Till sommaren skall den så kallade länkskatten vara verklighet även i Sverige. Här beskriver vi några av dess problem och konsekvenser.
Aktuella EU-planer som kan inskränka friheten online
Det är mycket nu. Här är en listning av några saker som är på gång i EU när det gäller internets frihet, yttrandefrihet och övervakning:
Chat control
EU vill att alla användares alla meddelanden skall avkrypteras och grankas i jakt på olagligt innehåll. Förmodligen omröstning i Europaparlamentets plenum i april. Länk »
TERREG / TCO
EU vill införa censur för åsikter. Visserligen handlar det om terroristpropaganda, men det kan lätt utökas till andra områden. Förordningen kräver nedtagning av flaggat material inom en timma, ger medlemsstaternas myndigheter rätt att beordra nedtagning av material på servrar i andra länder – och återuppladdning av flaggat material får inte ske, vilket i praktiken kommer att kräva uppladdningsfilter. Länk »
Uppladdningsfilter (copyright)
EU:s redan beslutade upphovsrättsdirektiv håller nätplattformarna ansvariga om upphovsrättsskyddat material publiceras. I praktiken innebär detta automatiserade uppladdningsfilter som granskar allt som alla laddar upp – och som inte förstår i vilken kontext sådant material publiceras. Detta skall vara införlivat i svensk lagstiftning senast i sommar.
Länkskatt (copyright)
I EU:s upphovsrättsdirektiv ingår även idén om länkskatt – det vill säga att närplattformarna tvingas betala traditionell media för att länka till dess siter. Även detta skall vara svensk lag senast i sommar.
Trusted Flaggers (DSA)
I EU:s föreslagna Digital Services Act föreslås bland annat att organisationer som »företräder kollektiva intressen« skall upphöjas till statligt godkända nätgranskare, vars anmälningar till nätplattformarna skall prioriteras. En del säkerhetsspärrar finns, men detta kommer att bli kontroversiellt. Länk »
Nytt datalagringsdirektiv
EU-kommissionen o0ch ministerrådet vill gå fram med ett nytt datalagringsdirektiv – efter att EU-domstolen ogiltigförklarat det förra, då det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv. Vad det handlar om är lagring av data om alla medborgares alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar, mobilpositioner m.m.
Code of Conduct on countering illegal hate speech online
EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet. Detta är ett kontroversiellt ämne som säkert kommer att skapa debatt. Dock är det oklart om denna uppförandekod kommer att beslutas inom ramen för de demokratiska institutionerna – eller om den kommer att fastställas med partsintressen, bakom stängda dörrar till exempel i EU:s Internet Forum.
Övrigt
Det pågår även arbete vad gäller frågor som automatiserad ansiktsigenkänning och utökad registrering av resenärer (PNR). Därtill kommer naturligtivs frågan om ett digitalt corona-pass för resor och fri rörlighet i samhället. Detta är av intresse även om dessa frågor inte direkt berör friheten online.
Följ nät- och övervakningsfrågorna här på bloggen.
EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden
Med risk för att tjata: EU är på väg att införa kontroll, övervakning och analys av innehållet i alla alla nätanvändares alla meddelanden och all e-post. Detta omfattar även krypterad information, hur nu det är tänkt att gå till.
Så här sammanfattar ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) saken:
»The EU wants to have all private chats, messages, and emails automatically searched for suspicious content, generally and indiscriminately. The stated aim: To prosecute child pornography. The result: Mass surveillance through fully automated real-time messaging and chat control and the end of secrecy of digital correspondence.«
Häromdagen var det nya trílog-förhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen. För första gången under dessa samtal fördes frågan om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter (som rätten till privatliv och privat korrespondens) upp på dagordningen. Detta tycks dock inte ha haft någon större inverkan på sakfrågan. Se Patrick Breyer kommentera saken i ett videoklipp på Twitter.
Samtidigt har Microsoft, Facebook, Google m.fl. skrivit brev till Europaparlamentets ledamöter – där de argumenterar för färre begränsningar vad gäller denna övervakning av användarnas korrespondens.
En fråga i sammanhanget är hur EU-apparaten kan oroas över sociala medias insamling av användares persondata – och samtidigt vilja ge dessa företag tillgång till innehållet i alla användares alla meddelanden.
En annan fråga som hänger i luften är hur detta förslag förhåller sig till EU:s förbud mot generell övervakning.
Läs mer hos Patrick Breyer. Notera speciellt de risker med förslaget som han listar mot slutet av sin text.
Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) – video-uppdatering på Twitter »
• Patrick Breyers bloggpost om chat control »
• Big Datas brev till Europaparlamentets ledamöter »
• PP: Svenska EU-parlamentariker hetsar om ny övervakningslag »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
Inget ändrat i sak när Facebook och Australien gör upp om »länkskatten«
Bilden börjar klarna vad gäller konflikten om »länkskatt« mellan Facebook och Australien. Enkelt uttryckt har inget förändrats – utan man har bara köpt sig mer tid.
När Australien var på väg att införa krav på betalning när sociala media länkar till etablerad media – då meddelade Facebook att de helt slutar länka till nyheter från media i landet. Oavsett vad man tycker om Facebook var detta ett klokt beslut, eftersom länkskatt riskerar att göra internet ohanterligt och obrukbart. Sedan kom beskedet om att Facebook och regeringen i Australien gjort en överenskommelse – och Facebook började länka igen.
Nu börjar detaljer läcka ut om denna överenskommelse. Den tycks inte innehålla några konkreta förändringar av den föreslagna lagen. Däremot har man förhandlat fram en två månader lång medlingsperiod.
Detta ändrar inget i sak. Både länkskatten och lagen är orimliga. Vad man kommit fram till är att Big Data, Big Media och Big Government skall försöka hitta en lösning som alla kan acceptera. Användarna har dock ingen röst i denna process. Och om man inte kommer överens, då fastställer en medlingsnämnd enväldigt hur mycket Facebook skall betala till Newscorp och övrig lokal media.
Lagförlaget om länkskatt i Australien är alltså minst lika aktuellt – och ogenomtänkt – som tidigare.
Mike Masnick på Techdirt skriver:
»I honestly don’t know what this actually means for the future of the law, but it still looks like a mess. Having Facebook pay for any links to news articles should be a non-starter. It is fundamentally against the idea of an open web. People who keep insisting that this is not a ”tax” or that it’s somehow about ”competition” are wrong and fundamentally misrepresenting what is happening here. Yes, Facebook and Google are big. Yes, if there were negotiating a deal they would have leverage. But — and here’s the important part — there’s nothing to negotiate over here, because there’s no requirement anywhere to pay for links, because that’s fundamentally stupid and against the idea of an open internet.«
Facebook och Australien sluter fred
Efter att först ha stängt ner sin länkning till australisk media – i protest mot landets föreslagna »länkskatt« – tar Facebook nu ett steg tillbaka och släpper fram nyhetslänkarna igen.
William Easton, Managing Director, Facebook Australia & New Zealand skriver på företagets blogg:
»We’re pleased that we’ve been able to reach an agreement with the Australian government and appreciate the constructive discussions we’ve had with Treasurer Frydenberg and Minister Fletcher over the past week. We have consistently supported a framework that would encourage innovation and collaboration between online platforms and publishers. After further discussions, we are satisfied that the Australian government has agreed to a number of changes and guarantees that address our core concerns about allowing commercial deals that recognize the value our platform provides to publishers relative to the value we receive from them. As a result of these changes, we can now work to further our investment in public interest journalism and restore news on Facebook for Australians in the coming days.«
Det verkar som att Facebook fått politikerna att inse det orimliga i att låta Newscorp kräva betalning för att lägga upp länkar till sitt eget material på plattformen. För att markera detta erbjöd sig Facebook alltså att avsäga sig sin roll som mellanhand och inte syssla med nyhetsförmedling alls. Vilket tydligen var vad som krävdes för att sätta bollen i rullning.
Nu återstår att se exakt vad man kommit överens om. Gissningsvis något licensavtal som ger Murdoch en framträdande position i flödet, möjligen på andra medias bekostnad. Och så måste väl lagförslaget skrivas om.
Här är en relaterad artikel, som på ett bra sätt förklarar konflikten och problemet med »länkskatten«: Australian News Sites Shocked & Upset To Learn They Don’t Need To Rely On Facebook For Traffic! »
Länkar: Dagens Media » | Facebook »
Bryr sig någon om EU:s nya nätcensur?
I Europaparlamentet kommer man under våren (förmodligen under april-sessionen, vecka 17) att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG / TCO).
Det känns som att jag tjatar om detta. Och som att aktivister, media och allmänheten inte riktigt bryr sig.
Ändå handlar det om att införa censur av åsikter på nätet. Vilket är en stor sak.
Erfarenheten visar att denna typ av lagar ofta drabbas av ändamålsglidning. Med ett klubbslag kan censuren utökas – och det saknas inte krafter som vill förbjuda både det ena och det andra på nätet.
Speciellt oroande är att detta sammanfaller med att EU senare i år kommer att uppdatera sina riktlinjer vad gäller hat och hot online. Om principen om nätcensur då redan är etablerad, då kommer det att bli frestande att använda detta verktyg utan att det har ett dugg med terrorism att göra.
Dessutom är denna förordning illa utformad i sak. Flaggat material skall tas ner inom en timma, vilket knappast ger utrymme för någon seriös analys av dess laglighet. Någon föregående rättslig prövning kommer inte att ske. Myndigheter i en medlemsstat kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra EU-länder. Material som en gång flaggats skall inte kunna laddas upp igen – vilket kommer att kräva kontroll och analys av allt som alla laddar upp.
Det där sista kommer i praktiken att kräva uppladdningsfilter – även om man noga undviker att använda just det ordet i förordningen.
När denna förordning väl är klubbad – då har vi som sagt infört censur av åsikter online. Förordningar och direktiv staplas på varandra. Var för sig går de kanske att motivera på ett eller annat sätt. Men sammantaget kommer de att få konsekvenser för det fria ordet online och den fria åsiktsbildningen.
Något intresse av att stanna upp för att analysera helhetsbilden eller ens åtgärdernas effektivitet finns inte. Det gäller såväl när det kommer till inskränkningar av informationens frihet som utrullningen av en aldrig sinande ström av övervakningslagar.
Steg för steg rör vi oss mot att skapa en Storebrorsstat. Till sist når vi en punkt där detta blir ett påtagligt demokratiskt problem. Möjligen är vi redan där.
Läs mer: En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter »
Skaparen av WWW: Länkskatt gör internet oanvändbart
Skaparen av World Wide Web, Tim Berners-Lee, riktar hård kritik mot Australiens »länkskatt«. Han menar att sådana lagar gör internet oanvändbart (unworkable).
The Independent rapporterar:
»The inventor of the World Wide Web claimed that proposed laws could disrupt the established order of the internet.
“Specifically, I am concerned that that code risks breaching a fundamental principle of the web by requiring payment for linking between certain content online,” Berners-Lee told a Senate committee scrutinizing a bill that would create the New Media Bargaining Code.
If the code is deployed globally, it could “make the web unworkable around the world”, he said.«
Och så är det ju. Att tvinga ett företag att länka till media och sedan tvinga det att betala för att sända trafik till respektive medias siter är orimligt.
Det är som om vi skulle få rätt att tvinga sociala media att länka till denna blogg – och att sedan tvinga dem att betala för det.
I artikeln uttalar sig även Guardian Australias VD Dan Stinton:
“They’re not stealing published content, but I do believe they are using their market power to preference their own businesses to the detriment of publishers and that’s not right,” Stinton said.
Vilket är snubblande nära att säga att man är emot fri konkurrens, speciellt nu när Big Medias affärsmodell blivit otidsenlig.
»Länkskatten« kan få oväntade och oönskade konsekvenser för hela internet. Länksystemet inom WWW är internets nervsystem och en förutsättning för ett fritt utbyte av information och kunskap. Att tvinga (eller förbjuda) någon att länka riskerar – oavsett de ekonomiska aspekterna – att rubba hela nätets dynamik.
Nu väntar vi med spänning på hur regeringen tänker implementera »länkskatten« i svensk lagstiftning. Enligt EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall det vara klart innan sommaren.
Länkar:
• The Independent:Australian law could make internet ‘unworkable’, says World Wide Web inventor Tim Berners-Lee »
• Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien »
Uppdatering:
• Facebook blockerar australienska nyhetsmedier – här är allt du behöver veta »
• Det här är början på ett krig om makt och pengar »
Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien
Den märkliga idén med »länkskatt« har länge funnits på etablerad medias önskelista. Länkskatten tog klivet in i lagstiftning med EU:s nya upphovsrättsdirektiv – och har sedan spridits till andra länder.
Medias ståndpunkt är kortfattat: Länkar till nyhetsartiklar (rubrik, thumbnail och ett par rader ur ingressen) är att parasitera på media. Därför skall sociala media betala en licensavgift för att länka till nyhets- och mediesiter.
Vilket naturligtvis är helt bakvänt.
Att någon länkar till en sida brukar normalt betraktas som något bra, som en tillgång. Det är något man vill skall ske – då det leder till fler besökare och därmed även ökade reklamintäkter och fler prenumeranter.
Men så ser alltså inte de stora mediehusen på saken. Internet som sådant hotar deras gamla affärsmodeller. Därför söker de nya inkomstkällor. Därav idén att de vill ha del av sociala medias inkomster.
Nu är det ju inte så det fungerar. När länkskatten tidigare prövats i Spanien och Tyskland har det lett till färre besök på traditionella medias webplatser och till minskade inkomster.
Detta har dock inte hindrat etablerad media och de politiker som företräder dess intressen. Länkskatten i EU:s upphovsrättsdirektiv är redan lag i Frankrike – vilket lett till ett infekterat gräl mellan Google och franska mediehus. För tillfället har Google valt att betala, under protest – eftersom lagen tvingar dem. Men striden är långt ifrån över.
Nu kommer nyheter från Australien, som också håller på att lagstifta om länkskatt. Denna gång är det Facebook som tar striden. Istället för att betala väljer man att helt blockera nyheter i landet. Även om detta eventuellt kommer att bli olagligt. ArsTechnica skriver:
»In short, Facebook and Google will be required to pay Australian news sites when they send them traffic—and the Internet titans are not allowed to stop linking to Australian news sites to avoid paying.«
De sociala plattformarna kan alltså bli tvingade att länka till media – och därmed betala länkskatt – även om de inte vill. Vilket är ett mycket märkligt förfarande i en rättsstat.
Att tvinga någon att göra något som medför en avgift som går till en tredje affärspart strider även mot sunt förnuft och marknadsekonomins grundläggande principer.
Men nu har alltså Facebook fått nog. Man stänger ner länkning till media i Australien, oavsett om det är lagligt eller ej.
Facebook förklarar vad man kommer att blockera:
- Media i Australien kommer inte längre att kunna lägga upp innehåll på sina Facebook-sidor.
- Länkar till media i andra länder kommer inte att synas i Australien.
- Användare i Australien kommer alltså varken att kunna se nyheter/nyhetslänkar från media i landet eller i andra länder.
- Användare i resten av världen kommer inte att kunna se nyheter från Australien.
2020 genererade Facebook 5,1 miljarder besök på mediesiter i Australien, vilket beräknas ha givit mediehusen indirekta inkomster på drygt 2,5 miljarder SEK. Men nu är det alltså slut med det.
Konsekvensen blir att människor i och utanför Australien kommer att bli sämre informerade om nyheter från traditionell media. Mediehusens siter kommer att få färre besök. Och mindre media i Australien – som inte själva kräver någon länkskatt – kommer också att blockeras utan egen förskyllan.
Detta är till skada för ett fritt och öppet internet – och ett hot mot det fria flödet av information. Vilket i sin tur blir ett demokratiskt problem.
Länkar:
• Facebook: Changes to Sharing and Viewing News on Facebook in Australia »
• ArsTechnica: Facebook goes nuclear, banning all news posts in Australia »
IMF vill koppla din onlinehistorik till din kreditvärdighet
Ett antal medarbetare på Internationella Valutafonden (IMF) föreslår i en rapport att människors sökhistorik skall kopplas till deras kreditvärdighet.
Författarna menar att sådant som sökhistorik och nätinköp kan ge en bättre bild av enskilda individers kreditvärdighet, speciellt när kreditinstituten har dålig tillgång till hård data. De skriver:
»The most transformative information innovation is the increase in use of new types of data coming from the digital footprint of customers’ various online activities—mainly for credit-worthiness analysis.«
Till att börja med känns det som om detta ligger farligt nära det kinesiska systemet med »social scoring«.
Vidare kan människors digitala spår avslöja mycket privat information (politiska sympatier, sexuella preferenser, religion m.m.) som ingen annan har med att göra. Sådan information kan dessutom orsaka skada om den läcker (eller säljs) till andra aktörer.
Detta kan även utgöra ett hot mot informationens frihet och meningsfriheten, då människor kan komma att undvika känsliga och kontroversiella sökbegrepp i syfte att upprätthålla en god kreditvärdighet.
Samt att man i princip upphäver människors rätt til anonymitet på nätet.
Vad kan väl möjligen gå fel? Detta är ett förslag som bör gå rakt ner i papperskorgen.
Länkar:
• IMF Calls for Credit Score to be Tied to Internet Search History »
• What is Really New in Fintech »
EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post
Alla dina meddelanden och all din e-post kommer att granskas och analyseras. Är dessa meddelanden krypterade är det plattformens problem att avkryptera dem. Detta är konsekvensen av ny lagstiftning som just nu är på väg i EU.
Bakgrunden är ovanligt rörig, till och med för att vara EU. Enkelt uttryckt införde man i slutet av förra året en European Electronic Communications Code. Den gav användarna ett mycket starkt skydd för elektronisk korrespondens. Så starkt att man inte längre skulle kunna ägna sig åt regelmässig övervakning. Och så vill man ju inte ha det, kom man på efteråt.
Därför har man nu förhandlat fram ett undantag från den nya lagen – i väntan på ännu nyare regler, som inte går lika långt som EECC. Detta motiverar man med att man vill skydda barn mot sexuella övergrepp online. Det kunde lika gärna ha varit terrorism, penningtvätt, droghandel, organiserad brottslighet eller något annat. Men om man gömmer sig bakom barnporr och övergrepp mot barn – då är det få som vill eller vågar protestera.
Enkelt uttryckt kommer alla nätets meddelandetjänster att omfattas. Automatisk analys av alla meddelanden kommer att ske, i jakt på något intressant.
Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer skriver:
»In 2020 the European Commission proposed “temporary” legislation aimed at allowing the search of all private chats, messages, and emails for illegal depictions of minors and attempted initiation of contacts with minors. This is to allow the providers of Facebook Messenger, Gmail, et al, to scan every message for suspicious text and images. This takes place in a fully automated process and using error-prone “artificial intelligence”. If an algorithm considers a message suspicious, its content and meta-data are disclosed automatically and without human verification to a private US-based organization and from there to national police authorities worldwide. The reported users are not notified.«
Siffror från polisen i Schweiz pekar på att 90% av alla automatiserade flaggningar är falska. Och med tanke på det stora antalet ärenden är frågan hur många falska positiva som ändå kommer att slinka igenom – och rapporteras till polis. Vilket naturligtvis kan leda till allvarliga problem för den enskilde. Den som är oskyldig har mest att frukta.
»On your next trip overseas, you can expect big problems. Machine-generated reports on your communications may have been passed on to other countries, such as the USA, where there is no data privacy – with incalculable results.«
Hur detta är tänkt att fungera mot det generella förbudet mot övervakning i gällande och föreslagna EU-direktiv är oklart.
En annan öppen fråga är hur man tänkt hantera P2P-krypterad e-post där operatören inte har någon möjlighet att avkryptera meddelanden.
Europaparlamentet väntas rösta om saken under sin session i mars.