Sociala media
Detta är kategorin för nyheter och bloggposter som rör sociala media - samt deras relation till sina användare.
EU: Utskott säger ja till uppladdningsfilter, gränsöverskridande nätcensur och granskning av meddelanden
Uppladdningsfilter, gränsöverskridande order om att ta ner innehåll samt av-kryptering och granskning av meddelanden och mail – det blev resultatet av gårdagens omröstning om EU:s Digital Services Act i Europaparlamentets rättsliga utskott.
Nu har vi resultatet från gårdagens omröstning om EU:s Digital Services Act (DSA) i Europaparlamentets rättsliga utskott (JURI). Ledamoten Patrick Breyer (PP, DE) meddelar resultatet på Twitter och på sin blogg.
Uppladdningsfilter: Utskottet röstade ja. De gröna/PP, hälften av socialdemokraterna och en liberal röstade nej.
Gränsöverskridande order om att ta ner innehåll på plattformar i andra länder: Utskottet röstade ja. De gröna/PP, socialdemokraterna och en liberal röstade nej.
Av-kryptering och granskning av innehåll i meddelanden och mail: Utskottet röstade ja. De gröna/PP, tre socialdemokrater och en liberal röstade nej.
Nedtagning av icke-auktoriserat strömmat innehåll inom 30 minuter (!): Utskottet röstade ja. De gröna/PP, tre socialdemokrater, alla liberaler och en från den nationalistiska gruppen (iD-gruppen) röstade nej.
DSA bereds just nu i flera utskott i Europaparlamentet och i ministerrådet. På sin utmärkta samlingssida om DSA förklarar Piratpartiet:
»Efter omröstningen i JURI överlämnas utskottets åsikter till det ansvariga utskottet IMCO. IMCO ska rösta fram ett förslag till parlamentets ståndpunkt den 8 november. Därefter ska hela EU-parlamentet antingen ge stöd till IMCO:s förslag eller avslå det under sin plenumsession i december. Om parlamentet godtar IMCO:s förslag (troligt) går DSA sedan vidare till förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen under 2022.«
Läs mer hos Patrick Breyer och hos Piratpartiet.
Australien: Den som publicerar en Facebook-post kan hållas ansvarig för vad som skrivs i kommentarerna
Ett utslag i Australiens högsta domstol gör medieföretag – och alla andra – ansvariga för kommentarerna till deras Facebook-poster. Detta har lett till att CNN nu stänger ner tillgången för vissa av sina sidor för alla i landet. Fler medieföretag sägs följa efter.
Tidigare denna månad beslutade Australia’s High Court att en tv-station kan hållas ansvarig för läsarkommentarer i anslutning till deras poster. Detta efter ett förtalsmål där den förtalade valt att inte stämma dem som skrivit kommentarerna – utan det medieföretag som publicerat själva nyheten i en post på Facebook.
Domstolen menade att själva publiceringen av en post inbjuder till kommentarer och att detta gör den som publicerat posten ansvarig.
Detta ledde till att CNN bad Facebook att stänga av kommentarerna för alla poster på deras Australien-konto. Vilket Facebook inte vill göra. Vilket i sin tur leder till att CNN nu helt stänger tillgången till en del av sina Facebook-sidor i landet.
Wall Street Journal:
»Ultimately, CNN concluded that managing comments on posts from each of its accounts was too time-consuming and instead opted to restrict access to its pages in the country, the person said. CNN executives believe that Facebook should be responsible for helping publishers comply with laws that apply to content on its platform, the person said.
”We are disappointed that Facebook, once again, has failed to ensure its platform is a place for credible journalism and productive dialogue around current events among its users,” a CNN spokeswoman said.«
Resultatet är att människor i Australien nu får sämre tillgång till nyheter och färre källor.
Dessutom kan detta bli ett problem även för vanliga användare, som också kan hållas ansvariga för vad den som läser deras Facebook-poster skriver i kommentarerna.
• WSJ (betalvägg): CNN Restricts Access to Facebook Pages in Australia »
• Reason: CNN Shuts Down Access to Facebook Pages in Australia After Court Ruling Holding Media Outlets Liable for Commenters »
Uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur på bordet i EU:s nya Digital Services Act
Slut på end-to-end-kryptering, nya generella uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur är några av konsekvenserna om en av Europaparlamentets rapportörer för The Digital Services Act får sin vilja igenom.
EU:s nya Digital Services Act (DSA) håller just nu på att tröskas genom beslutsapparaten. I morgon, torsdag, skall Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) rösta om sitt utlåtande – som är författat av en konservativ fransk ledamot. Några nedslag:
Bland annat vill den ansvarige ledamoten Geoffroy Didier att DSA inte bara skall handla om sådant som publiceras offentligt, fritt för andra att ta del av. Han vill att den nya lagtiftningen även skall omfatta privata meddelanden. Utöver att detta strider mot brevhemligheten, rätten till privat kommunikation och rätten till privatliv innebär detta att myndigheterna även måste bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade meddelanden.
Didier vill även se uppladdningsfilter för att permanent hålla oönskat innehåll borta från nätet. Vilket innebär att allt som alla laddar upp måste granskas och godkännas i förväg. Vilket är lika med förhandscensur – som kommer att skötas av maskiner och algoritmer som saknar sinne för sammanhang, legitima undantag och humor.
Rapportören vill även att JURI tar ställning för gränsöverskridande nedtagningsorder. Det vill säga att myndigheter i ett EU-land skall kunna beordra att innehåll på plattformar och servrar i andra medlemsstater skall plockas bort. Vilket kommer att leda till ett race-to-the-bottom, där alla enskilda länders strängaste åsiktslagar kommer att påtvingas hela EU.
Som om inte det är illa nog vill Didier att en nedtagningsorder i ett EU-land även skall gälla globalt. Man kan lätt inse att sådant kan komma att straffa sig genom att länder som Ryssland och Kina då kan komma att kräva att information som de ogillar även skall censureras i EU.
Den piratpartistiske ledamoten v Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:
»The Rapporteur’s proposals are radical. They would i.e. threaten the secrecy of private correspondence and end-to-end encryption, mandate and encourage error-prone ex-ante upload filtering, introduce excessively short content take-down delays, enforce excessive national laws (e.g. in Poland or Hungary) throughout the EU and even globally, turn ‚trusted flaggers‘ into ‚trusted censors‘ and much more. I expect the vote to be very tight on several of these issues.«
Facebook stryper drogdebatten
Är det rimligt att Facebook har makt över politiska sakfrågor? Frågan är åter aktuell efter att det sociala nätverket stängt ner Sveriges största nätforum för att legalisera cannabis.
Debatten om en reformerad svensk drogpolitik har tagit ny fart på senare år. Det har skett i en öppen och fri debatt som börjat påverka opinionen och de politiska partierna. Som det skall vara i en demokrati. Men inte om Facebook får bestämma.
Idag stängde Facebook utan förvarning gruppen Avkriminalisera Cannabis! (AKC) som hade drygt 32.000 medlemmar.
Det skall påpekas att gruppen är modererad och att ingen försäljning och i princip ingen reklam förekommit. Istället är det en diskussionsgrupp.
Även om AKC har kvar sin vanliga hemsida, så kan det inte mäta sig med kraften och genomslaget hos en stor Facebookgrupp.
Stängningen av AKC kommer att påverka hur sakfrågan utvecklas i Sverige. Därmed utövar Facebook politisk makt, fast utan demokratiskt mandat.
Som vanligt kan man notera att Facebook är ett privat företag som får göra som det vill och tillåta eller förbjuda vilka grupper de vill. Men det innebär inte att Facebook har rätt att slippa kritik när de tystar en part i en politisk debatt.
Läs mer: Sveriges största forum för avkriminalisering och legalisering hotat »
Uppdatering från en läsare:
Gruppen är nu uppe igen, efter att Facebook har hävt blockeringen. Utan att förklara vad som hände, förstås. Dock är gruppen fortfarande shadowbannad, så man kan inte hitta den genom att söka på Facebook. För att gå med behöver man den här direktlänken:
https://www.facebook.com/groups/avkrim
Ingen censur för Facebooks VIP-användare
Samtidigt som vanliga användare drabbas av Facebooks ofta oförklarliga censur och avstängningar – så kan 5,8 miljoner VIP-användare posta i princip vad som helst utan att riskera några konsekvenser.
Det började med XCheck som verkar ha varit ett sätt för Facebook att undvika dålig PR som kan orsakas av automatiserad censur av kändisar. Detta har med tiden utvecklats till ett slags vitlistning av miljontals VIP-användare, som släpper igenom sådant som andra skulle bli av med sitt konto för.
»Over the years, XCheck has allowed celebrities, politicians, athletes, activists, journalists, and even the owners of ”animal influencers” like “Doug the Pug” to post whatever they want, with few to no consequences for violating the company’s rules.«
Ett läckt internt Facebook-memo har i delar publicerats av Wall Street Journal och ArsTechnica:
»For a select few members of our community, we are not enforcing our policies and standards« (…) »Unlike the rest of our community, these people can violate our standards without any consequences.«
Man skall inte underskatta att Facebook går en knepig balansgång vad gäller moderering. Men detta måste sticka i ögonen på alla vanliga användare som blivit censurerade på grund av struntsaker eller av oklar anledning.
Facebook är ett privat företag och de får göra rätt mycket som de vill. Men de kan inte vänta sig att undgå kritik när de ger olika användare olika ”rättigheter”. Speciellt inte med tanke på förtagets dominerande ställning inom sociala media.
UK: Staten använder kommersiell persondata för att påverka befolkningens beteende
Enligt en studie från the Scottish Center for Crime and Justice Research använder brittiska myndigheter kommersiell persondata från Big Tech för att påverka hur människor beter sig.
Diskussionen om hur nätplattformar, sociala media och Big Tech använder känslig persondata har fått en ny dimension. Nu är det inte bara företag och annonsörer som köper sådan data, utan även statliga myndigheter. Syftet är att få människor att ändra sitt beteende. Ur studien:
»This is not simply a case of algorithms being used for sorting, surveilling, and scoring; rather this suggests that targeted interventions in the cultural and behavioural life of communities are now a core part of governmental power which is being algorithmically-driven, in combination with influencer networks, traditional forms of messaging, and frontline operational practices.«
Våra nätvanor är alltså inte bara värdefulla för företag som vill hitta kunder för sina produkter – utan även för myndigheter.
Detta öppnar dels för svindlande perspektiv vad gäller Storebrorsstaten. Myndigheterna kan ta reda på så gott som allt om oss.
Dels finns ett demokratiskt problem. I en demokrati antas den offentliga makten utgå från folket. Politik slås fast i en öppen, demokratisk process – av folkets valda representanter – efter vederbörlig granskning och debatt. Statliga påverkansoperationer som syftar till att ändra på folket ställer detta på huvudet. Speciellt som folket varken har insyn i eller möjlighet att påverka sådan verksamhet.
Dessutom kan man ifrågasätta trovärdigheten hos statliga aktörer som kritiserar till exempel Facebook för överdriven insamling av persondata – när staten själv köper in och använder sådan data.
Frågan är om detta pågår även i Sverige och i så fall i vilken omfattning.
LA/USA: Polisen samlar in sociala medieprofiler från alla de talar med
»Copies of the “field interview cards” that police complete when they question civilians reveal that LAPD officers are instructed to record a civilian’s Facebook, Instagram, Twitter and other social media accounts, alongside basic biographical information. An internal memo further shows that the police chief, Michel Moore, told employees that it was critical to collect the data for use in “investigations, arrests, and prosecutions”, and warned that supervisors would review cards to ensure they were complete.«
The Guardian: Revealed: LAPD officers told to collect social media data on every civilian they stop »
Ständigt, dessa uppladdningsfilter
Uppladdningsfilter tycks vara på väg att bli något slags standard i EU:s internetrelaterade lagstiftning. Men vill vi verkligen att allt vi laddar upp till publika plattformar skall förhandscensureras – av maskiner?
Det började med artikel 17 i EU:s nya upphovsrättsdirektiv (EUCD) – som i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter. Sedan kom förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) – som också kommer att leda till uppladdningsfilter. Och vad gäller den föreslagna Digital Services Act (DSA) finns det starka krafter som vill lägga till uppladdningsfilter som något slags allmänt verktyg för att motverka att oönskat innehåll sprids.
Till att börja med måste vi fråga oss om det alls är lämpligt eller önskvärt att all text, alla bilder, all video, alla ljudfiler med mera som vi lägger upp på olika plattformar skall förhandscensureras.
Det rimliga borde var att om någon på nätet – precis som i övriga livet – gör något olagligt, då blir detta en fråga för rättsväsendet när handlingen väl har skett. Om detta sedan kan slås fast i en oberoende rättslig process, då kan innehållet tas ner.
Därför är förhandscensur av pressen förbjuden i Sverige. Detsamma borde gälla online.
Nästa fråga är om vi verkligen vill att sådan censur skall skötas av maskiner. Algoritmer klarar inte att ta hänsyn till sammanhang, förstå humor eller satir, göra undantag för memer eller kritik. Man kan med säkerhet säga att uppladdningsfilter kommer att stoppa mer information än vad som från början var tänkt. Det vill säga även information som bör få publiceras.
En tredje invändning är att om uppladdningsfilter väl finns på plats, då är det en enkel sak att utöka deras användningsområde. Sådan ändamålsglidning förekommer nästan alltid.
Jag förundras över hur vissa politiska partier kan hävda att om andra partier kommer till makten, då hotas den svenska demokratin – samtidigt som de förstnämnda inte tvekar att rulla ut verktyg för censur, kontroll och övervakning som ju faktiskt kan användas av framtida regeringar just för att inskränka den svenska demokratin.
Statligt godkända nätcensorer kvar i EU:s förslag till Digital Services Act
Höstsäsongen i EU håller på att komma igång. Så det kan vara läge för en uppdatering vad gäller läget för den föreslagna Digital Services Act. En del förändringar till det bättre har föreslagits – men till exempel de nya nätcensorerna – Trusted Flaggers – finns fortfarande kvar i lagförslaget.
Läget vad gäller the Digital Services Act är att ministerrådet har diskuterat frågan och att vissa medlemsstater vill att även icke olagligt hat och hot på nätet skall avlägsnas från nätet.
Europaparlamentet håller å sin sida på att utarbeta en opinion, en slags åsiktsförklaring och grund för den fortsatta behandlingen. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) har under försommaren enats om en sådan – som under höstan kan komma att bli parlamentets (preliminära) position. Det är ömsom vin, ömsom vatten.
Bra saker i utskottets dokument:
- Det skall vara tillåtet att använda nättjänster och att göra betalningar anonymt, där så är rimligt möjligt.
- Kontextdriven snarare än persondata-driven annonsering såvida inte användaren aktivt ger sitt samtycke till det senare.
- Användare skall ha rätt till krypterad kommunikation och trafik.
- Olagligt material skall avlägsnas från nätet – inte blockeras.
- Om material är lagligt eller ej skall avgöras av en oberoende rättslig instans – inte av administrativa instanser eller företag, efter politiska påtryckningar.
- Uppladdningsfilter skall endast få användas undantagsvis.
- Myndigheter i ett land skall inte kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar / plattformar i en annan medlemsstat.
- Plattformar skall inte tvingas att stänga av användare som postat olagligt innehåll.
- Användarna bör få större kontroll över vilket innehåll som rekommenderas i deras flöden.
Så långt är det i stort sett bra. Men sedan har vi elefanten i rummet – Trusted Flaggers. Detta är tänkt att vara organisationer som företräder ”kollektiva intressen” – som skall fungera som statligt godkända nätgranskare, med direktlina till sociala medias abuse-avdelningar.
Ingen – inte ens de annars så alerta piratpartisterna – tycks ifrågasätta detta. Det enda utskottet säger är att Trusted Flaggers bör besitta sakkunskap inom det område de sätts att granska. Vilket knappast minskar risken för att olika särintressen, lobbygrupper och agenda-drivna grupper ges makt som nätcensorer.
Kan man över huvud taget vänta sig att nätcensorer som företräder kollektiva intressen kommer att vara objektiva och neutrala? Eller kommer de att sätta sina kollektiva intressen i främsta rummet? Vanligtvis kan man utgå från att kollektiva intressegrupper har en agenda som påverkar dess arbete.
Man kan tycka att detta borde vara en stor fråga. Men den förbigås i stort sett i tysthet.
Nästa steg blir för Europaparlamentet att jämka ihop utskotten till ett förslag som läggs fram i plenum, förmodligen under hösten. Dessutom skall ministerrådet, parallellt med parlamentets arbete, bestämma sin position. Därefter skall man försöka jämka samman dessa till ett slutligt förslag eller en kompromiss som alla EU-institutioner anser sig kunna leva med.
Läs mer:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) »
• LIBEs opinion (PDF) »