Femte juli

Nätet till folket!

Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen

av

Det var inte bara svenska FRA som fick bakläxa i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i går. Även den brittiska massövervakningen får kritik.

Amnesty International:

»In a landmark judgment, the Grand Chamber of the European Court of Human Rights (ECtHR) today ruled that the UK government’s bulk interception of communications powers “did not contain sufficient ‘end-to-end’ safeguards to provide adequate and effective guarantees against arbitrariness and the risk of abuse”, thus violating the rights to privacy and freedom of expression.

The case was brought by Amnesty International, Liberty, Privacy International and several other rights organizations, following whistleblower Edward Snowden’s 2013 revelation that the UK intelligence agency GCHQ was secretly intercepting and processing the private communications of millions of people on a daily basis.«

2013 avslöjade visselblåsaren Edward Snowden Tempora-programmet, som även omfattar människor och organisationer som uppenbart saknar intresse vad gäller nationell säkerhet.

• Amnesty: Europe’s top court rules UK mass surveillance regime violated human rights »
• The Guardian: GCHQ’s mass data interception violated right to privacy, court rules »
• Privacy International: Human rights groups win European Court of Human Rights claim on UK mass surveillance regime »

FRA och Miljöpartiets svek

av

Kommer ni ihåg 2008? FRA-motståndet kokade, riksdagen skakade och dramatiken var stor.

Då stod Miljöpartiet på FRA-motståndarnas sida. Men när partiet hamnade i regeringsställning, då upphörde detta motstånd tvärt. Allt som partiet drivit i EU- och riksdagsval om internets frihet och människors rätt till privatliv var som bortblåst. Man svek sina löften och sina väljare.

Varför skriver jag om detta just nu?

Jo, idag meddelade Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna dom i målet om den svenska FRA-lagen. Den måste skrivas om. Läs mer här… »

Jag noterar speciellt att man pekar på brister i dataskyddet vid FRA:s informationsutbyte med andra länder.

2015 debatterade riksdagen den årliga granskningsrapporten om FRA och därtill hörande motioner. En av dessa föreslog en granskning av FRA:s utbyte med olika samarbetspartners. I debatten deltog bland andra Jakop Dalunde (MP) och Jens Holm (V).

Dalunde vred sig som en mask på en krok när han försökte motivera regeringens linje (nej till granskning) utan att förlora ansiktet. (Debatten finns på Youtube.)

Och idag slår alltså Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att just det utbyte som MP sagt nej till att granska är ett problem.

Utbyte mellan olika länders underrättelseorgan är alltid en knepig fråga. I vart fall om respektive underrättelsetjänst förväntas följa sitt eget lands lagar. Vilket man ibland kommer runt genom att spana åt varandra. Får tyskarna inte spana på tyskar, då kanske de låter fransmännen eller britterna göra det åt dem.

Vi vet från Snowden-läckan att FRA har tillgång till amerikanska NSA:s »spion-google« – XKeyscore. I denna databas kan man med säkerhet hitta mycket smått och gott om svenskar och svenska förhållanden som NSA, GCHQ, BND & Co snappat upp. Man kan även undra vilken information FRA delar med sig, till vem, om vem och under vilka villor.

Därför är det extra glädjande att domstolen lyfter fram denna fråga.

Miljöpartiet har alltså inte bara jamsat med sossarna om övervakningen för att få statsrådsposter. De har även bidragit till att mörka sådant som kontinentens högsta domstol för mänskliga rättigheter idag har förklarat problematiskt.

Miljöpartiet är uppenbarligen en del av problemet.

Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om

av

Efter en rättsprocess som pågått i nästan 13 år har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att den svenska FRA-lagen måste skrivas om.

Domstolen pekar ut tre brister i den gällande lagen: bristande skydd för juridiska personer, bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder och bristande tillsyn och insyn vad gäller insamlad information.

Det var 2008 som Centrum för Rättvisa anmälde den då nya svenska FRA-lagen till Europadomstolen. Detta ledde till att regeringen snabbt skrev om lagen, för att i vart fall ge en bild av stärkt skydd för den personliga integriteten. 2018 godkände domstolen den nya, uppdaterade lagen – men menade samtidigt att den kunde förbättras på flera punkter. Centrum för Rättvisa begärde därför att lagen skulle tas upp i domstolens Grand Chamber, vars beslut meddelats idag.

Från Centrum för Rättvisas hemsida:

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Domen innebär dels att FRA-lagen måste skrivas om, för att möta domstolens krav. Domen blir även vägledande för statlig övervakning i alla medlemsstater i Europarådet (fler än bara EU).

Speciellt är punkten om bristande tillsyn intressant. Det är en bekräftelse av den kritik mot FRA-lagen som framfördes från början och – som trots lagändringar – aldrig hanterats på ett tillfredsställande sätt.

Länkar:
• Europadomstolens dom (PDF) »
• SR: Europadomstolen fäller Sverige för brister i FRA-lagen »
• SVT: 13 år senare: Svenska staten fälls för brister i FRA-lagen »
• Centrum för Rättvisa: Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten »
• Wikipedia: FRA-lagen »

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

av

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

Har myndigheterna en bakdörr till känslig persondata?

av

Det kommer information om att inte bara den amerikanska militären utan även andra amerikanska myndigheter köper persondata som kommer från till exempel appar, från privata data brokers. Det vill säga att man kringgår den amerikanska konstitutionens fjärde tillägg – som säger att insamling av bevis skall bygga på en tydlig misstanke och vara godkänd av en domare.

Detta väcker frågan hur det är i Sverige – och i EU.

Vad för slags persondata köper svenska myndigheter in från data brokers? Och om det sker, köper man då in data som man under svensk lag inte hade fått samla in själva?

Att granska detta känns som en uppgift för Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen).

Läs mer: Defense Department Is Buying Domestic Internet Metadata From Data Brokers »

 

EU:s satsning mot kryptering är ogenomtänkt, farlig och kan ändå kringgås

av

Som vi rapporterat tänker EU göra en samordnad insats för att komma runt kryptering av privata meddelanden och e-post.

Med sitt förslag öppnar EU:s ministerråd dammluckorna. Nu är det inte bara terrorister eller fula gubbar som avses. Avkryptering med tillhörande analys kommer nu att kunna användas för brottsbekämpning på bred front.

Om man utgår från hur det är tänkt med den relaterade frågan om #ChatControl, då blir det tjänsteleverantörernas uppgift att avkryptera sina användares meddelanden – och i förekommande fall sända dessa till myndigheterna för vidare utredning och åtgärd. Men det kan bli på något annat sätt.

Att polisen skall förhindra och lösa brott är i princip alla överens om. Och med all rädsla som rubriker om terrorism och gängvåld skapar, så är de flesta svenskar förmodligen positivt inställda till ökad övervakning. Men som med allt annat bör man tänka sig för innan man gör något som inte kan göras ogjort.

Vilka blir konsekvenserna när vi vet att alla våra meddelanden som rör familje- eller arbetsfrågor kommer att avkrypteras och granskas i jakt på något misstänkt? Hur skall visselblåsare kunna kontakta journalister utan att staten får tillgång till innehållet i deras kommunikationer? Tänk om algoritmerna misstolkar en vanlig sexchat mellan samtyckande vuxna. Skall man inte kunna kommunicera med sin doktor eller terapeut utan att få allt granskat?

Detta för att nu inte nämna hur detta verktyg skulle kunna användas av en auktoritär regering, av överambitiösa eller inkompetenta befattningshavare – eller av politiska krafter som vill skaffa sig ett försprång i maktkampen. Om verktygen finns är risken stor för att de kommer att missbrukas.

Sedan har vi problemet att avkryptering av meddelanden – som kan ske genom till exempel bakdörrar eller genom att tjänsteoperatören gör avkryptering till en intern feature – minskar vår säkerhet online. Antingen har man stark och säker kryptering, eller så har man det inte. Om det skapas vägar för att komma åt krypterad kommunikation då kommer de förr eller senare att läcka ut – och användas av exempelvis nätbedragare, andra kriminella och främmande makt.

Är vi villiga att ge upp vår rätt till privatliv och vår säkerhet online – för att låta maskiner granskar allt vi skriver till varandra, i jakt på något olämpligt?

En liten tröst i sammanhanget är att EU knappast kommer att komma åt end2end-krypterad e-post där avsändare och mottagare använder sig av PGP-kryptering – eller där innehållet i ett textmeddelande krypterats med en tredjeparts-applikation där bara de inblandade känner till lösenordet.

Det skall även bli intressant att se hur man kommer att hantera till exempel ProtonMail – som ju är baserat i Schweiz (utanför EU) och som har säker kommunikation som sin själva affärsidé.

Min gissning är att alla vanliga e-post-tjänster (GMail m.fl.) och meddelandeappar (Messenger, WhatsApp m.fl.) kommer att omfattas av EU:s satsning mot kryptering – men att man inte kommer att komma åt kommunikation som endast sker i avsändarens och mottagarens datorer. I vart fall inte med mindre än användning av hemlig dataavläsning. Och för sådan krävs något slags verklig brottsmisstanke.

• Länk: EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation »

EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation

av

EU:s portugisiska ordförandeskap föreslår att EU skall ta ett samlat grepp för att kunna kringgå krypterad kommunikation. I detta vill man inte bara komma åt vad som kan tänkas döljas på olika meddelande- och kommunikationsplattformar – utan även hårdvara. Tillverkare som inte följer nya riktlinjer kan förbjudas att sälja sina produkter i EU.

Förslaget om #ChatControl – det vill säga avkryptering och analys av e-post och elektroniska meddelanden – har inte ens hunnit klubbas i Europaparlamentet innan ändamålsglidningen börjar. Även om de aktuella policy-dokumenten inte pekar ut något särskilt område, så talar man om behovet av att kunna avkryptera meddelanden för att bekämpa till exempel terrorism, organiserad brottslighet, droghandel och penningtvätt.

Tidigare har EU-linjen varit att kampen mot kryptering är en nationell fråga. Men det håller på att ändras.

Initiativet till att göra kampen mot kryptering till en EU-fråga fördes fram under det förra tyska ordförandeskapet och drivs nu av det portugisiska dito. Man räknar med att kunna nå resultat under det kommande slovenska ordförandeskapet. (Och då Slovenien är ett litet land med små resurser kan man räkna med att dess ordförandeskap till stor del kommer att fjärrstyras av EU-kommissionen.)

Detta kan komma att sammanfalla väl i tiden med att EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till en permanent fortsättning för den nu aktuella, tillfälliga lagstiftningen om #ChatControl.

Läs mer:
• EU Council and Commission: New roadmap for access to encryption »
• EU: Undermining encryption: Council Presidency sets out ”next steps” »

En knapp månad till deadline: Ännu inget förslag om hur EU:s upphovsrättsdirektiv skall bli svensk lag

av

Den 7 juni skall EU:s nya upphovsrättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning.

I Sverige händer… ingenting. Justitiedepartementet hade en runda med samråd med olika intressenter (främst upphovsrättsindustrin) förra året. Men några konkreta förslag har inte setts till.

Detta lär ha en del att göra med att EU-kommissionen inte presenterat sina riktlinjer för implementeringen. Skälet för detta är en smula suspekt. Det hänger samman med att Polen överklagat artikel 17 (tidigare artikel 13) – det vill säga den artikel som kommer att medföra uppladdningsfilter – till EU-domstolen.

EU-kommissionen presenterade först sina tankar om hur detta skall gå till för domstolen. Det föll dock inte i god jord hos Big Media och Big Entertainment. Därför finns det goda skäl att anta att kommissionen idag inte längre står för sina tidigare ståndpunkter. Detta har noterats av EU-domstolen, vilket lett till att domstolens generaladvokat har skjutit fram sitt yttrande i fallet med tre månader. Man hoppas att EU-kommissionens position skall ha klarnat till mitten av augusti.

Dock har ett antal medlemsstater gått i förväg och redan implementerat direktivet eller lagt fram förslag till hur direktivet kan införlivas i nationell lagstiftning.

Från detta kan vi göra vissa antaganden om hur den svenska lagen kan komma att se ut.

Uppladdningsfilter

En lösning som lagts fram (t.ex i Österrike) är att ge plattformarna möjlighet att teckna licensavtal med de stora medie- och nöjesbolagen – och att använda uppladdningsfilter för övrigt material. Vilket lämnar användarna i osäkerhet om den länk, bild eller text de vill dela kommer att vara delbar eller ej.

Hur licensiering skall gå till, med tanke på att världen är så mycket större än EU, är fortfarande oklart.

Som vi tidigare konstaterat kommer uppladdningsfilter att leda till att allt som alla laddar upp kommer att inspektras, analyseras och i förekommande fall censureras – av maskiner. Uppladdningsfilter saknar dessutom förmåga att ta hänsyn till kontext, vilket kommer att leda till att även material som borde släppas igenom (memes, satir, kritik, debatt m.m.) kommer att stoppas.

Dock finns en liten ljuspunkt i fallet Österrike. Piratpartiet rapporterar:

»Eftersom risken för falska positiv ökar ju mindre det material som körs igenom ett uppladdningsfilter är så föreslår lagen att man ska ha en storlekströskel för uppladdningsfiltrens aktivering. Förslaget är att icke-kommersiella uppladdningar som är kortare än 20 sekunder (video/ljud), 1 000 tecken (text) eller 250 kB (bilder) inte ska gå igenom uppladdningsfiltren utan publiceras direkt.«

Länkskatt

Här tycks utvecklingen gå mot något slags kollektiva licensförhandlingar som förväntas leda fram till att plattformarna tvingas betala en klumpsumma till medias och nöjesindustrins organisationer och insamlingssällskap. Tidningsutgivarna och STIM kommer säkert att välkomna en sådan lösning.

Detta kommer dock att missgynna små aktörer som mindre publikationer, alternativmedia och oberoende artister – som kan komma att missgynnas såväl ekonomiskt (jämfört med Big Media / Entertainment) och minska deras synlighet i sociala medias flöden.

Länkar:
• Communia:  DSM Directive implementation update: With one month to go it is clear that the Commission has failed to deliver »
• Piratpartiet: Österrike lägger fram förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet »

Klart att klubbas i EU – avkryptering och granskning av e-post och meddelanden

av

Förra året trädde the European Electronic Communications Code (EECC) i kraft. Dess syfte var att garantera internetanvändares rätt till privatliv, vilket den också gjorde. I kombination med eHandels-direktivets förbud mot allmän, svepande övervakning gav den användarna det skydd som vi rimligen har rätt att kräva – om man tillämpar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och vad denna har att säga om rätten till privatliv på våra liv online.

Vad man inte tänkte på var att Google, Yahoo, Facebook med flera redan av-krypterar och skannar innehållet i e-post och meddelanden. Detta i jakt på barnporr och för att förhindra sexuella övergrepp på barn. Flaggade meddelanden granskas av den amerikanska privata organisationen National Center for Missing & Exploited Children (NCMEC) och lämnas i förkommande fall vidare till polisen.

Detta skulle inte längre vara möjligt med det starka skydd för användarnas privatliv som EECC stadgar.

Från NCMEC:s sida startades därför en kampanj – uppbackad av kändisar från film- och nöjesvärlden – där man på ett högljutt sätt som i princip omöjliggjorde saklig diskussion krävde en återgång till den tidigare ordningen, där e-post och meddelanden avkrypteras och översänds till NCMEC.

Det är detta som nu är uppe i EU. Man gör ett undantag från EECC och eHandels-direktivet för att av-kryptering och granskning av meddelanden skall kunna fortsätta.

Beslutet är tvådelat. Dels handlar det om att man inför ett undantag i gällande lagstiftning, för att övervakningen skall kunna fortsätta. Dels handlar det om ett beslut om att göra denna övervakning möjlig även på sikt.

Det första beslutet gör det tillåtet för företag som tillhandahåller e-post och meddelandetjänster att av-kryptera och granska användarnas kommunikationer. Det andra beslutet gör det obligatoriskt.

Det första beslutet (undantaget) väntas i Europaparlamentets plenum i juni eller augusti. (Trilogförhandlingarna avslutades i slutet av förra månaden.) Och efter sommaren väntas EU-kommissionen lägga fram förslag till steg två, som alltså är tänkt att göra av-kryptering och granskning obligatorisk.

Vad är då problemet?

Till att böja med öppnar av-kryptering och innehållsgranskning för att denna verksamhet även kan komma att bedrivas i andra syften. I händerna på en auktoritär, korrumperad eller inkompetent regim är detta ett kraftfullt och farligt verktyg.

Vidare har studier i Schweiz visat att nio av tio flaggningar av den typ NCMEC vill ha är felaktiga. Detta kommer att få våldsamma konsekvenser för helt oskyldiga människor.

Den piratpartistiske ledamoten av Europaparlamentet, Patrick Breyer (DE) kommenterar:

»This unprecedented deal means all of our private e-mails and messages will be subjected to privatised real-time mass surveillance using error-prone incrimination machines inflicting devastating collateral damage on users, children and victims alike. Countless innocent citizens will come under false suspicion of having committed a crime, under-agers will see self-generated nudes (sexting) fall in wrong hands, abuse victims will loose safe channels for counselling. This agreement sets a terrible precedent and is a result of a campaign of disinformation and moral blackmailing. Unleashing such denunciation machines is ineffective, illegal and irresponsible. It’s using totalitarian methods in a democracy.«

Fler avvikande röster, ur en tidigare bloggpost:

»Europeiska datatillsynsmyndigheten (EDPS) anser att lagförslaget varken är nödvändigt eller proportionerligt. Det saknar laglig grund, tydliga regler och tillräckliga skyddsåtgärder.

EU-parlamentets utredningstjänst (EPRS) anser att en sådan här lag endast bör inriktas mot personer som är misstänkta för att ägna sig åt något brottsligt. Man pekar även på att förslaget strider mot dataskyddsförordningen, GDPR.

UNICEF menar att förbättrad integritet och dataskydd för barn är bättre än automatisk övervakning av deras kommunikation.«

Men nu är det hela i princip redan packat och klart. Nu gäller det att vara uppmärksam på om de nya reglerna missbrukas eller drabbas av ändamålsglidning.

Länkar:
• PP: Trilogkompromiss nådd om massövervakning av privat kommunikation »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): EU-deal on ChatControl – Indiscriminate analysis of all private communications contents becomes law »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Dokument- och resurs-bank chatControl »
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Poll – 72% of citizens oppose EU plans to search all private messages for allegedly illegal material and report to the police »
• Babak Karimi: ”Jag misshandlades av maskerad polis i mitt eget sovrum” »

Våra tidigare poster om ChatControl, med länkar och resurser: 
• EU: Nu skall alla dina elektroniska meddelanden granskas »
• EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post »
• EU allt närmare kontroll av innehållet i alla nätanvändares alla meddelanden »
• EU: En soppa av motstridiga förslag och beslut om övervakning »
• EU hotar rätten till privat korrespondens online »
• Chatcontrol får grönt ljus – alla meddelanden kan kontrolleras »

17 områden där EU vill bygga ut övervakning, kontroll och censur

av

Massor av internet-och IT-relaterad lagstiftning har redan klubbats eller är på väg genom EU-apparaten. Det är så mycket att det blir svårt att få en överblick. Låt oss därför ge en ögonblicksbild av vad som är att vänta under den innevarande europeiska mandatperioden (2019-24).

Artificiell Intelligens: EU uppmanar visserligen till försiktighet vad gäller användning av AI för övervakning – men öppnar samtidigt för en lång rad undantag där AI ändå kan användas för övervakning från myndigheternas sida.

ChatControl: Meddelanden och e-post skall av-krypteras för att kontrollera om det förekommer sexuellt utnyttjande av minderåriga. Detta kan lätt utökas till andra syften.

Code of Conduct on countering illegal hate speech online: EU-kommissionär Ylva Johansson har flaggat för att en ny EU-gemensam uppförandekod skall sättas upp vad gäller hat och hot på nätet.

Corona-pass: EU vill se en gemensam app för att möjliggöra en återgång till normalt liv för vaccinerade, testade och personer med antikroppar. Detta öppnar även nya möjligheter för övervakning.

Datalagring: Ett nytt datalagringsdirektiv är på väg. Tanken är att lagra data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer för att kunna kontrollera vem som har kontakt med vem, var folk befunnit sig och när de har varit uppkopplade. Frankrike vill ändra EU:s fördrag och stadgan om de mänskliga rättigheterna för att EU-domstolen inte skall kunna stoppa direktivet.

eBevis: Polisiära myndigheter i alla EU:s medlemsstater kommer att kunna begära ut uppgifter om användare samt kommunikationsdata och lagrad information från till exempel en internetoperatör, social plattform eller app-tjänst i vilket medlemsland som helst.

EU-ID: Ett elektroniskt EU-ID finns på EU-kommissionens önskelista. Vilket i princip kommer att göra det omöjligt att vara anonym på nätet.

European Democracy Action Plan: Syftet är bland annat att bekämpa hat och desinformation online. Vilket alltid brukar landa i kontroversiella frågor om var gränsen går och vem som skall bestämma vad som är rätt och sant.

Europol: Den europeiska polismyndigheten arbetar intensivt för att knäcka krypterade kommunikationer. Man har flaggat för att man vill ha direkt tillgång till information hos privata aktörer (som till exempel internetoperatörer). Europol håller även på att utöka sitt mandat till att bekämpa desinformation.

Interconnected bank account registers: Den hårt kritiserade och misskötta överföringen av europeisk bankdata för analys hos amerikanska säkerhetsmyndigheter är tänkt att ersättas av ett centralt EU-register – för att lagra och analysera data om alla finansiella transaktioner inom det europeiska banksystemet.

Länkskatt: EU:s nya upphovsrättdirektiv kommer att leda till att det blir enklast för sociala media att sluta avtal med de stora mediehusen – på små, nya och alternativa medias bekostnad.

Patientjournaler: EU-kommissionen vill se ett heltäckande, centraliserat europeiskt system för medicinska journaler.

PNR: EU-kommissionen och ministerrådet vill utöka registreringen av våra resor (och om detaljer kring dessa). Detta gäller redan för flygresor, men man diskuterar att utöka registreringen till att även gälla hyrbilar, tågresor, båtresor och hotellövernattningar.

ROXANNE: Ett EU-finansierat projekt för röstigenkänning,

TERREG: Förordningen om terror-relaterat innehåll online innebär censur av åsikter online. Notera att det handlar om åsikter som inte nödvändigtvis är olagliga. Detta kan enkelt utvidgas till andra syften. TERREG kommer även att tvinga fram användning av uppladdningsfilter. Förordningen säger också att flaggat material skall plockas ner inom en timma (utan föregående rättslig prövning) och öppnar för att myndigheter i ett EU-land kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater.

Trusted flaggers: EU:s nya Digital Services Act kommer att ge oss statligt godkända innehållsgranskare på nätet – vars anmälningar skall prioriteras av nätplattformarna.

Uppladdningsfilter: Allt som alla laddar upp kommer att inspekteras, analyseras och i förekommande fall censureras. Detta för att stoppa upphovsrättsskyddat material och terror-relaterad information. Dessa syften kan enkelt komma att utvidgas. Vissa EU-länder vill även se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg inom the Digital Services Act.

Detta är bara en del av allt som är på gång när det gäller internet, IT, övervakning och kontroll i EU. Nya förslag tillkommer hela tiden. Men vi tycker att det är viktigt att man inte bara gräver ner sig i enskilda förslag, utan även ser till den större bilden. Och sammantaget är det ingen tvekan om att EU är på väg att utvecklas till en kontroll- och övervakningsstat, som även begränsar det fria ordet online.