• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Demokrati

Under kategorin demokrati hittar du poster som rör vårt öppna, demokratiska samhälle och dess djupare värden. Demokrati är mer än fria val. Häri ryms allt från minoritetsskydd till yttrandefrihet och rättsstat.

Den digitala republiken: Katalonien tar sin självständighetskamp till nätet

21 november 2019 av Henrik Alexandersson

Den utdragna konflikten mellan den spanska centralregeringen och de katalanska separatisterna utspelas nu inte bara i den fysiska världen, utan även på nätet.

Politico:

The separatist government is supercharging efforts to create what it calls a ”digital republic,” which would enable it to exert some powers even if Madrid imposes direct rule. But Spain’s Socialist government, back in power after a national election, has already tried to pull the plug on this fledgling online shadow state. (…)

Last month, just before the election, Spanish Prime Minister Pedro Sánchez cracked down on Puigneró’s attempt to wrest control of Catalonia’s internet policy from Madrid.

”I say to the Catalan independence movement that there will be no independence either offline or online, and that the state will be just as forceful in the digital world as it is in the real world,” Sánchez said on national radio.

Om den »digitala republiken«:

Puigneró, from the pro-independence Together for Catalonia party, wants more digital powers in case Madrid imposes direct rule on the region, as happened for seven months after the Catalan parliament declared independence in 2017.

”If the internet is available, you could have a government taking decisions being voted by the people, a parliament which takes digital decisions, you have a digital identity, you can create a cryptocurrency, you can actually still govern your nation,” said Puigneró.

Detta är intressant inte bara vad gäller Katalonien, utan även i ett större perspektiv.

Vad händer om människor sluter sig samman i nya, digitala samhällen istället för att se sig som medlemmar i fysiska nationalstater? Digitala samhällen med medborgarskap, pass, egen digital valuta, frivilliga försäkringar med mera. Detta är uppenbarligen en frågeställning som snabbt håller på att bli aktuell.

Många länder oroas ju redan av framväxande digitala valutor, som nationalstaterna inte har någon kontroll över. Och nu börjar alltså tanken på digitala republiker anta konkreta former. Men det behöver inte handla om självständighet. Det kan även vara en fråga om konkurrens mellan nationalstater, som med Estlands e-medborgarskap.

Detta är en utveckling som skall bli oerhört intressant att följa.

Politico: Catalonia’s bid for digital independence »

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Nätkultur, Webben Taggad som: digital republik, Katalonien, nationalstaten, Spanien

Nytt förslag om utlämning av användarinformation till 60 länder – utan rättslig prövning

21 november 2019 av Henrik Alexandersson

Som om det inte räcker med att EU är på väg att införa eBevis – som ger medlemsstaternas myndigheter rätt att hämta ut data som lagras i en annan medlemsstat – så arbetar nu Europarådet på ett snarlikt förslag.

EFF:

»Now, a global major effort is currently being negotiated at the Council of Europe (CoE)—an intergovernmental organization, not to be confused with the European Council, nor the European Union. Currently, the CoE Cybercrime Committee (TC-Y) is working on a set of additions to the Budapest Convention, CoE’s major international treaty on cybercrime that has been ratified by more than 60 countries around the world.

This set of additions, known as the Second Additional Protocol, seeks to make it much easier for police in one country to get users’ data from companies in another country, typically foreign Internet companies and ISPs. This mechanism of police-to-company direct cooperation is limited to narrow requests for information about the identity of a subscriber, but the Protocol’s vague scope means that other types of data could be swept in as well.«

Detta är ytterligare ett exempel på internationella police-to-company-requests som nu tycks bli allt vanligare – och som inte ens tar hänsyn till om den handling som utreds är brottslig i landet från vilken informationen begärs ut.

Detta vore problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv även om vi levde i en för övrigt perfekt värld. Men nu råkar vi leva i en verklighet där många länders rättsvårdande myndigheter bedriver sin verksamhet under former som lämnar mer att önska. Samt att det finns tydliga problem med korruption av ordningsmakten på sina håll.

Vad kan väl möjligen gå fel?

EFF: The Council of Europe Shouldn’t Throw Out Our Privacy Rights Just to Speed Up Police Access »

Arkiverad under: Demokrati, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Europarådet

Journalistförbundet: Hemlig dataavläsning hotar källskyddet

21 november 2019 av Henrik Alexandersson

Nu går Journalistförbundet, med dess ordförande Ulrika Hyllert ut i debatten om hemlig dataavläsning. Deras vinkel är att den hotar källskyddet. Vilket den uppenbarligen gör. Plus att den reser en angelägen fråga om, när och i vilken kapacitet myndigheterna får övervaka en journalist.

»De nya reglerna om hemlig dataavläsning är ett hot mot källskyddet. Den regel som ska skydda journalisternas källor är dessutom inte utformad efter den digitala verklighet journalister verkar i. Källor som använder ”fel” kontaktväg faller utanför skyddet.«

Jo, så är det väl. Regeringen tänker sig media som att alla sitter på samma ställe, alltid endast talar med folk genom redaktionens ångtelefon och har presskortet i hattbrättet. Men en journalist kan se ut hur som helst nu för tiden – och har inte vattentäta skott mellan arbete och privatliv. Skulle staten av någon anledning vilja spana på medias källor – eller för all del på visselblåsare och dissidenter, då har den nu verktyget som krävs.

Journalisten: Därför hotar de nya reglerna om dataavläsning källskyddet »

Arkiverad under: Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: tryckfrihet

Vad kan möjligen gå fel?

15 november 2019 av Henrik Alexandersson

En aldrig tidigare skådad övervakningsapparat rullas ut – av partier som anser att SD är ett hot mot demokratin.

Samtidigt har SD blivit största politiska parti i opinionen.

Alltså sätter man verktyg som kan missbrukas för att förtrycka enskilda, grupper eller hela folket i händerna på den politiska makten – samtidigt som denna politiska makt håller på att glida över till ett parti som man anser saknar demokratisk trovärdighet.

Det blir lite som när Demokraterna i USA insåg att de byggt upp en apparat för massövervakning, som plötsligt låg under Donald Trumps kontroll.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige

Med fel fokus kan övervakningen göra oss alla mindre säkra

11 november 2019 av Henrik Alexandersson

Vissa frågor är extra svåra att diskutera – eftersom de kräver att man håller flera tankar i huvudet samtidigt.

Inte desto mindre är det nödvändigt.

Sverige är ett land som har problem med allvarlig brottslighet och där ett antal olika nätverk som bejakar våld – och som hotar den fria, demokratiska rättsstaten – är verksamma.

Dessa grupper och individer – som hotar människors liv, säkerhet, egendom och de principer som bygger ett civiliserat samhälle – måste naturligtvis kunna övervakas om man vill kunna förebygga och utreda brott.

Men detta måste gå att göra utan att massövervaka hela folket.

Till exempel datalagringen (lagring av data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer) skulle vara mindre kontroversiell om den inte användes för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Eller för att låta Skatteverket snoka i människors privatliv på bred front.

Det eventuella brottet måste helt enkelt stå i relation till att övervakning är en verksamhet som allvarligt kränker individens rätt till privatliv, som den definieras i de mänskliga rättigheterna.

Sådan data bör inte kunna begäras ut med mindre än att det föreligger misstanke om brott som föreskriver ett straff på minst två års fängelse.

Men utvecklingen går istället åt andra hållet. Riksåklagaren vill att tvångsmedel som avlyssning skall kunna användas även för att utreda mindre allvarliga brott samt kunna riktas mot människor som inte är misstänkta eller som har utsatts för brott.

Vad vi ser är mer övervakning och lägre trösklar för att använda den. Och inte tycks den fungera heller. Vilket i vart fall delvis kan bero på att man lägger stora resurser på att övervaka alla – istället för att fokusera på grupper och individer som verkligen är farliga.

I princip alla terrorister i EU har varit kända av myndigheterna redan i förväg, men berörda myndigheter har inte haft resurser att övervaka dem – samtidigt som man fortsätter att dammsuga våra kommunikationssystem efter information om hur vanligt, hederligt folk kommunicerar med varandra.

Risken är att vi får mer övervakning och sänkta trösklar för övervakning – utan att vi blir ett dugg säkrare. Tvärtom splittrar den svepande, generella övervakningen resurserna – vilket kan resultera i att vi blir mindre säkra.

Dessutom skall vi komma ihåg att våra fri- och rättigheter – som rätten till privatliv – ytterst är medborgarnas skydd mot övergrepp från statens sida. Tummar man på dem kan precis vad som helst hända. Vilket vi bör lära av historien.

/ HAX

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige

Ett rationellt förhållningssätt till hat och hot på nätet

8 november 2019 av Henrik Alexandersson

EU arbetar som bekant med sin nya Digital Services Act – som bland annat kommer att sätta upp regler som rör hot och hat på nätet.

Låt oss hoppas att EU-kommissionen lyssnar till David Kaye –som är »UN Special Rapporteur on the promotion and protection of the right to freedom of opinion and expression«.

I sin senaste rapport ger han uttryck för en oro för att nätföretag och stater kan komma att inskränka grundläggande fri- och rättigheter i sin iver att hantera verkliga och upplevda kränkningar på nätet. EDRi förklarar…

»Firstly under the legality criteria, Kaye uses human rights law to show that any regulation of hate speech online (as offline) must be genuinely unlawful, not just offensive or harmful. It must be regulated in a way that does not give “excessive discretion” to governments or private actors, and gives independent routes of appeal to impacted individuals. Conversely, the current situation gives de facto regulatory power to internet companies by allowing (and even pressuring) them to act as the arbiters of what does and does not constitute free speech. Coupled with error-prone automated filters and short takedown periods incentivising over-removal of content, this is a free speech crisis in motion.«

Länk » Hate speech online: Lessons for protecting free expression »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet

Video: Hur mycket övervakning skall vi ha?

31 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Hemlig avlyssning, FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… När är det nog? När blir all övervakning farlig för demokratin, rättsstaten och våra medborgerliga fri- och rättigheter?

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: avlyssning, FRA-lagen

Facebook, Twitter, politiken och sanningen

31 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Från alla håll – inklusive inifrån företaget – kommer krav på att Facebook skall faktakolla politiska annonser. Vilket Mark Zuckerberg är tveksam till.

Diskussionen väcker frågor. Vad är egentligen sanning? Vem skall bedöma det?

Till synes motstridiga påståenden kan ibland båda vara korrekta. Och inte sällan är det långt från glasklart vad som är korrekt och vad som är fel – om inte annat för att data är ofullständiga eller för att man kan använda olika modeller för att bedöma samma sak. Att sätta sig till doms över vad som är sant och falskt i politisk marknadsföring är helt enkelt en övermänsklig, förmodligen omöjlig uppgift.

Twitter har å sin sida just meddelat att man från och med 22 november säger nej till politisk annonsering.

Det kan naturligtvis vara ett sätt att komma runt tolkningsproblemen ovan. Men det reser genast helt nya frågor.

Vad är en politisk annons? Om den kommer från ett politiskt parti eller en politisk kandidat är svaret rätt uppenbart. Men hur bedömer man frågan om till exempel Greenpeace eller ett företag annonserar om något som i grunden är en politisk fråga – och som kan komma att påverka hur människor röstar?

Och vad är politik? Hur skall man till exempel bedöma en annons från Amnesty som kritiserar bristen på mänskliga rättigheter i Kina?

Slutligen kan man förutse en del oklarheter som kommer att uppstå om politiska annonser blir förbjudna, men inte politiska postningar. Det lär resultera i högkonjunktur i trollfabriken.

Man kan förstå att både Facebook och Twitter sitter i en rävsax. Så det skall bli intressant att se hur detta utvecklar sig. Men vad gäller att kontrollera fakta, så verkar man ha glömt bort att det finns en aktör till – nämligen användarna. Om en politiker ljuger på nätet (oavsett om det är i en annons eller en vanlig postning) så kommer det omedelbart att uppmärksammas och påpekas av användare som är av en annan uppfattning. Därför kommer lögner alltid att slå tillbaka.

Och i ett vidare perspektiv är naturligtvis alla inskränkningar av det fria ordet beklagliga – även om både Facebook och Twitter är privata företag som får göra som de vill inom ramen för sina avtal med användarna.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: annonsering, Facebook, politik, sanning, Twitter

Hemlig dataavläsning: Demokratiskt tveksamma verktyg

30 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Denna nyhet är till att börja med intressant i sig själv:

»Det israeliska bolaget NSO ska ha hackat sig in i 1400 konton på Whatsapp mellan januari 2018 och maj i år, enligt en stämning som lämnats in till rätten i San Francisco. Attacken ska särskilt ha riktat in sig på juridiska ombud, journalister, människorättsaktivister, politiska avhoppare, diplomater och andra statliga högre tjänstemän, enligt Bloomberg News.

Det installerade spionprogrammet Pegasus kan användas till att läsa all e-post och meddelanden på telefonen, lyssna på samtal och slå på kameran och mikrofonen för att se och lyssna på det som händer omkring, enligt Financial Times.«

Än mer intressant blir den med tanke på att regeringen vill införa hemlig dataavläsning i Sverige. Då är det precis sådana här verktyg som kommer att användas, på det sätt som beskrivs ovan. Kanske till och med Pegasus från NSO.

»NSO slår tillbaka mot anklagelserna med att deras teknik inte används mot människorättsaktivister och journalister utan är till för att hjälpa stater att bekämpa terrorism och svåra brott.

Människorättsorganisationer har dock genom åren varnat för att NSO:s produkter används av stater mot kritiker och journalister. Visselblåsaren Edward Snowden hävdade förra hösten att NSO hade hjälpt Saudiarabien att spåra och döda kritikern Jamal Khashoggi.«

Här har vi något att hålla ögonen på när/om riksdagen säger ja till hemlig dataavlyssning: Vilka verktyg kommer att användas? Vilka demokratiskt och säkerhetsmässigt tveksamma aktiviteter stöder man genom att använda dessa verktyg?

DI Digital: Facebook stämmer spionbolag efter hackerattack »

Arkiverad under: Demokrati, Hemlig dataavläsning, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Säkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: NSO, Pegasus

Onlinespel: Konsumentuppror för yttrandefrihet

21 oktober 2019 av Henrik Alexandersson

Onlinespelsföretaget Blizzard har råkat i blåsväder sedan det stängt av spelare som uttryckt sympati med demokratirörelsen i Hong Kong. Aftonbladet skriver:

»Tidigare i veckan stängde speljätten av Chung ”Blitzchung” Ng Wai från Hearthstone Grandmasters. Anledningen var att han utropat ”befria Hongkong, vår tids revolution!” mitt under den livesända turneringen.

Spelaren blev också av med sina prispengar och får inte tävla i ”Hearthstone” fram till den 5 oktober nästa år. Arrangören anser att han har brutit mot turneringens regler som förbjuder politiska handlingar.

Blizzards beslut har orsakat ramaskri på sociala medier. Flera fans skriver till exempel att de avslutat sin prenumeration på ”World of Warcraft”. När protesterna var som värst tvingades utvecklaren stänga ner sitt Reddit-forum.«

En av de i sak ytterst relevanta protesterna kan du se i meddelandet ovan.

Länkar:
• Aftonbladet: Spelarna gör uppror mot Blizzard – efter Hongkong-skandalen »
• ArsTechnica: Lawmakers express “deep concern” over Blizzard’s Hong Kong protest response »
• CNet: Blizzard, Hearthstone and the Hong Kong protests: What you need to know »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Blizzard, Heartstone Grandmasters, Hong Kong

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 29
  • Sida 30
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Sida 33
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Polen: Inget nytt förslag om Chat Control 2 i ministerrådet30 maj 2025
  • EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)28 maj 2025
  • Schweiz: Massiv kritik mot utökad datalagring27 maj 2025
  • Rörigt när EU inför åldersgräns för sociala media26 maj 2025
  • EU: 649 miljoner euro mot hat och desinformation22 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS