• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Artikel 11 & 13: Nya datum

8 januari 2019 av Henrik Alexandersson

Kampen mot artikel 11 (»länkskatt«) & 13 (uppladdningsfilter) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt fortsätter. Ny information om vissa nyckeldatum har nu tillkommit.

Fredag den 18 januari kommer EU:s medlemsstater att diskutera direktivet i ministerrådet. Detta halvår är Rumänien (som tyvärr inte riktig verkar ha grepp om sitt uppdrag på grund av problem hemma) ordförandeland.

Här är det läge att driva på för att Sverige skall säga nej till både artikel 11 och 13. Vilket möjligen kan bli enklare om vi har en regering till dess.

Måndag 21 januari (ändrat från den 14:de) är det nya trialogförhandlingar mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Det sägs att detta kommer att vara den sista förhandlingsrundan, men det har man ju även sagt tidigare.

Som vanligt gäller det att hålla trycket uppe mot Europaparlamentets ledamöter och medlemsstaterna inför dessa förhandlingar.

Lördag den 19 januari kl 14 är det demonstrationer mot artikel 11 & 13 runt om i Europa. I Sverige verkar det än så länge bara bli demonstration i Göteborg, på Götaplatsen. Förhoppningsvis blir det fler. Läs mer om alla inplanerade demonstrationer i olika länder här.

Ta tillfället i akt och visa vad du tycker genom att delta i demonstrationerna!

/ HAX

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt Taggad som: artikel 11, artikel 13, EUCD

Vänstern, finansbranschen och det fria ordet

4 januari 2019 av Henrik Alexandersson

En företeelse i tiden är att man försöker tysta politiska motståndare. Mest uppmärksammade är kanske de amerikanska universitetens »Social Justice Warriors« (SJW) – som ofta försöker hindra akademiker och andra från att tala och hålla föreläsningar.

Detta har spridits ut i samhället i övrigt, till exempel i form av »de-plattformering«. Det vill säga att frispråkiga samhällsdebattörer och nätprofiler får basen för sin ekonomiska existens undanryckt.

Det kan handla om att man försöker förmå annonsörer att bojkotta vissa internetprofiler, som framförallt vänstern upplever som utmanande. Detta kan ske direkt – eller indirekt, genom påtryckningar mot plattformar som till exempel Youtube.

Men det kan även ta sig formen att samhällsdebattörer får uppleva hur arbetsgivare och uppdragsgivare tar sin hand ifrån dem – efter organiserade kampanjer från politiska motståndare.

Detta är ett fenomen som i princip alltid riktas mot samhällsdebattörer som befinner sig på politikens högra planhalva. Och de organiseras i princip alltid av vänsterkrafter. Vänstern såväl definierar som surfar på vad som anses vara politiskt korrekt.

En intressant aspekt av detta fenomen är att allt fler företag ställer sig på samma sida som de som vill tysta andra.

Till exempel har vi sett hur Patreon kastat ut nätprofiler (som inte gjort något mer uppseendeväckande än argumenterat för en åsikt) från sitt nätverk – på vilket läsare, tittare, lyssnare och följare kunnat ge ett månatligt ekonomiskt bidrag.

Detta leder i sin tur till att många – både givare och mottagare – kommit att bojkotta Patreon och söka sig till andra alternativ. Alternativ som sedan kommit att bojkottas av centrala betalningsförmedlare, som kreditkortsföretagen och PayPal.

Här går alltså stora, globala finansbolag in och spelar en aktiv roll i de-plattformering och i att tysta fria röster.

Detta är inget nytt fenomen. När jag jobbade i Europaparlamentet lyfte vi frågan om att kreditkortsföretagen vägrade befatta sig med Wikileaks. Resultatet blev att parlamentet uttalade att sådana bojkotter är problematiska och ett ofog.

På ett annat plan har vi kunnat se hur samma betalningsförmedlare stängt ner sina betalningskanaler för till exempel postorderföretag som säljer sexleksaker. Av »moraliska« skäl.

Finansbolag har naturligtvis rätt att göra affärer med vem de vill. Men de bör också betänka sitt ansvar, när de innehar en dominerande position på marknaden för betalningsförmedlare.

Den rimliga principen borde vara att acceptera betalningar för all verksamhet som är laglig – istället för att agera moralpolis, utifrån subjektiva värderingar och diverse påtryckningar.

På sikt är en sådan princip den enda hållbara – eftersom de aktuella bolagen annars inte kommer att kunna freda sig mot allehanda särintressen som vill tysta och skada andra.

Det bör även ligga i dessa betalningsförmedlares och finansbolags långsiktiga intresse att låta lagstiftning – och inget annat än lagstiftning – styra vilka aktörer de befattar sig med. Detta inte minst då de själva, i sin verksamhet är beroende av en fungerande rättsstat.

/ HAX

Relaterat:
• Frihetsfana under Sargon of Akkad »

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Yttrandefrihet

Ingen kommer undan Facebook

3 januari 2019 av Henrik Alexandersson

En majoritet (61%) av de Android-appar som testats sänder data till Facebook – även om du inte är inloggad där, eller ens har Facebook. Detta avslöjade den brittiska organisationen Privacy International på Chaos Communication Congress i mellandagarna.

Facebook routinely tracks users, non-users and logged-out users outside its platform through Facebook Business Tools. App developers share data with Facebook through the Facebook Software Development Kit (SDK), a set of software development tools that help developers build apps for a specific operating system. Using the free and open source software tool called ”mitmproxy”, an interactive HTTPS proxy, Privacy International has analyzed the data that 34 apps on Android, each with an install base from 10 to 500 million, transmit to Facebook through the Facebook SDK.

Detta kan alltså ha drabbat upp till en halv miljard användare världen runt.

Facebook lägger i sin tur ansvaret på app-utvecklarna. De säger också att detta inte är något som är specifikt för Facebook, utan att samma sak gäller för till exempel Amazon, Google och Twitter.

Detta väcker principiellt viktiga frågor. Är det över huvud taget möjligt för Andriod-användare att använda sina telefoner och plattor utan att mata nätjättarna med (ofta känslig) privat data? Med vilken rätt samlar man in data om användare som inte givit sitt samtycke?

I ett vidare perspektiv kan man även konstatera att det är ytterst oklart i vilken utsträckning nätjättarna delar information med olika myndigheter. (För att de måste, eller för att de helt enkelt säljer information till dem.)

Detta kan bli ett viktigt test vad gäller EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Och det kan då komma att bli riktigt dyrt för Facebook.

För vanliga användare finns bara en slutsats att dra: Använder man modern teknik, då måste man alltid utgå från att det resulterar i att nätjättarna samlar in persondata om oss. Data, som sedan kan komma att delas med andra.

Länkar:
• Privacy International: How Apps on Android Share Data with Facebook – Report »
• Video, ljudfiler och slides från PI:s presentation på CCC »
• ZDNet: Privacy International hits out at unconsented Facebook tracking within apps »
• Computer Sweden: Populära appar skickar data till Facebook – även om du inte har ett konto »

/ HAX

Arkiverad under: Privatliv, Säkerhet, Sociala media, Storebror Taggad som: Facebook

Artikel 11 & 13 – vad händer nu?

30 december 2018 av Henrik Alexandersson

En video-uppdatering om det senaste i striden kring EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Då speciellt artikel 11 (den så kallade länkskatten) och artikel 13 (uppladdningsfiltret).

Information om demonstrationerna den 19 januari »

Arkiverad under: EU, Upphovsrätt

EU-miljoner till white hat-hackare

27 december 2018 av Henrik Alexandersson

Piratpartiets tyska ledamot av Europaparlamentet skriver på sin blogg…

In January the European Commission is launching 14 out of a total of 15 bug bounties on Free Software projects that the EU institutions rely on. A bug bounty is a prize for people who actively search for security issues. The amount of the bounty depends on the severity of the issue uncovered and the relative importance of the software. The software projects chosen were previously identified as candidates in the inventories and a public survey.

Se där vad som kan hända när man väljer in folk som begriper vad de sysslar med i parlamentet. Här görs inte bara EU:s tekniska infrastruktur säkrare – utan hela vår IT-ekosystem, eftersom detta handlar om teknik som vi alla är beroende av.

Länk: In January, the EU starts running Bug Bounties on Free and Open Source Software »

Arkiverad under: EU, Säkerhet

Rapport: Internet blev mindre fritt 2018

26 december 2018 av Henrik Alexandersson

Den amerikanska organisationen Freedom House har presenterat sin årliga rapport över tillståndet för internet i världen. Slutsatsen är – föga förvånande – att nätet har blivit mindre fritt under det år som gått.

Wired sammanfattar överskådligt vad som är problematiskt »…increasing censorship in response to disinformation, the widespread collection of personal data, and a growing group of countries emulating China’s model of digital authoritarianism.«

Vilket ger en deprimerande helhetsbild:

Since June 2017, the report found, internet freedom declined in 26 countries, while only 19 countries saw their scores improve. As a result, just 20 percent of the global internet population is considered “free.” The message is dire: Without significant effort on the part of tech companies, democratic nations, advocacy groups, the public, and the press, democracy might not survive the digital era.

Vad kan då göras? I Freedom House-rapporten finns en lista på förslag:

For Policymakers:

  • Ensure that all internet-related laws and practices adhere to international human rights law and standards.
  • Enact strong data protection laws to provide greater transparency and control over personal data.
  • Include human rights safeguards in national strategies on artificial intelligence (AI).
  • Fund rapid response capacity to counter attacks on internet freedom.
  • Impose sanctions—such as freezing of assets—on foreign tech companies involved in human rights abuses.
  • In the United States, reintroduce and pass the Global Online Freedom Act (GOFA).

For the Private Sector:

  • Adhere to the UN Guiding Principles on Business and Human Rights.
  • Conduct human rights impact assessments for new markets and commit to doing no harm.
  • Grant users control over their information and ensure that it is not being misused.
  • Ensure fair and transparent content moderation practices.
  • Engage in continuous dialogue with local civil society organizations.
  • Label automated “bot” accounts.
  • Use internal expertise to help counter Chinese state censorship and protect users.

For Civil Society:

  • Partner with the private sector on fact-checking efforts.
  • Work with scholars to examine how disinformation spreads and why people are likely to share it.
  • Monitor home countries’ collaboration with Beijing and Chinese firms.
  • Continue to raise awareness about government censorship and surveillance efforts.

Tyvärr är Sverige inte med i sammanställningen. Däremot kan man konstatera att internet anses var »fritt« i länder som Australien och Storbritannien – vilket nog kan diskuteras.

Utöver de frågor som Freedom House berör kan man lägga upphovsrättsindustrins ständiga krav på filtrering, censur och på att operatörer och plattformar skall agera nätpoliser. Även om detta sker i en kommersiell kontext – så kan konsekvenserna för det fria ordet och den fria åsiktsbildningen bli allvarliga.

Länkar:
• Freedom House: Freedom on the Net 2018 – The Rise of Digital Authoritarianism »
• Wireds sammanfattning: The Internet Became Less Free in 2018. Can We Fight Back?

/ HAX

Arkiverad under: Nätkultur, Storebror, Världen, Webben, Yttrandefrihet

PewDiePie mot nätets etablissemang

22 december 2018 av Henrik Alexandersson

I en intressant artikel tar Quillette upp kampen mellan internets fria kreatörer och nätets etablissemang. Bland annat förklarar man varför vissa betraktar Youtubern PewDiePie som så »farlig«.

Kjellberg’s true crime is that he’s funny. And the online corporate giants have no idea what to do with humour, since humour always will target a society’s prevailing dogmas—including, at the current cultural moment, the earnest mantras that govern corporate messaging. Humour also happens to be the most powerful weapon against authoritarianism (corporate or otherwise), because it leaves an irreversible impression on its audience. Your intellectual ideas may be revised or rejected as you re-evaluate your premises in light of new experiences or reflection. But if you find something funny, that can’t be edited out by intellectual efforts. It will sit with you, and may well fester into thoughtcrime. Humour can turn heretics into folk heroes who must then be shunned and de-platformed. (Just ask Godfrey Elfwick.)

Länk: PewDiePie’s Battle for the Soul of the Internet »

Arkiverad under: Nätkultur, Sociala media

FN-kritik mot EU:s förordning om spridning av terrorisminnehåll online

20 december 2018 av Henrik Alexandersson

Kritiken växer mot EU:s föreslagna förordning om »förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online«. European Digital Rights – EDRi – rapporterar att tre av FN:s tyngsta rapportörer (yttrandefrihet, privatliv och mänskliga rättigheter i relation till kontraterrorism) har allvarliga invändningar.

Speciellt saknar man tydliga definitioner av vad som skall anses rymmas inom den luddiga och klumpiga formuleringen terrorisminnehåll.

»As Commissioner Mijatović argues, governments frequently design counter-terrorism legislation that can lead to a dangerous curb of the freedom of expression by relying on hasty implementations and insufficiently clear definitions. Citing examples from Russia, the United Kingdom, France, Turkey and Spain, the analysis compellingly outlines the inherent dangers of “catch-all” labels such as “glorification of terrorism” and the use of counter-terrorism legislation to suppress political opponents, especially (but not only) in countries where the rule of law is endangered or abolished.«

Varningen gäller inte minst det luddiga begreppet »glorification of terrorist acts« – som kan betyda i stort sett vad som helst.

Vi kommer inte att kunna påstå annat än att vi blivit varnade.

Andra problem är att den tidsram (en timma) inom vilken anmält material skall plockas bort inte tillåter någon seriös rättslig prövning. Samtidigt är det fortfarande oklart vilka myndigheter (och vilken deras rättsliga kapacitet skall vara) som skall kunna beordra att innehåll censureras.

FN-rapportörerna oroas också över att denna förordning kan öppna för påtryckningar från myndigheter till nätplattformarna om att även censurera material som inte är olagligt, utan bara anses vara oönskat.

Kritik riktas även mot att förordningen i praktiken kommer att kräva automatiserad filtrering av allt uppladdat material.

I det stora hela är denna förordning ytterligare ett steg på den väg där inskränkningar i yttrandefriheten flyttas från lagstiftning till användarvillkor – och från rättsväsendet till privata nätföretag. Vilket är problematiskt, om vi vill leva i en fungerande demokratisk rättsstat.

EDRi – Terrorist Content Regulation: Warnings from the UN and the CoE »
EU:s ministerråd – Terrorisminnehåll online: rådet antar förhandlingsposition om nya regler för att förhindra spridning »

/ HAX

Arkiverad under: Censur, EU, Rättssäkerhet, Yttrandefrihet

Får man blockera dem som vill blockera?

18 december 2018 av Henrik Alexandersson

Vi har tidigare rapporterat om hur förlaget Elsevier gått till domstol – för att tvinga bland andra internetoperatören Bahnhof att blockera webplatser på vilka man kan få tillgång till samma vetenskapliga texter som Elsevier tar betalt för att erbjuda. Länk »

Vilket naturligtvis inte gick hem väl hos Bahnhof. Så operatören bestämde sig för en egen, mjuk blockering av Elsevier. Samtidigt blockerade man Patent- och Marknadsdomstolen från att besöka Bahnhof.se. Länk »

Det senare har nu fått tillsynsmyndigheten – Post- & Telestyrelsen – att titta på om Bahnhof bryter mot nätneutralitetens principer. Länk »

Ironin.

Arkiverad under: Nätneutralitet, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: Bahnhof, Elsevier

Frankrike inför internetskatt vid årsskiftet

18 december 2018 av Henrik Alexandersson

Även om Frankrike inte fått med dig resten av EU på idén om en internetskatt, så går man själva vidare.

En intressant aspekt på detta är att man inte beskattar de aktuella nätföretagen där de har sin hemvist – utan utifrån lokal försäljning. Vilket kommer att ha betydelse för alla nya, expanderande nätplattformar.

France won’t wait on the rest of the European Union to start taxing big tech. French finance minister Bruno Le Maire says the country will move ahead with a new tax on Google, Apple, Facebook, and Amazon starting Jan. 1, 2019. The tax is expected to raise $570 million in 2019. France and Germany had originally pushed for an EU-wide 3% tax on big tech firms’ online revenues, in part to prevent companies like Apple from sheltering their profits in countries with the lowest tax rates. The deal, which required the support of all 28 EU states, appeared to crumble earlier this month, with opposition from countries including Ireland, home to the European headquarters of Google and Apple

Länkar:
• France pushes forward alone with new tax on big tech companies »
• France Will Tax Google, Apple, Facebook, and Amazon In New Year »

Arkiverad under: Europa

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 131
  • Sida 132
  • Sida 133
  • Sida 134
  • Sida 135
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 156
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU-UK i nytt samarbete om biometrisk data20 maj 2025
  • EU inför ID-krav på nätplattformar19 maj 2025
  • EU överväger digital-skatt16 maj 2025
  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS