Femte juli

Nätet till folket!

EU

Denna kategori använder vi för att samla nyheter och poster som har med EU att göra. Idag kommer de flesta initiativ som gäller internetfrågorna därifrån - för att sedan bli lag i medlemsstaterna.

EU-kommissionens vägledning om uppladdningsfilter – publiceras tre dagar innan direktivet skall vara nationell lag

av

Måndag den 7 juni skall EU:s nya upphovsrättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning. I vart fall enligt direktivet.

I morgon, fredag den 4 juni, kommer EU-kommissionen enligt uppgift att publicera sina riktlinjer för hur detta skall ske.

Ett skäl till att det blivit så här är att direktivet visat sig svårt att göra om till lag utan att inskränka internets öppenhet och frihet, användarnas rättigheter och det fria ordet.

Ett annat skäl är att Polen överklagat artikel 17 (som kommer att leda till uppladdningsfilter) till EU-domstolen. I domstolen har kommissionen presenterat preliminära riktlinjer för implementering. Dessa föll dock inte i god jord hos upphovsrättsindustrin. Och EU-domstolens generaladvokat har skjutit upp sitt förslag till beslut tre månader – eftersom han misstänker att kommissionen kommer att lägga fram andra riktlinjer än de som presenterats för domstolen.

I morgon, tre dagar innan direktivet är tänkt att vara lag, får vi kanske veta hur detta är tänkt att gå till.

Nu kommer EU-ID – ett samhälle där man blippar sig fram?

av

Projektet med ett digitalt corona-pass för resande m.m. tycks ha givit mersmak.

Enligt Bloomberg kommer EU-kommissionen i morgon, torsdag att lägga fram ett förslag till European Digital Identity Wallets.

Vilket enkelt uttryckt kommer att ge oss något som liknar Bank-ID – och som om de rullas ut kommer att göra folks liv mycket enklare och bekvämare. Då kommer fler att göra som i Sverige och digitalisera förvaltningens grundläggande funktioner. Då kommer man att kunna leva sömlöst i hela EU.

“Under the new rules, European Digital Identity Wallets will be available to everyone,” according to a draft of the proposals seen by Bloomberg. The wallets will allow European Union citizens to digitally identify themselves, and store identity data and official documents such as driving licenses, medical prescriptions or education qualifications.

Möjligen är detta delvis en naturlig utveckling. Men den kommer med stora risker.

Ett samhälle där vi ständigt måste blippa oss fram – med allt vad detta medför av risker för övervakning och kontroll.

Computer says no. Hur skapar man ett sådant här system utan risk för manipulation eller missbruk? Kan man lita på att systemet alltid fungerar, om vi skall lägga allt i dess händer? Cyber-angrepp?

För att inte tala om hur ett sådant system skulle kunna missbrukas, till exempel för att förtrycka dissidenter eller för att snoka i folks liv. Det hela skulle i en politisk handvändning kunna förvandlas till något som påminner om de kinesiska experimenten med sociala poäng.

Visserligen säger man att EU:s digitala plånbok skall vara frivillig. I vart fall när den införs, men sådant brukar förändras med tiden. Hur som helst kommer man att behöva den för att kunna leva ett normalt liv i framtidens EU.

»With the new ID wallets, which will have the form of a phone app similar to those used in Android and Apple Inc. phones, EU citizens will be able to rent cars outside their home country, prove their age, apply for loans, open a bank account, submit tax declarations, or enroll in a university. The commission aims to release a technical toolbox which can be used for the introduction of the wallets by October 2022.«

Det vill säga om ett år och fem månader. Således ytterligare en känslig dossier som kommer att slussas genom EU:s beslutsapparat i expressfart.

Kan vi inte – för en gångs skull – ha en diskussion om det här? Innan vi ställs inför fullbordat faktum.

Sista försvarslinjen mot massövervakning i Europa

av

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna gav ju Sverige och Storbritannien smisk på fingrarna förra veckan:

• Europadomstolen: FRA-lagen måste skrivas om »

• Även den brittiska massövervakningen får bakläxa av Europadomstolen »

The Guardian har fördjupat sig i ämnet och funnit en del intressanta detaljer. De är intressanta även om texten utgår från det brittiska fallet (som behandlades tillsammans med det svenska).

»The chamber, the ultimate court of the ECHR, also concluded that GCHQ’s regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal.« (…)

Vilket man händelsevis kommer fram till veckan innan den dansk-svensk-norsk-tysk-amerikanska övervakningsskandalen bubblar upp i media.

»One of the partially dissenting judges, Paulo Pinto de Albuquerque said the ruling had opened the gates for an electronic “Big Brother” in Europe. Four other judges also partially dissented from the majority opinion, disagreeing with the finding that the regime for sharing sensitive digital intelligence with foreign governments was not illegal. Three of the dissenting judges quoted from George Orwell’s Nineteen Eighty-Four: “There was of course no way of knowing whether you were being watched at any given moment.”«

Europadomstolen var alltså oenig. Vi får försöka reda ut mer om det. Men redan den information vi har är intressant. En splittrad domstol, där domarna i minoritet citerar Orwell. Sådant ser man inte varje dag.

En Europadomstol för de mänskliga rättigheterna som är oenig… i en fråga (internationellt informationsutbyte) som bara dagar senare briserar med stort buller i media och politik. Man kan inte utesluta att det finns ett samband. Men det kan lika gärna vara en slump.

För övrigt är den här dansk-amerikanska övervakningen av svenska politiker (m.fl.) inte ens en nyhet. Att sådant förekommer vet den som besvärat sig med att titta i Snowdens läckta NSA-dokument. Och det är ändå åtta år gammal information. Hur mycket mission creep har man inte hunnit med sedan dess?

När jag jobbade i Europaparlamentet pågick utskottsutfrågningar om massövervakningen. Även där framkom information som gör att den senaste historien inte alls förvånar. (FRA var för övrigt inbjudet att delta under dessa utfrågningar. Men de valde att avstå.)

Frågan är inte bara vem danskarna och NSA avlyssnade – utan även i vilken omfattning svenska FRA ägnar sig åt samma sak.

Det kan möjligen bli svårt att med trovärdighet vara upprörd över att våra allierade tjuvlyssnar på oss – om vi själva gör det samma.

Men åter till Europadomstolen. Den är alltså oenig om urskiljningslös massövervakning och om i vilken mån det skall vara tillåtet för underrättelsetjänster att ägna sig åt byteshandel med information från denna massövervakning. Men domstolen landar ändå i att – i stort sett – ge grönt ljus.

(Dessutom fick Sverige kritik för hur FRA:s övervakning förhåller sig till juridiska personer, för bristande tillsyn och för bristande persondataskydd vid informationsutbyte.)

Europadomstolen verkar under Europarådet. Sedan har vi EU-domstolen – som på sitt håll kommit fram till att det inte är tillåtet med urskiljningslös insamling av alla människors kommunikationsdata, utan specifik misstanke om brott.

Medlemsstaterna i ministerrådet vill ha så mycket övervakning de bara kan få. EU-kommissionen har ur sitt von oben-perspektiv inget emot att kontrollera vad folket har för sig. Och i Europaparlamentet är det bara vänstern, gröningarna (utom Bah Kuhnke) och en och annan principfast liberal som gör motstånd.

Det förefaller som om EU-domstolen är den sista försvarslinjen mot massövervakningen. Därför vill Frankrike nu ändra EU:s fördrag och rättighetsstadga, så att denna envisa domstol till slut tvingas ge upp sitt motstånd. Sedan är dammluckorna att betrakta som vidöppna.

Rapportör vill se uppladdningsfilter i EU:s Digital Services Act

av

Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor – JURI – har nu börjat sin behandling av EU:s nya Digital Services Act – DSA.

Utskottets rapportör i ämnet är den franske, konservative ledamoten Geoffroy Didier. Vem som är rapportör är viktigt, då det är denne som sedan för utskottets eller hela parlamentets talan i framtida förhandlingar.

På dagens sammanträde med JURI stakade han ut sin väg. Mest uppseendeväckande är att han vill se uppladdningsfilter som ett allmänt verktyg i DSA:s verktygslåda.

Det började med upphovsrättsdirektivet vars regler kommer att leda till uppladdningsfilter. Vi varnade redan då för att detta öppnade dammluckorna. Upphovsrättsdirektivet hade sedan inte ens hunnit bli lag i de flesta medlemsländer innan nästa förslag var uppe till votering. Nämligen TERREG, Förordningen om terror-relaterat innehåll online. Även om dess text aktar sig noga för att nämna ordet uppladdningsfilter – så är det förordningen föreskriver sådant som kommer att kräva just sådana. Nyligen var Spanien ute och ville ha in uppladdningsfilter i DSA. Och idag föreslår alltså en av denna dossiers nyckelpersoner just sådana.

Du kan se diskussionen i JURI här »

Graf: Så röstade utskottet LIBE om Chatcontrol

#Chatcontrol klar för slutlig votering

av

I Europaparlamentet har Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor – LIBE – nu röstat ja till avkryptering och skanning av innehållet i dina meddelanden och din epost i jakt på barnporr och olämpliga kontakter med barn.

Läs vår tidigare post om detta – och varför det är problematiskt. Med länksamling. »

Med detta kan frågan gå vidare till votering i plenum, kanske redan så snart som 7-10 juni. Där kommer #Chatcontrol att godkännas, med applåder och en förkrossande majoritet.

Röstsiffrorna i LIBE (ovan) ger en fingervisning. I sammanhanget kan man notera att Alice Bah Kuhnke (MP) röstade emot den gröna grupplinjen i utskottet.

Nästa steg blir att hålla ögonen på denna övervakning – så att den inte missbrukas, så att oskyldiga inte drabbas och så att den inte råkar ut för ändamålsglidning.

Läs mer hos MEP Patrick Breyer (PP, DE) och se även ovan nämnda bloggpost.

EU-kommissionen vill se mer blockering av annonsinkomster för oönskat innehåll

av

EU-kommissionen har idag publicerat en uppdatering av sin Code of Practice on Disinformation. Det är ett dokument fyllt av vagt EU-lingo. Här är huvudpunkterna, som de beskrivs av kommissionen på dess hemsida:

  • Larger participation with tailored commitments
  • Better demonetising of disinformation
  • Ensuring the integrity of services
  • Improving the empowerment of users
  • Increasing the coverage of fact-checking and providing increased access to data to researchers
  • Creating a more robust monitoring framework

Några tydliga svar på hur man skall avgöra vad som är sanning, vem som skall göra det och vad som skall betraktas desinformation får vi inte.

En punkt som förtjänar extra uppmärksamhet är denna:

»Platforms and players in the online advertising ecosystem must take responsibility and better work together to defund disinformation, notably by exchanging information on disinformation ads refused by one of the signatories, improving transparency and accountability around ad placements and barring participation by actors that systematically post debunked content.«

Dels är det oklart vad som egentligen menas. Man talar om att desinformation lättare skall kunna bli av med sin finansiering. Det vill säga annonser. Sedan går man vidare med att tala om att stoppa annonser som anses sprida desinformation. Men innehåll som finansieras med annonser finansieras normalt inte med annonser som själva bedöms vara desinformation. Detta är rimligen två olika saker.

Dels är det ett problem när till exempel Youtube stoppar annonsinkomster för innehåll man ogillar. Det finns exempel på att detta skett vad gäller material som varken är fel, kränkande eller omstörtande. Dagens formulering från EU-kommissionen kan närmast ses som en välsignelse och en uppmuntran av sådan av-monetarisering. Och plattformarna kommer alltid att gå längre än vad myndigheterna kräver, för säkerhets skull.

• EU-kommissionen: Commission presents guidance to strengthen the Code of Practice on Disinformation »

Video: Saker på gång i EU som du bör känna till

av

En sammanställning över aktuella EU-frågor som rör internet, det fria ordet, fri- och rättigheter och övervakning. 17 ämnen på elva minuter, för att inte slösa med din tid.

 

Artificiell Intelligens och övervakning • ChatControl • Code of Conduct on countering illegal hate speech online • Corona-pass • Datalagring • eBevis • EU-ID • European Democracy Action Plan • Europol • Interconnected bank account registers • Länkskatt • Patientjournaler • PNR • ROXANNE • TERREG • Trusted flaggers • Uppladdningsfilter

EU:s satsning mot kryptering är ogenomtänkt, farlig och kan ändå kringgås

av

Som vi rapporterat tänker EU göra en samordnad insats för att komma runt kryptering av privata meddelanden och e-post.

Med sitt förslag öppnar EU:s ministerråd dammluckorna. Nu är det inte bara terrorister eller fula gubbar som avses. Avkryptering med tillhörande analys kommer nu att kunna användas för brottsbekämpning på bred front.

Om man utgår från hur det är tänkt med den relaterade frågan om #ChatControl, då blir det tjänsteleverantörernas uppgift att avkryptera sina användares meddelanden – och i förekommande fall sända dessa till myndigheterna för vidare utredning och åtgärd. Men det kan bli på något annat sätt.

Att polisen skall förhindra och lösa brott är i princip alla överens om. Och med all rädsla som rubriker om terrorism och gängvåld skapar, så är de flesta svenskar förmodligen positivt inställda till ökad övervakning. Men som med allt annat bör man tänka sig för innan man gör något som inte kan göras ogjort.

Vilka blir konsekvenserna när vi vet att alla våra meddelanden som rör familje- eller arbetsfrågor kommer att avkrypteras och granskas i jakt på något misstänkt? Hur skall visselblåsare kunna kontakta journalister utan att staten får tillgång till innehållet i deras kommunikationer? Tänk om algoritmerna misstolkar en vanlig sexchat mellan samtyckande vuxna. Skall man inte kunna kommunicera med sin doktor eller terapeut utan att få allt granskat?

Detta för att nu inte nämna hur detta verktyg skulle kunna användas av en auktoritär regering, av överambitiösa eller inkompetenta befattningshavare – eller av politiska krafter som vill skaffa sig ett försprång i maktkampen. Om verktygen finns är risken stor för att de kommer att missbrukas.

Sedan har vi problemet att avkryptering av meddelanden – som kan ske genom till exempel bakdörrar eller genom att tjänsteoperatören gör avkryptering till en intern feature – minskar vår säkerhet online. Antingen har man stark och säker kryptering, eller så har man det inte. Om det skapas vägar för att komma åt krypterad kommunikation då kommer de förr eller senare att läcka ut – och användas av exempelvis nätbedragare, andra kriminella och främmande makt.

Är vi villiga att ge upp vår rätt till privatliv och vår säkerhet online – för att låta maskiner granskar allt vi skriver till varandra, i jakt på något olämpligt?

En liten tröst i sammanhanget är att EU knappast kommer att komma åt end2end-krypterad e-post där avsändare och mottagare använder sig av PGP-kryptering – eller där innehållet i ett textmeddelande krypterats med en tredjeparts-applikation där bara de inblandade känner till lösenordet.

Det skall även bli intressant att se hur man kommer att hantera till exempel ProtonMail – som ju är baserat i Schweiz (utanför EU) och som har säker kommunikation som sin själva affärsidé.

Min gissning är att alla vanliga e-post-tjänster (GMail m.fl.) och meddelandeappar (Messenger, WhatsApp m.fl.) kommer att omfattas av EU:s satsning mot kryptering – men att man inte kommer att komma åt kommunikation som endast sker i avsändarens och mottagarens datorer. I vart fall inte med mindre än användning av hemlig dataavläsning. Och för sådan krävs något slags verklig brottsmisstanke.

• Länk: EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation »

EU gör ny satsning för att komma åt krypterad kommunikation

av

EU:s portugisiska ordförandeskap föreslår att EU skall ta ett samlat grepp för att kunna kringgå krypterad kommunikation. I detta vill man inte bara komma åt vad som kan tänkas döljas på olika meddelande- och kommunikationsplattformar – utan även hårdvara. Tillverkare som inte följer nya riktlinjer kan förbjudas att sälja sina produkter i EU.

Förslaget om #ChatControl – det vill säga avkryptering och analys av e-post och elektroniska meddelanden – har inte ens hunnit klubbas i Europaparlamentet innan ändamålsglidningen börjar. Även om de aktuella policy-dokumenten inte pekar ut något särskilt område, så talar man om behovet av att kunna avkryptera meddelanden för att bekämpa till exempel terrorism, organiserad brottslighet, droghandel och penningtvätt.

Tidigare har EU-linjen varit att kampen mot kryptering är en nationell fråga. Men det håller på att ändras.

Initiativet till att göra kampen mot kryptering till en EU-fråga fördes fram under det förra tyska ordförandeskapet och drivs nu av det portugisiska dito. Man räknar med att kunna nå resultat under det kommande slovenska ordförandeskapet. (Och då Slovenien är ett litet land med små resurser kan man räkna med att dess ordförandeskap till stor del kommer att fjärrstyras av EU-kommissionen.)

Detta kan komma att sammanfalla väl i tiden med att EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till en permanent fortsättning för den nu aktuella, tillfälliga lagstiftningen om #ChatControl.

Läs mer:
• EU Council and Commission: New roadmap for access to encryption »
• EU: Undermining encryption: Council Presidency sets out ”next steps” »

En knapp månad till deadline: Ännu inget förslag om hur EU:s upphovsrättsdirektiv skall bli svensk lag

av

Den 7 juni skall EU:s nya upphovsrättsdirektiv vara implementerat i medlemsstaternas lagstiftning.

I Sverige händer… ingenting. Justitiedepartementet hade en runda med samråd med olika intressenter (främst upphovsrättsindustrin) förra året. Men några konkreta förslag har inte setts till.

Detta lär ha en del att göra med att EU-kommissionen inte presenterat sina riktlinjer för implementeringen. Skälet för detta är en smula suspekt. Det hänger samman med att Polen överklagat artikel 17 (tidigare artikel 13) – det vill säga den artikel som kommer att medföra uppladdningsfilter – till EU-domstolen.

EU-kommissionen presenterade först sina tankar om hur detta skall gå till för domstolen. Det föll dock inte i god jord hos Big Media och Big Entertainment. Därför finns det goda skäl att anta att kommissionen idag inte längre står för sina tidigare ståndpunkter. Detta har noterats av EU-domstolen, vilket lett till att domstolens generaladvokat har skjutit fram sitt yttrande i fallet med tre månader. Man hoppas att EU-kommissionens position skall ha klarnat till mitten av augusti.

Dock har ett antal medlemsstater gått i förväg och redan implementerat direktivet eller lagt fram förslag till hur direktivet kan införlivas i nationell lagstiftning.

Från detta kan vi göra vissa antaganden om hur den svenska lagen kan komma att se ut.

Uppladdningsfilter

En lösning som lagts fram (t.ex i Österrike) är att ge plattformarna möjlighet att teckna licensavtal med de stora medie- och nöjesbolagen – och att använda uppladdningsfilter för övrigt material. Vilket lämnar användarna i osäkerhet om den länk, bild eller text de vill dela kommer att vara delbar eller ej.

Hur licensiering skall gå till, med tanke på att världen är så mycket större än EU, är fortfarande oklart.

Som vi tidigare konstaterat kommer uppladdningsfilter att leda till att allt som alla laddar upp kommer att inspektras, analyseras och i förekommande fall censureras – av maskiner. Uppladdningsfilter saknar dessutom förmåga att ta hänsyn till kontext, vilket kommer att leda till att även material som borde släppas igenom (memes, satir, kritik, debatt m.m.) kommer att stoppas.

Dock finns en liten ljuspunkt i fallet Österrike. Piratpartiet rapporterar:

»Eftersom risken för falska positiv ökar ju mindre det material som körs igenom ett uppladdningsfilter är så föreslår lagen att man ska ha en storlekströskel för uppladdningsfiltrens aktivering. Förslaget är att icke-kommersiella uppladdningar som är kortare än 20 sekunder (video/ljud), 1 000 tecken (text) eller 250 kB (bilder) inte ska gå igenom uppladdningsfiltren utan publiceras direkt.«

Länkskatt

Här tycks utvecklingen gå mot något slags kollektiva licensförhandlingar som förväntas leda fram till att plattformarna tvingas betala en klumpsumma till medias och nöjesindustrins organisationer och insamlingssällskap. Tidningsutgivarna och STIM kommer säkert att välkomna en sådan lösning.

Detta kommer dock att missgynna små aktörer som mindre publikationer, alternativmedia och oberoende artister – som kan komma att missgynnas såväl ekonomiskt (jämfört med Big Media / Entertainment) och minska deras synlighet i sociala medias flöden.

Länkar:
• Communia:  DSM Directive implementation update: With one month to go it is clear that the Commission has failed to deliver »
• Piratpartiet: Österrike lägger fram förslag till implementering av upphovsrättsdirektivet »