• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

EU-kommissionen vill ta betalt av dem som tillhandahåller innehåll på nätet

23 februari 2023 av Henrik Alexandersson

Idag betalar du för din nätuppkoppling. Nu vill EU att även företag som tillhandahåller innehåll skall betala för distributionen. Vilket slutar med en ökad kostnad för dig.

I tio års tid har EU-kommissionen försökt få företag som tillhandahåller innehåll online att betala en avgift till de stora telekom-företagen. Nu gör kommissionären för den inre marknaden Thierry Breton (tidigare CEO för France Télécom) ett nytt försök.

Kommissionens tanke är att bredbandsutbyggnaden kan påskyndas om de företag som tillhandahåller innehåll betalar för den trafik de ”förorsakar” till teleoperatörer och internet service providers (ISPar).

Saken är dock den att internettrafiken redan betalas av oss användare. Nu vill man att vi skall betala en gång till, genom att lägga avgifter på de tjänster och plattformar vi använder. Vilket naturligtvis kommer att drabba oss alla direkt eller indirekt.

Förslaget är till att börja med ett avsteg från den i EU omhuldade principen om nätneutralitet – som föreskriver en platt spelplan där alla behandlas lika. Att lägga en särskild avgift på de mest populära tjänsterna strider mot idén om ett öppet och fritt internet för alla.

Dessutom inskränks då yttrandefriheten. Internets hela idé är att alla skall kunna uttrycka sig fritt utan grindvakter eller ”vägtullar”.

I sin Open Internet Regulation slog EU redan 2015 fast att slutanvändare skall vara fria att ta del av och distribuera information och innehåll, använda och tillhandahålla de applikationer och tjänster de själva väljer. Vilket uppenbart strider mot kommissionens senaste förslag.

Internet Governance Forum protesterar mot förslaget i ett öppet brev:

»The ideas behind this proposal represent a fundamental misunderstanding of the structure of the internet. First, just like prior proposals, this proposal is based on the mistaken assumption that content providers are causing traffic on broadband networks. Broadband users are requesting this traffic, and they already pay their broadband providers to deliver this traffic to them. Forcing content providers to pay broadband providers for delivering this traffic to their subscribers just results in broadband providers getting paid twice for the same service.«

Dessutom är de kommersiella nätoperatörerna inte de enda som tillhandahåller internet. Med kommissionens förslag skulle till exempel universitet, myndigheter, medlemsstater och andra inte få del av den aktuella ersättningen. Många av dem är dessutom leverantörer av innehåll och riskerar om sådana att drabbas av den nya avgiften.

Hur har man till exempel tänkt sig att hantera innehåll från public service-media? Idag betalar du föst en avgift för din internetuppkoppling. Sedan betalar du för SR, SVT och UR över skattsedeln. Och med kommissionens förslag skall dessa företag sedan betala en gång till, för att de tillhandahåller innehåll. Vilket antingen kommer att leda till högre skatt för dig eller minskat programutbud.

Detta gäller naturligtvis för alla leverantörer av innehåll: Lägger man nya kostnader på dem kommer du att få betala för det till exempel genom högre avgifter, mer reklam, minskat utbud eller hårdare utnyttjande av persondata.

There ain’t no such thing as a free lunch.

EU:s nya ”nätskatt” bygger dessutom på en centraliserad distributionsmodell som gör internet onödigt sårbart.

Länkar:
• Euractiv: EU Commission launches Connectivity Package with ‘fair share’ consultation »
• Internet Governance Forum: Open Letter urging to abandon the “Sending-Party-Network-Pays” proposal »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen, nätskatt, Thierry Breton

Utan yttrandefrihet dör demokratin

9 februari 2023 av Henrik Alexandersson

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I god demokratisk ordning.

Just nu hör vi – inte minst från EU – att fri information är ett problem.

Visst, man skall vara uppmärksam på påverkansoperationer. All information har en avsändare och alla avsändare har ett syfte – som min gamle samhällskunskapslärare inpräntade i oss.

Demokrati betyder folkstyre. Parlamentarisk demokrati bygger på att vi väljer ombud. För att välja dessa hålls allmänna, fria val.

Dessa val kan ses som ett slags mätare på samhällsdebatten. Vilket betyder att om man begränsar hur folk får yttra sig – då påverkar man även det demokratiska ekosystemet och därmed också resultatet av allmänna val.

Yttrandefriheten är ett demokratiskt fundament. Den har vissa, i lag fastställda, gränser. Men i övrigt skall folk få säga vad de vill. Det är därför den är en grundläggande mänsklig rättighet.

Det luriga med yttrandefrihetens i lag fastställda gränser är att det beror på hur lagen ser ut. Och det är ett politiskt beslut.

Yttrandefriheten är också en förutsättning för ansvarsutkrävande. Vilket kan vara ett skäl till att många med makt ogillar den.

Enter begreppet: Skadlig icke olaglig information.

När man läser EU-texter syns detta begrepp allt oftare. Man har problem med att icke olagligt material förekommer på nätet. Vilket skapar något slags gråzon.

Till viss del löser politiken detta genom påtryckningar mot plattformarna. Så att dessa vrider åt sina användarvillkor – som ju nästan alla godkänner utan att läsa.

Eller som i fallet Twitter, med ett direkt samarbete mellan sociala media och myndigheterna.

Naturligtvis skall myndigheter informera om de upptäcker något slags kampanj som hotar ordning och säkerhet. Men då skall det ske helt öppet, så att vi alla kan vara extra källkritiska visavi viss inkommande information.

Tvivelaktig eller medvetet felaktig information möts bäst med mer, bättre och korrekt information. Inte med censur, som bara häller bensin på brasan.

Yttrandefrihetens gränser kommer att bli en het politisk fråga framöver. Då gäller det att vara uppmärksam, så att det är lagarna som sätter gränsen – inte subjektivt tyckande. Samt att dessa lagar inte inskränker den fria opinionsbildningen.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet

Cirkus Twitter – en kortdokumentär

13 januari 2023 av Henrik Alexandersson

ColdFusion har gjort en pedagogisk och rimligt neutral sammanfattning av Elon Musks köp av Twitter och om de kontroversiella Twitter Files.

Youtube »

Arkiverad under: Censur, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Twitter

Twitter, Musk och yttrandefriheten

28 december 2022 av Henrik Alexandersson

Elon Musks köp av Twitter väcker känslor. Låt mig fundera högt kring saken...

Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger, i artikel 19:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

För tio år sedan antog FN sin 5 juli-resolution (tillkommen på initiativ av Sverige och USA) som säger:

»Affirms that the same rights that people have offline must also be protected online, in particular freedom of expression, which is applicable regardless of frontiers and through any media of one’s choice, in accordance with articles 19 of the Universal Declaration of Human Rights and the International Covenant on Civil and Political Rights;«

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna föreskriver i artikel 10:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Samma sak sägs i artikel 11 i EU:s människorättsstadga, som är en del av EU:s fördrag.

Så principen är tämligen klar och tydlig.

Nu skall det tilläggas att mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan individen och staten. Och Twitter är ett privat företag, som kan göra som det vill – inom lagens råmärken.

Men det känns ändå rimligt att världens ledande digitala klotterplank ansluter sig till de grundläggande värderingar och principer som utgör grunden för ett samhälle med fredlig, civiliserad samexistens – det vill säga de mänskliga rättigheterna.

Ur detta perspektiv känns det lovande att Twitters nya ägare, Elon Musk, säger sig vara en stark anhängare av principen om yttrandefrihet.

Men Twitters tidigare historia är inte helt lysande.

De dokument som nu släpps (the Twitter files) visar på en subjektiv censur av åsikter och av uppgifter som med tiden visat sig vara korrekta.

En sak med censur är att det finns en morgondag – i vars ljus censur på partiska eller lösa grunder kan komma att dömas hårt. Och när det sker ifrågasätts hela den aktuella plattformens trovärdighet. Speciellt när det handlar om en dominerande plattform med global räckvidd.

När det även kryper fram att Twitter censurerat eller påverkat innehåll i samråd med amerikanska myndigheter och offentliga institutioner – då kan det till och med handla om brott mot landets konstitution. Första tillägget skyddar uttryckligen yttrandefriheten.

Så detta är en soppa.

Det går inte att veta om Elon Musk förmår omvandla Twitter till vad det bör vara – en i möjligaste mån objektiv plattform. Men han tycks i vart fall ha ambitionen.

Detta har väckt en proteststorm från vissa debattörer, aktivister, media och politiker. Vreden tycks även rikta sig mot att Musk visat att Twitter än så länge klarar sig rätt bra utan en stor del av sin icke-tekniska personal.

Det är omöjligt att säga hur detta kommer att utvecklas. Men jag tänker ändå fall sticka ut huvudet och önska Musk och Twitter lycka till i sin ambition att stärka det fria ordet.

/ HAX

(Edit: Då det är omstritt exakt vad amerikanska myndigheter betalt Twitter för, har jag strukit ett stycke om detta.)

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Twitter

EU-domstolen: Sökmotorer behöver inte radera information som är korrekt

8 december 2022 av Henrik Alexandersson

EU-domstolen har idag kommit fram till att sökmotorer bara behöver radera information om juridiska personer, om den klagande kan visa att denna information är felaktig.

”Rätten att bli glömd” är ett begrepp inom EU-lingo som handlar om rätten att få sina uppgifter raderade av sökmotorer och andra som indexerar nätet. Vilket bland annat är till för att skydda enskildas privatliv. Men den är inte självklar.

Ur EU-domstolens pressmeddelande:

»Rätt till radering (rätten att bli bortglömd): en sökmotorleverantör måste ta bort uppgifter som förekommer i indexerat innehåll om den som framställt begäran om borttagande kan bevisa att uppgifterna är uppenbart felaktiga.«

Två företagsledare i ett tyskt investmentbolag ogillade att Google visar länkar till siter som beskriver deras investmentmodell som ofördelaktig. Därför vill de att dessa sökresultat skall tas bort, vilket Google vägrar. Det är detta som nu prövas.

Google vägrade att efterkomma denna begäran, med motiveringen att dessa artiklar och fotografier ingick i ett yrkesmässigt sammanhang, och hävdade att man inte hade kännedom om huruvida uppgifterna i artiklarna var felaktiga eller ej.

Domstolen utvecklar sitt resonemang:

I dagens dom erinrar domstolen om att rätten till skydd av personuppgifter inte är en absolut rättighet, utan måste förstås utifrån sin funktion i samhället och vägas mot andra grundläggande rättigheter i enlighet med proportionalitetsprincipen. Således föreskrivs uttryckligen i dataskyddsförordningen att det inte föreligger någon rätt till radering när behandlingen av uppgifterna är nödvändig, bland annat för utövandet av informationsfriheten.

I allmänhet väger den berörda personens rätt till skydd för sitt privatliv och sina personuppgifter tyngre än det berättigade intresset hos de internetanvändare som eventuellt önskar få tillgång till den aktuella informationen. Denna avvägning kan emellertid vara beroende av de relevanta omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat vad gäller typen av information och dess känslighet för den registrerades privatliv samt allmänhetens intresse av informationen, vilket kan variera bland annat beroende på den roll som denna person spelar i det offentliga livet.

Yttrande- och informationsfriheten ska dock inte tas i beaktande om åtminstone mer än en obetydlig del av de uppgifter som förekommer i det indexerade innehållet visar sig vara felaktiga.

Enkelt uttryckt gäller ”rätten att bli glömd” privatpersoner i sin privata kapacitet – men inte om det finns ett allmänintresse, till exempel om personen ifråga till exempel är beslutsfattare eller företagare. Uppenbart felaktig information kan dock raderas.

Regeln kan inte användas om till exempel ett företag, en organisation eller en politiker vill dölja dålig publicitet. Dock kan även de kräva att information som är felaktig raderas.

• EU-domstolens pressmeddelande »

Arkiverad under: Dataskydd, Privatliv, Yttrandefrihet Taggad som: EU-domstolen, Google, rätten att bli glömd

EU vs. Musk – hot om Twitter-förbud

2 december 2022 av Henrik Alexandersson

Twitter kan komma att förbjudas i EU om yttrandefriheten blir för stor, varnar EU-kommissionen.

EU-kommissionär Thierry Breton har haft en videokonferens med Twitters nye ägare Elon Musk. Breton skall enligt Reuters ha framfört följande krav.

»There is still huge work ahead, as Twitter will have to implement transparent user policies, significantly reinforce content moderation and protect freedom of speech, tackle disinformation with resolve, and limit targeted advertising.«

Notera att man samtidigt förväntas censurera och försvara yttrandefriheten…

Financial Times fyller i.

Breton told Musk that Twitter must adhere to a checklist of rules, including ditching an “arbitrary” approach to reinstating banned users, pursuing disinformation “aggressively” and agreeing to an “extensive independent audit” of the platform by next year.

Musk was warned that unless he stuck to those rules Twitter risked infringing the EU’s new Digital Services Act, a new law that sets the global standard for how Big Tech must police content on the internet. Breton reiterated Twitter could face a Europe-wide ban or fines of up to 6 per cent of global turnover if it breached the law.

Elon Musk har tidigare uttalat sig positivt om EU:s nya Digital Services Act – trots att den medför en mycket omfattande micro management av hur sociala media får bedriva sin verksamhet.

På Twitters blogg skriver man följande.

• First, none of our policies have changed. Our approach to policy enforcement will rely more heavily on de-amplification of violative content: freedom of speech, but not freedom of reach.

• Our Trust & Safety team continues its diligent work to keep the platform safe from hateful conduct, abusive behavior, and any violation of Twitter’s rules. The team remains strong and well-resourced, and automated detection plays an increasingly important role in eliminating abuse.

• When urgent events manifest on the platform, we ensure that all content moderators have the guidance they need to find and address violative content.

• As we improve our policies and processes, bad actors will also develop new methods of disruption. This is not new. Our team of experts is constantly adapting to identify and defuse threats, and we are proud of our early results: impressions on violative content are down over the past month, despite the growth in overall usage on the platform.

• Finally, as we embark on this new journey, we will make mistakes, we will learn, and we will also get things right. Throughout, we’ll communicate openly with our users and customers, to get and share your feedback as we build.

Dragkampen om vad folk skall få säga på nätet fortsätter.

Möjligen handlar upprördheten kring Musks köp av Twitter om annat än sakfrågorna.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Elon Musk, Thierry Breton, Twitter

Håller nätaktivismen på att tappa greppet?

1 december 2022 av Henrik Alexandersson

Ett skäl till att vi som vill ha ett fritt och öppet internet allt oftare förlorar striden kan bero på att många av oss har tappat fokus och ägnar sig åt annat än kärnuppdraget.

Varje dag går vi igenom ett omfattande internationellt flöde för att vaska fram information som är av betydelse för oss nätanvändare och våra rättigheter. I detta flöde kan man märka en oroväckande trend.

Det är förvisso många organisationer som gör ett utmärkt jobb och som har resurser att gå på djupet med olika lagförslag, inte minst sådant som kommer från EU. Men det finns ett problem.

Allt fler organisationer och nätverk på vårt område lägger allt mer tid och resurser på annat. Det kan handla om till exempel identitetspolitik, kolonialism, klimat, åsikter om ekonomiska system och flyktingfrågor.

Naturligtvis får alla driva de frågor de själva vill. Intentionen är säkert god. Men problemet är att många ofta glider allt längre från sitt kärnuppdrag – ett fritt och öppet internet.

Dels innebär detta att det opinionsbildande arbetet ”späds ut” genom att energi satsas på annat. Dels innebär det att andra, som inte delar dessa organisationers vurm för vad som är politiskt trendigt tappar intresset.

Förr, när vi sysslade med saker som EU:s telekompaket och att stoppa ACTA-avtalet fanns en bred politisk uppslutning, från höger till vänster. Vilket gav opinionsbildningen i nätfrågorna stor bredd och kraft.

På den tiden vann vi ofta striden. Men sedan har det gått utför. På senare år har vi förlorat viktiga strider som EU:s upphovsrättsdirektiv (uppladdningsfilter och länkskatt).

Vad gäller upphovsrättsdirektivet förlorade vi dessutom med minsta möjliga marginal. (En handfull felröster i Europaparlamentet avgjorde frågan.) Man kan kanske bara spekulera, men det är troligt att det hade räckt med att mobilisera och fokusera lite, lite till för att frågan skulle fått en annan utgång.

Saker och ting är som de är. Många dras med i den politiska polariseringen och breddar sitt program. Men det får konsekvenser. Jag saknar den tid när nätaktivismen sträckte sig över hela det politiska spektrat – vilket satte press på politiska beslutsfattare i alla partier.

För oss på 5 juli-stiftelsen är vårt mandat tydligt. Vi står på nätanvändarnas sida – genom att försvara de grundläggande mänskliga rättigheterna online. Speciellt vad gäller yttrandefrihet och rätten till privatliv. Och vi kämpar för att rättsstatens principer även skall gälla i nätfrågorna.

Less is more.

Arkiverad under: Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Upphovsrätt, Yttrandefrihet

EU talar med kluven tunga om digitala rättigheter

29 november 2022 av Henrik Alexandersson

Gör som vi säger, inte som vi gör – tycks vara budskapet i EU:s nya deklaration om digitala rättigheter. Skulle man leva upp till det man skriver, då skulle flera aktuella lagförslag behöva gå i papperskorgen. Vilket knappast kommer att ske.

EU:s tre institutioner har enats om en deklaration om digitala rättigheter och principer för ett »digitalt årtionde« (European Declaration on Digital Rights and Principles for the Digital Decade). PDF »

Detta är inte lagtext utan mer ett styrdokument. Men även sådana får konsekvenser i verkligheten.

Deklarationen innehåller en del bra saker plus en hel del godhetsignalering. Alla utsatta grupper nämns och miljön får sitt avsnitt.

»The EU way for the digital transformation of our societies and economy encompasses in particular digital sovereignty in an open manner, respect of fundamental rights, rule of law and democracy, inclusion, accessibility, equality, sustainability, resilience, security, improving quality of life, the availability of services and respect of everyone’s rights and aspirations. It should contribute to a dynamic, resource efficient, and fair economy and society in the EU.«

Imponerande. Men låt oss fokusera på kärnfrågorna.

Dokumentet bekänner sig till rätten till privatliv. Dock får man en känsla av att det mer handlar om individens förhållande till Big Data och mindre om relationen till staten.

Det finns tecken på att EU ställer högre krav på andra än på sig själv. Som när man vill att innehållet i alla människors e-post, alla elektroniska meddelanden, alla chattar med mera skall granskas av maskiner. Vilket är att avskaffa den digitala brevhemligheten.

Vilket i sin tur är ett brott mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Samma sak gäller datalagringen. Det blir konstigt när kommissionen och rådet understryker vikten av fundamentala rättigheter – när de samtidigt försöker runda EU-domstolens nej till datalagring, vilket just motiveras med att den strider mot nämnda rättigheter.

Vad gäller yttrandefrihet säger deklarationen:

Everyone has the right to freedom of expression and information, as well as freedom of assembly and of association in the online digital environment.

Även detta klingar en smula falskt, då EU-institutionerna snarare tycks vara intresserade av att begränsa det fria ordet online.

Till exempel genom att ge myndigheter, organisationer och »kollektiva intressen« rollen som statligt godkända nätpoliser – med makt att rekommendera att innehåll skall plockas bort. Utan föregående rättslig prövning. (Trusted Flaggers i EU:s nya Digital Services Act.)

I övrigt innehåller denna deklaration många vackra, men vaga skrivningar. Även om en del saker är bra, så är detta ytterligare en framflyttning av politikens makt över nätet.

Arkiverad under: Censur, Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

UK Online Safety Bill – ett hot mot ett fritt och öppet internet

25 november 2022 av Henrik Alexandersson

Fängelse för otillåtna eller kränkande meddelanden och postningar, statligt godkända uppladdningsfilter och av-kryptering av meddelanden i ny brittisk internetlag.

I Storbritannien närmar sig den föreslagna Online Safety Bill beslut. Detta är ett förslag som är problematiskt på flera sätt.

  • Det föreskrivs fängelse i upp till två år för otillåtna yttranden online eller meddelanden som anses kunna orsaka »psychological harm amounting to at least serious distress«.
  • Även den som sprider »false communications« skall kunna dömas till fängelse i upp till ett år.
  • Online service providers måste använda statligt godkänd programvara för att söka efter och avlägsna innehåll och postningar som kan kopplas till terrorism eller sexuellt utnyttjande av barn.
  • Webplatser som anses vara kränkande kan bötfällas och/eller blockeras.

Det är uppenbart att mycket av detta lämnar utrymme för subjektiva bedömningar, vilket inte är bra i en lagtext. Dessutom kan syftet lätt utökas.

Det finns undantag i sektionen om »communications offenses« för etablerad media och vid spridning av film producerad för visning på biograf. Så lagen kommer inte att träffa Big Media – bara alternativmedia, medborgarjournalister, aktivister och vanligt folk.

För att kunna söka efter otillåtet innehåll måste man skanna allt som alla lägger upp. Detta är för det första ett ingrepp i användarnas rätt till privatliv. Dessutom förutsätter det att man kringgår kryptering, vilket kommer att göra alla användare mindre säkra.

Plus att uppladdningsfilter är dåliga på att bedöma kontext, humor och tonfall – vilket kommer att leda till överfiltrering. Detta gäller speciellt då dessa skall vara statligt godkända och därför blir svårare att fintrimma.

Ett antal organisationer har skrivit ett brev till den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak. Ett utdrag:

»Undermining protections for end-to-end encryption would make UK businesses and individuals less safe online, including the very groups that the Online Safety Bill intends to protect. Furthermore, because the right to privacy and freedom of expression are intertwined, these proposals would undermine freedom of speech, a key characteristic of free societies that differentiate the UK from aggressors that use oppression and coercion to achieve their aims.«

Detta lagförslag har varit aktuellt länge, men flera gånger dragits tillbaka och omarbetats. Nu återstår att se om den nya regeringen kommer att gå fram med förslaget i sin senaste skrivning. Det mesta talar för att det kommer att läggas fram för parlamentet inom kort.

UK Online Safety Bill – another fine mess.

Länkar:
• Experts Condemn The UK Online Safety Bill As Harmful To Privacy And Encryption »
• The UK Online Safety Bill Attacks Free Speech and Encryption »

Arkiverad under: Censur, Kryptering, Länktips, Privatliv, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Online Safety Bill, UK

EU-kommissionär: Det skall inte gå att snacka skit på Twitter

21 november 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s kommissionär för den inre marknaden om Twitter ”People will no longer be able to say rubbish.”

Elon Musks köp av Twitter väcker reaktioner bland EU:s beslutsfattare. Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, säger följande till franska media enligt Bloomberg:

»He is in the process of reducing a certain number of moderators, but he will have to increase them in Europe.« (…) »He will have to open his algorithms. We will have control, we will have access, people will no longer be able to say rubbish.«

Att EU:s nya Digital Services Act sätter upp regler mot olagligt innehåll är känt. Men ”people will no longer be able to say rubbish”? Det känns som ett förvirrat och oroväckande uttalande.

Vi vet sedan tidigare att EU gärna vill stoppa ”skadligt men ej olagligt” innehåll. Frågan är dock hur staten skall kunna inskränka yttrandefriheten annat än genom lag.

Sedan Musk köpte Twitter har bland andra satir-siten Babylon Bee, psykologen Jordan B Peterson och ex-president Trump återfått kontrollen över sina konton. I Trumps fall efter en omröstning bland Twitters användare. Enligt uppgift är han dock inte intresserad av att komma tillbaka.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: EU-kommissionen, Twitter

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 43
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Åldersgräns för sociala media är en usel idé8 juli 2025
  • Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober?7 juli 2025
  • EU:s ständigt svällande nätcensur3 juli 2025
  • Chat Control 2 – utan garantier mot ändamålsglidning1 juli 2025
  • Domstol stoppar fransk ålderskoll för nätporr30 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS