Femte juli

Nätet till folket!

5G sätter stopp för telefonavlyssning?

av

EU:s justitie- och inrikesministrar konstaterar yrvaket att den nya 5G-tekniken kan medföra problem för den ständigt ökande telefonavlyssningen.

EDRi rapporterar:

»The documents warn that various aspects of the technology underpinning 5G communications networks could make traditional wiretapping methods far more complicated or even render them useless. For example, the IMSI code – used to identify an individual device – will be encrypted, meaning “the security authority authorities are no longer able to locate or identify the mobile device,” according to Europol. 5G networks will also be able to detect false “base stations” – making it impossible to use IMSI catchers (or “stingrays”), devices that imitate telecoms antennae in order to discreetly acquire user data. Other issues such as network slicing, edge computing, and network function virtualisation raise their own problems, leading to significant new challenges for law enforcement agencies wanting access to individuals’ data.«

Samtidigt öppnar den nya tekniken i kombination med »the internet of things« nya möjligheter till övervakning. I USA har data som genereras i allt från smarta vattenmätare till pacemakers och bilars inbyggda digitala säkerhetssystem använts som bevis i domstol.

Man kan anta att ministerrådets oro kommer att öka kraven på datalagring – det vill säga data som lagras hos teleoperatörerna istället för att uppsnappas i realtid.

EDRi: EU worries over the possibility of losing wiretapping powers »

De sociala nätjättarnas självskadebeteende

av

Facebook, Twitter, Pinterest och Google/Youtube har anklagats för och/eller blivit avslöjade med att vara politiskt partiska. Vilket nu är på väg att slå tillbaka mot dem själva.

Det handlar om privata företag, så de är naturligtvis fria att välja sin egen väg. Men plattformarnas dominerande ställning har samtidigt medfört en omfattande kritik, speciellt i USA.

Kärnfrågan är om de är att betrakta som plattformar eller publicister.

Om de är plattformar, då har de fördelen av budbärarimmunitet (safe harbour/mere conduit) – som innebär att de inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör.

Men om de är att betrakta som publicister, då faller ansvaret för vad som publiceras på dem själva.

Om de modererar sitt innehåll genom att missgynna vissa politiska åsikter och gynna andra – då kommer de att betraktas som publicister. Det innebär att de kan komma att förlora sin budbärarimmunitet. Vilket redan är en konkret politisk fråga i USA.

Men frågan är om politisk reglering är ett dugg bättre.

Med risk för att vara tjatig: Den enda hållbara strategin för de sociala plattformarna är att bara censurera sådant som är direkt olagligt. Och att vara fullständigt öppna och transparenta med hur de hanterar detta.

Men det verkar inte vara den väg de sociala plattformarna väljer att gå. Facebook har själva efterlyst mer politisk styrning. Och Google har avslöjats med att driva en dold politisk agenda.

Saken blir knappast bättre av att Google censurerar avslöjande reportage som exponerar företagets politiska subjektivitet. (Om du vill se det senaste exemplet på alternativmedias granskning – som censurerats av Google-ägda Youtube – då finns reportaget på andra videositer, som Bitchute.)

Kina installerar spionprogram på turisters mobiltelefoner

av

Vice Motherboard rapporterar:

Foreigners crossing certain Chinese borders into the Xinjiang region, where authorities are conducting a massive campaign of surveillance and oppression against the local Muslim population, are being forced to install a piece of malware on their phones that gives all of their text messages as well as other pieces of data to the authorities, a collaboration by Motherboard, Süddeutsche Zeitung, the Guardian, the New York Times, and the German public broadcaster NDR has found.

Vilket naturligtvis är en oacceptabel integritetskränkning. Men hur skall västvärlden kunna protestera med trovärdighet, när vi själva använder »statstrojaner« och spionprogram? I Sverige är nya lagar om »hemlig dataavläsning« just nu på väg genom det politiska systemet.

Länk: China Is Forcing Tourists to Install Text-Stealing Malware at its Border »

»Zensursula« ny ordförande för EU-kommissionen?

av

De senaste uppgifterna från Bryssel tyder på att den tyska CDU-politikern Ursula von der Leyen kan bli EU-kommissionens nya ordförande.

von der Leyen har bland annat gjort sig känd för att förespråka internetblockering – vilket givit henne öknamnet »Zensursula«.

Vi kan alltså komma att få en kommissionsordförande som är negativt inställd till frågor som rör internets frihet. Vilket kan bli ett problem, då flera viktiga nätrelaterade ärenden (t.ex. budbärarimmunitet / eHandels-direktivet) kommer upp under mandatperioden.

Twitter har speciella regler för politiker

av

Vice rapporterar:

»Egregious tweets by prominent politicians that break Twitter’s rules will remain on the site if they are deemed to be of ”public interest,” the company announced on Thursday.«

Möjligen kan man förstå att det är av allmänintresse om en politiker sprider hyperbola, hatiska eller andra olämpliga tweets. Å andra sidan är det principiellt och praktiskt oerhört vanskligt att ha olika regler för olika användare.

Det tycks som om de sociala plattformarna snärjer in sig allt mer i en en härva av motsägelsefulla policies. Kanske vore det enklare att säga att allt som är lagligt är OK och att allt som är olagligt kommer att plockas bort.

Länk: Twitter Officially Has Separate Rules for Politicians »

USA diskuterar förbud mot säker kryptering

av

Man skulle kunna tycka att debatten om kryptering borde vara över. Att göra kryptering olaglig är såväl idiotiskt som omöjligt. Och att skapa bakdörrar utsätter oss inte bara för Storebrors nyfikna granskning – utan gör oss dessutom sårbara för angrepp från till exempel cyberbrottslingar och främmande makt, eftersom sådana verktyg bevisligen läcker.

Men det hindrar inte politiker och byråkrater…

»Senior Trump administration officials met on Wednesday to discuss whether to seek legislation prohibiting tech companies from using forms of encryption that law enforcement can’t break — a provocative step that would reopen a long-running feud between federal authorities and Silicon Valley.« (…)

»The DOJ and the FBI argue that catching criminals and terrorists should be the top priority, even if watered-down encryption creates hacking risks. The Commerce and State Departments disagree, pointing to the economic, security and diplomatic consequences of mandating encryption “backdoors.” DHS is internally divided.«

Politico: Trump officials weigh encryption crackdown »

Lästips: Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka

av

Erik Lakomaa har en matnyttig text om den ständigt återuppståndna datalagringen, på Smedjan:

Den rättsvidriga datalagringen är tillbaka »

»Vi vet också att den svenska datalagringen inte har begränsats till sådant det motiverades med: ”De grövsta brotten, grov organiserad brottslighet och terrorism”. I stället kom de flesta begäranden att handla om taxeringsfrågor (hos Tele2) eller om fildelning (hos Bahnhof). Mängden kom också att vida överskrida vad som hade varit fallet om tvångsmedlet hade använts som avsett. I samband med Tele2-målet framkom att det varje månad bara till denna operatör inkom ett tusental begäranden om datalagringsuppgifter – en volym som i sig visar att det inte handlar om terrorism eller mord. Så vanliga är dessbättre inte dessa brott.«

Sverige kan hjälpa Polen att döda artikel 13 (17)

av

Som bekant har Polen tagit EU:s nya upphovsrättsdirektiv till EU-domstolen.

Vissa polska röster är synnerligen kritiska till direktivet i sak:

»According to Robert Kroplewski, a solicitor and expert for Poland’s Ministry of Digital Affairs, Article 13 in its current shape could lead to preventive censorship by the hands of foreign publishers and online platform owners. ”I would say this can be seen as the rise of industrial censorship, global and automated,” he says.«

Andra är mer avvaktande och menar att Polens motstånd mot artikel 13/17 (uppladdningsfilter) mest är ett taktiskt knep från den polska regeringens sida för att locka unga väljare. Hur det än är med den saken så är det en bra sak att man försöker stoppa direktivets sämsta delar i domstol.

Men Polen behöver stöd från fler länder:

»The case before the court has been opened, and it will take some time before we see its conclusion. Jabłoński thinks the case will probably be resolved in late 2020. “It all depends on one factor: whether two or more countries will join the case. This is possible because during the process within the Council and the Parliament six countries were against the Directive and three abstained from the vote” – Jabłoński says. In addition to Poland, several other EU member states have spoken against the Directive, including the Netherlands, Luxembourg, Italy and Finland.«

Detta skapar en möjlighet för den riksdagsmajoritet (alla utom S) som krävde att Sverige skulle säga nej till direktivet i EU:s ministerråd. Nu kan dessa partier visa att de menade allvar och att de bryr sig om frågan även när det inte är EU-valrörelse. Detta genom att riksdagen kan ge regeringen i uppdrag att stödja Polens sak i EU-domstolen.

Länk: Inside Poland’s cynical plan to kill Article 13 for good »

Lästips: Ett sakligt inlägg om nätcensur

av

Här är ett långt men intressant lästips. Det är David Kaye (professor i juridik på UC Irvine, UN Special Rapporteur on freedom of expression, författare till Speech Police: The Global Struggle to Govern the Internet) som ger sig in i den infekterade striden om moderering och censur av innehåll på sociala media.

Länk: A New Constitution for Content Moderation »

Ur Kayes lista på förslag:

  • Decentraliserat beslutsfattande förankrat i lokalt språk och lokal samhällsdebatt.
  • Mänskliga rättigheter som ledstjärna för moderering av innehåll.
  • Radikalt förbättrad transparens.
  • Branschomfattande tillsyn och ansvar med möjlighet för användare att överklaga beslut.

En bärande tanke i artikeln är att det är våra mänskliga / medborgerliga fri- och rättigheter, med speciell uppmärksamhet på yttrandefriheten som bör vägleda moderering av innehåll i sociala media.

Kaye påpekar också att det inte bara är ängsliga nätföretag och skurkstater som hotar nätets frihet – utan även våra egna demokratiskt valda politiker.