Här är vår senaste video-plugg för sociala media:
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna: Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
Dela gärna! Youtube »
Nätet till folket!
Här är vår senaste video-plugg för sociala media:
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna: Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
Dela gärna! Youtube »
De senaste dagarna har yttrandefriheten varit i medias blickfång. Ett par nyheter i flödet fångar vår uppmärksamhet.
• Akademiledamoten och professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss skriver i DN: Ska vi begränsa yttrandefriheten för att rädda demokratin? »
Hennes tes är att yttrandefriheten på nätet måste modereras för att rädda demokratin. Vilket hon själv medger är en paradox.
Naturligtvis finns det folk som ljuger, förvirrar och vilseleder på nätet. Men som vanligt faller allt tillbaka på frågan: Vem skall avgöra vad som är rätt och fel, sant och falskt?
Det är alltid enklare att kräva censur än att själv ta debatten. Speciellt i ett samhälle som förträngt den västerländska demokratiska rättsstatens grundvärden till förmån för snäva ideologiska, politiska mål och makt.
Det är inte helt uppenbart att dagens makthavare alltid står upp för grundläggande mänskliga rättigheter. Speciellt inte online.
Det fria ordets väktare har blivit lata, bekväma, konflikträdda, principlösa och tysta.
Samtidigt som Wikforss vädrar idén om att begränsa yttrandefriheten skriver hon att »det är högst osannolikt att demokratin kan skyddas på detta sätt«.
Därför vill hon stärka kunskapen hos folket. Vilket naturligtvis är en bra sak. Men det kräver rimligen mer information, inte mindre.
Det närmaste vi kommit detta är »community notes« på X – där användare kan flagga upp felaktiga påståenden och tillföra relevant information. Men Wigforss tycks mena att den uppgiften främst bör ligga hos staten (och EU).
• Hos Sveriges Radio läser vi: Svenskar allt mer toleranta mot censur »
»Femtioåtta procent av de tillfrågade tycker att det vore ok om myndigheter ingrep mot inlägg från enskilda individer, och 83 procent om myndigheter korrigerade svenska medieföretag som anses komma med skadlig eller felaktig information.«
Detta verkar dock inte vara någon aktuell studie. På Totalförsvarets Forskningsinstituts (FOI) hemsida finns i vart fall inget på aktualitetssidorna och enligt radioinslaget är siffrorna från FOI flera år gamla.
Vi har sänt en fråga till FOI och återkommer om vi får något svar i substans. Möjligen är detta ett uppkok av gammalt material som lyfts igen. Att kritisera yttrandefriheten online är ju populärt för tillfället.
• I Smålandsposten skriver Emma Jaenson: Med kvinnor, mot yttrandefrihet? »
Denna text är mer positiv till yttrandefriheten och skriver med hänvisning till SR-inslaget ovan:
»Att en majoritet av alla svenskar tar så lätt på en så fundamental rättighet som att få tala och uttrycka sig fritt, är skrämmande. Vad är det som säger att de som vill förbjuda vissa ord inte själva kommer att stå i skottgluggen nästa gång?«
En av författarens poänger är att samtidigt som det påstås att hotet mot demokratin kommer från män till höger – så är det det främst är kvinnor tll vänster som vill inskränka yttrandefriheten.
»Men man bör också tänka på att demokratier sällan nedmonteras av enskilda onda aktörer som roffar åt sig makten, utan snarare av en majoritet som anser att det är rimligt att tumma på grundläggande principer för den goda sakens skull – kanske för att just deras sakfråga är så viktig.«
CC0
Regeringen föreslår att den utökade kameraövervakningen skall kopplas till AI-stödd automatiserad ansiktsigenkänning i realtid.
I en promemoria som nu går på remiss föreslår regeringen att polisen skall få möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott.
I sitt pressmeddelande anger regeringen ett antal exempel på när detta skulle kunna komma till nytta. Och visst kan det vara så.
Problemet är att allt kan motiveras. Kameraövervakning av alla rum i alla bostäder skulle lösa och förhindra många brott.
Enligt EU:s AI Act är automatiserad ansiktsigenkänning på allmän plats förbjuden. Med undantag för de rättsvårdande myndigheterna. Och då med begränsningar.
I sin promemoria maxar regeringen hur långt den får gå för EU. Vilket ger en rätt omfattande katalog över tillåtna användningsområden.
Samtidigt har regeringen givit grönt ljus till en kraftig utbyggnad av antalet övervakningskameror i vårt samhälle. Vilka kommer att användas för nämnda ansiktsigenkänning.
Ett problem med automatiserad ansiktsigenkänning med kameraövervakning i realtid är att alla granskas och får sina ansikten matchade mot aktuell sökdata – därmed utsätts alla för en form av integritetskränkning.
En mindre filosofisk invändning är att man skapar ett system som riskerar att växa till att en dag kunna kontrollera var alla medborgare befinner sig. Vilket är frestande lätt att missbruka.
Övervakningslagar utökas alltid med tiden, vad gäller syfte och omfattning.
Och det finns många andra problem med automatiserad ansiktsigenkänning. Systemet flaggar till exempel ofta fel personer, speciellt vad gäller icke-europeisk etnicitet. Även falska flaggningar kan få påtagliga negativa konsekvenser för den enskilde.
Detta är ännu ett steg mot den totala övervakningsstaten.
• Regeringen: AI för ansiktsigenkänning i realtid – ett nytt effektivt verktyg för polisen »
CC0
Fortfarande är frågan om Chat Control 2 låst i EU:s ministerråd. Men rådets tjänstemän och medlemsstaterna försöker få fram ett nytt förslag till ministrarnas möte i juni.
Läget är fortfarande låst om Chat Control 2 i EU:s ministerråd. Det är nästan så att man kan misstänka att det polska ordförandeskapet (som är emot CC2) medvetet förhalar frågan.
Som vi tidigare rapporterat ställde Polen hela frågan om CC2 på huvudet genom att föreslå att meddelandetjänster frivilligt skall få granska (det icke totalsträckskrypterade) innehållet i sina användares meddelanden (efter samförstånd i användarvillkoren) istället för att göra sådan granskning obligatorisk för alla.
Med andra ord som det är idag, med Chat Control 1. (CC1 har förlängts till april 2026).
Vilket gjort det ännu svårare för ministerrådet att komma överens. Tidigare fanns en blockerande minoritet mot CC2. Nu verkar det inte finnas någon tillräcklig majoritet för det nya förslaget (CC1).
I måndags diskuterades frågan åter på tjänstemannanivå i rådet. Vilket mest tycks ha varit omtugg av redan kända positioner. Dock har det flaggats för att Tysklands nya regering kommer att ändra landets nej till CC2 till ett ja.
Frågan om hur man tänkt hantera totalsträckskrypterade meddelanden är fortfarande olöst. Även om EU-kommissionen envist hävdar att det det går att granska innehållet i totalsträckskrypterade meddelanden utan att bryta krypteringen. (Samma märkliga talepunkter som användes av tidigare kommissionären Ylva Johansson, när hon jämförde CC2 med en knarkhund.)
De flesta medlemsstater tycks vilja gå tillbaka till det förra förslaget i rådet, nämligen client-side-scanning. Det vill säga granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden med hjälp av spionprogram (på applikations- eller systemnivå) på användarnas telefoner och datorer.
Det verkar dock som att det polska ordförandeskapet inte har några sådana planer.
Även om Polen gör passivt motstånd mot CC2 kan mycket fortfarande hända på tjänstemannanivå i rådet. The Working Group on Law Enforcement skall träffas igen den 8 april. Planen tycks vara att ha någon form av beslutsunderlag till ministerrådets (RIF-rådet) möte den 12-13 juni.
Vid halvårsskiftet går ordförandeskapet över till Danmark, som säger ja till CC2.
• Mer information: EU-Staaten kommen bei Chatkontrolle nicht weiter »
Relaterat:
• Chat Control 2 i långbänk (6 mars) »
• Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet (19 februari) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (4 februari) »
CC0
I helgen hade vi en text i Svensk Tidskrift om regeringens förslag om bakdörrar till krypterade meddelanden. Här återanvänder vi delar av texten för en blogcast i sociala media.
Läs hela texten här: Regeringens bakdörrar hotar säker elektronisk kommunikation i hela världen »
Vi tar en titt på yttrandefriheten runt om i EU. Här är en granskning av den kritiserade tyska nätcensuren.
Tyskland har en av EU:s hårdaste lagar mot hat och hot på nätet – Netzwerkdurchsetzungsgesetz, allmänt kallad NetzDG.
En del av lagen handlar om att sociala media måste ta bort olagligt innehåll på nätet inom ett dygn. Även »potentiellt olagligt innehåll« måste granskas och, om det bedöms vara olagligt, tas bort inom sju dagar. Om så inte sker kan böter utdömas på upp till 50 miljoner euro.
Kritiker menar att lagen leder till överblockering, där plattformar hellre tar bort inlägg än riskerar böter. Detta kan begränsa yttrandefriheten och skapa ett slags privat censur där företag som saknar relevant juridisk expertis snarare än domstolar avgör vad som är tillåtet.
Det finns således ingen rättslig granskning innan innehållet tas bort, vilket gör att vissa inlägg raderas felaktigt. En studie har visat att en stor andel av det borttagna innehållet på plattformar som Facebook och YouTube i Tyskland var lagligt.
Men lagen riktar sig även mot användare som lägger upp sådant som anses hotfullt – eller »bara« förolämpande enligt en rätt vid tolkning. Detta gäller även den som åter-postar ett sådant inlägg. Det kan ge böter eller fängelse.
Att även förolämpningar betraktas som så allvarliga hänger ihop med landets historia. Man vill inte se något som kan hetsa till att grupper eller individer förföljs.
Samtidigt påminner lagstiftningen i delar om de inskränkningar av det fria ordet som gjordes i Tyskland under just de mörka åren. (Se bilden ovan.) Vilket är något av en paradox.
Det finns exempel på när satir censurerats. Även postningar från politiker i så vitt skilda partier som AfD och Die Grüne har drabbats. Det har till och med hänt att tweets plockats bort som citerat en dom från en tysk domstol.
Den utgående tyska regeringen har drivit och driver ett antal uppmärksammade rättsfall mot yttranden i sociala media som kritiserar dess politik. Inrikesminister Nancy Faeser (SPD) har offentligt sagt att den som hånar staten kommer att få med den starka staten att göra.
Det finns ingen samlad statistik för hur många fall det handlar om. Men av ett inslag i CBS 60 Minutes framgår att i Niedersachsen hanterar åklagare ungefär 3.500 fall om året. Och Niedersachsen är en av 16 delstater, med knappt en tiondel av landets befolkning. Det handlar alltså om flera tiotal tusen inlägg som blir föremål för myndigheternas utredning varje år.
Stegvis ersätts NetzDG nu med EU:s Digital Services Act (DSA), som säger att olagligt innehåll skall plockas bort. Vad som anses vara olagligt avgörs dock fortfarande av nationell lagstiftning. Så tyska åklagare kan fortsätta inom i princip samma ramar som idag.
DSA föreskriver även att ett slags statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers (betrodda anmälare). Dessa skall få en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.
I Tyskland är än så länge bara en Trusted Flagger utsedd. Det är en organisation som arbetar mot hat på nätet – och som startsats, finansierats och drivs av delstaten Baden-Württemberg. Även delstaten Bayern och tyska förbundsstaten bidrar med finansiering. Vilket föranlett att dess oberoende ifrågasatts.
Nedan kan du se två inslag om den tyska nätcensuren. Dels det ovan nämnda inslaget på CBS, dels en uppföljning från DW.
Policing the internet in Germany, where hate speech, insults are a crime | 60 Minutes.
After Trump administration attacks: Are German hate speech laws too restrictive? | DW News
CC=0
Mot bättre vetande är regeringen på väg att göra våra elektroniska kommunikationer sårbara för kriminella och främmande makt.
Den geopolitiska situationen gör alla som redan fruktar brottsligheten ännu oroligare. Vilket kommer att användas av myndigheterna för att sänka ribban för mer övervakning. Never Waste a Good Crisis.
Just nu står striden om rätten att kunna kommunicera elektroniskt med säker kryptering.
Regeringen vill att alla meddelandetjänster skall kunna tvingas överlämna information om innehållet i sina användares kommunikationer – i läsbar form, det vill säga okryperad.
Men om man öppnar bakdörrar till vår totalsträckskrypterade (E2EE) korrespondens, då kan de användas av alla som hittar eller får kännedom om dem. Kriminella. Främmande makt. En ny attackvektor.
Antingen har man säker totalsträckskrypterad kommunikation eller så har man det inte. Det finns inga mellanlägen – även om regeringen tror det.
Men är det ändå inte bra att man kan komma åt vad alla skriver och skickar till varandra nu när tiderna är så oroliga?
Försvarsmakten säger nej till regeringens förslag. Och den bör ju veta. Försvaret rekommenderar även sin personal att använda totalsträckskrypterade meddelande- och samtalstjänster som Signal.
Så skall vi låta skurkarna komma undan? Nej. Istället skall vi göra som EU-domstolen säger. Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Med hemlig dataavläsning får polisen redan installera spionprogram på misstänktas telefoner, datorer, plattor, spelkonsoler med mera. Sedan får man tillgång till allt på enheten och kan läsa alla former av krypterade meddelanden innan de krypteras och sänds, medan de skrivs. Eller efter att de mottagits och av-krypterats. Även kamera och mikrofon kan användas för övervakning.
Det gäller alltså människor som är misstänkta för brott. Inte alla andra. Som det rimligen bör vara.
I oroliga tider är det viktigare än någonsin att vi kan lita på säkra elektroniska kommunikationer. Om vi fruktar att andra vill skada oss – då skall vi inte ge dem en bakdörr till våra digitala liv.
Slutligen, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna säger följande om rätten till privatliv:
»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«
• Läs även Emanuel Karlsten: Regeringen vill införa bakdörrslag – kommer omöjliggöra privata samtal för svenskar »
CC=0
EU-förslaget om att granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden är just nu längre från en lösning än någonsin tidigare. Men fortfarande kan vad som helst hända.
Trots att frågan dragits i långbänk i tre år: Inte heller på denna veckas möte i EU:s ministerråd (RIF-rådet) tycks frågan om Chat Control 2 komma närmare en lösning.
Tvärt om är man nu längre bort från ett beslut än tidigare. Det förra förslaget i rådet (client-side-scanning på medborgarnas telefoner och datorer) är nu ersatt med ett om att förlänga rådande lagstiftning, Chat Control 1 (frivillig skanning av användarnas meddelanden). Vilket en majoritet av medlemsstaterna säger nej till (de vill fortfarande ha client-side-scanning).
Läs mer om det nya förslaget: Början till slutet för Chat Control 2? »
Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet »
Nästa ministerrådsmöte är den 12-13 juni. Fram till dess kommer medlemsstaternas ambassadörer och tjänstemän att försöka komma överens i COREPER II och rådets arbetsgrupper.
Läget just nu är alltså att Chat Control 2 gått i baklås i ministerrådet, att Europaparlamentet säger nej till förslagets centrala delar och att EU-kommissionen fortfarande står bakom sitt förslag om att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.
Fortsättning följer…
CC=0
Vi bad AI göra en blogcast om konflikten mellan ett nytt svenskt lagförslag som vill kringgå totalsträckskryptering och meddelande-appen Signal. Det blev tillräckligt rätt. (Fast nästa gång skriver vi nog manus själva.)
Detta är lite av ett experiment. Vårt nästa steg blir att putsa på röstens satsmelodi och intonation. Men det fungerar tillräckligt bra för att släppa ut videon på nätet. Och tekniken blir bara bättre och bättre. Lämna gärna feedback.
Om du vill läsa den underliggande bloggpost som AI tolkat, då finner du den här ».
Svenska och europeiska myndigheter vill skapa bakdörrar som gör de säkra meddelande-appar de använder osäkra – för sig själva och för alla andra i hela världen.
Samtidigt som EU för krig mot totalsträckskrypterad (E2EE) elektronisk kommunikation med Chat Control 2 och projektet Going Dark föreslår den svenska regeringen att meddelandetjänster på begäran skall tvingas överlämna innehållet i sina användares kommunikationer till myndigheterna i läsbar (det vill säga icke krypterad) form.
Ställd inför detta hotar meddelande-appen Signal att lämna Sverige. Det vill säga blockera svenska användare hellre än att skapa bakdörrar som öppnar säkerhetsluckor på en global nivå.
Till SVT säger Signals chef Meredith Whittaker:
»– Vårt ansvar är att erbjuda teknologi som upprätthåller de mänskliga rättigheterna i en era där de rättigheterna kränks på allt fler ställen. I den digitala världen i dag finns det väldigt få ställen där vi kan kommunicera privat eller visselblåsa.«
Signal används idag av människorättsaktivister, dissidenter, media, visselblåsare, säkerhetsmedvetna företag, organisationer och privatpersoner världen över. De skulle alla drabbas om den svenska regeringen får som den vill.
Men inte nog med det. Den svenska försvarsmakten rekommenderar nu sin personal att använda Signal för säker elektronisk kommunikation. »Beslutet syftar till att försvåra avlyssning av samtal och meddelanden som sänds via telefonnätet.«
Enligt uppgift har även Regeringskansliet och Utrikesdepartementet (med flera myndigheter) implementerat Signal i sina kommunikationssystem för att säkerställa säker och krypterad kommunikation.
Sedan februari 2020 är Signal den rekommenderade appen för snabbmeddelanden för Europeiska kommissionen och dess personal. Den används även av den tyska regeringen. Plus en mängd andra regeringar och myndigheter världen över.
Samtidigt vill alltså både EU och den svenska regeringen skapa en bakdörr – som gör Signal (och liknande meddelande-appar) sårbar för angrepp från främmande makt, kriminella och andra aktörer med ont uppsåt.
Detta i namn av att bekämpa den grova brottsligheten. Men saken är att man redan har ett sådant verktyg – hemlig dataavläsning. Det handlar om spionprogram på moibiltelefoner, datorer, plattor, spelkonsoler m.m. – men bara hos personer som misstänks för brott. Inte alla andra.
Med hemlig dataavläsning kan myndigheterna se allt som finns och görs på en misstänkts mobil eller dator. Plus använda mikrofon och kamera för att övervaka användaren och dess omgivning. Det är inte heller oproblematiskt.
Men det är bättre än att göra säker elektronisk kommunikation osäker för alla i hela världen genom bakdörrar till totalsträckskrypterade meddelandetjänster.
Vilket är i linje med EU-domstolens principbeslut om datalagring: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.
Här skall även nämnas att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kommit fram till att totalsträckskrypterad kommunikation är en mänsklig rättighet.
Inte desto mindre fortsätter regeringen, EU och Europol att kräva bakdörrar för att kunna komma åt medborgarnas totalsträckskrypterade elektroniska meddelanden.
Även om regeringen skulle få igenom sitt förslag hindrar det ändå inte att den som verkligen vill kan kommunicera med totalsträckskryptering – utanför de stora meddelande-apparna. Det är en fråga om att man inte kan förbjuda matematik.
Länkar:
• Försvarsmakten värnar rätten till totalsträckskrypterad kommunikation »
• Försvarsmakten använder appen signal för öppen kommunikation med mobiltelefoner »
• Signal lämnar Sverige om regeringens förslag på datalagring klubbas »
• Signals chef: Då lämnar vi Sverige »
• Centern: Nej till tekniska bakdörrar i krypterade appar »
• Ny svensk datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation »
• Yttrande/Remiss över SOU 2023:22 ”Datalagring och åtkomst till elektronisk information” Ju 2023/01326 »
• Utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information »
• Striden om kryptering tar ny fart »
• Europadomstolen: Totalsträckskryptering är en mänsklig rättighet »
CC:0