Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Facebook och Australien sluter fred

av 1 kommentar

Efter att först ha stängt ner sin länkning till australisk media – i protest mot landets föreslagna »länkskatt« – tar Facebook nu ett steg tillbaka och släpper fram nyhetslänkarna igen.

William Easton, Managing Director, Facebook Australia & New Zealand skriver på företagets blogg:

»We’re pleased that we’ve been able to reach an agreement with the Australian government and appreciate the constructive discussions we’ve had with Treasurer Frydenberg and Minister Fletcher over the past week. We have consistently supported a framework that would encourage innovation and collaboration between online platforms and publishers. After further discussions, we are satisfied that the Australian government has agreed to a number of changes and guarantees that address our core concerns about allowing commercial deals that recognize the value our platform provides to publishers relative to the value we receive from them. As a result of these changes, we can now work to further our investment in public interest journalism and restore news on Facebook for Australians in the coming days.«

Det verkar som att Facebook fått politikerna att inse det orimliga i att låta Newscorp kräva betalning för att lägga upp länkar till sitt eget material på plattformen. För att markera detta erbjöd sig Facebook alltså att avsäga sig sin roll som mellanhand och inte syssla med nyhetsförmedling alls. Vilket tydligen var vad som krävdes för att sätta bollen i rullning.

Nu återstår att se exakt vad man kommit överens om. Gissningsvis något licensavtal som ger Murdoch en framträdande position i flödet, möjligen på andra medias bekostnad. Och så måste väl lagförslaget skrivas om.

Här är en relaterad artikel, som på ett bra sätt förklarar konflikten och problemet med »länkskatten«: Australian News Sites Shocked & Upset To Learn They Don’t Need To Rely On Facebook For Traffic! »

Länkar: Dagens Media » | Facebook »

Bryr sig någon om EU:s nya nätcensur?

av 1 kommentar

I Europaparlamentet kommer man under våren (förmodligen under april-sessionen, vecka 17) att rösta om förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG / TCO).

Det känns som att jag tjatar om detta. Och som att aktivister, media och allmänheten inte riktigt bryr sig.

Ändå handlar det om att införa censur av åsikter på nätet. Vilket är en stor sak.

Erfarenheten visar att denna typ av lagar ofta drabbas av ändamålsglidning. Med ett klubbslag kan censuren utökas – och det saknas inte krafter som vill förbjuda både det ena och det andra på nätet.

Speciellt oroande är att detta sammanfaller med att EU senare i år kommer att uppdatera sina riktlinjer vad gäller hat och hot online. Om principen om nätcensur då redan är etablerad, då kommer det att bli frestande att använda detta verktyg utan att det har ett dugg med terrorism att göra.

Dessutom är denna förordning illa utformad i sak. Flaggat material skall tas ner inom en timma, vilket knappast ger utrymme för någon seriös analys av dess laglighet. Någon föregående rättslig prövning kommer inte att ske. Myndigheter i en medlemsstat kan beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra EU-länder. Material som en gång flaggats skall inte kunna laddas upp igen – vilket kommer att kräva kontroll och analys av allt som alla laddar upp.

Det där sista kommer i praktiken att kräva uppladdningsfilter – även om man noga undviker att använda just det ordet i förordningen.

När denna förordning väl är klubbad – då har vi som sagt  infört censur av åsikter online. Förordningar och direktiv staplas på varandra. Var för sig går de kanske att motivera på ett eller annat sätt. Men sammantaget kommer de att få konsekvenser för det fria ordet online och den fria åsiktsbildningen.

Något intresse av att stanna upp för att analysera helhetsbilden eller ens åtgärdernas effektivitet finns inte. Det gäller såväl när det kommer till inskränkningar av informationens frihet som utrullningen av en aldrig sinande ström av övervakningslagar.

Steg för steg rör vi oss mot att skapa en Storebrorsstat. Till sist når vi en punkt där detta blir ett påtagligt demokratiskt problem. Möjligen är vi redan där.

Läs mer: En votering kvar innan EU inför nätcensur för åsikter »

Skaparen av WWW: Länkskatt gör internet oanvändbart

av 2 kommentarer

Skaparen av World Wide Web, Tim Berners-Lee, riktar hård kritik mot Australiens »länkskatt«. Han menar att sådana lagar gör internet oanvändbart (unworkable).

The Independent rapporterar:

»The inventor of the World Wide Web claimed that proposed laws could disrupt the established order of the internet.

“Specifically, I am concerned that that code risks breaching a fundamental principle of the web by requiring payment for linking between certain content online,” Berners-Lee told a Senate committee scrutinizing a bill that would create the New Media Bargaining Code.

If the code is deployed globally, it could “make the web unworkable around the world”, he said.«

Och så är det ju. Att tvinga ett företag att länka till media och sedan tvinga det att betala för att sända trafik till respektive medias siter är orimligt.

Det är som om vi skulle få rätt att tvinga sociala media att länka till denna blogg – och att sedan tvinga dem att betala för det.

I artikeln uttalar sig även Guardian Australias VD Dan Stinton:

“They’re not stealing published content, but I do believe they are using their market power to preference their own businesses to the detriment of publishers and that’s not right,” Stinton said.

Vilket är snubblande nära att säga att man är emot fri konkurrens, speciellt nu när Big Medias affärsmodell blivit otidsenlig.

»Länkskatten« kan få oväntade och oönskade konsekvenser för hela internet. Länksystemet inom WWW är internets nervsystem och en förutsättning för ett fritt utbyte av information och kunskap. Att tvinga (eller förbjuda) någon att länka riskerar – oavsett de ekonomiska aspekterna – att rubba hela nätets dynamik.

Nu väntar vi med spänning på hur regeringen tänker implementera »länkskatten« i svensk lagstiftning. Enligt EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall det vara klart innan sommaren.

Länkar:
• The Independent:Australian law could make internet ‘unworkable’, says World Wide Web inventor Tim Berners-Lee »
• Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien »

Uppdatering:
• Facebook blockerar australienska nyhetsmedier – här är allt du behöver veta »
• Det här är början på ett krig om makt och pengar »

Länkskatt: Facebook bojkottar nyhetsmedia i Australien

av 2 kommentarer

Den märkliga idén med »länkskatt« har länge funnits på etablerad medias önskelista. Länkskatten tog klivet in i lagstiftning med EU:s nya upphovsrättsdirektiv – och har sedan spridits till andra länder.

Medias ståndpunkt är kortfattat: Länkar till nyhetsartiklar (rubrik, thumbnail och ett par rader ur ingressen) är att parasitera på media. Därför skall sociala media betala en licensavgift för att länka till nyhets- och mediesiter.

Vilket naturligtvis är helt bakvänt.

Att någon länkar till en sida brukar normalt betraktas som något bra, som en tillgång. Det är något man vill skall ske – då det leder till fler besökare och därmed även ökade reklamintäkter och fler prenumeranter.

Men så ser alltså inte de stora mediehusen på saken. Internet som sådant hotar deras gamla affärsmodeller. Därför söker de nya inkomstkällor. Därav idén att de vill ha del av sociala medias inkomster.

Nu är det ju inte så det fungerar. När länkskatten tidigare prövats i Spanien och Tyskland har det lett till färre besök på traditionella medias webplatser och till minskade inkomster.

Detta har dock inte hindrat etablerad media och de politiker som företräder dess intressen. Länkskatten i EU:s upphovsrättsdirektiv är redan lag i Frankrike – vilket lett till ett infekterat gräl mellan Google och franska mediehus. För tillfället har Google valt att betala, under protest – eftersom lagen tvingar dem. Men striden är långt ifrån över.

Nu kommer nyheter från Australien, som också håller på att lagstifta om länkskatt. Denna gång är det Facebook som tar striden. Istället för att betala väljer man att helt blockera nyheter i landet. Även om detta eventuellt kommer att bli olagligt. ArsTechnica skriver:

»In short, Facebook and Google will be required to pay Australian news sites when they send them traffic—and the Internet titans are not allowed to stop linking to Australian news sites to avoid paying.«

De sociala plattformarna kan alltså bli tvingade att länka till media – och därmed betala länkskatt – även om de inte vill. Vilket är ett mycket märkligt förfarande i en rättsstat.

Att tvinga någon att göra något som medför en avgift som går till en tredje affärspart strider även mot sunt förnuft och marknadsekonomins grundläggande principer.

Men nu har alltså Facebook fått nog. Man stänger ner länkning till media i Australien, oavsett om det är lagligt eller ej.

Facebook förklarar vad man kommer att blockera:

  • Media i Australien kommer inte längre att kunna lägga upp innehåll på sina Facebook-sidor.
  • Länkar till media i andra länder kommer inte att synas i Australien.
  • Användare i Australien kommer alltså varken att kunna se nyheter/nyhetslänkar från media i landet eller i andra länder.
  • Användare i resten av världen kommer inte att kunna se nyheter från Australien.

2020 genererade Facebook 5,1 miljarder besök på mediesiter i Australien, vilket beräknas ha givit mediehusen indirekta inkomster på drygt 2,5 miljarder SEK. Men nu är det alltså slut med det.

Konsekvensen blir att människor i och utanför Australien kommer att bli sämre informerade om nyheter från traditionell media. Mediehusens siter kommer att få färre besök. Och mindre media i Australien – som inte själva kräver någon länkskatt – kommer också att blockeras utan egen förskyllan.

Detta är till skada för ett fritt och öppet internet – och ett hot mot det fria flödet av information. Vilket i sin tur blir ett demokratiskt problem.

Länkar:
• Facebook: Changes to Sharing and Viewing News on Facebook in Australia »
• ArsTechnica: Facebook goes nuclear, banning all news posts in Australia »

IMF vill koppla din onlinehistorik till din kreditvärdighet

av 2 kommentarer

Ett antal medarbetare på Internationella Valutafonden (IMF) föreslår i en rapport att människors sökhistorik skall kopplas till deras kreditvärdighet.

Författarna menar att sådant som sökhistorik och nätinköp kan ge en bättre bild av enskilda individers kreditvärdighet, speciellt när kreditinstituten har dålig tillgång till hård data. De skriver:

»The most transformative information innovation is the increase in use of new types of data coming from the digital footprint of customers’ various online activities—mainly for credit-worthiness analysis.«

Till att börja med känns det som om detta ligger farligt nära det kinesiska systemet med »social scoring«.

Vidare kan människors digitala spår avslöja mycket privat information (politiska sympatier, sexuella preferenser, religion m.m.) som ingen annan har med att göra. Sådan information kan dessutom orsaka skada om den läcker (eller säljs) till andra aktörer.

Detta kan även utgöra ett hot mot informationens frihet och meningsfriheten, då människor kan komma att undvika känsliga och kontroversiella sökbegrepp i syfte att upprätthålla en god kreditvärdighet.

Samt att man i princip upphäver människors rätt til anonymitet på nätet.

Vad kan väl möjligen gå fel? Detta är ett förslag som bör gå rakt ner i papperskorgen.

Länkar:
• IMF Calls for Credit Score to be Tied to Internet Search History »
• What is Really New in Fintech »

EU öppnar för automatisk granskning och analys av alla dina meddelanden och all din e-post

av 5 kommentarer

Alla dina meddelanden och all din e-post kommer att granskas och analyseras. Är dessa meddelanden krypterade är det plattformens problem att avkryptera dem. Detta är konsekvensen av ny lagstiftning som just nu är på väg i EU.

Bakgrunden är ovanligt rörig, till och med för att vara EU. Enkelt uttryckt införde man i slutet av förra året en European Electronic Communications Code. Den gav användarna ett mycket starkt skydd för elektronisk korrespondens. Så starkt att man inte längre skulle kunna ägna sig åt regelmässig övervakning. Och så vill man ju inte ha det, kom man på efteråt.

Därför har man nu förhandlat fram ett undantag från den nya lagen – i väntan på ännu nyare regler, som inte går lika långt som EECC. Detta motiverar man med att man vill skydda barn mot sexuella övergrepp online. Det kunde lika gärna ha varit terrorism, penningtvätt, droghandel, organiserad brottslighet eller något annat. Men om man gömmer sig bakom barnporr och övergrepp mot barn – då är det få som vill eller vågar protestera.

Enkelt uttryckt kommer alla nätets meddelandetjänster att omfattas. Automatisk analys av alla meddelanden kommer att ske, i jakt på något intressant.

Den piratpartistiske, tyske ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer skriver:

»In 2020 the European Commission proposed “temporary” legislation aimed at allowing the search of all private chats, messages, and emails for illegal depictions of minors and attempted initiation of contacts with minors. This is to allow the providers of Facebook Messenger, Gmail, et al, to scan every message for suspicious text and images. This takes place in a fully automated process and using error-prone “artificial intelligence”. If an algorithm considers a message suspicious, its content and meta-data are disclosed automatically and without human verification to a private US-based organization and from there to national police authorities worldwide. The reported users are not notified.«

Siffror från polisen i Schweiz pekar på att 90% av alla automatiserade flaggningar är falska. Och med tanke på det stora antalet ärenden är frågan hur många falska positiva som ändå kommer att slinka igenom – och rapporteras till polis. Vilket naturligtvis kan leda till allvarliga problem för den enskilde. Den som är oskyldig har mest att frukta.

»On your next trip overseas, you can expect big problems. Machine-generated reports on your communications may have been passed on to other countries, such as the USA, where there is no data privacy – with incalculable results.«

Hur detta är tänkt att fungera mot det generella förbudet mot övervakning i gällande och föreslagna EU-direktiv är oklart.

En annan öppen fråga är hur man tänkt hantera P2P-krypterad e-post där operatören inte har någon möjlighet att avkryptera meddelanden.

Europaparlamentet väntas rösta om saken under sin session i mars.

Länk: Messaging and chat control »

Frankrike och Tyskland kan sätta käppar i hjulet för EU:s Digital Services Act

av Lämna en kommentar

Frankrike och Tyskland ligger långt framme med egna repressiva internetlagar och vill gärna att EU:s nya Digital Services Act skall återspegla deras aktuella lagstiftning. Eller i vart fall ge utrymme för sådan parallell lagstiftning. Speciellt gäller detta Frankrike.

Financial Times rapporterar:

»France is pushing for the EU’s upcoming regulations on Big Tech to be changed so that member states could wield more power to punish bad behaviour and police more types of content.« (…)

»But EU officials worry that the French proposals will erode the EU’s single market. “This would remove one of the first pillars of EU law and it would mean that a company, instead of being subject to one regulator, is subject to 27 authorities,” said one person with direct knowledge of the discussions. “It risks fragmenting the single market into a nightmare.”« (…)

»Separately, France is also pushing for the DSA to widen beyond illegal content to the policing of harmful content and disinformation. “We think the text needs to be broadened to include other types of problematic content,” said (Cedric) O. “If there is no legal framework there is nothing to stop Twitter or Facebook from censoring speech they do not like.”«

Enkelt uttryckt: EU vill se gemensam lagstiftning medan Frankrike och Tyskland helst vill köra sitt eget race.

Med tanke på hur hårt den franska Avia-lagen och den tyska NetzDG-lagen kritiserats för att inskränka det fria ordet är detta oroväckande. Och vad som betraktas som problematiskt innehåll eller till och med desinformation kan uppenbarligen skilja sig en del från land till land.

Den franske digitaliseringsministern Cedric O sänder blandade signaler. Vi vet att den franska lagstiftningen syftar till att begränsa spridning av information online. Samtidigt talar han om att hindra Twitter och Facebook från att censurera på egen hand. Man kan lätt få intryck av att den franska regeringen är för censur när den själv får kontrollera den, men emot om den ligger i andras händer.

Med tanke på att internet inte känner några nationsgränser kan den frank/tyska linjen bli problematisk – och i värsta fall leda till ett balkaniserat internet i Europa.

Om ett år, våren 2022 kommer Frankrike att vara ordförandeland i EU. Man har redan meddelat att nätlagstiftning kommer att bli ett av ordförandeskapets prioriterade områden. Samtidigt kan man notera att Tjeckien är ordförandeland hösten 2022. Och om nuvarande opinionssiffror står sig är det inte omöjligt att Piratpartiet kommer att få en betydande ställning i tjeckisk politik. Vilket innebär att om Frankrike kommer med allt för tokiga förslag under sitt ordförandeskap, då kan de möjligen rättas till om de skjuts över till det påföljande tjeckiska ordförandeskapet.

Trots löften om motsatsen: Tyskland inför uppladdningsfilter

av 2 kommentarer

När EU antog sitt nya upphovsrättsdirektiv våren 2019 var vi många som varnade för att artikel 17 (tidigare artikel 13) skulle komma att leda till uppladdningsfilter.

Detta hävdade rapportören, MEP Axel Voss (CDU/EPP, DE) var överdrifter och skräckpropaganda. Även den tyska regeringen har försökt tona ner sådana farhågor.

Nu har vi facit, på temat vad var det vi sa..?

Den tyska regeringen vill se artikel 17 implementerad i sin nationella lagstiftning på detta sätt:

  • Först måste man kontrollera allt innehåll som alla laddar upp. På grund av de stora volymerna måste det med nödvändighet ske med automatiserade uppladdningfilter.
  • Materialet kommer sedan automatiskt att klassas i en av tre grupper.
  • Upphovsrättsskyddat licensierat material, som skall släppas igenom och publiceras.
  • Material som kanske eller kanske inte är upphovsrättsskyddat och som kanske eller kanske inte faller under undantag för parodi, satir, kritik m.m. Släpps detta innehåll igenom meddelas upphovsrättsinnehavaren, som då får möjlighet att överklaga. Stoppas det meddelas den som laddat upp det, som då får möjlighet att överklaga. Överklaganden skall avgöras inom en vecka.
  • Icke igenkänt/registrerat material (som i sig ändå kan vara skyddat av upphovsrätt, se nedan*) som släpps igenom – med reservation för att det dock måste plockas ner om det visar sig vara olagligt.

Hur denna teoretiska modell är tänkt att fungera i praktiken är oklart. En svag punkt gäller överklaganden. Hur hanterar man om tusentals, eller hundratusentals ärenden överklagas varje månad? Detta kommer antingen att kräva en omfattande administrativ apparat – eller så kommer man snabbt att bygga upp en omfattande kö med öppna ärenden. I det senare fallet (som är det troliga) minskar möjligheterna för en rättssäker behandling.

Intressant trivia (*) i sammanhanget är att det bara lär vara sådant som Big Media och Big Entertainment låtit registrera som upphovsrättsskyddat som flaggas i systemet. Men nästan allt annat (utom public domain och creative commons) är också upphovsrättsskyddat. Men dessa upphovsmän får inte samma skydd för sina verk som storföretagen. För att vara exakt, i princip inget skydd alls. Vilket antyder att det hela mer handlar om att skydda Big Business och dess intressen än upphovsrätten som sådan.

Den tyska utvecklingen är intressant inte bara för att man nu bryter löftet om att inga uppladdningsfilter kommer att krävas – utan även för att vi väntar på att den svenska regeringen skall lägga fram sitt förslag till hur upphovsrättsdirektivet skall implementeras i vår lagstiftning. Och den kikar naturligtvis på hur man gör i våra grannländer.

Läs mer på det tyska justitiedepartementets hemsida. »

Twitter och indiska regeringen i censurbråk

av Lämna en kommentar

Med anledning av det pågående bonde-upproret har den indiska regeringen givit Twitter order att stänga eller göra 1.100 konton osynliga, då de anklagas för att ha uppmanat till våld och att spridit falska nyheter.

Twitter har delvis gått med på regeringens krav, men vägrar att stänga konton som tillhör journalister, aktivister och andra som utövar sin grundläggande rätt att kritisera regeringen.

Shira Ovide skriver i New York Times On Tech Newsletter:

»The government of Prime Minister Narendra Modi is saying Twitter is breaking the law. Twitter is saying that India is breaking its own laws. And democracy activists say that tech companies like Twitter shouldn’t play along when governments pass laws that effectively shut down free speech.

There are regularly disputes between internet companies and governments — both democratic and not — over whether posts break a country’s laws. What’s unusual here is how public and high profile the disagreement is, and that India has threatened to imprison Twitter employees.«

Värt att notera är att den indiska regeringens begäran kom från ett ministerium och inte från en domstol. Den kan därmed betraktas som mer politisk än rättsligt prövad och bindande.

Det som sker nu kan även få betydelse för hur Twitter kommer att agera i andra länder med auktoritära regimer.

USA: Banker och betalningsförmedlare kan fortsätta agera moralpolis

av Lämna en kommentar

Vi har sett många exempel på hur banker, kreditkortsföretag och andra betalningsförmedlare som PayPal strypt betalningskanalerna för verksamhet som anses som kontroversiell. Det gäller allt ifrån Wikileaks och kryptovalutor till postorderbutiker för sexleksaker.

Detta är naturligtvis allvarligt. Verksamhet som är laglig bör få använda de stora och totalt dominerande betalningskanalerna. I vissa fall – som Wikileaks – blir det i förlängningen även en fråga om förutsättningarna för det fira ordet.

Ett annat exempel är Patreon, som stängt av möjligheten till crowdfunding för innehållsskapare vars åsikter företaget inte delar.

Ett tredje är hur vissa banker säger upp konton för kunder som genomför transaktioner kopplade till köp eller försäljning av kryptovalutor

Den förra amerikanska administrationen införde en Fair Access Rule som säger att »banks should conduct risk assessment of individual customers, rather than make broad-based decisions affecting whole categories or classes of customers when provisioning access to services, capital, and credit«. Det vill säga att man skall värdera varje enskilds kunds beteende och riskprofil snarare än att utestänga hela kategorier av laglig verksamhet från betalningssystemen.

Detta regelverk har ännu inte hunnit träda ikraft och kommer inte heller att göra det – då det redan upphävts av den nya amerikanska administrationen.

Reason skriver:

»This regulation was meant to shield politically unpopular but otherwise legal companies from banking discrimination, following Operation Chokepoint, a program initiated by President Barack Obama’s Justice Department. While ostensibly designed to combat fraud, in practice, Reason writers have observed, it empowered the government to target unfavorable industries, such as payday lending and pornography, by ”coercing private businesses in an attempt to centrally engineer the American marketplace based on its own politically biased moral judgments.”«

När Operation Chokepoint bland annat ledde till att Wikileaks fick sina betalningskanaler för stöd stängda uttalade Europaparlamentet att sådana rutiner är ett hot mot det fria ordet och den fria åsiktsbildningen.

Läs mer hos Reason: Biden Administration Suspends Rule Protecting Businesses from Banking Discrimination »