Nätet till folket!
I denna kategori samlar vi nyheter som har med övervakning och massövervakning att göra. Det gäller såväl på nätet som i den fysiska världen.
Irland gör som Sverige – och struntar i att EU-domstolen förklarat att generell lagring av data om alla människors telekommunikationer, utan brottsmisstanke, är olaglig.
The Irish Examiner: Concerns ’spying powers’ still being used despite ruling Irish legislation breached EU law »
I internets barndom var nätet fritt och öppet. Plötsligt fick vi alla en teknisk plattform som gav oss möjlighet att publicera våra tankar, våra åsikter, våra kreativa verk, våra analyser och våra funderingar. Teoretiskt sett fick vi en möjlighet att nå i princip hela svenska folket, eller för all del, hela världen.
Sedan dess har mycket skett. Upphovsrättsindustrin har stegvis fått igenom inskränkningar av nätets frihet, nu senast i form av EU:s nya upphovsrättsdirektiv – som kommer att kräva förhandsgranskning av allt som laddas upp på nätets plattformar och i förekommande fall censur. Samma EU-direktiv gav medieföretagen rätt att kräva betalt från de plattformar som länkar till dem. Yttrandefriheten har inskränkts – både på och utanför nätet – och kommer snart att regleras ytterligare i EU:s Digital Services Act.
Frågan är vem som företräder nätanvändarnas intressen? Vem försvarar det fria ordet?
Det har i tio års tid funnits en handfull piratpartister i Europaparlamentet, som gjort nytta – inte minst genom att ifrågasätta och käfta emot. Men någon medborgarrättsrörelse att tala om finns i vart fall inte i Sverige och knappt ens i Europa heller. Konsumentorganisationerna har visserligen gjort en del nytta vad gäller att hålla ett öga på hur nätjättarna hanterar våra persondata – men de har hållit en låg profil vad gäller yttrandefriheten. Därtill en handfull nätfrihetsorganisationer som mest har fullt upp med att bevaka vad som sker, svara på remisser och medverka på seminarier.
Men i det stora hela är det tunt med folk som slåss för ett fritt och öppet internet. Speciellt om man jämför med vilket inflytande Big Entertainment, Big Media, Big Government och en allt ängsligare Big data har.
Skall yttrandefriheten online försvaras, då är det helt enkelt upp till alla oss som använder internet för att sprida nyheter, bilda opinion och skapa. Vi måste göra våra röster hörda. Vi måste ställa politikerna mot väggen och få dem att inse att nätfrågorna är tillräckligt viktiga för att påverka hur vi röstar. Vi måste driva på den debatt som de flesta andra inblandade helst inte vill ha. Vi måste försvara våra fri- och rättigheter på nätet. Vi måste skruva upp vår aktivism.
Annars kommer det fria ordet på internet att strypas. Vilket är en process som redan pågår i såväl europeisk som svensk politik.
/ HAX
Om drygt två månader – den 19 februari – röstar riksdagen om regeringens proposition om hemlig dataavläsning.
Allt tyder på att förslaget kommer att gå igenom, med bred majoritet.
Innan dess behöver vi en diskussion om integritet, rätten till privatliv, rättssäkerhet och riskerna för missbruk eller ändamålsglidning.
Vi bör ta oss en funderare på vad det innebär att tillåta statliga spionprogram på våra telefoner, plattor, datorer, spelkonsoler, tv-apparater, smarta högtalare – för den händelse morgondagens politiska makthavare skulle vilja använda detta verktyg för att förtrycka enskilda individer eller grupper av människor.
Någon sådan debatt kommer vi dock knappast att få. Riksdagen är så gott som enig. Och bland väljarna verkar det som om det också finns ett utbrett stöd för mer övervakning. Tyvärr.
Däremot bör det gå att få till en debatt om hemlig dataavläsning och IT-säkerhet.
Om det finns säkerhetsbrister i våra operativsystem – då är detta ett högst påtagligt problem. Det öppnar för cyberbrottslighet, bankbedrägerier och spionage. Sådant måste åtgärdas.
Men med regeringens förslag kommer vissa av dessa säkerhetsluckor att förbli öppna. Helt enkelt för att de behövs för att den hemliga dataavläsningen skall vara tekniskt möjlig att genomföra.
På så sätt kommer hemlig dataavläsning att göra alla användare, alla företag och alla myndigheter mindre säkra mot IT-attacker, bedrägerier och hackare.
Detta är en konkret och begriplig aspekt på frågan. Och ett högst verkligt och påtagligt hot.
Så även om politikerna försöker ducka principfrågorna – så skall de inte komma undan de säkerhetsrelaterade frågor som är kopplade till hemlig dataavläsning.
Här bör alla vanliga användare – och hela IT-Sverige – kräva svar. Innan den 19 februari.
/ HAX
Onsdag den 19 februari röstar riksdagen om hemlig dataavläsning – det vill säga statliga spionprogram. Här beskriver vi några av problemen med förslaget.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Politikens hantering av övervakningsfrågorna är såväl principlös som ovärdig och farlig.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
I Österrike har konstitutionsdomstolen satt stopp för landets lag om hemlig dataavläsning. EDRi rapporterar:
»On 11 December 2019, the Austrian Constitutional Court decided that the surveillance law that permits the use of spying software to read encrypted messages violates the fundamental right to respect for private life (article 8 ECHR), the fundamental right to data protection (§ 1 Austrian data protection law) and the constitutionally granted right that prohibits unreasonable searches (Art 9 Austrian bill of rights – Staatsgrundgesetz).«
Detta är högintressant även i ett svenskt perspektiv. Speciellt som domstolen anser att hemlig dataavläsning strider mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
I Sverige har regeringen just lagt fram sin proposition om hemlig dataavläsning – som lider av i stort sett samma grundläggande problem som den österrikiska lagen.
The Gatestone Institute rapporterar:
On December 1, Beijing implemented the Multi-Level Protection Scheme 2.0, issued pursuant to the 2016 Cybersecurity Law. On January 1, China’s Cryptography Law becomes effective.
These measures prohibit foreign companies from encrypting data so that it cannot be read by the Chinese central government and the Communist Party of China. Businesses will be required to turn over encryption keys. Companies will not be able to employ virtual private networks to keep data secret, and some believe they will no longer be allowed to use private servers.
Together, these measures allow Beijing to take all the data and communications of foreign companies.
Vilket är en nyhet som borde få larmklockorna att ringa hos alla utländska bolag som har verksamhet i Kina.
(Detta med reservation för att nyheten än så länge bara har en källa och ännu inte rapporterats i mer etablerade medier.)
Ur regeringens skrivelse 2019/20:56, Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2018:
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har omfattat 1 517 personer under 2018 vilket innebär en ökning jämfört med 2017 då 1 378 personer avlyssnades.
Regeringens pressmeddelande: Ökad användning av hemliga tvångsmedel »
Det har utbrutit något slags lågintensivt krig om ett eventuellt nytt datalagringsdirektiv i EU.
Här är en skriftlig fråga från den tyske piratpartistiske ledamoten i Europaparlamentet, Patrick Breyer, till ministerrådets president. Det är en rätt kort skriftväxling, så den återges i sin helhet.
MEP Patrick Breyer (Pp) till ministerrådet:
In view of the ‘Conclusions of the Council of the European Union on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime’:
1. Does the Council accept that data retention legislation which ‘applies even to persons for whom there is no evidence capable of suggesting that their conduct might have a link, even an indirect or remote one, with serious criminal offences’(1) and which ‘does not require there to be any relationship between the data which must be retained and a threat to public security’(2) violates EC law?
2. Does the Council accept that merely exempting persons whose communications are subject to the obligation of professional secrecy does not, for all other persons whose communications data are to be retained, ensure that there is a ‘relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ (3) and therefore does not satisfy the principle of proportionality?
3. Does the Council have any evidence that crime clearance rates in Member States with data retention laws in effect are significantly higher than crime clearance rates in Member States with no data retention laws in effect?
As pointed out by the Honourable Member, the June 2019 Council Conclusions on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime summarise the progress made during the reflection process, which was launched in 2017 in order to analyse the requirements of the relevant case-law of the Court of Justice, in particular the TELE2 and DRI Judgments, and provide guidance for future work on the definition of possible solutions.
The Council Conclusions stress that the use of data retention and similar investigative measures should be guided by the protection of fundamental rights and freedoms as enshrined in the EU Charter and the principles of purpose limitation, necessity and proportionality.
Furthermore they specify that any legislative reforms at either national or European level should be compliant with the requirements of the EU Charter as interpreted by the Court of Justice. However the Council did not take a position on the issues raised by the Honourable Member. The Council, in accordance with Article 241 of the TFEU, requested the Commission to carry out a study on the issue of data retention.
Goddag yxskaft!
Ministerrådets svar kan enkelt och med bred pensel sammanfattas så här:
Man kan notera en viss arrogans i ministerrådets inställning till det där med mänskliga rättigheter, rätten till privatliv och proportionalitet.
Respekten för de grundläggande mänskliga rättigheter som är basen för den demokratiska västerländska rättsstaten borde vara större.
Se även: Ylva Johansson flaggar för ett nytt datalagringsdirektiv i EU »
Nu är detta i och för sig Ryssland, som är en smula extremt. Men läckande system och korruption finns i alla länder.
»Researchers at MBKh Media — an investigative media outlet run by Kremlin opponent and former oil tycoon Mikhail Khodorkovsky — found that live access to any one of Moscow’s public surveillance cameras, which come with full footage from the past five days, is being offered on internet forums for just tens of dollars.
Unlimited live access to the entire network was on sale for 30,000 rubles ($470), MBKh Media said.
The investigators also gained access to Moscow’s network of 3,000 facial recognition cameras, courtesy of black market sellers.«
Läs mer » For Sale: Access to Moscow’s CCTV Network on Black Market »