• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Sverige

I denna kategori publicerar vi poster som främst rör Sverige, rent svenska nätfrågor och svensk politik.

EU-domstolen på väg att stoppa datalagringen – igen

15 januari 2020 av Henrik Alexandersson

EU-domstolens generaladvokat föreslår att domstolen skall stå fast vid sitt beslut från 2014 om att svepande datalagring utan misstanke om brott inte skall vara tillåten.

Det är ett antal mål som rör Frankrike, Belgien och Storbritannien som snart kommer att avgöras av EU-domstolen.

EDRi:

The Advocate General confirms that the ePrivacy Directive and EU law applies to data retention for the purpose of national security. He proposes to uphold the case-law of the Tele2 case and stressed that “a general and indiscriminate retention of all traffic and location data of all subscribers and registered users is disproportionate” and that only limited and discriminate retention with limited access to that data is lawful. He states that “the obligation to retain data imposed by the French legislation is general and indiscriminate, and therefore is a particularly serious interference in the fundamental rights enshrined in the Charter” and similar criticism is raised on the Belgian and UK laws.

Enkelt uttryckt: Att lagra data om alla medborgares telekommunikationer, utan misstanke om brott strider – fortfarande – mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv.

Detta är inte bara en knäpp på näsan för de medlemsstater som fortsatt trotsar EU-domstolens beslut om datalagringen – utan även för EU-kommissionen, som försökt ducka frågan.

Nu är frågan: Om domstolen går på generaladvokatens linje (vilket den förmodligen kommer att göra) – kommer detta då även att innebära att den nya svenska lagen om datalagring är ogiltig?

Sverige har ju som bekant, flera gånger, försökt kringgå EU-domstolens beslut. Nu senast med en ny lag om datalagring – som fortfarande bryter mot den grundläggande princip som domstolen slagit fast.

Inom ett par månader kommer domstolens slutgiltiga beslut. Och om domstolen då står för sina principer – då kan den svenska lagen komma att prövas igen eller möjligen ogiltigförklaras direkt.

EDRi: Indiscriminate data retention considered disproportionate, once again »

Privacy International: Preliminary Statement: Advocate General’s Opinion Advises that Mass Surveillance Regime is Unlawful »

EU-domstolens pressmeddelande (PDF) »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: Belgien, EU-domstolen, Frankrike, Storbritannien

Hemlig dataavläsning: Kräv svar om säkerheten!

6 januari 2020 av Henrik Alexandersson

Om drygt två månader – den 19 februari – röstar riksdagen om regeringens proposition om hemlig dataavläsning.

Allt tyder på att förslaget kommer att gå igenom, med bred majoritet.

Innan dess behöver vi en diskussion om integritet, rätten till privatliv, rättssäkerhet och riskerna för missbruk eller ändamålsglidning.

Vi bör ta oss en funderare på vad det innebär att tillåta statliga spionprogram på våra telefoner, plattor, datorer, spelkonsoler, tv-apparater, smarta högtalare – för den händelse morgondagens politiska makthavare skulle vilja använda detta verktyg för att förtrycka enskilda individer eller grupper av människor.

Någon sådan debatt kommer vi dock knappast att få. Riksdagen är så gott som enig. Och bland väljarna verkar det som om det också finns ett utbrett stöd för mer övervakning. Tyvärr.

Däremot bör det gå att få till en debatt om hemlig dataavläsning och IT-säkerhet.

Om det finns säkerhetsbrister i våra operativsystem – då är detta ett högst påtagligt problem. Det öppnar för cyberbrottslighet, bankbedrägerier och spionage. Sådant måste åtgärdas.

Men med regeringens förslag kommer vissa av dessa säkerhetsluckor att förbli öppna. Helt enkelt för att de behövs för att den hemliga dataavläsningen skall vara tekniskt möjlig att genomföra.

På så sätt kommer hemlig dataavläsning att göra alla användare, alla företag och alla myndigheter mindre säkra mot IT-attacker, bedrägerier och hackare.

Detta är en konkret och begriplig aspekt på frågan. Och ett högst verkligt och påtagligt hot.

Så även om politikerna försöker ducka principfrågorna – så skall de inte komma undan de säkerhetsrelaterade frågor som är kopplade till hemlig dataavläsning.

Här bör alla vanliga användare – och hela IT-Sverige – kräva svar. Innan den 19 februari.

/ HAX

Arkiverad under: Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige

19 februari röstar riksdagen om hemlig dataavläsning

29 december 2019 av Henrik Alexandersson

Onsdag den 19 februari röstar riksdagen om hemlig dataavläsning – det vill säga statliga spionprogram. Här beskriver vi några av problemen med förslaget.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige

Video: Principerna, makten och övervakningsstaten

20 december 2019 av Henrik Alexandersson

Politikens hantering av övervakningsfrågorna är såväl principlös som ovärdig och farlig.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige

Är det medias intåg på nätet – inte sociala media – som polariserar samhället?

18 december 2019 av Henrik Alexandersson

Det diskuteras om internet och sociala media har orsakat ett mer polariserat samhällsklimat.

Naturligtvis är det fler som fått tillgång till en plattform för att yttra sig. De allra flesta tillför något till det allmänna samtalet. Andra är mer destruktiva. Vilket är ungefär som i världen utanför internet.

Dels innebär internet att vi erbjuds fler nyheter, fler åsikter, fler analyser, fler vinklar och mer kritik av rådande förhållanden. Dels medför det att dramatiskt många fler människor än tidigare har möjlighet att delta i samtalet.

Detta får naturligtvis konsekvenser, till exempel i form av att olika idéer ställs mot varandra. Vilket jag tycker man bör se som en bra sak. Det är så det skall vara i en demokrati – speciellt en parlamentarisk demokrati – för att samhällsdebatten alls skall kunna röra sig framåt.

Men om man ändå skall diskutera polarisering och internet – då finns det en vit fläck i debatten. Det är traditionella media, dess roll och verksamhet.

I dagspressens barndom var den mist lika hatad av makthavarna som internet är idag. I sin blandning av högt och lågt var den en disruptiv kraft. Den gav inte bara människor nyheter från hela världen. Den gjorde det även möjligt för vanligt folk att följa med i hur makten utövades.

Pressen har alltid levt på att sälja tidningar – eller som idag dra klick på nätet. För att denna affärsidé skall fungera måste människor vilja köpa tidningarna. Och krig, våld, skandaler, tragedier och olyckor säljer bättre än artiklar som berättar att allt är i sin ordning.

Sedan klev pressen – motvilligt – ut på internet. Här kan en nyhetscykel som förr tog minst ett dygn vara passerad på ett par timmar. Tempot är högre. Så man behöver fler krig, skandaler, tragedier och olyckor. Och i den mån utbudet av sådant inte möter efterfrågan måste något göras. Det kan till exempel ske genom att man blåser upp mindre händelser till något större än vad de i själva verket är. Eller genom att man skapar nyheter. (Kolla aldrig en bra story, som man säger i kvällspressen.)

Konfrontation är säljande nyheter. Dessutom är det lätt att skapa konfrontation. Det räcker med att intervjua ett par olika personer med olika åsikt – och sedan blåsa upp detta till något slags stor konflikt. Ännu »bättre« är om man lyckas skapa splittring inom en viss grupp. Eller om man kan skapa en konfrontation som leder till att politiker stressas till att måla in sig i ett hörn. Då kan pressen ha saker att skriva om i månader, rent av år.

Så även om pressen har en stor och viktig uppgift i att granska och hålla efter makten – så har den också en mindre ädel sida.

Därför vill jag lägga fram följande tanke: Tänk om det är pressens intåg på internet som skapat ett mer polariserat samhällsklimat?

/ HAX

Arkiverad under: Demokrati, Media, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Sverige Taggad som: polarisering

Sverige: Den hemliga övervakningen ökar

17 december 2019 av Henrik Alexandersson

Ur regeringens skrivelse 2019/20:56, Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2018:

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har omfattat 1 517 personer under 2018 vilket innebär en ökning jämfört med 2017 då 1 378 personer avlyssnades.

Regeringens pressmeddelande: Ökad användning av hemliga tvångsmedel »

Arkiverad under: Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige

EU:s uppladdningsfilter – vad händer?

3 december 2019 av Henrik Alexandersson

Medlemsstaternas arbete med att göra nationell lag av EU:s upphovsrättsdirektiv pågår på flera fronter. Vad gäller artikel 17 (tidigare 13) som kan leda till uppladdningsfilter ser situationen ut så här.

Dels pågår ett samråd med inblandade parter på EU-nivå, som i stort sett verkar vara ett ställningskrig längs redan etablerade konfliktlinjer. Emanuel Karlsten, som driver ett crowdfundat projekt för att följa frågan, skriver om saken här.

I Sverige bedriver Justitiedepartementet ett liknande arbete med en referensgrupp som främst betår av anhängare till artikel 17. Man har valt att hålla arbetet på en rätt teoretisk och abstrakt nivå, inte minst fokuserat på den juridiska tolkningen av EU-direktivet. Emanuel Karlsten rapporterar även om detta, här.

»Målet med arbetet är att nå fram till en promemoria som blir till underlag för beslut om genomförande. Denna promemoria skickas på remiss i sommar, för att bli en proposition till riksdagen och klubbas som lag senast 7 juni 2021.«

Allt tyder på att detta kommer att bli en politisk kamp, fokuserad kring själva riksdagsbehandlingen. Vilket möjligen är för sent.

Men om det blir bråk om propositionen och till exempel en minoritetsborläggning – då kan den skjutas fram till riksdagsvalet 2022. Och vi vet ju sedan EU-valrörelsen att detta är en fråga där alla partier utom S är angelägna om att plocka poäng.

Under tiden gäller det att fortsätta att bilda opinion mot EU:s uppladdningsfilter.

Läs mer här: Safeguarding User Freedoms in Implementing Article 17 of the Copyright in the Digital Single Market Directive: Recommendations from European Academics »

Arkiverad under: Censur, EU, Nätkultur, Sverige, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13, artikel 13/17, Artikel 17, uppladdningsfilter

Journalistförbundet: Hemlig dataavläsning hotar källskyddet

21 november 2019 av Henrik Alexandersson

Nu går Journalistförbundet, med dess ordförande Ulrika Hyllert ut i debatten om hemlig dataavläsning. Deras vinkel är att den hotar källskyddet. Vilket den uppenbarligen gör. Plus att den reser en angelägen fråga om, när och i vilken kapacitet myndigheterna får övervaka en journalist.

»De nya reglerna om hemlig dataavläsning är ett hot mot källskyddet. Den regel som ska skydda journalisternas källor är dessutom inte utformad efter den digitala verklighet journalister verkar i. Källor som använder ”fel” kontaktväg faller utanför skyddet.«

Jo, så är det väl. Regeringen tänker sig media som att alla sitter på samma ställe, alltid endast talar med folk genom redaktionens ångtelefon och har presskortet i hattbrättet. Men en journalist kan se ut hur som helst nu för tiden – och har inte vattentäta skott mellan arbete och privatliv. Skulle staten av någon anledning vilja spana på medias källor – eller för all del på visselblåsare och dissidenter, då har den nu verktyget som krävs.

Journalisten: Därför hotar de nya reglerna om dataavläsning källskyddet »

Arkiverad under: Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: tryckfrihet

DFRI: Risken för brottslighet kan öka med hemlig dataavläsning

20 november 2019 av Henrik Alexandersson

Jag sitter och plöjer papper om regeringens föreslagna hemliga dataavläsning. Bland annat hittar jag remissyttrandet från Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, :DFRI – som går rakt på det som är viktigt:

»Målet med brottsbekämpning borde vara att göra tillvaron säkrare för landets invånare, inte att utsätta oskyldiga för större risker. Det riskerar dock att bli fallet eftersom de verktyg som utvecklas för att genomföra hemlig dataavläsning kan komma att användas för helt andra syften, om de kommer i händerna på exempelvis kriminella ligor eller utländska underrättelsetjänster. Genom att aktivt söka efter eller köpa sårbarheter i informationssystem och sedan bygga verktyg för att utnyttja dessa säkerhetsluckor utsätts allmänheten för stora risker. Om man väljer att inte rapportera dessa brister, för att istället kunna använda dem till hemlig dataavläsning av ett litet fåtal brottsmisstänkta individer, lämnas alla andra fortsatt allt mer sårbara för intrång.«

Länk till DFRI » Risken för brottslighet kan öka med hemlig dataavläsning »

Läs även » Erik Lakomaa: Stora risker med statliga trojaner »

Arkiverad under: Hemlig dataavläsning, Länktips, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror, Sverige

Assange fängslad i UK för utlämning till USA – först då lägger svensk åklagare ner sin förundersökning

19 november 2019 av Henrik Alexandersson

Jag är inte mycket för konspirationsteorier. Men det är i vart fall ett sammanträffande att den svenska förundersökningen om sexbrott mot Wikileaks grundare Julian Assange läggs ner först nu – när allt är klappat och klart för att britterna skall kunna utlämna honom till USA.

Sverige råkade helt enkelt bakbinda Assange, fram till dess att de politiska och juridiska förutsättningarna för att åtala honom kommit på plats i USA. Vilket nu skett.

Att den svenska förundersökningen lagts ner förvånar knappast någon som läst det tillgängliga utredningsmaterialet. Detta är för övrigt den bedömning flera åklagare gjort tidigare – men som gång på gång ändrats av specialåklagare som vill driva fallet vidare. Men nu lär det en gång för alla vara klarlagt att bevisningen inte håller.

Därmed bör den diskussionen vara avklarad, så att all uppmärksamhet nu kan riktas mot vad som ligger för handen: Det vill säga att Julian Assange riskerar att utlämnas från Storbritannien till USA, där han riskerar åtal och fängelse på upp till 175 år för Wikileaks publicistiska verksamhet.

Enligt uppgift skall den tidigare Obama-administrationen inte ha velat driva denna fråga – eftersom den riskerar att jämställa publicistisk verksamhet med spioneri. Trump-administrationen har dock inga sådana spärrar. Vilket inte minst oroar tidningar som The New York Times och The Guardian, som ju publicerat samma material som Wikileaks.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Wikileaks enda »brott« är att man avslöjat för det amerikanska folket vad som sker i de krig som förs i dess namn – och för världen vad våra politiska ledare säger, tycker och tänker när de tror att ingen lyssnar. Vad man avslöjat är sanningen, helt enkelt. Verkligheten. Vilket alltså anses vara ett allvarligt brott.

SVT: Åklagaren lägger ner förundersökningen mot Julian Assange »

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 22
  • Sida 23
  • Sida 24
  • Sida 25
  • Sida 26
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 35
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Övervakningsstaten går inte att rulla tillbaka27 juni 2025
  • EU: Ny datalagring och bakdörrar till krypterad kommunikation25 juni 2025
  • Tre obekväma frågor för Almedalen23 juni 2025
  • En bugg i fullmaktslagen?19 juni 2025
  • Chat Control 2 – nu är det match igen!18 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS