• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)

28 maj 2025 av Henrik Alexandersson

EU vill öka sitt inflytande över influencers och innehållsproducenter på till exempel Youtube, TikTok och Instagram.

I EU är det alltid mycket enklare att påverka en fråga i början av processen. Istället för att ställas inför fullbordat faktum, när det inte längre går att ändra något.

Nu börjar arbetet med att revidera EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster – Audiovisual Media Services Directive (AVMSD). 2026 skall besluten tas. Och redan nu är EU:s olika institutioner i färd med att skriva önskelistor.

Detta är alltså inte saker som beslutats ännu, utan sådant som just nu diskuteras. Vilket ger oss möjlighet att påverka processen i tid.

För den som skapar innehåll på plattformar som Youtube (eller podcasts) finns bland annat följande på bordet:

  • Man diskuterar att reglera nya typer av innehållsskapare, som influencers och professionella innehållsproducenter på videodelningsplattformar.
  • Även podcasters kan omfattas, om deras innehåll har rörlig media.
  • Avsändare skall tydligt framgå – samt i vissa fall finansiering (vid politiskt eller samhällsrelevant innehåll).
  • Tittarna skall varnas om innehåll är sponsrat eller innehåller våld, sex eller politik.
  • Speciella regler för innehållsskapare med stor räckvidd. (Möjligen kan de underställas European Media Freedom Act (EMFA), på samma sätt som radio och tv.)
  • Medlemsstater skall kunna kräva att innehållsskapare registrerar sin verksamhet som en »medietjänst«. (Utgivningsbevis?)
  • Nya regler för själva plattformarna (Youtube, TikTok m.fl.).
  • Plattformar och större kanaler skall ha fler europeiska produktioner i sitt utbud.
  • Plattformarna skall motverka desinformation och innehåll som är skadligt eller som kan upplevas som skadligt.
  • Skärpta regler mot hat, hot, desinformation och terrorism.
  • Stärkt skydd för minderåriga.
  • Skärpt upphovsrätt.

Från det polska EU-ordförandeskapets (rådet) sida säger landets kulturminister Hanna Wróblewska:

»In an ever-changing media landscape, we need rules that are both robust and adaptable. Today’s conclusions highlight the most pressing challenges facing the EU’s audiovisual media sector and call for an approach that will ensure all our citizens are protected from harmful content for years to come.«

Robust. Och anpassningsbart. Det kan i sammanhanget betyda precis vad som helst.

Åter skall det bli intressant att se hur EU tänkt genomföra detta på internationella plattformar på ett globalt internet.

EU-kommissionen har nu upphandlat en konsultrapport i ämnet. Den kommer sedan att ligga till grund för kommissionens rapport och lagförslag. Sedan följer den vanliga behandlingen i EU:s ministerråd (medlemsstaterna) och Europaparlamentet.

Detta är alltså saker som är på gång. Så nu vet ni, i tid. Innan vi ställs inför fullbordat faktum och dålig lagstiftning igen.

• Council sets out its priorities for the audiovisual media sector »
• To protect minors & diversity: EU states want stricter rules for YouTube & Co. »

CC0

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Propaganda, Sociala media, Spaning, Storebror, Upphovsrätt, Yttrandefrihet Taggad som: AVMSD

Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media

26 maj 2025 av Henrik Alexandersson

I juni skall EU:s ministerråd enligt uppgift diskutera åldersgränser för sociala media. Just nu är frågan en enda röra.

I väntan på EU:s »digitala plånbok« har EU-kommissionen upphandlat en speciell »mini-plånbok« för åldersverifiering, som kan användas av de mest pådrivande länderna. Dessa är: Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, Belgien och Tyskland.

Det är dock oklart vilka av dessa länder som kommer att använda den nya »mini-plånboken«. De som redan försökt på egen hand har mött juridiska, tekniska och praktiska problem. Man kan även notera att de aktuella länderna går fram med olika åldersgränser.

Det pågår även en diskussion om åldersverifiering skall ske på operativ/enhets- eller applikations-nivå. En alternativ möjlighet är en åldersgräns för vissa appar i Apples och Googles app-shops.

EU:s ministerråd tycks luta åt verifiering på enhetsnivå, vilket i så fall sammanfaller med den teknik för granskning av innehåll i användarnas elektroniska meddelanden (client-side-scanning) som tidigare föreslagits vad gäller Chat Control 2.

En annan fråga gäller om man skall använda ID-uppgifter som verifierats med något slags ID-handling – eller om man skall använda sig av AI och biometri för att bedöma en användares ålder.

Här finns problem såväl vad gäller tillförlitlighet, säkerhet, användarvänlighet som kostnader.

Att lagra ID-uppgifter skapar – oavsett om det sker på app-nivå, system-nivå eller via någon tredjepartstjänst – risk för läckor, profilering, övervakning och andra former av missbruk. Att lagra biometrisk data likaså.

Dagens AI-drivna algoritmer för att uppskatta ålder har en felmarginal på ±2,5 år vid optimala förhållanden, en siffra som ökar till ±4,8 år i varierande etniska grupper. Vilket är på tok för bred felmarginal om man talar om barn. Detta blir varken praktiskt fungerande, rättvist eller rättssäkert.

Ena stunden rekommenderar EU åldersgränser i sin Digital Services Act, för att skydda barnen. I nästa ögonblick förbjuder EU:s nya AI Act biometrisk identifiering i realtid och etiketterar biometrisk kategorisering som ett användningsområde med hög risk.

En faktor i sammanhanget är att internet är gränslöst. Även om EU kräver att olika plattformar världen över skall rätta sig efter unionens regler, så är sanktionsmöjligheterna i många fall begränsade.

I ett principiellt perspektiv kan åldersverifikation påverka yttrandefriheten och rätten till anonymitet. Även om reglerna är inriktade mot unga kommer de att drabba alla. I Sverige skyddas dessa rättigheter av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

EU:s dataskyddsmyndighet framhäver att åldersverifieringssystem måste tillåta anonym åtkomst för myndiga användare. Traditionella metoder som kräver inloggning eller cookies kan skapa detaljerade användarprofiler, vilket strider mot artikel 25 i GDPR om dataskydd genom design.

Enligt den omhuldade barnkonventionen (som gjorts till svensk lag) har även barn rätt till privatliv och skydd mot intrång, vilket måste beaktas vid implementering av verifieringssystem.

Detta är en röra som drivits fram av ett antal EU-länders politiker som inte begriper vad de sysslar med och som inte vill vänta tills införandet av EU:s nya digitala plånbok nästa är.

Vi ger sista ordet till EFF:

»Age verification laws do far more than ‘protect children online’—they require the creation of a system that collects vast amounts of personal information from everyone. Instead of making the internet safer for children, these laws force all users—regardless of age—to verify their identity just to access basic content or products. This isn’t a mistake; it’s a deliberate strategy.«

• EU inför ID-krav på nätplattformar »
• EU rullar ut app för åldersverifikation »
• EDRi: Showing your ID to get online might become a reality – a closer look at the EU’s new age verification app »
• EFF: First Porn, Now Skin Cream? ‘Age Verification’ Bills Are Out of Control »
• Digital Identities and the Future of Age Verification in Europe »

Se även: ChatGPT » | Perplexity »

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Dataskydd, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ansiktsigenkänning, biometrisk information

EU: 649 miljoner euro mot hat och desinformation

22 maj 2025 av Henrik Alexandersson

De senaste tio åren har EU satsat 649 miljoner euro på projekt mot hat och desinformation. Beloppet är fördelat på 349 projekt hos olika NGO:er och universitet.

Siffrorna i rapporten »Manufacturing misinformation« visar på en omfattande satsning från EU mot sådan information som man anser är hatisk, fel eller strider mot EU:s värderingar.

Sannolikt är beloppet högre, då rapporten inte täcker besläktade ämnen som till exempel »inkludering« vilka ibland också hanterar desinformation.

Rapporten är framtagen av den konservativa tankesmedjan MCC i Bryssel och får ses som en debattinlaga. Samtidigt verkar dess siffror trovärdiga, då de bygger på EU:s egna databaser.

Detta blir relevant om man sätter satsningen i relation till EU:s Digital Services Act (DSA). Även om den formellt sett bara kräver att olagligt innehåll (vilket kan skilja sig från land till land) skall tas bort från internet, så öppnar den även för mer subjektiv censur.

Enligt DSA skall stora nätplattformar och sökmotorer motverka »skadligt« innehåll även om detta inte är olagligt. Samt hantera »systemrisker«, inklusive desinformation, hatpropaganda och psykisk ohälsa. DSA lämnar dock frågor som »vad« och »hur« öppna.

Det är här som EU:s finansiering av projekt hos NGO:er och universitet kommer in. Det kan vara svårt och kontroversiellt för EU att slå ner på vissa yttranden och visst innehåll.

Då är det enklare att outsourca åsiktskontrollen till NGO:er och akademiker – som får rollen att identifiera, kategorisera och motverka oönskade uttryck (ibland baserat på partsintresse eller ideologisk övertygelse snarare än juridik).

Detta blir ett självspelande piano. EU finansierar aktörer som i sin tur påverkar EU:s egen politik genom lobbyism, rapporter och agendasättande. En hel industri av åsiktsövervakning har vuxit fram, finansierad av skattebetalarna.

Vilket i sin tur väcker en intressant fråga om demokrati och fri åsiktsbildning i EU: Ska medborgare tvingas finansiera initiativ som syftar till att forma deras egen världsbild och tysta vissa uttryck i det offentliga rummet?

• Manufacturing misinformation – The EU-funded propaganda war against free speech »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

EU inför ID-krav på nätplattformar

19 maj 2025 av Henrik Alexandersson

EU är på väg att kräva åldersverifikation på nätplattformar. Vilket innebär att alla måste identifiera sig och registreras.

I en konsultation om guidelines föreslår EU-kommissionen bland annat att plattformar skall:

»Implement age assurance measures that reduce the risks of children being exposed to pornography or other age-inappropriate content.«

Vilket kan låta snällt. Tänk på barnen! Tills man tänker efter vad det betyder i verkligheten.

Olämpligt innehåll kan dyka upp på i stort sett vilken plattform som helst. Så man kan räkna med att de flesta sociala media måste införa något slags ID-krav för att kontrollera användarnas ålder. Vilket även lär omfatta många andra som tillhandahåller innehåll online.

Till att börja med kan man tycka att det börjar bli väl många olika register med våra persondata där ute. Vilka alla kan missbrukas eller läcka. Dessutom är ID-kontrollen tänkt att utföras av de datajättar som redan vet allt för mycket om oss.

Hur användbar kan inte en porrsidas databas med persondata vara? Så att man kan hålla koll på folks små egenheter.

Människor måste ha rätt att vara anonyma online. Det håller Europaparlamentet med om i sitt ställningstagande om Chat Control 2. FN och Europadomstolen är inne på samma linje. Men inte kommissionen.

Det kan ju vara bra att ha folks identitet fastställd, ifall de skulle börja tycka fel.

Nej, man skall ha rätt att säga sin mening utan att andra behöver veta vem man är. För att slippa repressalier om man är obekväm. Och för den kreativa friheten.

Visselblåsare och människor med skyddad identitet är exempel på grupper som inte vill skylta med sina namn. Att söka hjälp i supportgrupper kan vara lättare under pseudonym. Och så vidare.

Sedan kan man undra om detta är tänkt att bara gälla i EU eller om det skall rullas ut globalt, eftersom plattformarna är globala och internet gränslöst.

I det senare fallet är det inte svårt att tänka sig förtjusningen hos allehanda skurkstater som förtrycker sina folk.

Detta är ytterligare en sådan där sak som vid första påseende kan låta fin och snäll – men som får orimliga konsekvenser om den omsätts i verkligheten.

Konsultationen tar även upp andra saker. Som att man vill ha något slags politiskt inflytande över hur sociala media utformar sina algoritmer. Vad kan möjligen gå fel?

Den goda nyheten är att du är välkommen att säga vad du tycker om det här. EU-kommissionen skriver:

»The draft guidelines are open for final public feedback until 10 June 2025. The Commission is seeking contributions of all stakeholders, including children, parents and guardians, national authorities, online platform providers, and experts. The publication of the guidelines is expected by the summer of 2025.«

Under tiden rullar EU ut sin nya app för åldersverifikation.

• Commission seeks feedback on the guidelines on protection of minors online under the Digital Services Act »

CC0

Arkiverad under: Dataskydd, Digital Services Act, EU, Länktips, Privatliv, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: anonymitet

Mänskliga rättigheter online

15 maj 2025 av Henrik Alexandersson

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I god demokratisk ordning. Genom majoritetsbeslut.

Det behöver inte ske i form av något stort teatraliskt maktskifte. Istället begränsas våra fri- och rättigheter steg för steg. Inte minst online.

Det behöver inte vara av ondska. Missriktad välvilja är orsaken till mycket mänskligt lidande.

Hannah Arendt påpekade att övergrepp mot människans rättigheter alltid sker i namn av vad som anses vara kollektivets bästa.

Rätten till privatliv och yttrandefriheten är grundläggande mänskliga rättigheter. De är till för att en majoritet / staten inte skall kunna förtrycka en minoritet / individen.

Med massövervakning av våra elektroniska kommunikationer och ett allt mindre fönster för vad folk får säga är saker på väg åt fel håll.

Med risk för att tjata, här är vad Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv – och privat korrespondens.

»Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.«

På detta område har vi EU:s Chat Control 2 som vill granska innehållet i folks elektroniska meddelanden. Och den svenska regeringens idé om bakdörrar till totalsträckskrypterad kommunikation.

Och så yttrandefriheten…

»Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.«

Vilket gör sådant som EU:s Digital Services Act problematiskt. Man vill lägga sig i vad folk får säga. Men man får egentligen inte.

De grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna är under ständigt angrepp och måste därför ständigt försvaras. Såväl offline som online. Alternativet är dystopiskt.

CC0

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet

Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda

7 maj 2025 av Henrik Alexandersson

82% av svenska folket anser att myndigheterna i fredstid skall kunna »korrigera« uppgifter i svensk media. 58% anser att myndigheterna även skall kunna göra det mot enskilda svenska användare på en blogg eller i sociala medier.

Detta enligt en undersökning från Försvarets Forskningsinstitut (FOI).

Siffrorna är inte helt färska, men har inte funnits sammanställda förrän nu. Mätningarna genomfördes 2020 respektive 2022. Det finns en tydlig ökning av stödet för statlig korrigering av information under perioden.

Huruvida detta handlar om censur eller ej är en definitionsfråga. Censur handlar traditionellt om förhandsgranskning och förbud mot att publicera något. I detta fall handlar det snarare om att korrigera felaktiga uppgifter i efterhand, det vill säga tillföra information. FOI använder dock själva ordet censur.

Men resultatet är problematiskt nog, beroende på var man drar gränsen. Att svenska myndigheter bemöter direkta påverkansförsök från främmande makt må vara en sak. Men allt är inte så uppenbart, vilket vi bland annat fick se prov på under pandemin.

I slutändan blir det ett politiskt beslut. Skall till exempel ett »klimatnödläge« öppna för att myndigheterna tillrättavisar enskilda som ifrågasätter politiska beslut och insatser?

Som vanligt kokar frågan ner till att det måste finnas någon som bestämmer vad som är rätt och fel, sant och falskt. Vilket öppnar dörren för politisk styrning, myndighetsaktivism och åsiktsdrev. I grunden finns den större frågan om fri åsiktsbildning.

Dessutom bör siffrorna betraktas mot bakgrund av EU:s ambitioner att censurera information online. Se länkar längst ner i denna bloggpost.

Undersökningens fråga:

»Tycker du att myndigheter i fredstid bör arbeta med att korrigera [”bemöta” i 2022 års undersökning] ”falska” nyheter och desinformation publicerade av …
…svenska medieföretag?
…utländska medieföretag?
…enskilda svenska användare på blogg eller sociala medier?
…enskilda utländska användare på blogg eller sociala medier?«

Resultatet är intressant oavsett om det handlar om att »korrigera« eller »bemöta«:

Länkar:
• FOI: Accepterar befolkningen censur? »
• FOI: Teknisk beskrivning av enkätundersökning om krisberedskap och totalförsvar genomförd år 2022 »

Relaterat:
• EU:s nya censur-byråkrati »
• EU:s nya demokratisköld tycks mest bestå av byråkrati »
• EU vill jämställa ”näthat” med terrorism »

• Trusted Flaggers – EU:s nya nätcensur dekonstruerad »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Forskning, Länktips, Media, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: FOI

Youtube i det fria ordets tjänst

24 april 2025 av Henrik Alexandersson

20-årsjubilerande Youtube har demokratiserat ett medielandskap som tidigare var hårt kontrollerat.

Youtube har just fyllt 20 år. Själv publicerade jag min första video där för 18 år sedan.

Youtube är ett ovärderligt arkiv över samtidshistorien. Här finns viktiga seminarier, dramatiska politiska skeenden och årtionden av internationella nyhetssändningar dokumenterade.

Förmodligen är min kanal den enda platsen där man idag kan finna Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen efter Edward Snowdens avslöjanden 2013. Vissa av dem med tiotusentals visningar genom åren. Det som slår en är att många av de frågor som då väcktes fortfarande är högst aktuella. [ Exempel 1 | Exempel 2 | Exempel 3 ]

Youtube är ett exempel på demokratiseringen av media. Förr krävdes stora tekniska resurser och samarbete med en tv-kanal (det fanns bara två, båda statliga) för att nå ut med till exempel ett diskussionsprogram. Det var i princip omöjligt. Nu är kostnaden nästan noll, tekniken finns i var mans hand och man behöver inte fråga någon om lov. Idag kan (även svenska) Youtubers nå hundratusentals tittare – med samhällsprogram!

Men även för etablerad media är Youtube ett enkelt sätt att nå en global publik on demand. Jag ser dagligen nyheter, samtalsprogram och podcasts från mediehus i Europa och resten av världen. Vilket ständigt ger nya insikter och perspektiv.

Kontrasten mot Sverige förr i tiden är enorm. Då diskuterades att förbjuda parabolantenner för att hindra svenska folket från att se på utländsk tv. Videobandspelaren beskrevs som ett hot mot hela vårt samhälle. Biofilmer censurerades. Staten gjorde allt för att stoppa piratradiostationer som spelade populärmusik.

Många politiker ogillar fortfarande att internet och Youtube är informationsflöden som de inte kan kontrollera. Speciellt i EU ser vi hur politiken ständigt försöker ta makten över nätet.

För oss som arbetar med opinionsbildning är Youtube ett fantastiskt verktyg. Ibland räcker det med att visa upp vad makthavarna verkligen säger, som i nedanstående klassiska klipp.

Vi säger grattis till Youtube och ser fram emot nästa 20 år i yttrandefrihetens och underhållningens tjänst.

CC0

Arkiverad under: Demokrati, Media, Nätkultur, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Youtube

Nya tyska regeringen och yttrandefriheten online

10 april 2025 av Henrik Alexandersson

Den nya tyska regeringen vill förbjuda falsk information online – vilket väcker frågan vem som skall bestämma vad som är sant och falskt.

Den nya tyska regeringen (CDU/CSU & SPD) har en del intressanta saker om yttrandefriheten online i sitt kolationsfördrag:

  • Yttrandefriheten ska bevaras, men har gränser vid desinformation, hot och hets.
  • Medveten spridning av falsk information är inte skyddad av yttrandefriheten.
  • Plattformar får ökade krav på att ta bort olagligt innehåll och samarbeta med myndigheter.
  • Det kan också bli ökade ansvarskrav för plattformarna vad gäller innehåll.
  • Plattformar måste ha snabba, automatiserade gränssnitt till polisen för att överföra relevant data.
  • Staten vill ge oberoende medietillsyn laglig grund att agera mot manipulation, hat och hets – men inom ramen för yttrandefriheten. (!)
  • Desinformation, hat och hets ska aktivt bekämpas genom lagar och teknik.
  • En »Digitales Gewaltschutzgesetz« (digital våldsskyddslag) ska införas, speciellt inriktad på utsatta grupper.
  • Anonyma konton med brottsligt innehåll ska kunna blockeras snabbare.
  • Man vill vill förbjuda systematisk användning av bots och falska konton som används för att sprida desinformation och manipulation.
  • Man vill utveckla och strikt tillämpa EU:s Digital Services Act (DSA).

Detta med reservation för eventuella missuppfattningar och översättningsfel. Fördraget är rykande färskt.

Det fria ordet är redan hårt hållet i Tyskland. Förolämpningar (Beleidigung) är tydligt olagliga genom indirekt stöd i grundlagen. Det juridiska skyddet för personlig ära och värdighet är starkare än i till exempel Sverige (där förolämpning också är olaglig men nästan aldrig lagförs).

Det kan räcka med att säga att någon är en idiot. Eller att återposta ett sådant yttrande. Den som fälls kan dömas til böter eller fängelse. Att förolämpa någon online betraktas som värre än att göra det i den fysiska världen.

Årligen går tiotusentals fall till åklagare i Tyskland. Även hot om våld (Bedrohung) och hets (Volksverhetzung), speciellt mot folkgrupper, är också förbjudna yttranden. (En viss oklarhet om beteckningarna »hat« och »hets« tycks råda.)

Men åter till den nya regeringens koalitionsfördrag.

»Meinungsfreiheit ist ein hohes Gut – sie endet dort, wo Hass, Hetze und Desinformation unsere offene Gesellschaft zerstören.«

»Freedom of expression is a valuable asset – but it ends where hate, incitement and disinformation begin to destroy our open society.«

Se där en formulering som är värt ett helt seminarium. Hur man än vänder och vrider på saken öppnas för ett betydande mått av subjektiv bedömning. Hur skall detta gå till? På vilka grunder? Och vem skall bestämma vad som får sägas?

»Die bewusste Verbreitung falscher Tatsachenbehauptungen ist durch die Meinungsfreiheit nicht gedeckt.«

»The deliberate spread of false factual claims is not protected by freedom of expression.«

Även i detta fall är utrymmet för subjektiva bedömningar och maktmissbruk stort.

I Svensk Tidskrift skriver den tyske historikern och författaren Rainer Zitelmann:

»Tesen att falska faktapåståenden inte skyddas av yttrandefriheten är problematisk eftersom det under senare år har funnits en ökande tendens att förringa avvikande åsikter som ”hatpropaganda” och att presentera vissa åsikter som obestridliga sanningar, även när de inte är det.

Tricket: Avvikande åsikter stämplas som ”hatpropaganda” för att sedan kunna hävda att ”hat inte är en åsikt”. Dessutom framställs falska påståenden som sanningar och fakta likställs med spridandet av hatpropaganda, precis som i Orwells 1984 eller under auktoritära regimer som DDR.«

Detta väcker naturligtvis starka reaktioner med tanke på Tysklands efterkrigshistoria, där statsfientlig och annan agitation som stred mot det offentliga narrativet var förbjuden i förtryckets Östtyskland (DDR).

Under rubriken associationer till DDR är det även värt att notera hur inrikesminister Nancy Faeser (SPD) i den utgående regeringen har uttryckt sig:

»Diejenigen, die den Staat verhöhnen, müssen es mit einem starken Staat zu tun bekommen.«

»De som hånar staten kommer att få med en stark stat att göra.«

Formuleringen har väckt oro bland kritiker, som ser paralleller till §106 i den östtyska strafflagen, som förbjöd »Staatsfiendliche hetze«, det vill säga statsfientlig agitation.

Låt oss nu gå tillbaka till redan gällande tysk lag. I ett intressant fall blev en nätprofil anmäld efter att ha kritiserat den tyska regeringens bistånd till Afghanistan i en tweet. Han menade att vi lever i »ett dårhus«. Vilket regeringen inte uppskattade – och därför anmälde honom.

Kammergericht Berlin fastställde ett föreläggande som förbjöd honom att göra sådana uttalanden. Vilket senare upphävdes av den tyska författningsdomstolen, som menade att staten inte har något grundlagsskyddat anspråk på skydd av sin ära och att den måste tåla även skarp och polemisk kritik.

Här kan man ana olika förhållningssätt mellan den verkställande och den högsta dömande makten. Vilket möjligen kan båda gott när den tillträdande tyska regeringen nu vill begränsa yttrandefriheten ytterligare.

Detta skall bli intressant att följa.

• Koalitionsfördrag CDU/CSU & SPD (PDF) «

Relaterade länkar:
• Yttrandefriheten i EU: Tyskland – NetzDG »
• Rainer Zitelmann: I Tyskland vill regeringen kunna avgöra vad som är sant »

CC0

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Tyskland

Handelskriget och yttandefriheten i EU

8 april 2025 av Henrik Alexandersson

Det finns en uppenbar risk för att sociala media blir en bricka i handelskriget mellan USA och EU – och att detta kommer att gå ut över yttrandefriheten på nätet.

Det finns tecken på att EU sneglar på ICT-tjänster (informations- och kommunikationsteknik) från USA som ett tänkbart mål i det handelskrig som är på väg att trappas upp. I detta ryms bland annat IT-och molntjänster samt sociala media.

Dessa sektorer lär komma att drabbas ändå, när företag och myndigheter i EU nu plockar hem många tjänster till Europa av beredskapsskäl.

I sammanhanget är det särskilt viktigt att hålla ögonen på vad EU tar sig för vad gäller sociala media, inom ramen för unionens Digital Services Act (DSA) – då de flesta sådana av betydelse är amerikanska.

Bland annat förbereder EU-kommissionen redan tidigare miljardböter för X, som anses göra för lite för att bekämpa olagligt innehåll och desinformation samt för att man ”säljer” verifikationsdekaler (blå plupp) genom att ge sådana till sina betalande kunder.

EU-kommissionen väntas ställa krav på att X gör ändringar på plattformen, enligt New York Times. Exakt hur dessa kommer att utformas får vi veta framåt sommaren.

Om man bortser från de politiska och handelspolitiska aspekterna är det oroväckande om sociala media dras in i den uppblossade handelskonflikten. Detta kan komma att få direkta konsekvenser för yttrandefriheten i Europa.

Det är som upplagt för de politiker som vill begränsa det fria ordet på internet att använda handelskonflikten med USA för att nå sina politiska mål.

Med DSA, GDPR med mera har EU redan skapat en situation där EU hamnat på efterkälken vad gäller sociala media. Big Data som Meta och Google har finansiella muskler och arméer av jurister och compliance officers för att hantera den byråkrati EU lagt på dem. Samtidigt är det i princip omöjligt för nya aktörer (som saknar dessa resurser) att slå sig in på marknaden i EU.

CC0

Arkiverad under: Digital Services Act, EU, Nätkultur, Sociala media, Spaning, Storebror, USA, Yttrandefrihet

Rätten till privatliv och privat kommunikation (video)

1 april 2025 av Henrik Alexandersson

Här är vår senaste video-plugg för sociala media:

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna: Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.

Dela gärna! Youtube »

Arkiverad under: Aktivism, Censur, Demokrati, Övervakning, Podcast, Privatliv, Storebror, Yttrandefrihet

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 42
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet30 maj 2025
  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025
  • Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring27 maj 2025
  • Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media26 maj 2025
  • EU: 649 miljoner euro mot hat och desinformation22 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS