• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Demokrati

Under kategorin demokrati hittar du poster som rör vårt öppna, demokratiska samhälle och dess djupare värden. Demokrati är mer än fria val. Häri ryms allt från minoritetsskydd till yttrandefrihet och rättsstat.

Regeringen vet att den har fel om #ChatControl

6 april 2023 av Henrik Alexandersson

Att övervaka alla människor hela tiden, utan brottsmisstanke strider inte bara mot de mänskliga rättigheterna – utan även mot de borgerliga partiernas idétradition.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet säger nej till EU-kommissionens förslag om att kontrollera innehållet i alla medborgares elektroniska kommunikationer, Chat Control. Bland småpartierna säger Piratpartiet och Medborgerlig Samling nej. Edit: Klassiskt Liberala Partiet låter meddela att även de säger nej.

Socialdemokraterna säger ja. Och enligt Justitiedepartementet säger även regeringen ja.

Men det gnisslar inom regeringspartierna. Enligt uppgift finns krafter som vill säga nej inom Liberalerna. Kristdemokraternas ungdomsförbunds ordförande säger nej. Och i Moderata Ungdomsförbundet säger i vart fall Värmlandsdistriktet nej. Så regeringens position är inte självklar.

Idag skriver den moderate riksdagsledamoten och ledamoten i EU-nämnden Jan Ericson på sin blogg:

»Häromdagen påstods att regeringen sagt ja till förslaget. Detta har jag och andra kritiska moderater undersökt de senaste dagarna och det stämmer inte! Följande gäller för regeringens och moderaternas syn på förslaget:

Regeringen ställer sig bakom ambitionen bakom förslaget, dvs. att förebygga och bekämpa sexualbrott mot barn online. Det betyder inte att regeringen sagt ja till det liggande förslaget eller att vi uttalat stöd för detta. Regeringen inser att det är ett omfattande förslag som innebär betydande intresseavvägningar mellan personlig integritet och vikten av effektiv brottsbekämpning.«

Även om man kan ana en glidning här kan man undra varför Justitiedepartementet påstår något annat.

Det är dock uppenbart att det finns en oenighet inom regeringspartierna om Chat Control. Vilket inte är att undra på.

Borgerlig politik skall respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. Man kan rent av säga att de principer som ligger till grund för dessa också är grundstenar för såväl liberal som konservativ idétradition.

Att säga ja till urskiljningslös övervakning av alla människors personliga kommunikationer utan brottsmisstanke är helt enkelt inte borgerlig politik. Och det vet regeringen. Inte minst justitieminister Strömmer.

Ericson (M) skriver vidare:

»I media har det tidigare rapporterats att regeringen stödjer förslaget. Frågan är dock i det närmaste omöjlig att svara på då det fortfarande inte går att säga hur förslaget kommer se ut.«

Men det är just nu det avgörs hur det slutliga förslaget kommer att se ut. Och det är i den processen som den svenska regeringen antingen säger ja till kommissionens förslag (enligt Justitiedepartementet) eller inget alls.

Väntar vi tills alla andra bestämt hur den slutliga texten skall se ut – då kommer vi att ställas inför fullbordat faktum. Igen.

Det är vad som sker just nu i ministerrådet och Europaparlamentet som avgör frågan.

Åter till Ericson i Ubbhult (M):

»Det finns också invändningar mot att förslaget skulle kunna medföra att krypteringsnycklar som krävs för övervakningen skulle komma på avvägar eller hackas, och att det skulle äventyra säkerheten i viktiga funktioner på nätet.«

Vilket är både rätt och fel. Den svagare, interna krypteringen av meddelanden hos till exempel Facebooks Messenger kringgås med sådan här skanning av innehållet, vilket sker redan idag – och skapar uppenbara säkerhetsproblem.

När det gäller end-to-end-krypterade / totalsträckskrypterade meddelanden (t.ex. med GPG) går det inte att inspektera dess innehåll. Enda alternativet är då att förbjuda helkrypterade meddelande-appar som Signal. Vilket kommissionen också hotar att göra i sitt förslag.

Ylva Johanssons förslag om Chat Control är en katastrof. Det strider uttryckligen mot de mänskliga rättigheterna. Det är okunnigt, delvis tekniskt omöjligt och kommer att få allvarliga oönskade konsekvenser. Och det är ett verktyg vars syfte och omfattning lätt kan utökas. Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning.

Regeringen måste säga nej till Chat Control. Även om ett sådant beslut inte skulle vara populärt i kommissionen och ministerrådet.

Läs mer:
• Allt du behöver veta om #ChatControl – resurser, analyser och länkar »
• ChatControl – Ylva Johansson säger orimliga saker, del 1 »
• ChatControl – Ylva Johansson säger orimliga saker, del 2 »
• Chat Control: Ylva Johanssons okunskap får internationell uppmärksamhet »

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• Regeringen föreslår 18-årsgräns för meddelande-appar
• ChatControl – detta händer i ministerrådet »

• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

TL;DR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

• Chat Control – på djupet

Youtube » | Soundcloud »

• EU: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter

Youtube » | Soundcloud »

• Skilj på övervakning och massövdervakning

Youtube » | Soundcloud »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAR, mänskliga rättigheter, regeringen, Ylva Johansson

HAX om #ChatControl i Riks

4 april 2023 av Henrik Alexandersson

Gårdagen ägnades åt att åka till Stockholm och förklara problemen med Chat Control för en SD-publik (m.fl.) på deras Youtube-kanal Riks.

SD i Europaparlamentet har ju sagt nej till Ylva Johanssons förslag om massövervakning av innehållet i våra elektroniska kommunikationer.

Youtube »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Kryptering, Övervakning, Podcast, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, CSAR, mänskliga rättigheter, Ylva Johansson

Därför är det klokt av SD att säga nej till Chat Control

2 april 2023 av Henrik Alexandersson

Jag har lovat att förklara felen med Chat Control på SD:s web-tv Riks. I denna bloggpost vill jag därför krydda med några argument speciellt riktade till SD-väljare.

Sverigedemokraterna och Centern säger nej till Chat Control. Speciellt hos SD tror jag att det finns en efterfrågan på mer information. Därför gör jag ett blixtbesök i Stockholm under måndagen för att medverka i partiets Youtube-kanal, Riks.

Mitt mål är tvådelat. Dels att på objektiv grund gå igenom varför Chat Control är ett galet förslag. Dels att diskutera varför jag anser att det är en god idé för just SD att säga nej till Ylva Johanssons förslag om att kontrollera innehållet i våra elektroniska kommunikationer.

För den som söker de vanliga praktiska, principiella och formella skälen för att säga nej till Chat Control, följ denna länk »

Nu skall jag använda denna bloggpost för att tänka högt. Vilka ytterligare argument kan tänkas vara relevanta för sverigedemokrater?

• Chat Control gör åsiktsförtryck möjligt

Siffror visar att människor på högerkanten upplever betydligt större problem vad gäller att fritt kunna uttrycka sin åsikt än vänsterfolk. Med Chat Control kan det bli än värre.

Jag påstår inte att Chat Control är skapat för att bedriva åsiktsförtryck. Men det är ett perfekt verktyg för att påverka och begränsa den fria åsiktsbildningen, om man skulle vilja.

Chat Control innebär att man granskar innehållet i våra personliga, privata kommunikationer. Och vad staten vill att verktygen skall leta efter är upp till den politiska dagsformen. Syfte och omfattning kan lätt utökas.

Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning. Ta till exempel datalagringen som bara skulle användas för att utreda allvarliga brott, men som istället kom att användas för att jaga fildelare och av Skatteverket för att snoka i folks privatliv.

Och det saknas verkligen inte krav från olika håll om att inskränka yttrandefriheten. Identitetspolitiken, klimatfrågan och andra politiska symbolfrågor kännetecknas emellanåt av intolerans mot oliktänkande.

Idag håller myndigheterna koll på vad vi säger offentligt, så att vi inte uttrycker något som är förbjudet. Med Chat Control kommer staten även att kunna kontrollera vad vi skriver till varandra i privata kommunikationer. Vilket kan få långtgående konsekvenser.

Att granska innehållet i människors kommunikationer har alltid varit ett verktyg för regimer som förtrycker sitt folk – från gamla Östtyskland till dagens Kina.

• Chat Control bryter mot den västerländska kulturtraditionen

Det som skiljer den västerländska kulturen från många andra är en idétradition som bygger på tusentals år av filosofisk idéutveckling med influenser från en kristen värdegrund.

Hos oss har individen grundläggande rättigheter som skyddar henne mot staten. Man kan säga att de mänskliga rättigheterna är essensen av vår kultur. Det är därför vi inte kastar bögar från tak, stenar otrogna eller betraktar kvinnan som mannens egendom. Det är därför vi har rätt till privatliv, yttrandefrihet med mera.

Våra rättigheter är helt enkelt en minsta gemensam nämnare för fredlig, civiliserad samexistens som vuxit fram genom en konservativ process med stegvis utveckling baserad på erfarenhet. Vilket på flera sätt är en bra sak.

Det är dessa rättigheter – vilka skiljer vårt samhälle från mer våldsamma delar av världen – som EU-kommissionär Ylva Johansson vill urholka. I förslaget skrivs rakt ut att Chat Control inskränker folks möjlighet att utöva sina mänskliga rättigheter, till exempel rätten till privatliv och privat korrespondens samt yttrandefriheten.

Med andra ord, EU-kommissionen vill montera ner några av de principer som utgör grunden för den västerländska kultursfären. Vilket är raka motsatsen till värdekonservatism.

• Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra hela tiden

Alla är överens om att de som misstänks för brott skall kunna övervakas. Vilket är en helt annan sak än att övervaka alla andra, hela tiden. Polisens arbete kan snarare bli mer effektivt om man fokuserar på att lösa de brott man redan känner till.

De som verkligen har något att dölja kommer att använda andra sätt att kommunicera – som inte träffas av Ylva Johanssons förslag. Chat Control kommer istället att granska och analysera vad helt vanliga, hederliga människor skriver och sänder till varandra.

När ett liknande system prövades i Schweiz visade det sig att minst 80% av flaggningarna var falska. Det vill säga att mängder av oskyldiga människor drabbats av anklagelser som är fruktansvärda även om de senare visar sig vara helt felaktiga.

Det finns redan gott om outredda fall med övergrepp mot barn som samlas på hög hos de olika europeiska polismyndigheterna. Tillför polisen resurser för att utreda dessa – istället för att låta ett AI gissa och missuppfatta vad du skriver och menar i dina privata meddelanden.

Läs mer om problemen med Chat Control här. »

Chat Control bör fällas på sina egna bristande meriter. Men man skall även vara medveten om de övriga risker som kan bli följden av sådan EU-lagstiftning. Det visar sig ju emellanåt att lite mer konsekvensanalys hade varit en bra sak i den politiska debatten.

Nu drar jag iväg på mitt blixtbesök i Stockholm. Lite senare i veckan skall jag skriva om varför Moderaternas ja till Chat Control är ett svek mot partiets själ och idétradition.

Ur den östtyska strafflagen, bild från Stasi Museum Berlin.

Arkiverad under: Demokrati, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, CSAR, meningsfrihet, SD

I SvD: Var står svenska partier i frågan om Chat Control?

21 mars 2023 av Henrik Alexandersson

Idag har vi en gästkrönika på Svenska Dagbladets ledarsida. Zooma in bilden för en större, mer läsbar variant – eller följ länken nedan.

»Vi måste få svar på vad de svenska politiska partierna tycker om Chat Control. Det duger inte att släppa igenom en uppenbar inskränkning av våra grundläggande fri- och rättigheter under total tystnad.»

• SvD: Var står svenska partier i frågan om Chat Control? »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, EU, politik, regeringen, Ylva Johansson

Total tystnad från politiken om inskränkta mänskliga rättigheter

20 mars 2023 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen lägger fram ett förslag som den själv säger kommer att begränsa de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men det går inte att få några svar om vad svenska politiker tycker om saken. Detta är inte bara arrogant, utan även ett demokratiskt problem.

Det är lätt att känna sig frustrerad när politiker vägrar att ens kommentera politiska förslag som kommer att påverka den demokratiska rättsstaten negativt.

Det är precis vad som sker när det gäller EU-kommissionens förslag om att kontrollera innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden – #ChatControl / CSAR.

Detta är ett förslag som kommissionen själv skriver kommer att begränsa vår möjlighet att utöva grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens, yttrandefriheten och informationsfriheten.

Flera gånger har vi försökt få kommentarer från de svenska politiska partierna. Men de vill inte säga något (eller svarar inte alls.) Och ingenstans i media eller samhällsdebatten hörs så mycket som ett pip från dem om saken.

Detta är anmärkningsvärt på flera sätt. Kan de inte svara? Vill de inte? Och i så fall varför?

Saken blir än mer anmärkningsvärd med tanke på att Sverige just nu är ordförandeland i EU. Och i denna roll har regeringen medverkat till skärpningar av kommissionens förslag. Men Justitiedepartementet svarar inte ens på frågor om regeringens ståndpunkt.

En teori är att frågan har hanterats och fortsatt hanteras på tjänstemannanivå. Vilket i så fall är problematiskt, då det innebär att den svenska EU-representationen (troligen) per default går kommissionens ärenden. Framförallt innebär detta att frågan hanteras utanför den demokratiska beslutsprocessen.

Är det verkligen så här vi vill ha det? Att politiken medvetet och uttryckligen begränsar de grundläggande mänskliga rättigheterna – utan att vilja diskutera saken eller ens svara på frågor?

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Relaterade länkar:
• Stop Scanning Me »
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter »
• Why chat control is so dangerous »
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

• ChatControl – detta händer i ministerrådet »
• EU:s ministerråd vill kontrollera allt du gör på nätet
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »

TL;DR:
• ChatControl / CSA Regulation – enkelt förklarad »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige, Yttrandefrihet Taggad som: ChatControl, CSAR, mänskliga rättigheter, regeringen

Utan yttrandefrihet dör demokratin

9 februari 2023 av Henrik Alexandersson

Demokratins paradox är att den kan avskaffa sig själv. I god demokratisk ordning.

Just nu hör vi – inte minst från EU – att fri information är ett problem.

Visst, man skall vara uppmärksam på påverkansoperationer. All information har en avsändare och alla avsändare har ett syfte – som min gamle samhällskunskapslärare inpräntade i oss.

Demokrati betyder folkstyre. Parlamentarisk demokrati bygger på att vi väljer ombud. För att välja dessa hålls allmänna, fria val.

Dessa val kan ses som ett slags mätare på samhällsdebatten. Vilket betyder att om man begränsar hur folk får yttra sig – då påverkar man även det demokratiska ekosystemet och därmed också resultatet av allmänna val.

Yttrandefriheten är ett demokratiskt fundament. Den har vissa, i lag fastställda, gränser. Men i övrigt skall folk få säga vad de vill. Det är därför den är en grundläggande mänsklig rättighet.

Det luriga med yttrandefrihetens i lag fastställda gränser är att det beror på hur lagen ser ut. Och det är ett politiskt beslut.

Yttrandefriheten är också en förutsättning för ansvarsutkrävande. Vilket kan vara ett skäl till att många med makt ogillar den.

Enter begreppet: Skadlig icke olaglig information.

När man läser EU-texter syns detta begrepp allt oftare. Man har problem med att icke olagligt material förekommer på nätet. Vilket skapar något slags gråzon.

Till viss del löser politiken detta genom påtryckningar mot plattformarna. Så att dessa vrider åt sina användarvillkor – som ju nästan alla godkänner utan att läsa.

Eller som i fallet Twitter, med ett direkt samarbete mellan sociala media och myndigheterna.

Naturligtvis skall myndigheter informera om de upptäcker något slags kampanj som hotar ordning och säkerhet. Men då skall det ske helt öppet, så att vi alla kan vara extra källkritiska visavi viss inkommande information.

Tvivelaktig eller medvetet felaktig information möts bäst med mer, bättre och korrekt information. Inte med censur, som bara häller bensin på brasan.

Yttrandefrihetens gränser kommer att bli en het politisk fråga framöver. Då gäller det att vara uppmärksam, så att det är lagarna som sätter gränsen – inte subjektivt tyckande. Samt att dessa lagar inte inskränker den fria opinionsbildningen.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet

EU-kommissionen: Övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter

25 januari 2023 av Henrik Alexandersson

Jag vill inte låta alarmistisk. Men Österrikes regering, den tyska regeringen, den europeiska dataskyddsmyndigheten och FN:s människorättskommissionär har en poäng:

EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i våra elektroniska meddelanden är ett hot mot rätten till privatliv och rätten till privat korrespondens. Vilka är grundläggande mänskliga rättigheter.

Man kan förstå att tyskarna tycker att förslaget är olämpligt. De vet ju hur det kan gå.

Spana på dem som misstänks för brott. Inte alla andra, hela tiden.

Förslaget är märkligt i så många delar. För att skydda barnen på internet vill man bland annat införa en 17-årsgräns för meddelande-appar. Vilket känns direkt verklighetsfrånvänt.

Och vad värre är, man vill låta maskiner och deras algoritmer söka igenom alla människors privata elektroniska meddelanden i jakt på misstänkt innehåll och fula gubbar.

Kommissionen vill använda AI för att identifiera misstänkt innehåll. Vilket händelsevis sammanfaller med att man vill ha ett undantag för law enforcement i EU:s AI Act.

Detta är ett verktyg som sedan kan användas för att söka efter vad som helst. Och vi vet hur det är med övervakningslagar. De utökas alltid till syfte och metod. FRA-lagen och datalagringen är ett par exempel.

Att skydda barnen är bara en lämplig, känsloladdad murbräcka för en närmast allomfattande övervakning av alla människors elektroniska meddelanden.

Ändamålsglidning är enkelt ordnad, då en ny myndighet knuten till Europol skall utforma verktyget. Sedan räcker det med ett klubbslag för att utöka syftet. Vilket som sagt är vad som brukar ske.

En nördig detalj är att förslaget – #Chat Control – hänvisar till den inre marknaden som rättslig grund. Man litar inte på att medlemsstaterna kan sköta saken.

Och man tar inte medborgarnas rättigheter på allvar, utan väljer att istället vifta bort dessa.

Här är ett citat ur den inledande texten (sid 13) i EU-kommissionens förslag:

»Samtidigt påverkar åtgärderna i förslaget i första hand utövandet av de grundläggande rättigheterna för användarna av tjänsterna i fråga. Dessa rättigheter omfattar i synnerhet de grundläggande rättigheterna till respekten för privatlivet (bland annat att all kommunikation är konfidentiell, som en del av den mer allmänna rätten till respekt för privatlivet och familjelivet), skyddet av personuppgifter samt yttrande- och informationsfriheten. Även om dessa rättigheter är mycket viktiga är det ingen av dem som måste skyddas till varje pris, utan de måste beaktas i förhållande till deras funktion i samhället.«

Vänta nu! Med risk för att tjata:

De mänskliga rättigheterna är i någon mening absoluta. Det finns visserligen specificerade undantag. Men våra rättigheter skall i princip vara orubbliga. Inte kompromissas bort.

EU-domstolen har redan slagit fast principen: Övervaka dem som misstänks för brott, inte alla andra, hela tiden. Detta skedde när den 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv.

De mänskliga rättigheternas syfte är att skydda individen från övergrepp från staten. Det är deras ”funktion i samhället”. Därför bör man se upp när statens styrande vill inskränka dessa rättigheter.

Kommissionen skriver som synes rakt ut att dessa rättigheter inte behöver försvaras. Tillåt mig framföra en avvikande mening.

Övergrepp mot barn skall bekämpas med lämpliga lagliga medel – inte genom att upphäva alla människors grundläggande mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

(Men även om kommissionen avfärdar de mänskliga rättigheterna anger den (på sid 12) att förslaget i vart fall är prövat så att det överensstämmer med klimatlagstiftningen.)

Detta förslag kan och bör gå i papperskorgen.

Det finns nämligen redan lagstiftning som tillåter plattformar och operatörer att frivilligt skanna sina användares kommunikationer i jakt på sexuella övergrepp på barn. Vilket sker på bred front.

Vad den nya lagen syftar till är att göra sådan övervakning obligatorisk. Och den skall ske med EU:s egenutvecklade sökverktyg – istället för med de som redan framgångsrikt används. Allt under överinseende av en ny myndighet kopplad till Europol.

Vad kan möjligen gå fel?

Den svenska regeringen – som just nu är ordförandeland i EU – bör göra gemensam sak med Österrike och Tyskland och säga nej till ChatControl.

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Några relevanta länkar:
• ChatControl.eu »

• ChatControl – granskning av EU-kommissionens förslag
• PP: EU-kommissionär Ylva Johansson ljuger om #ChatControl »
• ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, mänskliga rättigheter

ChatControl – nu är det skarpt läge i EU, men regeringen vill inte tala om saken

19 januari 2023 av Henrik Alexandersson

Idag är frågan om inspektion av innehållet i din e-post och dina elektroniska meddelanden uppe till debatt i LEWP i EU:s ministerråd, under svenskt ordförandeskap. Men det går inte att få veta vad regeringen tycker eller vilken linje den kommer att driva.

Visst, det är mycket nu. Krig i Europa, skenande inflation, energikris, våldsbrottslighet… Samtidigt har vi en ny regering som knappt hunnit bli varm i kläderna. Dessutom är Sverige nu ordförandeland i EU – med tusentals nya frågor att ta tag i. Men ändå.

Idag och i morgon kommer the Law Enforcement Working Party i EU:s ministerråd att diskutera EU-kommissionens förslag om att öppna folks e-post och elektroniska meddelanden för att granska dess innehåll – allmänt kallat ChatControl. Vilket rimligen står i strid med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

Detta kommer att ske under det sittande svenska ordförandeskapet.

Ändå verkar det stört omöjligt att få veta vad den svenska regeringen tycker i frågan och vilken linje den kommer att driva. Inte heller de andra partierna är speciellt intresserade av att diskutera saken.

Det närmaste man kommer är den enkät som internetopatören Bahnhof gjorde inför valet förra hösten. Vilken också lämnade många frågetecken:

  • Vänsterpartiet har inte tagit ställning – men är försiktigt tveksamma till det liggande förslaget och samtidigt positiva till dess uppgivna syfte.
  • Miljöpartiet ”kommer att analysera förslagen i sin helhet innan vi fattar beslut”.
  • Socialdemokraterna verkar positivt inställda till ChatControl men har inte tagit slutlig ställning till förslaget.
  • Centerpartiet är skeptiskt till förslaget – men sympatiserar med syftet.
  • Liberalerna svarade inte på Bahnhofs enkät (men partiets nya partisekreterare Gulan Avci svarade när vi frågade henne i en valstuga att det behövs övervakning och ville hellre tala om gängen).
  • Moderaterna anser att förslaget behöver granskas i detalj.
  • Kristdemokraterna är för ChatControl.
  • Sverigedemokraterna har inte tagit ställning – och tycks förstå både kritiken och syftet.

Apropå vårt valstugereportage kan man notera att partiernas fotfolk generellt sett verkar rätt skeptiska till ChatControl, även om inte någon kände till något av substans om förslaget.

I allt väsentligt svävar de politiska partierna (utom KD) på målet och är direkt ovilliga att ge klara besked eller ens diskutera frågan. Men det duger inte, för nu är det skarpt läge.

Och nu är det Sverige som håller i taktpinnen i EU:s ministerråd. Där är frågan kontroversiell. Österrike säger blankt nej, då förslaget strider mot landets konstitution. Även Tyskland kommer sannolikt att säga nej. (Detta räcker dock inte för en blockerande minoritet i rådet.)

Som det ser ut just nu kan EU alltså komma att inskränka en av våra grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till privat korrespondens. Men ingen är intresserad av att tala om saken.

(Vi har utan framgång sökt Justitiedepartementet och de flesta partier för en kommentar.)

Detta ökar risken för att vi än en gång kommer att ställas inför fullbordat faktum, när det är för sent för att reagera. Det känns som ett demokratiskt problem.

Man kan bara spekulera, men jag ser några möjliga förklaringar (som inte utesluter varandra):

Den första är att regeringen och de flesta partier inte vet och inte hunnit ta ställning till förslaget. Den andra är att man för allt i världen inte vill ha en ny debatt om privatliv och övervakning. Den tredje är att de tror eller hoppas att ingen bryr sig.

Men vi kommer att fortsätta tjata på dem.

Läs mer:
• ChatControl.eu »
• EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer »

Lagstiftningsdokument:
• Kommissionens förslag »
• Legislative Observatory »

Arkiverad under: Demokrati, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: ChatControl, regeringen

Lagen om utlandsspioneri och massövervakningen

9 januari 2023 av Henrik Alexandersson

Är Sveriges roll i den globala massövervakningen skälet till höstens lag om utlandsspioneri och tillhörande begränsning av den grundlagsskyddade tryckfriheten?

Nyligen antogs den hårt kritiserade lagen om utlandsspioneri, med tillhörande grundlagsändring. GP hade en bra sammanfattning:

»Det blir straffbart att under vissa omständigheter röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.«

Kritiken går ut på att det blir svårare för media och whistleblowers att avslöja oegentligheter. Regeringen skriver på sin hemsida:

»Utlands­spioneri samt de former av obehörig befatt­ning med hemlig upp­gift och vårds­lös­het med hemlig upp­gift som har sin grund i utlands­spioneri kriminali­seras även som tryck- och yttrande­frihets­brott. Med­delar­friheten och anskaffar­friheten begränsas när det gäller utlands­spioneri, grovt utlands­spioneri och grov obehörig befatt­ning med hemlig uppgift med grund i utlands­spioneri.«

Vilket är rätt anmärkningsvärt.

En populär uppfattning är att detta kan ha med EU att göra.

Därför var det intressant att Frankrikes president Macron kritiserade den nya svenska lagen, i samband med statsminister Kristerssons besök i Paris nyligen. Macron menade att den är ett hot mot medias frihet.

Macron skulle knappast kritisera en svensk lag om den tillkommit för att tillfredsställa EU:s önskemål.

Och det kan knappast ha med Nato att göra heller, då lagen förberetts och haft sin första läsning innan ett svenskt medlemsskap var aktuellt. (Propositionen lades fram av regeringen Löfven.)

Om det inte är EU eller Nato som drivit fram denna kontroversiella lag, varför har den då klubbats? (Även om vårt förhållande till både EU och Nato kommer att omfattas av den.)

Nu blir det en spekulation:

Av Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska massövervakningen (och av EU-parlamentets utfrågningar om massövervakningen) framgår det att Sverige har ett mycket speciellt och nära förhållande till de så kallade Five Eyes-länderna. Det vill säga underättelsesamarbetet mellan USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland.

I sammanhanget är det värt att notera att den svenska FRA-lagen urholkats och drabbats av ändamålsglidning sedan den stiftades. Till exempel får utländska underrättelsetjänster nu direkt tillgång till FRA:s tjänster.

Aftonbladet skrev när det begav sig:

»Regeringens förslag innebär att en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst ska medges direktåtkomst hos Försvarsmakten och FRA till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamhet.« (…) »De nya lagförslagen innebär också att FRA får rätt att signalspana mot verksamhet även om den inte riktas mot Sverige eller svenska intressen.«

Mark Klamberg, professor i internationell rätt kommenterade saken så här till TT:

»I nuvarande lagstiftning måste signalspaning ske gentemot hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen. Detta krav försvinner med lagförslaget och det som jag upplever som mest uppseendeväckande. Det är kopplat till direktåtkomst, Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underättelsetjänster i större länder.«

Man behöver inte hänfalla åt konspirationsteorier för att ana ett samband.

Att det är detta samarbete som drivit fram den nya lagen om utlandsspioneri är som sagt en spekulation. Men en sak är klar – det omfattas av den.

Avslöjanden av den typ som skedde under FRA-striden blir nu direkt olagliga. (Även om man redan då gjorde försök att tysta dem som spred dem.) Vilket är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

Sverige är nu en del av den globala massövervakningen. Och det har just blivit olagligt att avslöja saker om den.

Relaterade poster:
• FRA-lagen – politikens totala svek (2021) »
• Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter (2021) »

Arkiverad under: Demokrati, Övervakning, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: FRA, grundlagen, tryckfrihet, utlandsspioneri

Bryr sig politiker om mänskliga rättigheter?

20 december 2022 av Henrik Alexandersson

Under de 15 år som jag sysslat med internet- och övervakningsfrågor har jag gång på gång stött på påståendet att man måste ”balansera” mänskliga rättigheter mot ditt eller datt.

Varje sådan kompromiss leder med nödvändighet till att våra fri- och rättigheter gröps ur och försvagas.

Det stämmer visserligen att de mänskliga rättigheterna inte är absoluta. Det finns undantag, till exempel för att bekämpa brott. Det vill säga när någon kränkt någon annans säkerhet eller egendom. Eller när nationell säkerhet och allmän ordning står på spel. Så det finns redan gott om undantag.

Ändå fortsätter politikens krypskytte mot de grundläggande rättigheterna som sådana och dess underliggande värden.

Ibland har politiken fått backa. Som när EU 2009 var på väg att stänga av fildelare från internet. Det stoppades med hänvisning till en av rättsstatens grundläggande principer: Inget straff utan föregående rättslig prövning.

Just nu står striden kring frågan om vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (av maskiner som sänder misstänkta kommunikationer vidare till en ny institution, kopplad till Europol).

Vilket – som vi regelbundet påpekar – bryter vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantaget för att bekämpa brott är inte tillämpligt eftersom det i så fall måste handla om ett specifikt brott, en konkret misstanke, en misstänkt eller liknande. Man får inte övervaka alla hela tiden. Det har EU-domstolen redan slagit fast vad gäller datalagringen.

Men politikerna bryr sig inte. Till exempel kommer den senaste svenska lagen om datalagring inte runt EU-domstolens principiella invändning. Enda skälet till att den fortfarande finns på plats är att den inte prövats i unionens domstol.

Som vi också brukar påpeka är våra mänskliga rättigheter individens yttersta skydd mot övergrepp från staten. Och staten styrs av politikerna. Det vill säga samma människor som steg för steg urholkar nämnda mänskliga rättigheter. Detta är ett principiellt problem.

Skälet till att de mänskliga rättigheterna är konventionsskyddade är att de inte skall kunna kringgås eller ändras.

EU-kommissionen förväntas vara fördragens väktare. I dessa fördrag ingår EU:s rättighetsstadga. Ändå är det ofta kommissionen som föreslår inskränkningar av våra rättigheter. Sedan blir dessa förslag som regel värre under behandlingen i ministerrådet och Europaparlamentet.

I Sverige ligger ansvaret hos regering och riksdag. Dessa institutioner tävlar snarast om att hitta på nya inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Detta trots att de konventioner som våra rättigheter vilar på har samma ställning som våra grundlagar.

Enkelt uttryckt struntar politiker – på alla nivåer – ofta i de mänskliga rättigheterna.

Situationen blir ännu värre då dessa frågor är i medieskugga, aldrig diskuteras i valrörelser och därför aldrig heller backas upp med något demokratiskt mandat. Utvecklingen är att allt fler av våra mänskliga rättigheter gröps ur, utan att folket får en chans att påverka situationen.

De flesta vet inte ens vad som sker. De flesta bryr sig inte. Och skulle någon ändå vara intresserad är EU:s politiska beslutsprocess inte i närheten av så transparent som man skulle önska. Svensken i allmänhet är totalt ovetande om de förslag som formas i Bryssel.

Det bristande intresset från media gör dessutom att inget ansvarsutkrävande sker – trots att i princip alla övervakningslagar med tiden drabbas av ändamålsglidning. Detta borde vara öppet mål för vilken journalist som helst.

Allt politiken lovade under FRA-striden har den frångått och verksamheten är idag mer omfattande än vi kritiker varnade för. Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa synnerligen allvarliga brott, men kom att brukas för allt från att jaga fildelare till att låta skattemyndigheten snoka i folks privatliv. Vi har fått uppladdningsfilter som leder till automatiserad censur och vars användningsområde ständigt växer. Och nu vill man alltså granska innehållet i alla människors alla elektroniska kommunikationer.

Om inget ändras kommer det att bli som vanligt: Ingen reagerar förrän vi ställs inför fullbordat faktum. Och då är det redan för sent.

När verktygen väl finns på plats – då har vi inga garantier för att dessa kommer att användas återhållsamt och på ett omdömesgillt sätt. Alla övervakningslagar drabbas om inte annat av ändamålsglidning.

Ursäkta om jag tjatar, men detta är viktigt.

Arkiverad under: Datalagring, Demokrati, EU, Övervakning, Rättssäkerhet, Spaning, Storebror, Sverige Taggad som: grundläggande rättigheter

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 34
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • UK Online Safety Act – konsekvenserna börjar bli synliga28 juli 2025
  • UK Online Safety Act vs. Wikipedia27 juli 2025
  • Irland rullar ut ny massövervakning25 juli 2025
  • Grundlagsändring ger regeringen makt att stifta lagar utan riksdagsbeslut24 juli 2025
  • Tyskland: Böter för att gilla poster på sociala media23 juli 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS