Femte juli

Nätet till folket!

Sociala media

Detta är kategorin för nyheter och bloggposter som rör sociala media - samt deras relation till sina användare.

Polsk domstol upphäver Facebook-censur

av

Här är en intressant nyhet från den polska nätfrihetsorgansiationen Panoptykon Foundation:

The District Court in Warsaw, in its interim measures ruling, has temporarily prohibited Facebook from removing fanpages, profiles and groups run by SIN (a Polish NGO) on Facebook and Instagram, as well as from blocking individual posts. This means that – at least until the case is decided – SIN’s activists may carry out their drug education without concerns that they will suddenly lose the possibility to communicate with their audience. The court has furthermore obliged Facebook to store profiles, fanpages and groups deleted in 2018 and 2019 so that – if SIN wins the case eventually – they can be restored together with the entire published content, comments by other users, as well as followers and people who liked the fanpages. This is not the only good news: the court has also confirmed that Polish users can enforce their rights against the tech giant in Poland. The court’s decision is not final – after the delivery of the decision, Facebook Ireland will have the right to appeal it with the Appeal Court.

Läs mer här: First court decision in SIN vs Facebook: the internet giant must not restrict the organisation’s activities in its services »

Se även vår tidigare bloggpost: Polsk Facebook-censur till domstol »

De sociala nätjättarnas självskadebeteende

av

Facebook, Twitter, Pinterest och Google/Youtube har anklagats för och/eller blivit avslöjade med att vara politiskt partiska. Vilket nu är på väg att slå tillbaka mot dem själva.

Det handlar om privata företag, så de är naturligtvis fria att välja sin egen väg. Men plattformarnas dominerande ställning har samtidigt medfört en omfattande kritik, speciellt i USA.

Kärnfrågan är om de är att betrakta som plattformar eller publicister.

Om de är plattformar, då har de fördelen av budbärarimmunitet (safe harbour/mere conduit) – som innebär att de inte kan hållas ansvariga för vad deras användare gör.

Men om de är att betrakta som publicister, då faller ansvaret för vad som publiceras på dem själva.

Om de modererar sitt innehåll genom att missgynna vissa politiska åsikter och gynna andra – då kommer de att betraktas som publicister. Det innebär att de kan komma att förlora sin budbärarimmunitet. Vilket redan är en konkret politisk fråga i USA.

Men frågan är om politisk reglering är ett dugg bättre.

Med risk för att vara tjatig: Den enda hållbara strategin för de sociala plattformarna är att bara censurera sådant som är direkt olagligt. Och att vara fullständigt öppna och transparenta med hur de hanterar detta.

Men det verkar inte vara den väg de sociala plattformarna väljer att gå. Facebook har själva efterlyst mer politisk styrning. Och Google har avslöjats med att driva en dold politisk agenda.

Saken blir knappast bättre av att Google censurerar avslöjande reportage som exponerar företagets politiska subjektivitet. (Om du vill se det senaste exemplet på alternativmedias granskning – som censurerats av Google-ägda Youtube – då finns reportaget på andra videositer, som Bitchute.)

Twitter har speciella regler för politiker

av

Vice rapporterar:

»Egregious tweets by prominent politicians that break Twitter’s rules will remain on the site if they are deemed to be of ”public interest,” the company announced on Thursday.«

Möjligen kan man förstå att det är av allmänintresse om en politiker sprider hyperbola, hatiska eller andra olämpliga tweets. Å andra sidan är det principiellt och praktiskt oerhört vanskligt att ha olika regler för olika användare.

Det tycks som om de sociala plattformarna snärjer in sig allt mer i en en härva av motsägelsefulla policies. Kanske vore det enklare att säga att allt som är lagligt är OK och att allt som är olagligt kommer att plockas bort.

Länk: Twitter Officially Has Separate Rules for Politicians »

Lästips: Ett sakligt inlägg om nätcensur

av

Här är ett långt men intressant lästips. Det är David Kaye (professor i juridik på UC Irvine, UN Special Rapporteur on freedom of expression, författare till Speech Police: The Global Struggle to Govern the Internet) som ger sig in i den infekterade striden om moderering och censur av innehåll på sociala media.

Länk: A New Constitution for Content Moderation »

Ur Kayes lista på förslag:

  • Decentraliserat beslutsfattande förankrat i lokalt språk och lokal samhällsdebatt.
  • Mänskliga rättigheter som ledstjärna för moderering av innehåll.
  • Radikalt förbättrad transparens.
  • Branschomfattande tillsyn och ansvar med möjlighet för användare att överklaga beslut.

En bärande tanke i artikeln är att det är våra mänskliga / medborgerliga fri- och rättigheter, med speciell uppmärksamhet på yttrandefriheten som bör vägleda moderering av innehåll i sociala media.

Kaye påpekar också att det inte bara är ängsliga nätföretag och skurkstater som hotar nätets frihet – utan även våra egna demokratiskt valda politiker.

GDPR gynnar nätjättarna, men skadar alla andra

av

EU:s dataskyddsförordning – GDPR – tycks få precis de oönskade konsekvenser som många varnat för.

Wall Street Journal:

“GDPR has tended to hand power to the big platforms because they have the ability to collect and process the data,” says Mark Read, CEO of advertising giant WPP PLC. It has “entrenched the interests of the incumbent, and made it harder for smaller ad-tech companies, who ironically tend to be European.”

Medan den digitala annonseringen i Europa i allmänhet ökat med 14% har t.ex. Facebook ökat sina europeiska annonsintäkter med 40%.

Techdirt utvecklar resonemanget:

»So, great work, EU. In your hatred for the big US internet companies, you handed them the market, while destroying the local European companies.«

»(F)or advertisers, the GDPR has driven them directly into the hands of the biggest internet players, because they know that those companies can handle the compliance costs, while no one else can.«

Men det är inte bara GDPR som gynnar de amerikanska nätjättarna på alla andras bekostnad. Om man till exempel ser till EU:s nya upphovsrättsdirektiv, då får kravet på uppladdningsfilter samma effekt. Det gynnar de nätjättar som har råd med ny teknik och byråkrati – och stänger ute nya och mindre konkurrenter.

Steg för steg gör EU det svårare för nätbaserade företag att verka i Europa. Vilket driver investeringar och utveckling till andra länder.

När staten säger att du ägnar dig åt fake news

av

Tänk dig att du avslöjar något missförhållande som har med politiker eller staten att göra.

Tänk dig sedan att staten stämplar ditt avslöjande som falska nyheter. Inte för att dina uppgifter är fel. Utan för att det stör makthavarna att du rapporterar om saken.

Tänk dig därefter att staten har stiftat lagar som gör det olagligt för sociala media att rapportera om sådant som staten anser vara fake news. Vilket leder till att ditt avslöjande inte får den spridning det borde ha.

Denna dystopi är redan verklighet i länder som Ryssland, Singapore och Frankrike. Många skulle vilja se ett liknande system på EU-nivå. Och i en del länder används istället etiketten »näthat« för att hindra att obekväm information sprids – hur korrekt, relevant och av allmänintresse den än må vara.

Det är så det blir när makten känner sig hotad av fri information. Vilket makten alltid gör, även i till synes demokratiskt anständiga länder. Detta är dock en aspekt som ytterst sällan diskuteras när drevet går mot sociala media och nätbaserade informationskanaler.

Därmed inte annat sagt än att det finns falska nyheter och näthat. Men det uppstår problem när detta används som ursäkt för att stoppa information och analys som är av allmänintresse. Vilket sker allt oftare.

Länk: When the Government Says You’re Fake News »

Libra – Facebooks nya digitala valuta

av

Det börjar läcka ut information om Facebooks nya blockchain-baserade digitala valuta Libra.

Vad som gör Libra annorlunda jämfört med andra digitala valutor är att Facebook och WhatsApp har en användarbas på ungefär fyra miljarder konton och ett existerande ekosystem. Vilket möjligen kan öka dess chanser att snabbt nå genomslag.

Dessutom har Libra i skrivande stund följande samarbetspartners: Mastercard, PayPal, PayU, Stripe, Visa, Booking Holdings, eBay, Facebook, Farfetch, Lyft, Mercado Pago, Spotify, Uber, Iliad, Vodafone, Anchorage, Bison Trails, Coinbase, Xapo, Andreessen Horowitz, Breakthrough Initiatives, Ribbit Capital, Thrive Capital, Union Square Ventures, Creative Destruction Lab, Kiva, Mercy Corps och Women’s World Banking.

Här är ett par länkar för dig som vill veta mer:
• Facebook’s Libra blockchain project: All you need to know »
• Facebook Plans Global Financial System Based on Cryptocurrency »
• Facebook plans to launch ’GlobalCoin’ cryptocurrency in 2020 »

USA: Många anser att sociala plattformar är partiska – men att reglering vore värre

av

Det amerikanska opinionsinstitutet Scott Rasmussen har undersökt vad folk i USA anser om partiskhet och censur i sociala media:

»Thirty-four percent (34%) of voters believe YouTube will likely use new content rules to censor views that it disagrees with while 26% believe it will impose the rules fairly. A ScottRasmussen.com national survey found that a plurality–40%–are not sure.« (…)

»The survey also found that 29% believe YouTube is an unbiased platform for all users while 20% believe it is biased against conservatives. Just 6% think the Google owned platform is biased against liberals. Forty-four percent (44%) aren’t sure.«

Hur tycker då folk att frågan skall hanteras?

»To ensure equal opportunities for all points of view, just 21% believe the federal government should impose regulations on YouTube. Seventy-nine percent (79%) believe the company should they be allowed to manage their own users. That’s partly because 59% believe government regulators are more likely to be biased than YouTube.«

Detta är som sagt amerikanska siffror. Och USA är ju på något sätt epicentrum för debatten om censur i sociala media – så siffrorna är intressanta, även om vi inte har några motsvarande europeiska undersökningar.

Att fler tror att Youtube censurerar utifrån åsikter än på objektiv grund visar att många inte litar på att plattformen är åsiktsneutral – även om antalet osäkra är stort.

Det är också intressant att notera att de flesta vill att myndigheterna skall hålla fingrarna borta från frågan – och att en tydlig majoritet anser att dessa är mer partiska än Youtube.

Samtidigt håller censurfrågan på att växa till ett påtagligt problem för de sociala plattformarna. Att censurera är känsligt och stökigt. Att uppfattas som partiska kan vara dåligt såväl för affärerna som för företagens allmänna trovärdighet. Och att vara ordningsmän för allt som sägs och visas i sociala media är en gigantisk och resurskrävande verksamhet – kanske rent av omöjlig.

Det enklaste vore kanske att bara censurera sådant som är olagligt. Men det kompliceras av att olika länder har olika lagar och att internet inte känner några nationsgränser. Och att ytterligare balkanisera internet skulle strida mot dess grundläggande idé.

Länk: 34% BELIEVE YOUTUBE WILL CENSOR OPPOSING POLITICAL VIEWS; 26% DISAGREE; 40% NOT SURE »

För att kunna överklaga nätcensur måste man få veta att den sker

av

Electronic Frontier Foundation (EFF) har publicerat en intressant rapport: Samtidigt som allt fler nätplattformar ger sina användare möjlighet att överklaga censur av poster – så är de ofta dåliga på att informera om att de har censurerat. Och sådan information är ju en förutsättning för att man skall kunna överklaga över huvud taget.

EFF examined the content moderation policies of 16 platforms and app stores, including Facebook, Twitter, the Apple App Store, and Instagram. Only four companies—Facebook, Reddit, Apple, and GitHub—commit to notifying users when any content is censored and specifying the legal request or community guideline violation that led to the removal. While Twitter notifies users when tweets are removed, it carves out an exception for tweets related to “terrorism,” a class of content that is difficult to accurately identify and can include counter-speech or documentation of war crimes. Notably, Facebook and GitHub were found to have more comprehensive notice policies than their peers.

Nu handlar det i och för sig om privata företag med snåriga användaravtal – så begreppet rättssäkerhet är kanske inte tillämpligt. Men detta är helt klart en konsumentfråga.

Seriösa nätplattformar skall naturligtvis informera användare om när poster censureras – samt erbjuda en reell möjlighet att begära omprövning av sådana beslut. Speciellt när besluten i fråga fattas automatiskt, utifrån algoritmer som varken förstår kontext eller humor.

EFF:
• Social Media Platforms Increase Transparency About Content Removal Requests, But Many Keep Users in the Dark When Their Speech Is Censored, EFF Report Shows »
• Who Has Your Back? Censorship Edition 2019 (rapporten) »