Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Google + staten = sant?

av Lämna en kommentar

Kommer Google att växa samman med amerikanska statens militär- och underrättelseindustriella komplex? Det finns faktiskt tecken på att Google gör motstånd.

Frågan kom upp i samband med att Gen. Joseph Dunford, chairman of the Joint Chiefs of Staff, vittnade inför amerikanska kongressen. Han klagade på att Googles verksamhet kan tänkas gynna kinesiska intressen.

Det jag fastnade för i artikeln var att Google vill avsluta sitt samarbete med Department of Defense på ett antal områden. Bland annat vad gäller Project Maven, som handlar om AI till drönare.

Frågan är om detta grundar sig i självinsikt hos Google. Det kan ju framstå som kontroversiellt om världens främsta söktjänst – som vet allt om alla – har gemensamma projekt med staten och dess våldsmonopol. Detta oavsett om det handlar om den kinesiska, svenska eller amerikanska staten.

Läs mer hos CBS SF Bay area »

Tisdag 26 mars röstar Europaparlamentet om artikel 11 och 13

av 2 kommentarer

Den preliminära föredragningslistan (PDF) är nu klar för Europaparlamentets session i Strasbourg nästa vecka.

Debatten om Upphovsrättsdirektivet är planerad till tisdag morgon den 26 mars kl 09.00. Förmodligen sker voteringen vid lunchtid samma dag.

Detta är sista möjligheten att stoppa artikel 11 (»länkskatten«) och artikel 13 (uppladdningsfiltret).

Ut och demonstrera mot artikel 11 & 13 nu på lördag!

Stockholm (Uppdaterad): Demonstrationen samlas på Mynttorget och går mot Sergels Torg / Femte hötorgshuset, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Göteborg (Uppdaterad): Demonstration på Götaplatsen, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Malmö: Save Your Internet – Varmt kaffe och kalla fakta på Sankt Johannesplan, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Vi på 5 juli-stiftelsen kommer att delta i demonstrationen i Berlin, på Potsdamer Platz, lördag den 23 mars från kl 14. (Facebook»)

Övriga demonstrationer runt om i Europa »

Artikel 11 – ett självmordspiller för media?

av Lämna en kommentar

Under den fildelningsdebatt som pågått i över ett årtionde har allt fler artister insett att det är värre att vara okänd än att deras verk piratkopierats. Och mycket tyder på att fildelning faktiskt kan bidra till att öka en artists popularitet. Många använder själva fildelning som ett sätt att marknadsföra sig.

Låt oss hålla detta i minne när vi tittar på artikel 11 – »länkskatten « – i EU:s nya direktiv om upphovsrätt. Den innebär att det skall krävas licens och erläggas avgift om en nätplattform länkar till de stora mediehusens artiklar på det sätt som sker idag.

Bland förespråkarna för artikel 11 finns den svenska organisationen Tidningsutgivarna. I en bloggpost tar journalisten Emanuel Karlsten upp deras argument:

– Det är för att komma åt det oschyssta utnyttjandet, förklarar Jan Fager, jurist på Tidningsutgivarna, den organisation som företräder de flesta av Sveriges tidningar.
Fager menar att tidningar riskerar förlora intäkter eftersom det finns en möjlighet att läsaren inte klickar sig vidare vilket innebär förlorade inkomster – samtidigt som Google tjänar pengar.
– Så man utnyttjar ju någon annans verk, säger Jan Fager.

Så TU tycker att det är bättre att inte synas, att potentiella läsare inte får tips om artiklar och att färre människor hittar till medias hemsidor?

En vanlig länk på till exempel Facebook innebär förvisso att människor får kännedom om en artikel om en viss nyhet, som de annars skulle vara ovetande om. Men hur detta skulle vara ett problem för de stora mediehusen är höljt i dunkel.

Ingen får ju någon substantiell information av en vanlig Facebook-länk med en rubrik, en bild och någon rad ur ingressen. Är man intresserad och vill veta mer, då måste man klicka sig vidare till själva mediesiten.

Länkning ökar potentiella läsares uppmärksamhet och intresse – vilket leder till att respektive site får fler besökare – vilket i sin tur leder till att mediehuset i fråga kan tjäna mer pengar på de annonser som finns där.

Men där länkskatten har prövats visar det sig – föga förvånande – att medias siter fått färre besökare. Helt enkelt på grund av att potentiella läsare inte får kännedom om läsvärda artiklar när olika plattformar slutar länka till dem.

Ingen kommer ju i någon ökad omfattning att ge sig ut på allehanda olika mediesiter för att söka material som man inte vet att/om det existerar. Det människor inte vet att de inte vet kommer de inte heller att kunna förhålla sig till.

Att tro att andra än redan regelbundna läsare och prenumeranter kan lockas till en tidnings site om de inte får reda på vad den har att erbjuda, det är en mycket märklig tanke. Vill man alls ha nya läsare måste de ju lockas till siten ifråga. Vill man tjäna pengar, då skall man uppmuntra inlänkning – inte strypa den.

Om artikel 11 blir verklighet – då kommer den bara att påskynda traditionell medias sammanbrott.

/ HAX

Tyska regeringen: Artikel 13 innebär uppladdningsfilter

av Lämna en kommentar

Artikel 13 i EU:s nya direktiv om upphovsrätt gör nätplattformarna ansvariga för upphovsrättsskyddat material som deras användare laddar upp. Men kommer det att innebära uppladdningsfilter – som kontrollerar, analyserar och filtrerar allt som laddas upp? Ja, säger alla som begriper tekniken. Nej, säger de som vill ha artikel 13.

Nu kommenterar den tyska regeringen saken. Christian Lange på det tyska justitiedepartementet säger:

In the [German] federal government’s view it appears likely that algorithmic measures will have to be taken in connection with large volumes of data for practical reasons alone.

Vilket, på vanligt språk innebär att det sannolikt kommer att bli automatiska uppladdningsfilter. Alltså precis vad förslagets kritiker varnat för.

Läs mer hos Techdirt: German Government Confirms That Article 13 Does Mean Upload Filters, Destroying Claims To The Contrary Once And For All »

EU:s upphovsrättsdirektiv – ett beställningsjobb för särintressen?

av 1 kommentar

EU:s nya upphovsrättsdirektiv är helt enkelt inte genomtänkt.

Det föreskriver en kontroll av allt som alla laddar upp på så gott som alla plattformar. Detta kräver automatisk filtrering och censur. Men inte heller då kommer det att fungera rimligt. Det finns helt enkelt ingen fungerande teknik som kan hålla ordning på all text, allt ljud, alla bilder och all video som laddas upp.

Förslaget är så illa skrivet att man måste fråga sig vad det egentliga syftet är.

Man kan konstatera att det bara är nätjättarna som eventuellt klarar att leva upp till direktivets krav. Små och nya aktörer kommer att kvävas i sin linda. Eftersom allt som laddas upp kommer att kräva licens blir bara visst innehåll, från ett fåtal stora aktörer delbart. Detta kommer att gynna Big Media, Big Entertainment, Big Business och Big Data – på ett sätt som strider mot internets själva idé om att vara en global plattform öppen för alla. Detta i ett regelverk som just nu håller på att fastställas av Big Government.

Alla andra – startups, små plattformar, alternativmedia, content creators, bloggar och alla användare kommer att drabbas.

Oavsett om detta är resultatet av en illvillig plan, sammanfallande intressen eller »bara« ogenomtänkt lagstiftning – så blir resultatet att vårt fria och öppna internet är hotat. Och jag kan inte frigöra mig från misstanken att detta är något som välkomnas av de aktörer som ser fri information och en modern digital marknad som ett hot mot sina förlegade affärsmodeller.

Särlagstiftning som syftar till att skydda vissa aktörer mot teknisk utveckling, ny konkurrens och en föränderlig marknad är usel lagstiftning. Den inte bara snedvrider marknaden. Den strider även mot grundprincipen om att lagstiftning skall vara generell till sin natur – inte ett beställningsverk från särintressen.

För en saklig och intressant genomgång av några av direktivets problem, läs DW.com: Memes Could Be Filtered Out by EU Copyright Law »

/ HAX

Votering om EU:s upphovsrättsdirektiv 26:e eller 27:e mars

av Lämna en kommentar

Det drar ihop sig till den sista stora bataljen om EU:s upphovsrättsdirektiv – som bland annat innehåller de kontroversiella artiklarna 11 (»länkskatten«) och 13 (uppladdningsfiltret).

Debatten i Europaparlamentets plenum – som hålls i Strasbourg – kommer att äga rum tisdag den 26 mars.

Det innebär att omröstningen kommer att genomföras antingen den 26:e eller 27:e mars.

Lördag 23 mars arrangeras demonstrationer mot artikel 11 & 13 över hela Europa. Lista »

I Sverige hålls följande manifestationer:

Stockholm (Uppdaterad): Demonstrationen samlas på Mynttorget och går mot Sergels Torg / Femte hötorgshuset, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Göteborg (Uppdaterad): Demonstration på Götaplatsen, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Malmö: Save Your Internet – Varmt kaffe och kalla fakta på Sankt Johannesplan, lördag 23 mars kl 12. (Facebook»)

Vi på 5 juli-stiftelsen kommer att delta i demonstrationen i Berlin, på Potsdamer Platz, lördag den 23 mars från kl 14. (Facebook»)

Det är nu den stora striden står. Slut upp i kampen för ett fritt och öppet internet. Ta med dina vänner. Och ta varmt på under.

FN:s rapportör om mänskliga rättigheter kritiserar artikel 13

av 1 kommentar

Lästips: UN Human Rights Rapporteur: Upload Filters “Disproportionate Response” to Copyright Infringement »

”David Kaye, the UN’s Special Rapporteur on freedom of opinion and expression, has raised the alarm over the EU’s proposals for Article 13 and its de facto filtering requirements. ”Such sweeping pressure for pre-publication filtering is neither a necessary nor proportionate response to copyright infringement online,” Kaye warns.”

Den orimliga artikel 13

av 1 kommentar

Artikel 13 i EU:s omstridda upphovsrättsdirektiv slår fast att nätplattformar med användargenererat innehåll kommer att hållas ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material.

Till att börja med bryter detta mot en av grundprinciperna för en demokratisk rättsstat. Om ett brott begås (till exempel om någon sprider innehåll som skyddas av upphovsrätten) – då skall personen i fråga ställas till svars i efterhand (när handlingen är ett faktum). Med artikel 13 får vi istället förhandscensur och ett system där plattformarna måste kontrollera och filtrera vad användarna lägger upp och delar.

På Youtube laddas mer än 300 timmar video upp varje minut. På Facebook laddas mer än 350.000.000 bilder upp varje dag, tillsammans med miljarder andra poster. På Instagram räknar man med att 95.000.000 bilder och videos laddas upp varje dag.

Allt detta (plus all text och allt ljud) måste med artikel 13 kontrolleras innan det laddas upp – så att det inte inkräktar på någon annans upphovsrätt. Att göra detta manuellt är omöjligt. Så det måste ske genom automatisk filtrering.

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns något globalt register över allt som skyddas av upphovsrätten.

Ta till exempel bilden ovan, från demonstrationen i Berlin mot artikel 11 & 13 för en dryg vecka sedan. Hur skall de automatiska filtren veta om det är min bild – eller om det är någon annans upphovsrättsskyddade bild?

Hur skall de automatiska filtren veta om en bild är skyddad av upphovsrätten eller om den är fritt tillgänglig inom ramen för public domain eller Creative Commons?

Hur skall filtren hantera det faktum att bilden ovan innehåller ett registrerat varumärke (McDonalds)? Och bilden på en rysk soldat över Checkpoint Charlie – är den fri eller upphovsrättsskyddad?

Artikel 13 kommer inte bara att kräva uppladdningsfilter. Frågan är om det över huvud taget kommer att vara möjligt att driva nätplattformar med användargenererat material i EU, om förslaget blir verklighet.

Artikel 13 kommer verkligen att förändra internet som vi känner det. Den måste stoppas!

/ HAX

(P.S. Bilden ovan är tagen av mig. Den får fritt delas, användas och ändras. CC=0)

Chelsea Manning åter fängslad

av Lämna en kommentar

Den amerikanska före detta underrättelseofficeren Chelsea Manning har fängslats för »contempt of court« efter att ha vägrat vittna om Wikileaks verksamhet och hennes eventuella kontakter med Julian Assange.

Den aktuella utredningen (som sker i en s.k. grand jury) handlar om att Wikileaks och Assange läckt information till allmänheten om bl.a. krigsinsatserna i Irak och Afghanistan. Det handlar även om de ambassadtelegram som avslöjat hur den amerikanska administrationen och andra länders regeringar (bl.a. den svenska) haft dubbla agendor och försökt föra så väl allmänheten som media bakom ljuset.

Även frågan om Wikileaks läckor kring Hillary Clintons valkampanj kan ingå i utredningen.

Manning har tidigare suttit fängslad för att (enligt uppgift på eget initiativ) ha läckt information till Wikileaks. Hon benådades dock av president Obama, strax innan han avgick. Bland det material hon läckte finns denna ökända video (känsliga tittare varnas):

Ordkrig om regeringens förslag till datalagring

av Lämna en kommentar

Regeringen vill som bekant gå vidare med planerna på att lagra data om alla svenskars alla mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Detta trots att EU-domstolen ogiltigförklarat både EU:s datalagringsdirektiv och tidigare svensk lagstiftning om datalagring – eftersom svepande övervakning av alla medborgare utan att det finns någon misstanke om brott strider mot de mänskliga rättigheterna.

Samtidigt hörs allt fler röster som kritiserar förslaget. Några nedslag…

IT-juristen Daniel Westman har granskat förslaget för Computer Swedens räkning. Och han anser att det inte duger:

– Det här är ju väldigt omfattande och komplext, men jag skulle ändå säga att man lägger sig väldigt nära det system man hade tidigare och som EU-domstolen underkänt, säger han. (…)

– Det avgörande kriteriet från domstolen är att den trafikdatalagring som görs sammantaget ger möjlighet att skapa en fullständig bild av en persons kommunikationsmönster. Och i allt väsentligt är den nya lagen lika ingripande

Att begränsa datalagringen till vissa personkretsar, områden eller tidpunkter vore däremot förmodligen tillåtet. Det vill säga om det föreligger någon form av misstanke om något brott. Men en sådan begränsning kan regeringen alltså inte tänka sig.

Ett annat alternativ är att lagra alla data i ett område direkt efter att något hänt där, exempelvis ett terrorbrott. Men inte heller en sådan lösning vill regeringen acceptera.

Man kan också konstatera att regeringen försöker blanda bort korten genom att kalla IP-adresser för »abonnentuppgifter«. I en skriftlig kommentar skriver internetoperatören Bahnhof…

»Man har flyttat en terminologi som historiskt hör samman med tryckta telefonkataloger och analog telefoni (där det till exempel var viktigt att kunna veta vem som hade busringt från ett visst telefonnummer och när) till ett digitalt sammanhang. Men de gamla analoga abonnemangsuppgifterna sa ingenting om vad folk faktiskt pratat om i telefon – det vill säga innehållet i samtalet. Med internets motsvarande abonnemangsuppgifter är det annorlunda. Ett IP-nummer är nämligen själva nyckeln till vad användaren faktiskt gjort på nätet och när. Ett IP-nummer kan till exempel användas för att avslöja vilken person som besökt en viss kontroversiell hemsida, mejlat en tidning med ett anonymt nyhetstips, haft en privat kommunikation i ett visst slutet forum för dissidenter, skrivit ett argt mejl till en ledarsida, exakt vem som skrivit en osignerad ledartext i tidningen Expressen, gjort ett visst inlägg på sociala medier, vilka utlandssvenskar som fysiskt befunnit sig i Sverige när de varit inne på Skatteverkets hemsida för självdeklaration, chattat med politiska rörelser eller organisationer, fildelat eller strömmat en viss film som någon grupp anser strida mot upphovsrätten. IP-nummer är det digitala fingeravtryck som kan avslöja exakt vad någon gjorde på nätet och när. Det är inte bara en uppgift om vem som har ett visst ”abonnemang” hos någon telekomoperatör.«

Diskussionen om datalagringen övergår till öppet gräl när tidningen Expressen ställer sig på regeringens sida i den osignerade ledarartikeln »Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2«.

Denna ledare plockas sedan sönder, grundligt och del för del av Bahnhofs jurist Wilhelm Dahlborn. För den som är intresserad av frågan rekommenderas att läsa hela hans svar. Ett exempel:

Expressen: I väntan på en ny lag har datalagringen varit frivillig för teleoperatörerna.
Wilhelm Dahlborn: Vadå frivillig? Alla operatörer har en skyldighet enligt ePrivacy-direktivet och LEK att radera uppgifter som de inte längre behöver. Om en operatör skulle spara uppgifter för att tillgodose andra behov bryter man både mot svensk lag och EU-rätten. Polisens behov är underordnat svensk lag och EU-rätten.

Som sagt, läs hela denna grundliga sågning.

Sammanfattningsvis bekräftas bilden av att regeringens nya förslag till datalagring inte kommer att möta de krav EU-domstolen ställer upp. Man vill helt enkelt ha mer än man kan få. Och några planer på att skriva ett lagförslag som är anpassat till domstolens krav tycks regeringen inte ha. Så då får den nog skylla sig själv om den får bakläxa en gång till.

• Computer Sweden: Juridisk expert: Nya datalagringslagen väldigt lik den som underkändes av EU »

• Bahnhof: Regeringens användning av ”abonnemangsuppgifter” – ett försök att undslippa EUs krav »

• Expressen: Smit inte från ansvar – Bahnhof och Tele2 »

• Bahnhof: Bahnhofs öppna brev till Expressen: faktafel och rena lögner i er ledartext om datalagring »