• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

UK: Högljutt om Online Safety Act

1 augusti 2025 av Henrik Alexandersson

Debatten om Online Safety Act har eskalerat i Storbritannien. Nedan en BBC-debatt med Reform UK’s Zia Yusuf, Labour peer Thangam Debbonaire och Jonathan Hall, regeringens »Independent Reviewer of Terrorism Legislation«. Det blir livat.

Läs mer om Online Safety Act:
• Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett »
• UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga »
• UK Online Safety Act vs. Wikipedia »

Arkiverad under: Censur, Europa, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Online Safety Act, UK

Tyskland: Böter för att gilla poster på sociala media

23 juli 2025 av Henrik Alexandersson

En tysk kvinna har dömts till 1.800 euro i böter för att ha gillat ett inlägg på X som myndigheterna anser vara olämpligt.

Vi har tidigare skrivit om Tysklands rätt snäva yttrandefrihetslagar. Enkelt uttryckt är det förbjudet att förolämpa andra och att uttrycka hat eller hot. Det anses vara värre om detta sker online än i den fysiska världen.

Detta gäller även om man delar ett inlägg som andra skrivit. Och nu också att gilla andras inlägg.

Reclaim the net rapporterar:

»The 64-year-old from Lohfelden, Hesse, found herself under investigation after responding with three thumbs-up emojis beneath a post on X.«

»The original post reported on a 15-year-old Swedish girl who had killed the migrant man who raped her, and included the comment, “Does he now have 77 virgins?”«

»According to the Kassel public prosecutor’s office, the woman’s emoji reaction amounted to endorsing the killing and expressing satisfaction that it had targeted a migrant.«

Förmodligen syftar detta på det fall i Enköping där en flicka och hennes vänner i samråd dödat en taxichaufför som hon anmält för våldtäkt. Själva mordet fullbordades av en av vännerna.

Oaktat vad man tycker om substansen i texten kan man notera att de tyska lagarna (som säkert har goda intentioner) inskränker yttrandefriheten betydligt mer än i andra EU-länder.

I ett vidare perspektiv väcks den principiellt viktiga frågan: Kan och bör man försvara det demokratiska samhället genom att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter?

Det hela kan dessutom ses mot bakgrund av Tysklands mörka historia. I syfte att skydda människans värdighet (i ljuset av den nazistiska terrorregimen) tar man till verktyg som för tankarna till den östtyska kommunistdiktatur som höll halva landet i ett järngrepp i nästan 50 år. Vilket blir något av en paradox.

För sammanhang säger Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna:

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Men konventionens artikel tio anger även omfattande undanttag:

»Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.«

Det vore intressant att se hur Europadomstolen (Europarådet) och/eller EU-domstolen ser på de tyska lagarna och deras tillämpning.

• RtN: Thumbs Up Lands Woman in Hot Water as Germany Cracks Down on Emoji Speech »

Relaterat:
• Yttrandefriheten i EU: Tyskland – NetzDG »

Policing the internet in Germany, where hate speech, insults are a crime | 60 Minutes.

After Trump administration attacks: Are German hate speech laws too restrictive? | DW News

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Europa, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Tyskland

Spionprogram – när staten går över gränsen

21 juli 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s medlemsstater drar sig inte för att använda spionprogram mot oppositionella, media, jurister och aktivister. Vilket väcker frågan hur alla nya verktyg för övervakning som nu införs kan komma att användas.

Vi brukar varna för att de övervakningsverktyg som införs kan komma att missbrukas av staten och framtida makthavare.

Men det är ingen framtidsdystopi. I vissa avseenden är vi redan där.

EU-stater använder redan spionprogram för att övervaka journalister, politiska motståndare och människorättsaktivister.

Trots att Europaparlamentet genomfört en undersökning om hur dessa använts (Pegasus-utredningen) är EU-kommissionen uppenbart ovillig att ta tag i saken.

Här är några kända exempel på hur sådana spionprogram har använts. Det är sannolikt att det finns ett mörkertal med fler fall som inte kommit till allmän kännedom.

  • 2017 använde Ungern spionprogrammet Pegasus (NSO-group) för att övervaka undersökande journalister.
  • 2019 använde Polen Pegasus för att övervaka journalister och jurister.
  • 2021 använde Grekland Predator (Cytrox) för att övervaka en journalist.
  • 2021 avslöjades att journalister i Frankrike hade övervakats med Pegasus – men det är oklart vilken aktör som låg bakom.
  • 2022 avslöjades att journalister och aktivister i Katalonien övervakats (Pegasus). Den spanska staten har bara delvis erkänt övervakningen.
  • 2023–2024 hade italienska myndigheter ett kontrakt med företaget Paragon Solutions, vars verktyg Graphite använts mot minst två journalister. Detta avslöjades 2025.
  • 2025 briserade den så kallade Paragon-skandalen där bortåt ett hundratal personer i EU-apparaten, journalister och människorättsaktivister övervakades. Detta avslöjades efter att WhatsApp/Meta och Apple slagit larm. Italien har pekats ut som ansvarigt, men förnekar att man legat bakom övervakningen. Avtalet mellan Italien och Paragon avslutades tidigare i år.

EU-kommissionen är vanligtvis angelägen om att yttra sig om journalistisk integritet, dataskydd, rättsstat och mänskliga rättigheter. Men den förklarar sin ovilja att engagera sig i ovan nämnda affärer med att säkerhet är nationell kompetens som vilar hos medlemsstaterna.

Det framstår tydligt att dagens politiker i EU:s medlemsstater använder övervakningsverktyg i politiska syften – som att spionera på motståndare eller tysta ner skandaler.

I de flesta fall finns inget fungerande rättsligt skydd mot godtycklig övervakning. Vissa medlemsstater (Ungern, Polen, Spanien och Frankrike) har vägrat samarbeta med Europaparlamentets Pegasus-utredning.

Det hela väcker frågor om grundläggande mänskliga rättigheter som de formuleras I Europakonventionen. Då särskilt artikel åtta och tio:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Europadomstolen har flera gånger slagit fast att övervakning utan lagstöd, kontroll och insyn strider mot mänskliga rättigheter.

Enligt domstolen krävs särskilt starka rättssäkerhetsgarantier när övervakning kan påverka pressfriheten och källors möjlighet att vara anonyma.

Vad gäller övervakning av jurister kan detta hota det konfidentiella förhållandet mellan advokater och klienter – och i ett vidare perspektiv hota rättssäkerheten som sådan.

Och när det kommer till övervakning av politiker, oppositionella och politiska aktivister ligger viktiga frågor om hur vår demokrati fungerar i potten.

Sammanfattningsvis får stater bara använda spionprogram i mycket speciella fall, med tydligt lagstöd, starkt skydd för individen och oberoende kontroll. Annars bryter de mot grundläggande rättigheter.

Att framtida makthavare kan komma att använda den allt mer omfattande övervakningsstsat som nu rullas ut för sina egna – inte alltid ädla – syften är i sammanhanget uppenbart.

Länkar:
• European journalists targeted with Paragon Solutions spyware, say researchers »
• Alleged Italian phone hacking involves political gossip website, sources say »
• Europe: Paragon attacks highlight Europe’s growing spyware crisis »
• Staatstrojaner gegen Journalisten in Europa »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, EU, Europa, Länktips, Media, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Graphite, Paragon, Pegasus

Online Safety Act – britternas DSA och Chat Control i ett

19 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Knappt har bläcket hunnit torka på britternas kritiserade Online Safety Act. Men redan kräver parlamentsledamöter att den utökas.

Britternas Online Safety Act (OSA) liknar EU:s Digital Services Act (DSA) och Chat Control 2, fast i en lag. Den riktar in sig särskilt på sociala medier, användargenererade plattformar och söktjänster.

Målet är att att göra Storbritannien till »den säkraste platsen i världen att vara online«.

Stora nätplattformar måste proaktivt begränsa olagligt och skadligt innehåll.

De skall särskilt skydda barn och erbjuda olika upplevelser beroende på användarens ålder. Vissa sajter måste införa åldersverifiering, särskilt porrsajter. Nu senast även Reddit.

Vuxna användare skall ges möjlighet att välja bort olika former av lagligt men »skadligt« innehåll. Till exempel hatfulla uttryck. Hur detta skall gå till har givit upphov till styrdokument med omfattande micro management.

Vad som skall anses vara skadligt är upp till den politiska dagsformen, regeringens förordningar och tillsynsmyndigheten Ofcom. Än så länge har man en svart lista med 130 olika typer av innehåll.

Plattformar måste klargöra sina modereringsprinciper i sina användarvillkor. Det skall finnas en tydlig möjlighet för användare att klaga och överklaga beslut. Så långt skiljer sig OSA inte så mycket från DSA.

Och precis som när det gäller DSA uppstår olika praktiska problem när de goda föresatserna i OSA skall omsättas i verkligheten. Det finns kritik till exempel vad gäller användarnas integritet, gränsdragningsproblem, risk för övermoderering och censur.

En sak som skiljer OSA från DSA är att man inte bara skall söka efter olagligheter och hat i poster på sociala media – utan även i privata elektroniska meddelanden, även om dessa skulle vara totalsträckskrypterade. Vilket påminner om EU:s Chat Control 2, fast med bredare syfte.

Brittiska parlamentsledamöter menar nu att OSA inte är tillräckligt effektiv mot desinformation, särskilt efter upploppen i Southport förra året. Man menar även att lagen misslyckas med att reglera innehåll som är skadligt men inte olagligt.

Parlamentets Science, Innovation and Technology Committee har lagt fram en rapport som bland annat kräver att OSA även skall omfatta artificiell intelligens. AI-genererat innehåll skall tydligt märkas på ett sätt som är väl synligt och inte kan avlägsnas. Hur nu det är tänkt att gå till.

Man vill se mer faktakontroll utförd av tredjeparts fact checkers. Precis som EU. Och precis det sociala media nu rör sig bort ifrån i USA, då sådana fakttakontrollanters oberoende och neutralitet har ifrågasatts.

Rapporten kräver vidare att plattformarna hålls ansvariga för »the impact from amplification of harmful content«. Och man vill tydligare kunna censurera »legal but harmful content«, till exempel hat, manipulativt och vilseledande innehåll.

För att undvika missförstånd bör påpekas att OSA inte är den lagstiftning som lett till uppmärksammade polisinsatser mot folk som tycker fel på nätet de senaste åren. De bygger istället på Public Order Act (1986) och Communications Act (2003).

Dessa lagar tillåter ingripanden mot »grov förolämpning« och »stötande« kommunikationer även om de inte är direkt olagliga. Det räcker att innehåll upplevs som skadligt. Vilket naturligtvis öppnar för ett stort mått av subjektiv bedömning. Men det är som sagt en annan fråga.

CC0

Arkiverad under: Censur, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Online Safety Act, Online Safety Bill, Storbritannien, UK

Australien: Åldersgräns för sökmotorer

17 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Australien blir först i världen med att kräva åldersgränser för full tillgång till sökmotorer.

Idén om åldersgränser för sociala media sprider sig till allt fler länder. Australien tar det ett steg längre och inför 16-årsgräns även för sökmotorer (Google, Bing m.fl.) i sin uppdaterade Online Safety Act och dess Internet Search Engine Services Online Safety Code.

I vart fall om man vill ha alla funktioner. Minderåriga och icke-inloggade ges tillgång till en barnsäker variant med innehållsbegränsningar.

Till att börja med är detta enkelt att kringgå genom att använda VPN. Vilket gör förslaget rätt meningslöst om syftet är att begränsa tillgången till innehåll.

Sedan har vi frågan om hur användare skall identifiera sig. Enligt den nya lagen kan det till exempel ske genom foto-ID, biometrisk analys av ålder eller baserat på användarens vanor och sökhistorik.

I alla tre fallen uppstår problem kopplade till säkerhet och rätten till privatliv. ID-kontroll kräver register. Biometrisk analys har breda felmarginaler. Analys av användares nätvanor kommer att ge Big Data ännu mer information om sina användare.

Här finns också en möjlig konflikt med FN-stadgan om de mänskliga rättigheterna, vars artikel 19 säger…

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Att folk inte ska få uttrycka sina åsikter anonymt på sociala media är illa nog. Att nu utöka detta till att inte få söka information anonymt är ett steg mot en allt mer auktoritär stat.

Än så länge finns inget motsvarande förslag i EU. Men det är förmodligen bara en tidsfråga.

EU:s Digital Services Act rekommenderar åldersgränser för sociala media, men utan att direkt kräva att sådana införs. Vissa medlemsstater i ministerrådet driver dock på.

Dessutom rullar EU just nu ut en app för åldersverifikation i sociala media, för de länder som vill ha sådan.

Relaterat:
• Åldersgräns för sociala media är en usel idé (8 juli 2025) »
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media (26 maj 2025) »
• EU rullar ut app för åldersverifikation (8 maj 2025) »

CC0

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Australien, sökmotorer

Chat Control 2 – läget sommaren 2025

15 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Här kommer en komprimerad sammanställning av vad du behöver veta om Chat Control 2, inför höstens politiska strid.

Chat Control 1 är ett tillfälligt undantag från vissa delar av EU:s ePrivacy-direktiv. Det möjliggör för meddelandetjänster att frivilligt skanna efter sexuella övergrepp mot barn. Det är vad som gäller nu.

Chat Control 2 är förra EU-kommissionären Ylva Johanssons förslag om att låta AI granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden. Även sådana som är totalsträckskrypterade. Detta skall vara obligatoriskt för i princip alla meddelandetjänster och e-postleverantörer.

Förslaget har fått kritik för att det bryter mot vad de grundläggande mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Samt mot yttrandefrihetens rätt att »ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning«.

Bland kritikerna finns Europaparlamentets utredningstjänst, EU-kommissionens egen rättstjänst, ministerrådets rättstjänst, EU:s dataskyddsmyndighet och hundratals forskare, jurister och säkerhetsexperter.

EU-kommissionen medger själv att förslaget inskränker grundläggande mänskliga rättigheter. Men man kör på ändå.

Europaparlamentet har sagt nej till Chat Control 2 i dess centrala delar. Vi får hoppas att det nyvalda parlamentet står fast vid detta. (Fast det kommer oroväckande signaler.)

På tal om det sa de svenska Moderaterna och Liberalerna nej till Chat Control 2 i EU-valrörelsen. Men nu röstar de för samma sak som regering, i EU:s ministerråd.

Bland medlemsstaterna i ministerrådet har frågan dragits i långbänk i över tre år. Länder som Polen och Tyskland har lyckats upprätthålla en blockerande minoritet. Det är oklart hur det blir med den saken nu, med den nya tyska regeringen.

Det senaste skarpa förslaget i ministerrådet var client-side-scanning, det vill säga spionprogram på applikations- eller systemnivå i alla telefoner och datorer. Vilket även är den svenska regeringens linje.

Det danska EU-ordförandeskapet tänker nu sätta fart på frågan igen. Det arbetas på ett uppdaterat förslag, på tjänstemannanivå.

Nästa ministerrådsmöte (RIF) hålls den 13-14 oktober. Då hoppas man kunna ta någon form av beslut. Om så skulle ske blir det trilogförhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. Bakom stängda dörrar.

Nu har vi tid på oss att bilda opinion mot Chat Control 2 fram till ministerrådsmötet i oktober. En bra början är att dela denna information, så att folk vet vad det handlar om.

Chat Control 2 är en kränkning av människors rättigheter och integritet på en nivå som tidigare varit otänkbar.

Se även:
• Chatcontrol.se »

Tidigare bloggposter:
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet (maj 2025) »
• Chat Control 2 – en uppdatering (mars 2025) »
• Början till slutet för Chat Control 2? (februari 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, ChatControl

Sluta tumma på våra fri- och rättigheter!

14 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Skall man säga ifrån när staten börjar begränsa de mänskliga rättigheterna? Eller tänker vi vänta tills det är för sent?

I sitt standardverk om den totalitära statens ursprung skriver Hannah Arendt att människor inte förstår att allt faktiskt är möjligt. Allt. Vilka vansinnigheter som helst.

Nazityskland och Stalins Sovjet är exempel på absurda dödskulter på väg mot sina respektive utopier – som få kunnat föreställa sig i förväg.

Arendt påpekar också att man inte kan förvänta sig att den totalitära staten skall komma i samma skepnad som förra gången. Och att det inte nödvändigtvis behöver finnas någon ond plan, några missriktade goda föresatser eller ens några föresatser alls.

Vidare gör hon denna grundläggande observation…

»Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna.«

Vilket är värt att hålla i minnet när politiker föreslår att vi måste göra det ena eller andra som begränsar individens frihet eller rättigheter.

De grundläggande mänskliga rättigheterna som vi känner dem idag formulerades efter andra världskriget – med syfte att förhindra att en stat, överhet eller majoritet förtrycker den enskilda individen. Ett regelverk för att det som skedde inte skall kunna ske igen.

I debatten om den svällande övervakningsstaten brukar jag påpeka att vi inte kan veta vem som styr vårt land i morgon. Förr eller senare kommer någon ondsint autokrat som kan använda sådana verktyg för att förtrycka enskilda, grupper eller hela folket.

Då gäller det att våra grundläggande fri- och rättigheter är intakta. Så att en framtida totalitär stat i vart fall inte kommer nyckelfärdig.

Men det behöver som sagt inte ens handla om onda avsikter. Missriktad välvilja är grunden för mycket elände. Och utopister är alltid övertygade om att det de gör är rätt, för en större sak som anses vara det bästa för samhället som helhet och värt vissa bondeoffer.

Själv fruktar jag dumhet, inkompetens och drevkultur mer än ondska. Övergrepp mot individens rättigheter kan även ske för att någon vill sopa misstag eller övertramp under mattan. Eller av överdrivet nit. Eller missriktad ambition.

Allt är som sagt möjligt. Och hotet behöver inte komma i samma skepnad eller från samma håll som förra gången. Den demokratiska rättsstaten kan urholkas av de bästa och vackraste intentioner.

Det talas om att begränsa våra grundläggande fri- och rättigheter för att bekämpa gäng och terrorister, för att rädda barnen från övergrepp, för klimatet, för att bekämpa felaktiga åsikter, i namn av kriget mot narkotikan, för att stoppa penningtvätt… och så vidare.

Här gäller det att hålla en rågång i debatten.

Det är till exempel acceptabelt att övervaka människor som misstänks för brott – men inte alla andra, hela tiden.

Det är även acceptabelt att stoppa konkreta uppmaningar till våld – men inte åsikter.

Det är med andra ord OK att begränsa en människas grundläggande rättigheter om hon är på väg att kränka någon annans säkerhet eller egendom.

Vilket i den demokratiska rättsstaten hanteras av våldsmonopolet, från polis till oberoende domstolar. Och vid yttre hot av vårt militära försvar.

Men huvudregeln måste alltid vara de grundläggande mänskliga rättigheter som miljoner européer och amerikaner offrat sina liv för att försvara.

Rättigheter som grundas på respekt för individen och vars uppgift är att skydda dig mot övergrepp från överheten.

Låt oss repetera två aktuella punkter i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Först artikel åtta…

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

Artikel tio…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Därför fortsätter kampen mot massövervakning – och för fri information på ett fritt och öppet internet.

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, fri- och rättigheter

Åldersgräns för sociala media är en usel idé

8 juli 2025 av Henrik Alexandersson

Regeringen tänker utreda frågan om en åldersgräns för sociala media. Vilket kan leda till att alla måste identifiera sig och att det blir omöjligt att vara anonym.

Socialminister Jakob Forssmed har låtit meddela att regeringen tänker låta utreda frågan om åldersgränser för sociala media. Detta är en dålig och farlig idé, som egentligen inte tillför något nytt i debatten.

»Anonyma« metoder för ålderskontroll med AI finns men fungerar dåligt. Felmarginalen är på tok för bred, speciellt för unga människor. Dessutom har de problem med olika etniciteter. Och de går inte ihop med EU:s AI Act.

Därför är den enda praktiskt genomförbara metoden för ålderskontroll att alla användare kommer att tvingas identifiera sig. Vilket gör det omöjligt för till exempel visselblåsare, aktivister och utsatta grupper att anonymt tillföra samhällsviktig information utan risk för repressalier.

Vad gäller barnen kan man notera att FN:s barnkonvention (som upphöjts till lag i Sverige) slår fast att även barn och ungdomar har en grundläggande rätt till yttrandefrihet och tillgång till information.

Dessutom kan man ifrågasätta om det är så klokt att hålla unga människor avskiljda från den aktuella samhällsdebatten. Det vore märkligt att låta unga bli medlemmar i politiska ungdomsförbund och samtidigt förbjuda dem att delta i den politiska debatten på nätet.

För övrigt är regeringen sen på bollen. Det danska ordförandeskapet i EU:s ministerråd driver frågan. Och EU har redan rullat ut en app för åldersverifikation – med kända säkerhetsbrister (som man inte tar någon hänsyn till).

Skall man vara petig finns för övrigt redan åldersgränser (13 respektive 16 och 18 år eller föräldrar samtycke) i sociala medias användarvillkor. Och GDPR låter EU:s medlemsstater själva bestämma åldersgräns mellan 13 och 16 år för barns databehandling – Sverige har i enlighet med detta redan valt 13 år.

Så frågan är vad en svensk utredning är tänkt att tillföra.

• SR: Regeringen ska utreda åldersgräns för sociala medier »

Tidigare:
• Socialdemokraternas ID-krav för sociala media hotar det fria ordet (16 maj 2024) »
• EU rullar ut app för åldersverifikation (8 maj 2025) »
• Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media (26 maj 2025) »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Demokrati, EU, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ålderskontroll

EU:s ständigt svällande nätcensur

3 juli 2025 av Henrik Alexandersson

EU:s »Code of practice on disinformation« har nu blivit en del av unionens Digital Services Act (DSA). Vad betyder det för yttrandefriheten online?

Vid månadsskiftet blev EU:s »Code of practice on disinformation« en del av DSA:s lagstiftningspaket. Det är frivilligt för de stora sociala plattformarna och sökmotorerna att ansluta sig. Men om de gör det, då måste de följa den.

De som anslutit sig är bland andra Facebook, Instagram, Youtube, LinkedIn, TikTok, Google search och Bing. X lämnade uppföranddekoden 2023.

Bland annat föreskrivs att man skall motverka missinformation (omedveten), desinformation (medveten), påverkansoperationer och påverkan från främmande makt.

Detta kan ske till exempel genom att ta bort innehåll, av-monetarisering, flaggning, tillförande av kontext och begränsad spridning.

Till sin hjälp skall man ha faktagranskare, som förutsätts vara redaktionellt och ekonomiskt oberoende från politiska, ekonomiska eller ideologiska intressen. Vilket ibland ifrågasätts om de verkligen är.

Detta är inte samma sak som DSA:s Trusted Flaggers, som i teorin skall inrikta sig på att anmäla olagligt innehåll – och som förväntas företräda olika särintressen. (I DSA:s ursprungliga text talades om företrädare för kollektiva intressen.)

Faktagranskarnas uppgift är däremot att bedöma olika yttrandens sanningshalt, inte laglighet.

Intressant nog är detta samma system för extern faktagranskning som Facebook lämnat i USA, där man anser att det är problematiskt.

X (Twitter) har valt en egen väg med crowdsourcade community notes – där användare kan påpeka felaktigheter och tillföra kontext.

En »permanent taskforce« skall upprättas för att samordna insatser mellan plattformarna och EU-kommissionen, External Action Services Rapid Response System, European Regulators Group for Audiovisual Media Services, European Digital Media Observatory, EU:s Digital Services Board med flera.

EU-kommissionen erkänner att gränsen mellan fakta, tolkning och åsikt kan vara otydlig, särskilt i polariserade frågor som klimat, migration och geopolitik.

Det förväntas att åtgärder mot falsk eller vilseledande information skall vara proportionerliga och förenliga med yttrande- och informationsfrihet.

Vilket – i teorin – betyder att kontroversiella åsikter inte får censureras bara för att de avviker från konsensus, så länge de inte strider mot plattformens användarvillkor eller lag.

Dock har plattformarna under lång tid pressats av politiker till att använda just användarvillkoren för att begränsa det fria ordet. I Sverige har de flera gånger kallats upp till regeringen i syfte att diskutera »branschens ansvar« för vad som publiceras.

Vad som skall plockas bort, skuggbannas, av-monetariseras och så vidare är alltså inte helt kristallklart. Vilket möjligen är medvetet.

På det hela taget har man skapat ett byråkratiskt system för att kontrollera innehåll som i stora delar ligger utanför demokratisk kontroll, traditionell lagstiftning och rättslig prövning.

I ett vidare perspektiv kan detta system förr eller senare komma att missbrukas av aktörer med onda avsikter. Eller av missriktad välvilja.

Men nu är uppförandekoden alltså här och en del av DSA. Återstår att hålla ett öga på hur den tillämpas.

• EU-kommissionen: The Code of Conduct on Disinformation »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Chat Control 2 – utan garantier mot ändamålsglidning

1 juli 2025 av Henrik Alexandersson

När man väl börjar granska innehållet i dina elektroniska meddelanden kan syftet lätt ändras.

Tänk dig en skala från noll till hundra. Noll är anarki. Hundra är den totala övervakningsstaten som vet allt vi gör överallt i realtid.

Var befinner vi oss på denna skala? Var på skalan börjar det bli farligt? Var på skalan börjar vi censurera oss själva? När hotas den demokratiska rättsstatens principer?

En sak vet vi bestämt: Vi rör oss raskt i riktning mot en allt mer omfattande övervakningsstat.

Samtidigt är den samhällsdebatt vars uppgift det är att problematisera frågan obefintlig. Media är ointresserade. Någon egentlig medborgarrättsrörelse existerar inte.

Att politiken kan rulla ut massövervakning utan folkliga protester lär bero på att de flesta är rädda – för buset, Putin och fanatiker.

En oroväckande utveckling är att övervakningsfrågorna börjar växa ihop med begränsningar av yttrandefriheten.

Ta Chat Control 2 som exempel. Man skall låta granska innehållet i våra elektroniska meddelanden. Alltså vad vi skriver, säger och visar. Allt vi skickar till varandra skall undersökas och analyseras så att vissa olagligheter inte förekommer.

Vad som i sammanhanget anses vara olagligt och intressant att söka efter kan med tiden anpassas till politiska beslut och trender. Här följer ett spår…

EU är i färd med att göra hat och hot till »EU-brott« med harmoniserad definition och lägsta straffsats. (På samma sätt som till exempel terrorism och vapensmuggling.)

Vad som i sammanhanget menas med »hat« framgår inte riktigt ännu. Europaparlamentet säger i en resolution att en sådan definition »must not be limited only to certain grounds or motivations«. Man efterlyser även en holistisk approach till frågan. Vad kan möjligen bli fel?

Med tanke på att alla övervakningslagar alltid utökas till form och syfte är det inte otänkbart att Chat Control 2 kan användas till mer än att söka efter kontakter med och övergrepp mot barn i dina elektroniska meddelanden.

Till exempel hat och hot. Tro inte annat än att viljan finns.

Att människor kan straffas för att de tycker fel i offentligheten är redan etablerat. Plötsligt öppnas nu en möjlighet att det även kan ske om du tycker fel i privata konversationer. Om den politiska viljan finns.

Det olyckliga är att sådana här – än så länge teoretiska – möjligheter för maktmissbruk och förtryck över huvud taget skapas. Frestelsen att missbruka dem kommer att bli närmast oemotståndlig.

Det är därför vi har överordnade, konventionsskyddade, grundläggande mänskliga rättigheter. Vars tidlösa uppgift är att skydda individen mot övergrepp från överheten.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna stadgar bland annat:

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Det är just dessa principer som politiker och Bryssel och Stockholm ständigt naggar i kanten, urholkar, devalverar, kringgår och åsidosätter.

Samtidigt rör vi oss mot allt högre tal på övervakningsskalan. Men vi vill helst inte tänka på saken. Vilket kan visa sig vara en dålig plan.

CC0

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: chat control, ChatControl, CSAR, hat och hot

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 43
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • UK: Högljutt om Online Safety Act1 augusti 2025
  • Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet31 juli 2025
  • Ålderskontroll online – hur tänker EU då?30 juli 2025
  • Europol vill tråla metadata29 juli 2025
  • UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga28 juli 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS