas rätt till privatliv längst möjligt. Analysen av bilder kommer inte att ske centralt, utan till en början på användarens mobil, dator eller platta. Vid ett visst antal misstänkta träffar kommer bilderna att översändas till Apple för mänsklig granskning innan de eventuellt sänds vidare till berörda organisationer och myndigheter.

Minderåriga (som är anslutna till ett familjekonto) kommer att få varningar om de försöker sända eller ta emot misstänkta bilder. Om de ändå väljer att gå vidare med att sända / titta på dem – då kommer deras föräldrar att aviseras. Vilket, om man tänker efter, också kan vara problematiskt i vissa fall där föräldrar och vårdnadshavare inte har barnens bästa för ögonen. Till exempel i familjer där föräldrarna själva utsätter sina barn för övergrepp eller där det råder så kallad hederskultur.

Den som vill ha mer detaljer kan följa länkarna nedan. Den större frågan är vad detta betyder i förhållande till den allt mer allomfattande övervakningsstaten. EFF skriver:

»Apple can explain at length how its technical implementation will preserve privacy and security in its proposed backdoor, but at the end of the day, even a thoroughly documented, carefully thought-out, and narrowly-scoped backdoor is still a backdoor.«

Diego Naranjo, Head of Policy på EDRi:

»Apple has decided to undermine end-to-end encryption and make all its users vulnerable to censorship and surveillance. By allowing scanning of photos in private communications and iCloud, Apple products will become a threat to their users. The company should take a step back, abandon these changes and defend people from corporate and government surveillance.«

Detta är en central punkt. Apple överger i praktiken end-to-end-kryptering (även om de själva formulerar saken på annat sätt) när innehåll som tidigare varit skyddat kan komma att granskas respektive överföras till andra aktörer. Det mest privacy-medvetna företaget blir nu ett av alla andra som lägger benen i vädret för Storebror.

När Apple öppnar dörren – då är det inte en fråga om ifall man kommer att öppna den även vad gäller alla andra förevändningar för övervakning, utan bara när.

Uppdatering: Enligt SR kommer denna verksamhet till en början att rullas ut i USA utan ytterligare information om när/om den kommer till EU. Vilket har en viss logik eftersom EU nyligen fattat beslut om ChatControl som ger meddelandetjänster möjlighet (och snart även skyldighet) att avkryptera och granska alla användares meddelanden i samma syfte. I EU ger nya regler om eBevis (med mera) även myndigheterna tillgång till filer i olika molntjänster som iCloud (där Apple-användares bilder m.m. lagras) och Dropbox – gränsöverskridande och utan föregående rättslig prövning. Så oavsett när eller om Apples nya kontroll kommer till Europa, så är vi i praktiken redan där.

Länkar:
• Apple: Expanded Protections for Children »
• EFF: Apple’s Plan to ”Think Different” About Encryption Opens a Backdoor to Your Private Life »
• EDRi: iSpy with my little eye: Apple’s u-turn on privacy sets a precedent and threatens everyone’s security «

Pegasus: Övervakning, ändamålsglidning och dubbelmoral

av

NSO-gruppens spionprogramvara Pegasus har väckt uppmärksamhet i internationell press den senaste tiden. Bland annat tycks den ha använts för politiskt spionage i Mexiko och för att spionera på journalister i Ungern.

Även om ett land skaffar sig möjlighet att övervaka människors telekommunikationer i syfte att bekämpa brottslighet och terrorism – så tenderar sådana verktyg alltid att användas för mindre ädla syften.

Vilket är värt att hålla i minne – då mycket talar för att även svensk polis använder just Pegasus för sin hemliga dataavläsning.

Dessutom finns ett grundläggande problem, som ständigt måste påpekas: För att spionprogram skall kunna användas för till exempel hemlig dataavläsning krävs att säkerhetshål i vår IT-infrastruktur lämnas öppna och oskyddade, för att kunna användas av myndigheterna. På så sätt blir vi alla mindre säkra – när dessa säkerhetsluckor lämnas öppna även för till exempel kriminella och främmande makt.

Runt om i EU vrider politikerna nu på sig. Hur skall de till exempel kunna kritisera Ungerns påstådda spioneri mot media och medborgarrättsaktivister när de själva ofta använder samma spionprogramvara; när de givit Europol i uppdrag att knäcka krypterad kommunikation – och när de givit grönt ljus för meddelandetjänster och e-post-företag att avkryptera och granska sina användares kommunikationer i jakt på olämpligt innehåll?

Kryptering och brevhemlighet i fara när EU bekämpar droger

av

EU håller på att ta fram en Drugs Action Plan 2021-25. I den föreslår man bland annat ökade möjligheter för att knäcka kryptering.

Punkt 7:

»Improve possibilities to tackle encryption in line with the resolution on security through encryption and security despite encryption adopted by the Council in December 2020, and other new technology-related methods employed by organised crime groups active in the drug markets to avoid detection and hide their communications. In this context, Europol analytical and technical capacities to support the Member States in this area should be strengthened and mutual legal assistance should be facilitated and strengthened, in particular regarding standard measures (e.g. subscriber identification) to improve information exchange.«

Det är inte direkt som att EU behöver fler skäl för att kringgå och underminera kryptering. Det finns redan flera andra förslag (t.ex. ChatControl). Och Europol har redan som prioriterad uppgift att knäcka krypterade kommunikationer. Men här presenterar man alltså ytterligare ett skäl.

Men det stannar inte vid detta. Även brevhemligheten (för fysiska brev) är i fara. Punkt 19:

»Promote the development, use and exchange of best practices and equipment among Member States on monitoring of suspicious postal items by employing solutions such as detection dogs and/or x-ray machines. Notably, the role of new technologies and especially of artificial intelligence should be examined, while preserving the fundamental right of privacy of correspondence.«

Att knarkhundar och röntgenmaskiner används gör att jaga droger i posten är kanske ingen nyhet. Och nu vill man alltså toppa detta med AI, utan att närmare beskriva hur det är tänkt att gå till.

I detta sammanhang är det också intressant att notera att flera EU-länder börjat med unika, kodade frimärken – vilket kan göra det möjligt att följa ett brev maskinellt.

• Statewatch: EU – Drugs strategy includes actions to ”tackle encryption” and postal snooping »
• EU-kommissionen: Draft EU Drugs Action Plan 2021 – 2025 (PDF) »

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

av

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

EU:s satsning mot kryptering är ogenomtänkt, farlig och kan ändå kringgås

av

Som vi rapporterat tänker EU göra en samordnad insats för att komma runt kryptering av privata meddelanden och e-post.

Med sitt förslag öppnar EU:s ministerråd dammluckorna. Nu är det inte bara terrorister eller fula gubbar som avses. Avkryptering med tillhörande analys kommer nu att kunna användas för brottsbekämpning på bred front.

Om man utgår från hur det är tänkt med den relaterade frågan om #ChatControl, då blir det tjänsteleverantörernas uppgift att avkryptera sina användares meddelanden – och i förekommande fall sända dessa till myndigheterna för vidare utredning och åtgärd. Men det kan bli på något annat sätt.

Att polisen skall förhindra och lösa brott är i princip alla överens om. Och med all rädsla som rubriker om terrorism och gängvåld skapar, så är de flesta svenskar förmodligen positivt inställda till ökad övervakning. Men som med allt annat bör man tänka sig för innan man gör något som inte kan göras ogjort.

Vilka blir konsekvenserna när vi vet att alla våra meddelanden som rör familje- eller arbetsfrågor kommer att avkrypteras och granskas i jakt på något misstänkt? Hur skall visselblåsare kunna kontakta journalister utan att staten får tillgång till innehållet i deras kommunikationer? Tänk om algoritmerna misstolkar en vanlig sexchat mellan samtyckande vuxna. Skall man inte kunna kommunicera med sin doktor eller terapeut utan att få allt granskat?

Detta för att nu inte nämna hur detta verktyg skulle kunna användas av en auktoritär regering, av överambitiösa eller inkompetenta befattningshavare – eller av politiska krafter som vill skaffa sig ett försprång i maktkampen. Om verktygen finns är risken stor för att de kommer att missbrukas.

Sedan har vi problemet att avkryptering av meddelanden – som kan ske genom till exempel bakdörrar eller genom att tjänsteoperatören gör avkryptering till en intern feature – minskar vår säkerhet online. Antingen har man stark och säker kryptering, eller så har man det inte. Om det skapas vägar för att komma åt krypterad kommunikation då kommer de förr eller senare att läcka ut – och användas av exempelvis nätbedragare, andra kriminella och främmande makt.

Är vi villiga att ge upp vår rätt till privatliv och vår säkerhet online – för att låta maskiner granskar allt vi skriver till varandra, i jakt på något olämpligt?

En liten tröst i sammanhanget är att EU knappast kommer att komma åt end2end-krypterad e-post där avsändare och mottagare använder sig av PGP-kryptering – eller där innehållet i ett textmeddelande krypterats med en tredjeparts-applikation där bara de inblandade känner till lösenordet.

Det skall även bli intressant att se hur man kommer att hantera till exempel ProtonMail – som ju är baserat i Schweiz (utanför EU) och som har säker kommunikation som sin själva affärsidé.

Min gissning är att alla vanliga e-post-tjänster (GMail m.fl.) och meddelandeappar (Messenger, WhatsApp m.fl.) kommer att omfattas av EU:s satsning mot kryptering – men att man inte kommer att komma åt kommunikation som endast sker i avsändarens och mottagarens datorer. I vart fall inte med mindre än användning av hemlig dataavläsning. Och för sådan krävs något slags verklig brottsmisstanke.

• Länk: EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation »

EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation

av

EU:s portugisiska ordförandeskap föreslår att EU skall ta ett samlat grepp för att kunna kringgå krypterad kommunikation. I detta vill man inte bara komma åt vad som kan tänkas döljas på olika meddelande- och kommunikationsplattformar – utan även hårdvara. Tillverkare som inte följer nya riktlinjer kan förbjudas att sälja sina produkter i EU.

Förslaget om #ChatControl – det vill säga avkryptering och analys av e-post och elektroniska meddelanden – har inte ens hunnit klubbas i Europaparlamentet innan ändamålsglidningen börjar. Även om de aktuella policy-dokumenten inte pekar ut något särskilt område, så talar man om behovet av att kunna avkryptera meddelanden för att bekämpa till exempel terrorism, organiserad brottslighet, droghandel och penningtvätt.

Tidigare har EU-linjen varit att kampen mot kryptering är en nationell fråga. Men det håller på att ändras.

Initiativet till att göra kampen mot kryptering till en EU-fråga fördes fram under det förra tyska ordförandeskapet och drivs nu av det portugisiska dito. Man räknar med att kunna nå resultat under det kommande slovenska ordförandeskapet. (Och då Slovenien är ett litet land med små resurser kan man räkna med att dess ordförandeskap till stor del kommer att fjärrstyras av EU-kommissionen.)

Detta kan komma att sammanfalla väl i tiden med att EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till en permanent fortsättning för den nu aktuella, tillfälliga lagstiftningen om #ChatControl.

Läs mer:
• EU Council and Commission: New roadmap for access to encryption »
• EU: Undermining encryption: Council Presidency sets out ”next steps” »

Klart att klubbas i EU – avkryptering och granskning av e-post och meddelanden

av

Förra året trädde the European Electronic Communications Code (EECC) i kraft. Dess syfte var att garantera internetanvändares rätt till privatliv, vilket den också gjorde. I kombination med eHandels-direktivets förbud mot allmän, svepande övervakning gav den användarna det skydd som vi rimligen har rätt att kräva – om man tillämpar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och vad denna har att säga om rätten till privatliv på våra liv online.

Vad man inte tänkte på var att Google, Yahoo, Facebook med flera redan av-krypterar och skannar innehållet i e-post och meddelanden. Detta i jakt på barnporr och för att förhindra sexuella övergrepp på barn. Flaggade meddelanden granskas av den amerikanska privata organisationen National Center for Missing & Exploited Children (NCMEC) och lämnas i förkommande fall vidare till polisen.

Detta skulle inte längre vara möjligt med det starka skydd för användarnas privatliv som EECC stadgar.

Från NCMEC:s sida startades därför en kampanj – uppbackad av kändisar från film- och nöjesvärlden – där man på ett högljutt sätt som i princip omöjliggjorde saklig diskussion krävde en återgång till den tidigare ordningen, där e-post och meddelanden avkrypteras och översänds till NCMEC.

Det är detta som nu är uppe i EU. Man gör ett undantag från EECC och eHandels-direktivet för att av-kryptering och granskning av meddelanden skall kunna fortsätta.

Beslutet är tvådelat. Dels handlar det om att man inför ett undantag i gällande lagstiftning, för att övervakningen skall kunna fortsätta. Dels handlar det om ett beslut om att göra denna övervakning möjlig även på sikt.

Det första beslutet gör det tillåtet för företag som tillhandahåller e-post och meddelandetjänster att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer. Det andra beslutet gör det obligatoriskt.

Det första beslutet (undantaget) väntas i Europaparlamentets plenum i juni eller augusti. (Trilogförhandlingarna avslutades i slutet av förra månaden.) Och efter sommaren väntas EU-kommissionen lägga fram förslag till steg två, som alltså är tänkt att göra av-kryptering och granskning obligatorisk.

Vad är då problemet?

Till att böja med öppnar av-kryptering och innehållsgranskning för att denna verksamhet även kan komma att bedrivas i andra syften. I händerna på en auktoritär, korrumperad eller inkompetent regim är detta ett kraftfullt och farligt verktyg.

Vidare har studier i Schweiz visat att nio av tio flaggningar av den typ NCMEC vill ha är felaktiga. Detta kommer att få våldsamma konsekvenser för helt oskyldiga människor.

Den piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet, Patrick Breyer (DE) kommenterar:

»This unprecedented deal means all of our private e-mails and messages will be subjected to privatised real-time mass surveillance using error-prone incrimination machines inflicting devastating collateral damage on users, children and victims alike. Countless innocent citizens will come under false suspicion of having committed a crime, under-agers will see self-generated nudes (sexting) fall in wrong hands, abuse victims will loose safe channels for counselling. This agreement sets a terrible precedent and is a result of a campaign of disinformation and moral blackmailing. Unleashing such denunciation machines is ineffective, illegal and irresponsible. It’s using totalitarian methods in a democracy.«

Fler avvikande röster, ur en tidigare bloggpost:

»Europeiska datatillsynsmyndigheten (EDPS) anser att lagförslaget varken är nödvändigt eller proportionerligt. Det saknar laglig grund, tydliga regler och tillräckliga skyddsåtgärder.

EU-parlamentets utredningstjänst (EPRS) anser att en sådan här lag endast bör inriktas mot personer som är misstänkta för att ägna sig åt något brottsligt. Man pekar även på att förslaget strider mot dataskyddsförordningen, GDPR.

UNICEF menar att förbättrad integritet och dataskydd för barn är bättre än automatisk övervakning av deras kommunikation.«

Men nu är det hela i princip redan packat och klart. Nu gäller det att vara uppmärksam på om de nya reglerna missbrukas eller drabbas av ändamålsglidning.

Länkar:
• PP: Trilogkompromiss nådd om massövervakning av privat kommunikation »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): EU-deal on ChatControl – Indiscriminate analysis of all private communications contents becomes law »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Dokument- och resurs-bank chatControl »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Poll – 72% of citizens oppose EU plans to search all private messages for allegedly illegal material and report to the police »
• Babak Karimi: ”Jag misshandlades av maskerad polis i mitt eget sovrum” »

Våra tidigare poster om ChatControl, med länkar och resurser: 
• EU: Nu skall alla dina elektroniska meddelanden granskas »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
• EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden »
• EU: En soppa av motstridiga förslag och beslut om övervakning »
• EU hotar rätten till privat korrespondens online »
• Chatcontrol får grönt ljus – alla meddelanden kan kontrolleras »

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

av

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.

EU:s Digital Services Act sammanfattad

av

På tisdag eftermiddag presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en Digital Services Act (och en Digital Markets Act). Det är ett omfattande dokument, men vi skall här göra ett första försök att vaska fram några av de mest intressanta punkterna.

Låt oss börja med vad EU-kommissionen själv har att säga om DSA – eller Rättsakten om digitala tjänster, som den kommer att heta på svenska. Citat:

  • Regler för avlägsnandet av olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll på nätet.
  • Skyddsmekanismer för användare vars innehåll felaktigt raderats av plattformar.
  • Nya skyldigheter som innebär att mycket stora plattformar ska vidta riskbaserade åtgärder för att förhindra att deras system missbrukas.
  • Omfattande åtgärder för att säkra öppenhet, bland annat när det gäller onlinereklam och algoritmer som används för att rekommendera innehåll till användare.
  • Nya befogenheter att granska hur plattformarna fungerar, däribland genom att underlätta för forskare att få tillgång till viktiga data från plattformarna.
  • Nya bestämmelser om spårbarhet för företagsanvändare på onlinemarknadsplatser, så att det blir möjligt att spåra säljare av olagliga varor eller tjänster.
  • En innovativ samarbetsprocess mellan myndigheter för att säkerställa ett effektivt genomförande på hela den inre marknaden.

Så långt Kommissionen. Nu över till själva dokumentet (PDF), som vi än så länge bara fått tag i på engelska. Det är på 110+ sidor, så vi hoppar direkt till de skarpa förslagen. Detta med reservation för att det är första gången jag ser texten – och säkert inte förstår allt och kanske missuppfattat en del.

Artikel 3:1 Mere Conduit

Where an information society service is provided that consists of the transmission in a communication network of information provided by a recipient of the service, or the provision of access to a communication network, the service provider shall not be liable for the information transmitted, on condition that the provider:
(a) does not initiate the transmission;
(b) does not select the receiver of the transmission; and
(c) does not select or modify the information contained in the transmission.

Här har vi budbärarimmunitet, i vart fall för internetoperatörer. Vilket är en bra sak.

Artikel 4.1 – Caching – ger en motsvarande budbärarimmunitet till mail-operatörer, meddelandetjänster och förmodligen även chatt-operatörer med reservation för att material som flaggas av myndigheterna måste tas bort.

Artikel 5.1 – Hosting – känns lite knepigare att tolka utan bakgrundsmaterialet. Den lär helt klart täcka molntjänster. Och förmodligen sociala nätplattformar.

Where an information society service is provided that consists of the storage of information provided by a recipient of the service the service provider shall not be liable for the information stored at the request of a recipient of the service on condition that the provider:
(a) does not have actual knowledge of illegal activity or illegal content and, as regards claims for damages, is not aware of facts or circumstances from which the illegal activity or illegal content is apparent; or
(b) upon obtaining such knowledge or awareness, acts expeditiously to remove or to disable access to the illegal content.

5.2: Paragraph 1 shall not apply where the recipient of the service is acting under the authority or the control of the provider.

5.2 är en smula kryptisk. Vi får undersöka saken i en senare post.

Artikel 7 – No general monitoring or active fact-finding obligations

No general obligation to monitor the information which providers of intermediary services transmit or store, nor actively to seek facts or circumstances indicating illegal activity shall be imposed on those providers.

Detta betyder rimligen att det inte får förekomma något allmänt krav på att operatörer och plattformar skall övervaka all trafik i jakt på olagligheter. Vilket i stort sett känns som att man överför eHandels-direktivets förbud mot generell övervakning. (Hur det är tänkt att gå ihop med förordningen om terror-relaterat innehåll online är oklart.)

Dock håller man i artikel 9 öppet för att granska enskilda användare (som då rimligen är misstänkta för brott):

Providers of intermediary services shall, upon receipt of an order to provide a specific item of information about one or more specific individual recipients of the service, issued by the relevant national judicial or administrative authorities on the basis of the applicable Union or national law, in conformity with Union law, inform without undue delay the authority of issuing the order of its receipt and the effect given to the order.

Artikel 8 – Orders to act against illegal content

1. Providers of intermediary services shall, upon the receipt of an order to act against a specific item of illegal content, issued by the relevant national judicial or administrative authorities, on the basis of the applicable Union or national law, in conformity with Union law, inform the authority issuing the order of the effect given to the orders, without undue delay, specifying the action taken and the moment when the action was taken.

2. Member States shall ensure that the orders referred to in paragraph 1 meet the following conditions:
(a) the orders contains the following elements:
– a statement of reasons explaining why the information is illegal content, by reference to the specific provision of Union or national law infringed;
– one or more exact uniform resource locators and, where necessary, additional information enabling the identification of the illegal content concerned;
– information about redress available to the provider of the service and to the recipient of the service who provided the content;
(b) the territorial scope of the order, on the basis of the applicable rules of Union and national law, including the Charter, and, where relevant, general principles of international law, does not exceed what is strictly necessary to achieve its objective;
(c) the order is drafted in the language declared by the provider and is sent to the point of contact, appointed by the provider, in accordance with Article 10.

Myndigheterna skall alltså kunna beordra nedtagning av olagligt material. Men inte utan en hänvisning till lagrum och information om hur man överklagar.

»Due diligence obligations for a transparent and safe online environment«

I denna del av DSA föreskrivs bland annat:

  • Service providers, nätplattformar m.fl. (providers of intermediary services) skall ha en kontaktpunkt för myndigheterna. (10:1)
  • De som inte har sin verksamhet i EU måste i vart fall ha juridisk representation här. (11:1)
  • Tydliga terms & conditions – som även förklarar företagens policy och metoder för moderation. (12)
  • Transparensrapporter som omfattar så väl information om material som tagits ner på order av myndigheterna som om den egna moderationen (13)
  • Lättillgängliga funktioner för att anmäla olagligt innehåll till hosting services providers. (14)
  • Huvudregeln är att den som anmäler innehåll måste förklara varför, vem hon är och dessutom gå i god för att anmälan är korrekt och motiverad. (14:2)
  • Den som får material nedtaget / bortmodererat skall snarast informeras om saken, om metoden, om skälet och om möjligheten att överklaga. (14:5 & 15)
  • Sociala plattformar skall ha lättillgängliga och begripliga rutiner för att hantera klagomål. (17)
  • Något slags entitet skall etableras för att lösa konflikter mellan service providers och användare utanför det vanliga rättsväsendet. (18)

Artikel 19 – Trusted flaggers

Nu blir det nog en smula kontroversiellt. Lite elakt uttryckt skulle man kunna säga att det skall anställas ordningsmän eller renhållningsarbetare på nätet.

1. Online platforms shall take the necessary technical and organisational measures to ensure that notices submitted by trusted flaggers through the mechanisms referred to in Article 14, are processed and decided upon with priority and without delay.
2. The status of trusted flaggers under this Regulation shall be awarded, upon application by any entities, by the Digital Services Coordinator of the Member State in which the applicant is established, where the applicant has demonstrated to meet all of the following conditions:
(a) it has particular expertise and competence for the purposes of detecting, identifying and notifying illegal content;
(b) it represents collective interests and is independent from any online platform;
(c) it carries out its activities for the purposes of submitting notices in a timely, diligent and objective manner

Det skall vara offentligt vilka som utses till trusted flaggers (19:3 & 4) och de skall kunna få sparken om de missköter sig (19:5 & 6).

Kvalitetsmärkta nätriddare som städar upp på nätet – eller EU-godkända nätgranskare som är en del av propagandamaskineriet? Detta är något det kommer att bli debatt om.

Man kan för övrigt undra om 19:2b avser allmänintresset eller kollektiva intressen och i så fall vilka.

Vi går vidare…

  • I artikel 20 regleras hur det skall gå till när användare stängs av från onlineplattformar.
  • Nätplattformarna måste anmäla misstänkt kriminalitet som de upptäcker till myndigheterna. (21)
  • Den som vill sälja något på nätet måste vara tydligt identifierad. (22)
  • I sina transparens-rapporter (13) skall online-plattformar även ange bl.a. omfattning av konfliktlösning (18), omfattningen av avstängningar samt vilka automatiska verktyg man använder för att moderera innehåll och hur dessa fungerar. (23)
  • Vid online-annonsering skall det tydligt framgå att annonser är annonser, vem som är avsändaren samt vilka parametrar som använts för att komma fram till att annonsen visas för just dig. (24)

Speciallagstiftning för nätjättar

  • I artikel 25 slår man fast att man kan införa specialregler för plattformar med minst 45 miljoner användare.
  • Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt systemkritiska risker koppade till dominerande aktörer. (26)
  • Man ägnar mycket EU-lingo åt arbete för att minimera sådana risker. (27)
  • Nätjättarna skall utsättas för en omfattande, oberoende och årlig revision. (28)
  • Användarna skall kunna påverka enligt vilka kriterier de rekommenderas annonser och skall kunna välja minst ett alternativ som inte bygger på profilering. (29)
  • De stora plattformarna måste behålla all upptänklig data om annonser och deras exponering i minst ett år. (30)
  • De skall förse en Digital Services Coordinator / Kommissionen med all tänkbar data om sig själva. (31)
  • De skall även ha compliance officers. (32)

I nästa avsnitt skall det upprättas allehanda standards, uppförandekoder och  krisprotokoll. Mest byråkrati.

Digital Service Coordinators (DSC)

Artikel 38 till 41 lanserar nationella Digital Services Coordinators:

Member States shall designate one of the competent authorities as their Digital Services Coordinator. The Digital Services Coordinator shall be responsible for all matters relating to application and enforcement of this Regulation in that Member State, unless the Member State concerned has assigned certain specific tasks or sectors to other competent authorities. The Digital Services Coordinator shall in any event be responsible for ensuring coordination at national level in respect of those matters and for contributing to the effective and consistent application and enforcement of this Regulation throughout the Union.

Artikel 41 ger dessa – låt oss förkorta dem till DSC – lite halvt polisiära befogenheter. Artikel 42 föreskriver böter på upp till sex procent av vinst eller omsättning för företag som bryter mot denna nya förordning. Artikel 43 ger även användare rätt att vända sig till sin DSC. I artikel 44 föreskrivs att DSC skall avge årliga aktivitetsrapporter. DSC:s i olika länder skall enligt artikel 45 kunna samverka över gränserna och göra gemensamma utredningar (45 & 46).

European Board for Digital Services

European Board for Digital Services (47 – 49) är tydligen tänkt som något slags organ för samverkan för nationella DSC:s.  Det spontana intryck man får är att detta kommer att bli något slags ny EU-myndighet.

Sektion tre hoppar vi över idag, då det mest verkar handla om olika sanktionsformer och befogenheter för den nya europeiska nät-byråkratin. I artikel 67 meddelas att:

The Commission shall establish and maintain a reliable and secure information sharing system supporting communications between Digital Services Coordinators, the Commission and the Board.

Artikel 68 vädrar tanken på att etablera något slags nationella konsument-råd för användare av nätplattformar, som förmodligen är tänkt som referensgrupp.

Artikel 70 ger oss en Digital Services Committee. Dess uppgift skall vara att biträda EU-kommissionen.

Förordningen skall utvärderas vart femte år (73). Någon implementation i nationell lagstiftning behövs inte (74):

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in all Member States.

Så långt the Digital Services Act. Men det är även intressant att se vad som inte finns i lagförslaget.

Man sätter till exempel de tekniska ramarna för att kunna avlägsna material – men ger inga närmare besked om vad som kan komma att avlägsnas. Det lär komma nästa år i EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.

Med reservation för att allt ovan är anteckningar från min första genomläsning av själva lagtexten – så känns det som om man är på väg att bygga upp en väldig byråkrati för internet i EU. Och hållningen till de stora sociala plattformarna känns stundtals direkt fientlig (även om det kanske ibland är välförtjänt).

Nu skall jag försöka förstå mer om the Digital Services Act – och återkomma med en mer genomarbetad kommentar. Samt kasta ett öga på the Digital Markets Act.