• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

Driver SVT på för en reglering av sociala media?

3 september 2019 av Henrik Alexandersson

SVT Kultur har idag ett par artiklar om sociala media. Gemensamt är att de trycker på för någon form av reglering av sociala media.

Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) säger bland annat att det behövs reglering på EU-nivå. Dels handlar det om mer överskådliga användarvillkor. Dels om innehåll.

SVT formulerar ingången till sin artikel så här. »Sociala mediers inverkan på oss människor skapar frågor om rätt och fel i det moderna informationssamhället. Är det individens ansvar att lära sig vara källkritisk eller borde nätjättar som Facebook och Google styras av ett etiskt regelverk?«

Så även om artikeln är en smula oklart skriven får man anta att det är detta han syftar på när han talar om att han och andra ministrar haft möte med de stora nätplattformarna. »Där har vi understrukit både en dialog mellan myndigheter och företag men också att företagen tar ett betydligt större ansvar.«

Vilket riktar ljuset mot de ständiga frågorna: Vem skall bestämma vad som är rätt och fel? På vilken grund skall ett sådant etiskt regelverk i så fall vila? Och är det överhuvudtaget lämpligt med reglering?

SVT har även en artikel med filosofiprofessorn tillika nya akademiledamoten Åsa Wikforss. Hon säger »Problemet har varit att de här teknikjättarna har sagt att de inte är publicister utan en ”plattform” där folk får skriva vad de vill. Därför har man inte velat gå in och ta det där ansvaret över innehållet. Men nu inser man ju att den där linjen inte riktigt håller.«

Vilket rimligen också landar i att det måste ske någon form av styrning, övervakning, kontroll, urval och begränsning av innehåll.

Båda texterna är luddigt hållna och man kanske inte skall dra allt för stora växlar på dem. Det intressanta i sammanhanget är att de presenteras av SVT som är en av landets största och mest etablerade mediekanaler. (Som dessutom ägs av staten.)

Man skulle lätt kunna misstänka att SVT försöker sätta ramarna för en debatt som syftar till att styra och begränsa innehållet i sociala media. Det är i vart fall intrycket man får när de nu kör flera sådana här inslag / texter samtidigt.

Att ropa efter reglering är alltid lätt. Men det leder till följdfrågor. Reglering av exakt vad? Hur är det tänkt att ske? Vem är det i så fall som förväntas bestämma vad andra människor skall tillåtas publicera i sociala media? Och på vilken grund?

Att formuleringarna är vaga gör bara behovet av uppmärksamhet och lite sund misstänksamhet desto större. Det är nämligen så här vägen till reglering och lagstiftning brukar börja.

Länkar:
• Digitaliseringsminstern: De globala nätjättarna borde ta betydligt större ansvar »
• Åsa Wikforss: ”Vi befinner oss i en experimentell verkstad” »

Arkiverad under: Censur, Media, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: SVT

Sommarlovet är över – kampen för ett fritt internet och fri information fortsätter

26 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Sommaren är över och ett nytt politiskt år har börjat. Här är några av de saker som är aktuella vad gäller nätfrihet, fri information och övervakning.

• EU:s upphovsrättsirektiv (uppladdningsfilter)

I våras antogs EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Nu skall det inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning. För Sveriges del har regeringen börjat med ett samråd med ett stort antal intressenter – tyvärr med kraftig övervikt för sådana som vill ha en mer repressiv upphovsrättsregim.

Till skillnad från mycket övrig lagstiftning kommer det inte att genomföras någon utredning. Istället tänker regeringen själv upprätta en promemoria, som sedan skall ligga till grund för en proposition till riksdagen nästa sommar. Man räknar med att den svenska lagen skall kunna träda ikraft den 7 juni år 2021.

Här är det viktigt att komma ihåg att samtliga riksdagens partier utom S tog tydlig ställning mot det nya direktivet under EU-valrörelsen. Nu gäller det att hålla frågan levande, så att de inte viker ner sig i frågan.

Dessutom har Polen tagit direktivet till EU-domstolen, i förhoppning om att få det upphävt. Detta är något som Sverige borde kunna stödja – om den politiska viljan finns bland riksdagens partier.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Den nya svenska datalagringen

Innan sommaren beslutade riksdagen – åter igen – om en svensk lag vad gäller datalagring. (Lagring av data om alla svenskars alla tele- och nätkommunikationer m.m.) Detta trots att EU-domstolen underkänt det direktiv som datalagringen vilar på. Och trots att Sverige redan fått bakläxa av domstolen vad gäller den tidigare lagstiftningen.

I sak har inget ändrats. EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla människors kommunikationer utan misstanke om brott. Men detta är precis vad riksdagen nu åter har beslutat om.

Nu återstår att se om även den senaste lagen kommer att överklagas till EU-domstolen. (Tele2 har meddelat att de inte tänker överklaga denna gång.)

Skulle lagen stå sig – då gäller det att se till att den endast används på det sätt som den från början var avsedd att göra. Det vill säga för att utreda allvarlig brottslighet och terrorism – inte för att jaga fildelare eller för att låta Skattemyndigheten snoka runt i folks privatliv.

På EU-nivå kan en utredning och ett eventuellt nytt direktiv vara på väg, på begäran av medlemsstaterna.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 » | Länk 5 » | Länk 6 »

• Hemlig dataavläsning

I september är det tänkt att regeringen skall lägga fram sitt förslag till hemlig dataavläsning. Det vill säga att man vill kunna installera spionprogram som kan kartlägga alla filer, kontakter och kommunikationer på en dator eller mobil.

Läs på och var beredd för en intensiv debatt om detta övervakningsverktyg.

Länk »

• EU:s Digital Services Act

Detta är ett nytt regelverk som är tänkt att ersätta eller komplettera EU:s gamla eHandels-direktiv. Vilket är oroande, eftersom det gamla direktivet innehåller en del viktiga principer (budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning) som vissa krafter helst skulle vilja bli av med. Här gäller det att vara uppmärksam på vad som sker – och att komma in tidigt i diskussionen, medan den fortfarande går att påverka.

En speciellt intressant detalj som läckt ut är att EU-kommissionens tjänstemän tycks luta åt att förbudet mot generell övervakning inte skall gälla om denna sker genom automatisk filtrering som styrs av algoritmer.

Man vill även ha enhetliga regler för att bekämpa näthat och »skadlig information« i EU.

Detta är en debatt som än så länge främst kommer att föras på EU-nivå. Vi kommer att bevaka utvecklingen här på bloggen.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Övriga saker att hålla ett öga på…

PNR: EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor »

EU:s planer på ID-kort och persondatabas »

Striden om vår rätt till kryptering och anonym kommunikation »

EU-domstolen granskar det bristande persondataskyddet för data som överförs från EU till USA »

I februari beslutar brittisk domstol om utlämning av Julian Assange till USA – där han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år »

Under tiden oroas FN:s specielle rapportör om Tortyr över Assanges hälsotillstånd »

Whistelblowern Chelsea Manning sitter fängslad i USA, då hon vägrar vittna mot Julian Assange inför den Grand Jury som förbereder ett åtal mot honom »

Detta är ingen heltäckande lista – utan mer för att friska upp minnet vad gäller sådant som var aktuellt innan landet gick på semester.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: Chelsea Manning, datalagring, Digital Services Act, Hemlig dataavläsning, Julian Assange, PNR, upplddningsfilter

Video: Några ord om yttrandefriheten

23 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Vi har nu gjort en kort Youtube-film av bloggposten nedan.

Se filmen på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Yttrandefrihet

Några ord om yttrandefriheten

22 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Yttrandefriheten är hotad, både på och utanför nätet.

Yttrandefriheten är en medborgerlig frihet som på många sätt är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter. Utan möjlighet för människor att påpeka och kritisera vad som är fel i samhället kommer dessa fel att bestå. Och utan verklig yttrandefrihet kan överheten göra lite som den vill – speciellt när det gäller sådant som gynnar makthavarna men inte allmänintresset.

”The right to freedom of speech is central because it’s the right by which you defend all the other rights.”
– Jordan B. Peterson

Yttrandefriheten fyller sin främsta funktion när den tillåter människor att säga sådant som andra inte vill höra. Utan kritiska röster kommer samhällsdebatten att stagnera. Utan människor som utmanar rådande förhållanden och föreställningar blir det omöjligt att förändra samhället till det bättre.

“The moment you say that any idea system is sacred, whether it’s a religious belief system or a secular ideology, the moment you declare a set of ideas to be immune from criticism, satire, derision, or contempt, freedom of thought becomes impossible.”
― Salman Rushdie

Yttrandefriheten har förvisso sina gränser. De går där ett yttrande utgör ett direkt hot mot någon annans säkerhet eller egendom. Men ingen har rätt att tysta någon annan bara för att man ogillar vad personen säger eller finner det stötande. Även idioter har rätt att uttrycka sina åsikter – och de får då även finna sig i att få dem skärskådade av andra.

“I may not agree with you, but I will defend to the death your right to make an ass of yourself.”
― Oscar Wilde

När politiker, EU, nätjättarna eller någon annan vill inskränka vår yttrandefrihet måste vi påpeka att varje sådant beslut är ett ingrepp mot våra grundläggande fri- och rättigheter. De senare skyddar den enskilde medborgaren mot övergrepp från överheten. Det gäller idag och det skall gälla i morgon, oavsett vem som då har makten i vårt land. Därför bör våra grundläggande fri- och rättigheter helt enkelt inte gå att inskränka.

Arkiverad under: Demokrati, Nätkultur, Rättssäkerhet, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: fri- och rättigheter

EU:s uppladdningsfilter prövas nu av EU-domstolen. Men hur ställer sig Sverige?

20 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Som vi tidigare rapporterat har Polen tagit artikel 13/17 (uppladdningsfiltret) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt till EU-domstolen. Nu är ärendet formellt registrerat – och en del frågetecken kan rätas ut.

»Republiken Polen har gjort en invändning mot de omtvistade bestämmelserna i direktiv 2019/790 och anser att de utgör ett åsidosättande av rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.«

I första hand vill den polska regeringen att artiklarna 17b och 17c skall strykas – alternativt att hela artikel 17 ogiltigförklaras. Vilket alltså är den artikel som gör nätplattformar ansvariga för vad deras användare laddar upp – vilket i sin tur kommer att leda till att allt som laddas upp måste förhandsgranskas, filtreras och i förekommande fall censureras. (Det så kallade uppladdningsfiltret.)

»Republiken Polen har särskilt hävdat att det strider mot principen om yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att säkerställa att specifika verk och andra alster för vilka rättsinnehavarna har försett tjänsteleverantörerna med relevant och nödvändig information inte är tillgängliga (artikel 17.4 b i direktiv 2019/790) och att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att förhindra framtida uppladdningar av verk eller och andra alster för vilka rättsinnehavarna har lämnat en välgrundad underrättelse (artikel 17.4 c in fine i direktiv 2019/790) som innebär att det för att undvika ansvar är nödvändigt för onlineleverantörer av delningstjänster utföra föregående automatisk kontroll (filtrering) av innehåll som användare har gjort tillgängligt online och att det därigenom är nödvändigt att införa förebyggande kontrollmekanismer. En sådan mekanism undergräver kärnan i rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet och uppfyller inte kravet på proportionalitet och att det ska vara nödvändigt att begränsa denna rättighet.«

Nu väntar en (förmodligen utdragen) rättslig prövning av saken.

Fortfarande gäller att Sverige kan hjälpa Polen i dess kamp mot artikel 13/17. Detta genom att ansluta sig till det polska överklagandet. Vilket borde gå att ordna – eftersom alla svenska riksdagspartier utom S sagt nej till det nya upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden. Riksdagen bör på eget initiativ kunna uppdra åt regeringen att ansluta sig till Polens rättsliga klagan.

Ju fler länder som ansluter sig till detta motstånd – ju tydligare signal sänder det till EU-domstolen om att artikel 13/17 är problematisk och impopulär bland medlemsstaterna.

Med tanke på att denna del av upphovsrättsdirektivet gick igenom i Europaparlamentet på grund av att ett antal ledamöter röstade fel – så vore det närmast något slags högre rättvisa om EU-domstolen upphäver kravet på uppladdningsfilter.

Länkar: EU-domstolen » | Techdirt »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Sverige, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 13/17, EU-domstolen, Polen, uppladdningsfilter

Allt som inte är olagligt bör vara tillåtet på nätet

15 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Våra demokratiska, mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter är individens skydd mot övergrepp från överheten. Och kanske mest central av dem alla är yttrandefriheten – som är en förutsättning för att kunna försvara dessa fri- och rättigheter.

Yttrandefriheten har sina gränser, som går där andras säkerhet och egendom hotas. Men idag står kampen om det fria ordet inte där. Istället riskerar samhällskritik, åsikter och nyheter i medieskugga att tystas. Inte för att de går över gränsen, utan på grund av att de är obekväma, att vissa människor ogillar dem och för att de utmanar makten. Detta gäller speciellt på internet – där i princip vem som helst kan publicera sig.

Det kan vara detta – att alla människor och då även de som ifrågasätter och utmanar tingens ordning kan göra sin röst hörd – som provocerar de gamla makthavarna och samhällsdebattörerna.

Allt som skrivs på internet är inte vackert, välformulerat eller genomtänkt. Men det representerar ändå författarens tankar, åsikter, oro, förhoppningar och idéer. Och i en demokrati är detta en jämn spelplan. Oavsett om man gillar det eller ej så har en bloggare eller Youtuber lika mycket rätt att uttrycka sin åsikt som landets statsminister. En privatperson har lika stor rätt att publicera sig på Facebook som Jan Guillou i Aftonbladet. Yttrandefriheten gäller – och måste gälla – lika för alla.

Därför är det olyckligt att våra politiker, EU, de sociala plattformarna, de överdrivet lättkränkta och politiska aktivister ständigt försöker inskränka yttrandefriheten på nätet. Detta håller på att bli ett träsk där ingen kan vara riktigt säker på vad som får uttryckas och vad som är förbjudet. Vilket i sin tur skapar en osäkerhet – som i sig begränsar det fria ordet.

Det är förmodligen sant att till exempel sociala media skapar oreda i politiken och i samhällsdebatten. Vilket många uppfattar som besvärande. Men i grund och botten handlar det om att fler röster blir hörda och att fler åsikter läggs fram. Vilket trots allt är en bra sak – och något vi får och måste lära oss leva med.

Samma regler måste gälla såväl online som i den fysiska världen. Och då finns det bara en rimlig begränsning av vad som får publiceras. Nämligen vad som är lagligt respektive olagligt. Lagar kan i och för sig också vara olämpliga, ogenomtänkta eller farliga. Men de är ett enhetligt regelsystem som går att kritisera och i förekommande fall att ändra – istället för en djungel av olika regler som inte går att påverka. Och de gäller lika för alla.

Arkiverad under: Demokrati, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Yttrandefrihet

Vilka röster kommer att höras i Facebooks nyhetsflöde?

13 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

I USA är Facebook på väg att teckna licens-avtal med ett antal stora mediehus.

Ars Technica:

Facebook has approached several prominent news organizations to license its content for a new news-oriented section of the Facebook site, The Wall Street Journal reported on Thursday. Some outlets could get as much as $3 million per year. It’s a significant change in strategy for the social media giant, which previously explored an ad-sharing model under Facebook’s Instant Articles program.

The Journal reports that Facebook has approached a number of news outlets, including ABC News, Dow Jones (parent of the WSJ), The Washington Post, and Bloomberg.

Räkna med att detta kommer att skapa debatt om vilka media som  släpps in i Facebooks nya nyhets-sektion.

Detta får nog också ses som ett steg mot Facebooks uttalade ambition att lyfta etablerade media för att »balansera« nyhetsflödet på siten.

Nu får vi se om något likande kommer att ske på den svenska marknaden. Och i så fall vilka media man tänker lyfta fram framför andra.

Man kan även ana att detta är en modell som kommer att användas när EU:s nya upphovsrättsdirektiv blir lag i medlemsstaterna. Det vill säga att Facebook kommer att samarbeta med ett fåtal, utvalda mediepartners. Frågan blir då hur man tänker hantera andra media – som man inte har avtal med – när de läggs upp i användarnas flöde.

Länk: In strategy shift, Facebook seeks to pay millions to license news »

Arkiverad under: Media, Nätkultur, Sociala media, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Facebook, media

Youtube backar om SwebTV

7 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Youtube backar och återställer SwebTV:s kanal på plattformen.

Detta får nog ses som ett resultat av all den uppmärksamhet avstängningen fått. Att kanalen har många följare och prenumeranter kan också ha spelat in.

Dessutom är frågan politiskt känslig. Det faktum att justitieminister Morgan Johansson (S) tidigare haft ett allvarligt samtal med de sociala plattformarna har av många kopplats till avstängningen. Sådant kan få konsekvenser. Som när utrikesminister Laila Freivalds (S) fick avgå efter att UD och Säpo 2006 förmått ett webhotell att stänga ner en SD-anknuten nätpublikation.

Arkiverad under: Censur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: SwebTV, Youtube

Tre EU-domar om upphovsrätt

6 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

EU-domstolen har meddelat tre intressanta domar relaterade till upphovsrätt. (Via Techdirt.)

  • Dels handlar det om ett fall som började för 19 år sedan och som rör en tysk rappare som samplat två sekunder av Kraftwerks »Metall auf Metall«. EU-domstolen har kommit fram till att detta är ett intrång i upphovsrätten.
  • Nästa fall rör en tysk tidning som publicerat en konfidentiell rapport från militären, där regeringen hänvisat till upphovsrätten för att hindra publikation. Domstolen säger att även om det inte finns någon upphovsrättslig grund i just detta fall – så kan tryckfriheten inte användas som ursäkt för att publicera upphovsrättsskyddat material.
  • Det tredje fallet handlar om en politiker som publicerat ett manuskript under pseudonym. När författarens verkliga identitet avslöjades menade han att publicisten förvanskat innehållet i has text. Varpå ett medieföretag publicerade originaltexten för att motbevisa detta påstående. Varpå politikern stämde medieföretaget för upphovsrättsintrång. EU-domstolen noterar att det inte finns någon enhetlig EU-lagstiftning som täcker detta – men att godkännande inte behövs, i vart fall i detta fall, så länge som källan inklusive författarens namn anges.

Blandat resultat, med andra ord. Men i vart fall de två senare fallen sätter ljuset på hur upphovsrättsanspråk ofta används för att inskränka tryck- och yttrandefriheten.

Techdirt: European Court Of Justice Rules On Three Big Copyright Cases »

Arkiverad under: Censur, EU, Storebror, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: EU-domstolen

Nu väntar två års ständig kamp för att hindra EU:s uppladdningsfilter från att bli svensk lag

5 augusti 2019 av Henrik Alexandersson

Som vi tidigare rapporterat, så ligger den svenska tillämpningen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv nu i regeringens och riksdagens händer.

Som något slags mänsklig sköld har regeringen satt upp en referensgrupp, som tyvärr har en kraftig övervikt av upphovsrättsmaximalister. Och som Emanuel Karlsten noterar, så kommer den svenska lagstiftningen inte att gå den vanliga vägen (utredning m.m.). Istället upprättar regeringen själv en »promemoria«. Vilket kan vara en signal om att den uppfattar den ordinarie demokratiska processen som allt för svårframkomlig i detta fall.

Detta lägger ett stort ansvar på regeringen. Och eftersom Socialdemokraterna hitintills varit det enda parti i riksdagen som är för EU:s upphovsrättsdirektiv – så blir det nu upp till dem att bevisa sitt påstående om att nätplattformarnas nya ansvar för att stoppa upphovsrättsskyddat innehåll inte leder till uppladdningsfilter. Vilket skall bli intressant att följa. Ett tips är att inte hålla andan medan du väntar.

Frågan är hur riksdagens övriga partier (som i EU-valrörelsen tog ställning mot upphovsrättsdirektivet) kommer att hantera frågan. Det är allt för lätt för dem att gömma sig bakom EU och säga att nu är beslutet klubbat och att det inte längre finns något att göra åt saken. Det finns alltid något att göra, om bara viljan finns.

Därför måste motståndet mot artikel 13/17 upprätthållas. Regeringen måste vara medveten om att det finns ett utbrett motstånd. Och de övriga partierna måste påminnas om att frågan kan vara en vote-changer.

Detta är en process som kan uppgå till två år. Vilket ställer krav på uthållighet för uppladdningsfiltrets motståndare.

Uppladdningsfiltret är inte bara en enskild teknikalitet. Det strider mot grundlagens förbud mot förhandscensur och det är ett hot mot yttrandefriheten. Det kommer att hämma den öppna debatten, kreativiteten och företagandet. Det kommer att döda nya IT-startups innan de ens kommer ur startblocken. Det kommer att cementera de amerikanska nätjättarnas dominerande ställning bland de sociala plattformarna. Och det är ett hot mot hela principen om ett fritt och öppet internet.

Här har riksdagen en utmärkt möjlighet att visa att den är mer än ett knapptryckarkompani. Här har sju av riksdagens partier ett utomordentligt tillfälle att stå vid sitt ord och sina löften från EU-valrörelsen. Och här har alla miljontals svenska nätanvändare en perfekt chans att försvara sina möjligheter att fortsatt kunna uttrycka sig fritt.

It ain’t over til the fat lady sings.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »
• Kan riksdagen stoppa EU:s uppladdningsfilter? (Video) »
• EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort »
• I väntan på EU:s uppladdningsfilter »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Sverige, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: artikel 13/17, uppladdningsfilter

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Sida 34
  • Sida 35
  • Sida 36
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 42
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025
  • Kryptering: Rikspolischefen kräver det omöjliga28 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS