Femte juli

Nätet till folket!

Sociala media

Detta är kategorin för nyheter och bloggposter som rör sociala media - samt deras relation till sina användare.

UK Online Safety Bill – ett hot mot ett fritt och öppet internet

av

Fängelse för otillåtna eller kränkande meddelanden och postningar, statligt godkända uppladdningsfilter och av-kryptering av meddelanden i ny brittisk internetlag.

I Storbritannien närmar sig den föreslagna Online Safety Bill beslut. Detta är ett förslag som är problematiskt på flera sätt.

  • Det föreskrivs fängelse i upp till två år för otillåtna yttranden online eller meddelanden som anses kunna orsaka »psychological harm amounting to at least serious distress«.
  • Även den som sprider »false communications« skall kunna dömas till fängelse i upp till ett år.
  • Online service providers måste använda statligt godkänd programvara för att söka efter och avlägsna innehåll och postningar som kan kopplas till terrorism eller sexuellt utnyttjande av barn.
  • Webplatser som anses vara kränkande kan bötfällas och/eller blockeras.

Det är uppenbart att mycket av detta lämnar utrymme för subjektiva bedömningar, vilket inte är bra i en lagtext. Dessutom kan syftet lätt utökas.

Det finns undantag i sektionen om »communications offenses« för etablerad media och vid spridning av film producerad för visning på biograf. Så lagen kommer inte att träffa Big Media – bara alternativmedia, medborgarjournalister, aktivister och vanligt folk.

För att kunna söka efter otillåtet innehåll måste man skanna allt som alla lägger upp. Detta är för det första ett ingrepp i användarnas rätt till privatliv. Dessutom förutsätter det att man kringgår kryptering, vilket kommer att göra alla användare mindre säkra.

Plus att uppladdningsfilter är dåliga på att bedöma kontext, humor och tonfall – vilket kommer att leda till överfiltrering. Detta gäller speciellt då dessa skall vara statligt godkända och därför blir svårare att fintrimma.

Ett antal organisationer har skrivit ett brev till den nye brittiske premiärministern Rishi Sunak. Ett utdrag:

»Undermining protections for end-to-end encryption would make UK businesses and individuals less safe online, including the very groups that the Online Safety Bill intends to protect. Furthermore, because the right to privacy and freedom of expression are intertwined, these proposals would undermine freedom of speech, a key characteristic of free societies that differentiate the UK from aggressors that use oppression and coercion to achieve their aims.«

Detta lagförslag har varit aktuellt länge, men flera gånger dragits tillbaka och omarbetats. Nu återstår att se om den nya regeringen kommer att gå fram med förslaget i sin senaste skrivning. Det mesta talar för att det kommer att läggas fram för parlamentet inom kort.

UK Online Safety Bill – another fine mess.

Länkar:
• Experts Condemn The UK Online Safety Bill As Harmful To Privacy And Encryption »
• The UK Online Safety Bill Attacks Free Speech and Encryption »

EU-kommissionär: Det skall inte gå att snacka skit på Twitter

av

EU:s kommissionär för den inre marknaden om Twitter ”People will no longer be able to say rubbish.”

Elon Musks köp av Twitter väcker reaktioner bland EU:s beslutsfattare. Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, säger följande till franska media enligt Bloomberg:

»He is in the process of reducing a certain number of moderators, but he will have to increase them in Europe.« (…) »He will have to open his algorithms. We will have control, we will have access, people will no longer be able to say rubbish.«

Att EU:s nya Digital Services Act sätter upp regler mot olagligt innehåll är känt. Men ”people will no longer be able to say rubbish”? Det känns som ett förvirrat och oroväckande uttalande.

Vi vet sedan tidigare att EU gärna vill stoppa ”skadligt men ej olagligt” innehåll. Frågan är dock hur staten skall kunna inskränka yttrandefriheten annat än genom lag.

Sedan Musk köpte Twitter har bland andra satir-siten Babylon Bee, psykologen Jordan B Peterson och ex-president Trump återfått kontrollen över sina konton. I Trumps fall efter en omröstning bland Twitters användare. Enligt uppgift är han dock inte intresserad av att komma tillbaka.

Twitter lyfter verkliga användare, på lika villkor

av

Vanliga användare som verifierar sin identitet på Twitter får samma fördelar som den kändis- och medieelit som sedan tidigare har tilldelats en ”blue badge”.

Uppgifter om förändringar på Twitter under Elon Musks ledning börjar droppa in.

För att få en ”blue badge” som signalerar att man är verifierad kommer man att få betala åtta dollar i månaden. Men då får man även större spridning av sina tweets – eftersom systemet vet att de kommer från en verklig människa och inte en bot.

Tanken verkar vara att alla som kan identifiera sig får rätt att skaffa en badge. (Om inte annat kommer din identitet att framgå när du betalar dina åtta dollar i månaden.)

Tidigare har en badge varit förbehållen till exempel kändisar och journalister.

För den som inte skaffar en badge tycks det mesta fungera som idag. Med undantaget att parodikonton som låtsas vara någon annan måste vara tydligt märkta som just parodi eller satir.

Möjligheten att vara anonym tycks alltså bli kvar, precis som idag. Men då lär man inte få ett verifierat konto.

Än så länge verkar förändringarna rätt rimliga.

Den kritik som hörts tycks mest komma från personer som redan har en (gratis) badge. Det är dock oklart om upprördheten beror på att de kan komma att behöva betala för nöjet – eller på att alla andra verkliga användare också kan få en blue badge.

Ur ett yttandefrihetsperspektiv får det ses som positivt att alla identifierade användare får lika rättigheter och möjligheter på Twitter – istället för att vissa privilegier förbehålls en liten kändis- och medieelit.

USA: Homeland Security modererar sociala media

av

The Intercept har en nyhet med potential: Amerikanska myndigheter har ett organiserat samarbete med sociala media för att tona ner och censurera oönskade yttranden. Vilket strider mot konstitutionen.

The Intercept skriver om hur U.S. Department for Homeland Security bestämt sig för att punktmarkera vissa ämnen i sociala media som Coronavirusets ursprung, vaccin, ”racial justice”, tillbakadragandet från Afghanistan och amerikanskt stöd till Ukraina.

Just tillbakadragandet från Afghanistan är intressant då detta är en partipolitiskt het fråga i USA. Då kan det kanske vara olämpligt att regeringen lägger sig i vad som får publiceras, eftersom den är part i målet.

Facebook har satt upp en portal dit personer med en myndighets e-post kan anmäla felaktigt, olämpligt och oönskat innehåll. Företag som Twitter, Facebook, Reddit, Discord, Wikipedia, Microsoft, LinkedIn och Verizon Media har haft regelbundna möten med myndigheterna.

Men det kommer mer.

»Under President Joe Biden, the shifting focus on disinformation has continued. In January 2021, CISA replaced the Countering Foreign Influence Task force with the “Misinformation, Disinformation and Malinformation” team, which was created “to promote more flexibility to focus on general MDM.” By now, the scope of the effort had expanded beyond disinformation produced by foreign governments to include domestic versions. The MDM team, according to one CISA official quoted in the IG report, “counters all types of disinformation, to be responsive to current events.”«

Att sådan verksamhet breddas bör inte förvåna någon. Lagar om övervakning, kontroll och internet tenderar att drabbas av ändamålsglidning.

»In June, the same DHS advisory committee of CISA — which includes Twitter head of legal policy, trust, and safety Vijaya Gadde and University of Washington professor Kate Starbird — drafted a report to the CISA director calling for an expansive role for the agency in shaping the “information ecosystem.” The report called on the agency to closely monitor “social media platforms of all sizes, mainstream media, cable news, hyper partisan media, talk radio and other online resources.” They argued that the agency needed to take steps to halt the “spread of false and misleading information,” with a focus on information that undermines “key democratic institutions, such as the courts, or by other sectors such as the financial system, or public health measures.”«

Den långa artikeln fortsätter ge exempel och fördjupningar. Men låt oss fokusera på kärnfrågan: Amerikanska myndigheter påverkar vad folk får lov att uttrycka på sociala media.

Man kan tycka vad man vill om syftet.

Saken är att den amerikanska konstitutionen tydligt säger att staten inte får begränsa medborgarnas yttrandefrihet.

Som sagt, frågan har potential.

I sammanhanget skall man komma ihåg att EU just beslutat att införa statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers / betrodda anmälare.

• The Intercept: Leaked Documents Outline DHS’s Plans to Police Disinformation »

Musk, Twitter och yttrandefriheten

av

Elon Musk köper Twitter. Nu höjs röster som oroas över att han vill stärka yttrandefriheten på plattformen.

Elon Musk har sina sidor. Allt han säger och gör är inte genomtänkt. Men kritiken mot hans köp av Twitter känns mest som avund, bitterhet och politiskt särintresse.

Hur man än vänder och vrider på frågan vill Musk stärka yttrandefriheten på Twitter. Vilket, allt annat lika, är en bra sak. Mer yttrandefrihet är i sig bättre än mindre.

Även Musk kommer dock att få problem med exakt var yttrandefrihetens gränser går (om än på en privatägd plattform).

Men av allt att döma kommer han inte att gå med på censur som har politisk eller ideologisk grund. Det är i så fall ett steg åt rätt håll. (Det finns flera exempel i närtid på profilerade användare som blivit blockerade för att de ifrågasatt eller ironiserat över för tillfället populära teser inom SJW- och woke-rörelsen.)

Man får dock räkna med att en översyn av regler om hat och verkliga hot på plattformen kan bli både komplicerad och principiellt intressant. Men det finns förutsättningar för att detta kan bli en rätt transparent process, då Musk verkar angelägen om att ha en dialog med användarna.

Musks idé om att verifiera alla användare är dock tveksam. Anonymitet är en förutsättning för att vissa människor fritt skall kunna uttrycka sina åsikter.

Den stora kulturkrocken lär bli mot EU:s olika digitala regelverk, som the Digital Services Act (DSA).

Hur kommer Musk till exempel att ställa sig till att myndigheter och organisationer får rollen som nätgranskare – med rätt att rekommendera vilket innehåll som skall tas bort, utan föregående rättslig prövning?

EU-kommissionär Thierry Breton

EU-kommissionen föreslår ”vägtullar” på internet

av

Om kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger för tillgång till innehållet på internet. En gång för uppkopplingen och en gång till via leverantörerna av innehåll.

EU-kommissionen vill att företag som tillhandahåller tjänster på nätet (Facebook, Google, Netflix…) skall betala pengar till nätoperatörerna, för att få sitt innehåll distribuerat.

Detta strider mot hela idén om ett fritt och öppet internet.

Idag finns allt innehåll tillgängligt på i princip lika villkor för alla – och det är du som slutkund som betalar för den uppkoppling du behöver och vill ha.

Om EU-kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger. En gång till din bredbandsoperatör och en gång till t.ex. Netflix. (Eller i form av ökad exploatering av din persondata hos Facebook / Google.) Ökade kostnader kompenseras i princip alltid med ett högre direkt eller indirekt pris för slutkund.

Förslaget stöds, föga förvånande, av några av kontinentens största bredbandsoperatörer. (De mindre ISP:arna verkar dock mer negativa.)

En av internets unika egenskaper är att det erbjuder en platt spelplan. Alla kan – oavsett storlek och tillgång till kapital – erbjuda sina tjänster på någorlunda lika villkor. Men med EU-kommissionens ”vägtullar” på nätet kan det bli slut på det.

I ett brev (PDF) til EU-kommissionen skriver 54 ledamöter av Europaparlamentet:

»Adopting a model that allows for or mandates access fees would be a disastrous return to the economic model for telephony, where telecommunications companies and countries leveraged their termination access monopolies to make communication expensive. Because phone companies had a monopoly over their customers, they could charge exorbitant prices to anyone seeking to call their customers.

Broadband providers have the same monopoly over their customers. Allowing them to charge content providers for access could cause significant harm to the internet economy.«

I ett svar (PDF) skriver EU-kommissionen att detta inte bör betraktas som en fråga om nätneutralitet och att de avgifter man vill införa kommer att leda till ökade investeringar i digital infrastruktur.

Vår go-to-ledamot i Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»…an access fee payable to the telecoms industry would mean the end of net neutrality through the back door. This kind of access charge would radically abolish the long-standing internet principle of net neutrality, which requires internet service providers to provide access to all websites, content and applications at the same speed and under the same conditions, without blocking or favouring content. Access charges risk making internet access expensive and slowing down or even cutting off access to essential internet services.«

Även samarbetsorganet för de myndigheter som reglerar telekom-verksamhet i Europa (BEREC) uttrycker oro för att idén om nya nätavgifter hotar hela internets eko-system, med ökade kostnader för slutanvändarna.

EU-kommissionen kommer att hålla ett samråd (public consultation) i frågan – över jul- och nyår.

Nu är EU:s nya nätcensur här

av

Nu är det klubbat och klart i EU: Vi får statligt godkända nätgranskare och gränsöverskridande nedtagningsorder av innehåll, även om det inte är olagligt.

Nu har även EU:s ministerråd sagt ja till unionens nya Digital Services Act, DSA (sv: Fördordningen om digitala tjänster). Den kommer därmed att träda ikraft om ett drygt år.

Eftersom det är en förordning (och inte ett direktiv) kommer DSA inte att behöva implementeras i nationell lagstiftning – utan gäller rakt av i alla medlemsstater, som den är skriven.

Förordningen innehåller en del bra saker – som något slags odefinierad möjlighet att överklaga censur av innehåll på sociala media. Men det är de problematiska delarna vi måste hålla ögonen på.

• Trusted Flaggers – statligt godkända nätgranskare

Trusted flaggers (sv: betrodda anmälare) är statligt godkända nätgranskare som skall ha en direktlina till sociala media för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

En Trusted Flagger kan vara en myndighet eller en företrädare för ”kollektiva intressen” (organisationer) som utses av staten. De skall verka under insyn av en ny nationell digital samordnare (Digital Service Coordinator) som i sin tur verkar under en nyinrättad European Board for Digital Services.

Trusted Flaggers är problematiska på flera sätt. Till exempel är det anmärkningsvärt att myndigheter och andra nu får rätt att i praktiken censurera innehåll utan föregående rättslig prövning.

Grundtanken har varit att en Trusted Flagger skall anmäla olagligt innehåll. Men i DSA kan vi läsa om att de kan få bredare uppgifter. Och även om de strikt skulle hålla sig till olagligt innehåll, så finns det gott om lagar i EU:s medlemsstater (t.ex. Polen och Ungern) som inte stämmer överens med vad som rimligen kan anses vara i linje med yttrandefriheten i en liberal demokrati.

Nu skall det bli spännande att se vilka som utses till Trusted Flaggers. Det samma gäller den nya nationella digitala samordnaren. Blir det en ny myndighet eller kommer uppgiften att underställas till exempel Post- och Telestyrelsen? Detta kommer att bli en fråga för vår nya regering.

• Gränsöverskridande nedtagningsorder

Ett annat problem är att en myndighet i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på plattformar och servrar i ett annat land – även om detta innehåll inte är olagligt i det senare.

Detta är problematiskt, av lätt insedda skäl. Men nu när det är klubbat återstår att se hur detta verktyg kommer att användas.

Vi kommer att få anledning att återkomma i frågan.

Uppladdningsfilter – vad händer med en ny regering?

av

Kan en ny regering stoppa de uppladdningsfilter som blir konsekvensen av EU:s upphovsrättsdirektiv? De flesta partier var ju emot sådana filter i EU-valet. Snart skall riksdagen rösta.

Om valresultatet håller i sig kommer vi att få en ny regering. Detta kan vara intressant vad gäller implementeringen av EU:s upphovsrättsdirektiv i svensk lag.

Direktivet föreskriver bland annat att tjänsteleverantörer (sociala media och andra plattformar) kan hållas ansvariga för upphovsrättsintrång som orsakas av material som användarna laddar upp.

Direktivet undviker noga ordet ”uppladdningsfilter”. Ändå är sådana automatiserade filter i praktiken det enda sättet för tjänsteleverantörerna att undvika ansvar för användarnas handlingar.

När uppladdningsfilter väl etablerats som verktyg kan syftet sedan lätt utökas, vilket i viss mån redan skett (TERREG).

Sverige har, något år försenat, fått en lagrådsremiss (från den utgående regeringen) om hur detta skall omsättas till svensk lag.

Så vad händer om vi får en ny regering?

Låt oss börja med att se vad som står att läsa i lagrådsremissen (PDF). Sidan 103:

»Även om utgångspunkten är att en tjänsteleverantör är upphovsrättsligt ansvarig för det innehåll som laddas upp, kan leverantören under vissa förutsättningar ändå gå fri från det ansvaret när verk och andra prestationer laddas upp utan tillstånd. Här krävs att leverantörerna gör vad de kan (best efforts i den engelska språkversionen) för att erhålla tillstånd. Det krävs också att leverantörerna i enlighet med höga branschstandarder för god yrkessed gör vad de kan för att säkerställa att skyddat innehåll, som rättsinnehavarna lämnat särskild information om, inte görs tillgängliga på tjänsterna (artikel 17.4). Slutligen krävs att leverantörerna agerar snabbt för att hindra tillgång till olovligt material när de uppmärksammas på förekomsten av sådant av rättsinnehavaren.«

Detta kan endast ske med uppladdningsfilter. Dessutom måste dessa filter vara smarta, begripa kontext och ha humor. Vilket inte är fallet. Sidan 104:

»Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att användarna kan förlita sig på vissa inskränkningar i upphovsrätten när de använder de aktuella tjänsterna. Det handlar om användning för citat, kritik och recensioner och användning i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte (artikel 17.7 andra stycket)…«

Föreslagen lagtext (52 l 2, sid 390):

»En tjänsteleverantör ska inte ansvara för en olovlig överföring enligt 52 j § om leverantören, efter att ha fått en tillräckligt välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För att ansvarsfrihet ska föreligga krävs även att leverantören har gjort det som skäligen kan krävas för att (…) säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om, inte görs tillgängligt på tjänsten.«

Så vad händer nu? Enligt internetoperatören Bahnhofs föredömliga sammanställning över partiernas officiella inställning kan vi läsa att:

  • V är skeptiska men har inte tagit ställning till det slutliga förslaget.
  • S (som skrivit lagrådsremissen) är för den framlagda texten.
  • MP stödjer förslaget.
  • Centern är kritisk men kan nog ändå tänka sig att stödja propositionen.
  • Från L finns inget svar.
  • KD har inte tagit ställning.
  • M (som varit uttalat kritiska till uppladdningsfilter) granskar regeringens förslag ”mycket noggrant”.
  • SD säger nej till förslaget.

Högerblocket (som just nu ser ut att få regeringsmakten) är alltså mer kritiskt än den utgående regeringen.

Här skall påpekas att alla partier utom S sa nej till uppladdningsfilter i EU-valet.

Så, kommer en ny regering att kunna stoppa de lagar som kommer att leda till uppladdningsfilter?

Svaret är nej. Detta är ett EU-direktiv och frågan avgjordes med minsta möjliga marginal (och några fel-röster) i Europaparlamentet våren 2014. Som medlemsstat är Sverige skyldigt att implementera direktivet i sin lagstiftning.

Skulle riksdagen ändå säga nej kan det bli återremisser tills den röstar ja.

Möjligen kan en ny regering mjuka upp texten något. Men vi kommer ändå inte undan.

Tyvärr.

Länkar:
• Regeringens pressmeddelande »
• Lagrådsremiss (PDF) »
• Nu ska riksdagen rösta om upphovsrättsdirektivet »
• Bahnhofs sammanställning över partiernas åsikter i nätfrågor »

Valet, politikerna och de mänskliga rättigheterna online

av

Den som vill rösta för ett fritt internet, för yttrandefrihet off- såväl som online och för rätten till privatliv och privat korrespondens har ett svårt val.

Bryr man sig bara om dessa frågor finns Piratpartiet och kanske Vänsterpartiet. Piratpartiet har ingen chans att komma in i riksdagen. Och Vänsterpartiet är ett ytterkantsparti som de flesta har andra skäl att ogilla.

Vänsterpartiet skall dock ha en eloge för att ha hållit ut längst. De är idag det enda riksdagsparti som motsätter sig övervakningsstaten – efter att Miljöpartiet sålde ut sina principer i utbyte mot makt. Vad gäller yttrandefrihet befinner de sig dock på ett sluttande plan.

I övrigt är mörker. EU:s nya statligt godkända nätgranskare accepteras utan vidare debatt. EU-lagstiftning som leder till att vi får uppladdningsfilter, som skall förhandsgranska allt alla lägger upp på sociala media och andra plattformar är inte något kontroversiellt bland våra politiker.

De driver på vad gäller lagring av data om allas alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar, mobilpositioner med mera – utan misstanke om brott. Trots att EU-domstolen förbjudit verksamheten, med hänvisning till de mänskliga rättigheterna.

Svenska politiker ser inget problem med att EU-kommissionen föreslår att all e-post och allas alla meddelanden och andra elektroniska kommunikationer skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas. Av maskiner.

Alla dessa frågor faller tillbaka på de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten att fritt uttrycka sig samt rätten till privatliv och privat korrespondens.

Sverige var för övrigt med och drev fram FN:s »5 juli-resolution« som säger att mänskliga rättigheter offline även skall gälla online. Så vi borde leva upp till vårt ord.

De mänskliga rättigheterna finns för att skydda individen mot staten. Därför är det alarmerande att se hur dessa rättigheter ständigt gröps ur och inskränks av just de politiker som nämnda rättigheter är tänkta att skydda oss emot.

Statligt godkända nätgranskare är en dålig idé. Fast Orban blir nog glad. Uppladdningsfilter är det verktyg som, när det väl finns på plats enkelt kan få utökat syfte. Sådana här lagar drabbas i princip alltid av ändamålsglidning.

Datalagring är en kränkning av rätten till privatliv som EU-domstolen sagt nej till gång på gång. Inte för att medlemsländerna bryr sig. Och förslaget om »#ChatControl« är att avskaffa den digitala brevhemligheten. Det vill säga att avskaffa rätten till privat korrespondens.

Vad är detta, annat än inskränkningar av våra mänskliga rättigheter?

Allt detta sker i stort sett utan offentlig debatt, utan insyn och i stor politisk enighet. (Ingen annan bryr sig heller.)

Så hur röstar man, om man tycker att dessa frågor är viktiga? På riktigt, viktiga.