Femte juli

Nätet till folket!

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

Sommarlovet är över – kampen för ett fritt internet och fri information fortsätter

av

Sommaren är över och ett nytt politiskt år har börjat. Här är några av de saker som är aktuella vad gäller nätfrihet, fri information och övervakning.

• EU:s upphovsrättsirektiv (uppladdningsfilter)

I våras antogs EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Nu skall det inkorporeras i medlemsstaternas lagstiftning. För Sveriges del har regeringen börjat med ett samråd med ett stort antal intressenter – tyvärr med kraftig övervikt för sådana som vill ha en mer repressiv upphovsrättsregim.

Till skillnad från mycket övrig lagstiftning kommer det inte att genomföras någon utredning. Istället tänker regeringen själv upprätta en promemoria, som sedan skall ligga till grund för en proposition till riksdagen nästa sommar. Man räknar med att den svenska lagen skall kunna träda ikraft den 7 juni år 2021.

Här är det viktigt att komma ihåg att samtliga riksdagens partier utom S tog tydlig ställning mot det nya direktivet under EU-valrörelsen. Nu gäller det att hålla frågan levande, så att de inte viker ner sig i frågan.

Dessutom har Polen tagit direktivet till EU-domstolen, i förhoppning om att få det upphävt. Detta är något som Sverige borde kunna stödja – om den politiska viljan finns bland riksdagens partier.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Den nya svenska datalagringen

Innan sommaren beslutade riksdagen – åter igen – om en svensk lag vad gäller datalagring. (Lagring av data om alla svenskars alla tele- och nätkommunikationer m.m.) Detta trots att EU-domstolen underkänt det direktiv som datalagringen vilar på. Och trots att Sverige redan fått bakläxa av domstolen vad gäller den tidigare lagstiftningen.

I sak har inget ändrats. EU-domstolen säger nej till urskiljningslös lagring av data om alla människors kommunikationer utan misstanke om brott. Men detta är precis vad riksdagen nu åter har beslutat om.

Nu återstår att se om även den senaste lagen kommer att överklagas till EU-domstolen. (Tele2 har meddelat att de inte tänker överklaga denna gång.)

Skulle lagen stå sig – då gäller det att se till att den endast används på det sätt som den från början var avsedd att göra. Det vill säga för att utreda allvarlig brottslighet och terrorism – inte för att jaga fildelare eller för att låta Skattemyndigheten snoka runt i folks privatliv.

På EU-nivå kan en utredning och ett eventuellt nytt direktiv vara på väg, på begäran av medlemsstaterna.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 » | Länk 5 » | Länk 6 »

• Hemlig dataavläsning

I september är det tänkt att regeringen skall lägga fram sitt förslag till hemlig dataavläsning. Det vill säga att man vill kunna installera spionprogram som kan kartlägga alla filer, kontakter och kommunikationer på en dator eller mobil.

Läs på och var beredd för en intensiv debatt om detta övervakningsverktyg.

Länk »

• EU:s Digital Services Act

Detta är ett nytt regelverk som är tänkt att ersätta eller komplettera EU:s gamla eHandels-direktiv. Vilket är oroande, eftersom det gamla direktivet innehåller en del viktiga principer (budbärarimmunitet och förbud mot generell övervakning) som vissa krafter helst skulle vilja bli av med. Här gäller det att vara uppmärksam på vad som sker – och att komma in tidigt i diskussionen, medan den fortfarande går att påverka.

En speciellt intressant detalj som läckt ut är att EU-kommissionens tjänstemän tycks luta åt att förbudet mot generell övervakning inte skall gälla om denna sker genom automatisk filtrering som styrs av algoritmer.

Man vill även ha enhetliga regler för att bekämpa näthat och »skadlig information« i EU.

Detta är en debatt som än så länge främst kommer att föras på EU-nivå. Vi kommer att bevaka utvecklingen här på bloggen.

Länk 1 » | Länk 2 » | Länk 3 » | Länk 4 »

• Övriga saker att hålla ett öga på…

PNR: EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor »

EU:s planer på ID-kort och persondatabas »

Striden om vår rätt till kryptering och anonym kommunikation »

EU-domstolen granskar det bristande persondataskyddet för data som överförs från EU till USA »

I februari beslutar brittisk domstol om utlämning av Julian Assange till USA – där han riskerar ett fängelsestraff på upp till 175 år »

Under tiden oroas FN:s specielle rapportör om Tortyr över Assanges hälsotillstånd »

Whistelblowern Chelsea Manning sitter fängslad i USA, då hon vägrar vittna mot Julian Assange inför den Grand Jury som förbereder ett åtal mot honom »

Detta är ingen heltäckande lista – utan mer för att friska upp minnet vad gäller sådant som var aktuellt innan landet gick på semester.

Dubbla budskap om ansiktsigenkänning från EU

av

En notis om ansiktsigenkänning från EUobserver:

The European Commission is exploring stricter rules for facial recognition technology, senior EU officials have told the Financial Times.

European citizens would be given the right to ”know when [facial recognition] data is used,” with any exceptions ”tightly circumscribed” to ensure the appropriate use, they said.

Det får ses som positivt att även EU börjar få upp ögonen för riskerna med ansiktsigenkänning.

Men samtidigt skall man komma ihåg att EU finansierar projekt som INDECT, som bland annat går ut på att utveckla teknik för just ansiktsigenkänning via övervakningskameror – och att eventuellt samköra denna information med andra register i realtid. Projektet omfattar även automatiserad beteendeanalys.

Länk: EU considers new rules on facial recognition »

EU:s uppladdningsfilter prövas nu av EU-domstolen. Men hur ställer sig Sverige?

av

Som vi tidigare rapporterat har Polen tagit artikel 13/17 (uppladdningsfiltret) i EU:s nya direktiv om upphovsrätt till EU-domstolen. Nu är ärendet formellt registrerat – och en del frågetecken kan rätas ut.

»Republiken Polen har gjort en invändning mot de omtvistade bestämmelserna i direktiv 2019/790 och anser att de utgör ett åsidosättande av rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.«

I första hand vill den polska regeringen att artiklarna 17b och 17c skall strykas – alternativt att hela artikel 17 ogiltigförklaras. Vilket alltså är den artikel som gör nätplattformar ansvariga för vad deras användare laddar upp – vilket i sin tur kommer att leda till att allt som laddas upp måste förhandsgranskas, filtreras och i förekommande fall censureras. (Det så kallade uppladdningsfiltret.)

»Republiken Polen har särskilt hävdat att det strider mot principen om yttrandefrihet och informationsfrihet som garanteras genom artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att säkerställa att specifika verk och andra alster för vilka rättsinnehavarna har försett tjänsteleverantörerna med relevant och nödvändig information inte är tillgängliga (artikel 17.4 b i direktiv 2019/790) och att införa en skyldighet för onlineleverantörer av delningstjänster att göra allt för att förhindra framtida uppladdningar av verk eller och andra alster för vilka rättsinnehavarna har lämnat en välgrundad underrättelse (artikel 17.4 c in fine i direktiv 2019/790) som innebär att det för att undvika ansvar är nödvändigt för onlineleverantörer av delningstjänster utföra föregående automatisk kontroll (filtrering) av innehåll som användare har gjort tillgängligt online och att det därigenom är nödvändigt att införa förebyggande kontrollmekanismer. En sådan mekanism undergräver kärnan i rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet och uppfyller inte kravet på proportionalitet och att det ska vara nödvändigt att begränsa denna rättighet.«

Nu väntar en (förmodligen utdragen) rättslig prövning av saken.

Fortfarande gäller att Sverige kan hjälpa Polen i dess kamp mot artikel 13/17. Detta genom att ansluta sig till det polska överklagandet. Vilket borde gå att ordna – eftersom alla svenska riksdagspartier utom S sagt nej till det nya upphovsrättsdirektivet i EU-nämnden. Riksdagen bör på eget initiativ kunna uppdra åt regeringen att ansluta sig till Polens rättsliga klagan.

Ju fler länder som ansluter sig till detta motstånd – ju tydligare signal sänder det till EU-domstolen om att artikel 13/17 är problematisk och impopulär bland medlemsstaterna.

Med tanke på att denna del av upphovsrättsdirektivet gick igenom i Europaparlamentet på grund av att ett antal ledamöter röstade fel – så vore det närmast något slags högre rättvisa om EU-domstolen upphäver kravet på uppladdningsfilter.

Länkar: EU-domstolen » | Techdirt »

Så kan GDPR användas för att komma åt andras privata information

av

EU:s dataskyddsförordning – GDPR – var tänkt att ge användare ökad kontroll över sina egna data. Nu visar det sig att rätten att få ut persondata lätt kan missbrukas av andra.

Vice berättar om en student som arbetar med cybersäkerhet kunde få ut oroväckande mycket informatioin om sin flickvän (som givit honom sitt medgivande för experimentet).

He started with just Knerr’s full name, a couple of email addresses, phone numbers, and any other low-hanging fruit that he could find online. In other words, “the weakest possible form of attack,” as he put it in his paper. Then, he sent requests to 75 companies, and then to another 75 using the new data—such as home addresses—he found through the first wave of requests using an email address designed to look like that of Knerr.

Thanks to these requests, Pavur was able to get his fiance’s Social Security Number, date of birth, mother’s maiden name, passwords, previous home addresses, travel and hotel logs, high school grades, partial credit card numbers, and whether she had ever been a user of online dating services.

Nu var det inte alla företag som lämnade ut information lika lättvindigt. Men tillräckligt många för att det skall vara ett problem.

According to Pavur and Knerr, 25 percent of companies he contacted never responded. Two thirds of companies, including online dating services, responded with enough information to reveal that Pavur’s fiance had an account with them. Of those who responded, 25 percent provided sensitive data without properly verifying the identity of the sender. Another 15 percent requested data that could have easily been forged, while 40 percent requested identifying information that would’ve been relatively hard to fake, according to the study.

Att sparas under rubriken oförutsedda och oönskade konsekvenser.

Länk: Researchers Show How Europe’s Data Protection Laws Can Dox People »

Tre EU-domar om upphovsrätt

av

EU-domstolen har meddelat tre intressanta domar relaterade till upphovsrätt. (Via Techdirt.)

  • Dels handlar det om ett fall som började för 19 år sedan och som rör en tysk rappare som samplat två sekunder av Kraftwerks »Metall auf Metall«. EU-domstolen har kommit fram till att detta är ett intrång i upphovsrätten.
  • Nästa fall rör en tysk tidning som publicerat en konfidentiell rapport från militären, där regeringen hänvisat till upphovsrätten för att hindra publikation. Domstolen säger att även om det inte finns någon upphovsrättslig grund i just detta fall – så kan tryckfriheten inte användas som ursäkt för att publicera upphovsrättsskyddat material.
  • Det tredje fallet handlar om en politiker som publicerat ett manuskript under pseudonym. När författarens verkliga identitet avslöjades menade han att publicisten förvanskat innehållet i has text. Varpå ett medieföretag publicerade originaltexten för att motbevisa detta påstående. Varpå politikern stämde medieföretaget för upphovsrättsintrång. EU-domstolen noterar att det inte finns någon enhetlig EU-lagstiftning som täcker detta – men att godkännande inte behövs, i vart fall i detta fall, så länge som källan inklusive författarens namn anges.

Blandat resultat, med andra ord. Men i vart fall de två senare fallen sätter ljuset på hur upphovsrättsanspråk ofta används för att inskränka tryck- och yttrandefriheten.

Techdirt: European Court Of Justice Rules On Three Big Copyright Cases »

EU skyndar på registrering av våra tåg- och båtresor

av

Som vi tidigare rapporterat diskuterar det finska EU-ordförandeskapet att utöka registreringen av våra resor (PNR) från flyg till att även omfatta tåg- och båtresor. Tidigare i sommar verkade det som att man först tänkte invänta utslaget i ett rättsfall om PNR. Nu vill man göra frågan prioriterad.

Statewatch: EU Council Presidency proposes follow-up on extending PNR to sea and rail traffic »

Vi närmar oss en punkt där anonymt resande blir omöjligt.

Nu väntar två års ständig kamp för att hindra EU:s uppladdningsfilter från att bli svensk lag

av

Som vi tidigare rapporterat, så ligger den svenska tillämpningen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv nu i regeringens och riksdagens händer.

Som något slags mänsklig sköld har regeringen satt upp en referensgrupp, som tyvärr har en kraftig övervikt av upphovsrättsmaximalister. Och som Emanuel Karlsten noterar, så kommer den svenska lagstiftningen inte att gå den vanliga vägen (utredning m.m.). Istället upprättar regeringen själv en »promemoria«. Vilket kan vara en signal om att den uppfattar den ordinarie demokratiska processen som allt för svårframkomlig i detta fall.

Detta lägger ett stort ansvar på regeringen. Och eftersom Socialdemokraterna hitintills varit det enda parti i riksdagen som är för EU:s upphovsrättsdirektiv – så blir det nu upp till dem att bevisa sitt påstående om att nätplattformarnas nya ansvar för att stoppa upphovsrättsskyddat innehåll inte leder till uppladdningsfilter. Vilket skall bli intressant att följa. Ett tips är att inte hålla andan medan du väntar.

Frågan är hur riksdagens övriga partier (som i EU-valrörelsen tog ställning mot upphovsrättsdirektivet) kommer att hantera frågan. Det är allt för lätt för dem att gömma sig bakom EU och säga att nu är beslutet klubbat och att det inte längre finns något att göra åt saken. Det finns alltid något att göra, om bara viljan finns.

Därför måste motståndet mot artikel 13/17 upprätthållas. Regeringen måste vara medveten om att det finns ett utbrett motstånd. Och de övriga partierna måste påminnas om att frågan kan vara en vote-changer.

Detta är en process som kan uppgå till två år. Vilket ställer krav på uthållighet för uppladdningsfiltrets motståndare.

Uppladdningsfiltret är inte bara en enskild teknikalitet. Det strider mot grundlagens förbud mot förhandscensur och det är ett hot mot yttrandefriheten. Det kommer att hämma den öppna debatten, kreativiteten och företagandet. Det kommer att döda nya IT-startups innan de ens kommer ur startblocken. Det kommer att cementera de amerikanska nätjättarnas dominerande ställning bland de sociala plattformarna. Och det är ett hot mot hela principen om ett fritt och öppet internet.

Här har riksdagen en utmärkt möjlighet att visa att den är mer än ett knapptryckarkompani. Här har sju av riksdagens partier ett utomordentligt tillfälle att stå vid sitt ord och sina löften från EU-valrörelsen. Och här har alla miljontals svenska nätanvändare en perfekt chans att försvara sina möjligheter att fortsatt kunna uttrycka sig fritt.

It ain’t over til the fat lady sings.

Länkar:
• Emanuel Karlsten: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »
• Kan riksdagen stoppa EU:s uppladdningsfilter? (Video) »
• EU:s upphovsrättsdirektiv: Dags för riksdagens partier att visa sina kort »
• I väntan på EU:s uppladdningsfilter »

Det senaste om EU:s upphovsrättsdirektiv

av

Emanuel Karlsten har gjort en sammanställning av läget vad gäller EU:s upphovsrättsdirektiv:

  • Sverige har börjat arbetet med artikel 13 och startat arbetsgrupp med tung övervikt av upphovsrättshavare – där Wikimedia inte fick plats.
  • Frankrike har, som första land, redan antagit en del av direktivet.
  • Polen greppar efter ett sista halmstrå – och tar direktivet till domstol, men behöver hjälp.

Utöver vad vi har rapporterat här på 5 juli-bloggen har Karlsten en del ny information att tillföra…

Sverige:

»Regeringen kommer att upprätta en promemoria, som ska ligga till underlag för beslut om genomförande. Denna skickas ut på remiss nästa sommar, sedan skickas en proposition till riksdagen för att klubbas och bli lag senast 7 juni 2021.«

Frankrike:

»Frankrike har, som första land, antagit ”länkskatten” som lag. I EU-parlamentet var Frankrikes ledamöter nästan uteslutande positiva till direktivet som helhet och det gick alltså även snabbt i det egna parlament. Förra veckan, den 23 juli antogs artikel 15 (tidigare 11) i direktivet – det som kallats ”länkskatt” – av Frankrikes parlament. Kulturministern gick därefter ut och hyllade beslutet: ”Vi kan vara stolta som det första land att anta direktivet”. Men det är alltså inte hela direktivet, utan bara den delen som handlar om länkskatt.«

Läs hela Karlstens uppdatering här: Detta har hänt efter att EU klubbat artikel 13 »

En av EU fastställd värdegrund för AI?

av

EU:s ministerråd har diskuterat artificiell intelligens. Speciellt upprymda tycks man vara över möjligheten att använda AI för att identifiera tal, video och bilder som man vill få bort från nätet.

Man har även en vision om digitala AI-assistenter:

”Combined with a natural language interface, this technology could form the basis for a digital assistant. Such an assistant could take instructions through a natural written and spoken discussion, providing a common interface to a variety of applications at the same time, and adapt to the needs of the user. The same technology could power customer service bots that answer questions from citizens. In spoken language mode, the assistant would be helpful to police patrols busy dealing with people involved in incidents. Developing smart digital assistants is vital for making future information overload manageable, but at the same time, we must ensure that the resulting system is transparent to the user.”

Det är säkert, ur ministrarnas perspektiv, önskvärt. Dock kan man fråga sig om AI-verktyg bäst växer fram om de formuleras, specificeras och blir låsta av politiker – eller om spontan utveckling, erfarenhet och best practice kanske är en bättre väg.

Ministrarna funderar vidare…

A society permeated with AI may become too complex to comprehend, which would entail a fundamental lack of transparency. This can be mitigated through system design: for example, a digital assistant should be required to be able to explain its reasoning, and undergo an ethical audit.”

Men bör detta vara en politisk fråga?

Och vad menas egentligen med att AI skall underställas »an ethical audit«? I så fall måste vi först komma överens om ett gemensamt gällande etiskt regelverk. Givet att detta skall fungera mot ett AI som enligt den populära uppfattningen är »smartare«, mer logiskt och mer rationellt än människor – så kan man ana att politiskt fastställda etiska ramar kan orsaka en del absurda syntaxfel.

Ministrarna förutspår även att AI kan möjliggöra autonoma miniatyrdrönare med ansiktsigenkänning. Och om det gläder dem, då skulle de bara veta vilka oerhört kraftfulla verktyg för övervakning som AI kan komma att sätta i deras händer – som de ännu inte ens kan föreställa sig.

Där har politiken en uppgift – att sätta lagliga gränser för hur överheten får använda AI för att övervaka folket.

Länk: EU plans for Artificial Intelligence (AI): Get ready to meet you friendly ”digital assistant” »