Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Lär dig mer på våra specialsidor:

Så viktigt är dataskydd

Dataskydd handlar om vår rätt till din persondata och skydd av densamma. Detta gäller oavsett om våra data finns på nätet eller på andra ställen. Här skriver vi om allt från GDPR till nyfikna myndigheter som samlar in mer data om befolkningen än de behöver.

 

Spionprogrammen som hotar vår säkerhet och demokrati har gjorts möjliga genom politiska beslut

av Lämna en kommentar

Den teknik som används för polisens hemliga dataavläsning möjliggör brottslighet, spioneri och övervakning av politiska motståndare.

Det finns åter tecken på att spion-programvara använts mot ledamöter i Europaparlamentet. Denna gång är det medlemmar i parlamentets Subcommittee on Security and Defence (SEDE) som tros ha fått sina telefoner buggade.

Men det är inte första gången. Parlamentets talman har utsatts för försök att installera spionprogram. Och på 2010-talet upptäcktes att parlamentets och övriga EU-instutioners e-post övervakades via ett intrång hos Belgacom.

Spionprogram har på senare år använts av nationella regeringar för att övervaka politiska motståndare i Spanien, Grekland, Ungern och Polen.

Ett skäl till att sådant spionage och politisk övervakning är möjlig är polisens användning av hemlig dataavläsning.

Hemlig dataavläsning handlar om att polisen kan övervaka misstänkta genom att med spionprogram ta kontrollen över telefoner, datorer, plattor och till och med spelkonsoler. Sedan får den tillgång till allt – alla meddelanden, alla filer, kamera och mikrofon.

För att detta skall vara möjligt måste kända säkerhetsluckor lämnas öppna.

Detta är allvarligt och öppnar för angrepp på vår IT-infrastruktur – vilket gör oss alla mindre säkra. Problemet har påpekats, men politiker i Sverige och andra länder har ändå beslutat sig för att tillåta hemlig dataavläsning.

Uppenbarligen utnyttjas detta inte bara av kriminella och främmande makt – utan även av politiker som vill övervaka sina motståndare.

Hemlig dataavläsning är alltså både ett praktiskt säkerhetsproblem och ett demokratiskt problem.

Skurkstater i FN vill ta kontroll över internet

av 3 kommentarer

Ryssland, Kina och Iran vill göra FN:s Cybercrime Treaty till ett verktyg för kontroll och förtryck. Nästa vecka kan allt avgöras.

29 januari till 9 februari genomförs slutförhandlingar om FN:s Cybercrime Treaty. Den text som ligger på bordet är problematisk.

Får länder som Ryssland, Kina, Iran och Pakistan som de vill öppnas dörren för censur och övervakning på ett sätt som står i konflikt med grundläggande mänskliga rättigheter. Några exempel:

  • Man är inte ens överens om vad »cyberbrottslighet« egentligen är. Vilket skapar utrymme för godtycke.
  • Vad vi i de demokratiska rättsstaterna betraktar som helt lagliga yttranden online kan komma att kriminaliseras.
  • Verksamhet som bedrivs av cybersäkerhetsexperter, visselblåsare, aktivister och journalister kan komma att kriminaliseras.
  • Säker elektronisk kommunikation kommer att undermineras.
  • IT-tekniker kan tvingas kringgå dagens verktyg för säkerhet online.
  • Data och information kan komma att delas och hämtas över gränserna på ett sätt som går bortom vad som kan anses vara lämpligt, nödvändigt och proportionerligt. Detta utan rimligt dataskydd och utan hänsyn till rättsstatens grundläggande principer.

Den sista punkten innebär att internetoperatörer och nätplattformar kan tvingas lämna ut information om sina användare och deras aktiviteter till skurkstater.

I sammanhanget skall man komma ihåg att många länder anser saker vara olagliga som är helt lagliga och självklara i en demokratisk rättsstat och i ett öppet samhälle.

Enkelt uttryckt är den aktuella texten skräddarsydd för auktoritära och totalitära stater som vill övervaka folket, kontrollera oliktänkande och hindra fri information.

Texten är inte förenlig med svensk eller EU:s lagstiftning. Och om man skall vara petig, inte heller med FN:s egen stadga om de mänskliga rättigheterna.

Dessutom finns redan nödvändiga konventioner på området, som Budapest-konventionen. Dock anser bland andra Ryssland att dessa inte går långt nog.

Så väl IT-industrin som ett hundratal organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och nätets frihet protesterar högljutt. Trots detta har fördraget svällt vad gäller såväl syfte som form.

EFF:s Policy Director for Global Privacy Katitza Rodriguez säger:

»The proposed treaty needs more than just minor adjustments; it requires a more focused, narrowly defined approach to tackle cybercrime. This change is essential to prevent the treaty from becoming a global surveillance pact rather than a tool for effectively combating core cybercrimes. With its wide-reaching scope and invasive surveillance powers, the current version raises serious concerns about cross-border repression and potential police overreach. Above all, human rights must be the treaty’s cornerstone, not an afterthought. If states can’t unite on these key points, they must outright reject the treaty.«

Vad gäller FN:s medlemsstater har motståndet varit trögt i starten – men verkar nu i sista stund ta fart. Bland andra USA, EU, Kanada, Nya Zeeland och ett antal latinamerikanska länder motsätter sig förslaget som det ligger i sin senaste version.

I sammanhanget är det värt att påminna om FN:s egen 5 juli-resolution som säger att mänskliga rättigheter offline även skall gälla online.

• EFF and More Than 100+ NGOS Set Non-Negotiable Redlines Ahead of UN Cybercrime Treaty Negotiations »

• Joint Statement on the Proposed Cybercrime Treaty Ahead of the Concluding Session »

• On eve of final negotiations, US says consensus growing around ‘narrow’ UN cybercrime treaty »

• Latest UN Cybercrime Treaty draft a ‘significant step in the wrong direction,’ experts warn »

Europaparlamentet: Nej till anonymitet online

av Lämna en kommentar

Europaparlamentet vill att nätanvändare skall kunna identifieras – vilket i så fall kan få negativa och oönskade konsekvenser.

Med 491 röster mot 76 har Europaparlamentet antagit en resolution (åsiktsförklaring, ej lagstiftning) som bland annat vill begränsa möjligheten att vara anonym på nätet.

Resolutionen menar (punkt 20) att avatarer, blockchain och decentraliserade autonoma organisationer är problematiska. Man vill även ge avatarer en särskild juridisk status (21).

Man vill vidare styra upp och standardisera det där med virtuella världar och de värderingar som råder i dessa.

Parlamentet vill även se »identity management systems« (20) så att användare kan identifieras.

Till att börja med kan man ställa sig frågan hur detta är tänkt att upprätthållas på ett internet som inte känner några nationella gränser. Ett nät där alla utom européer kan vara anonyma kan få en del konstiga konsekvenser.

Att vilja vara anonym online kan ha helt rimliga och legitima grunder.

På ett ibland stökigt internet kan anonymitet vara en förutsättning för många som vill delta i det offentliga samtalet utan att riskera trakasserier. För den som vill avslöja oegentligheter kan det vara en direkt nödvändig förutsättning.

Europaparlamentet uttalar sig ofta om demokratiska problem i länder som Ungern. Men nu vill man alltså begränsa möjligheten för medborgare i sådana länder att uttrycka sin åsikt utan att riskera statlig repression.

Anonymitet är även viktig för sårbara och utsatta grupper. Anonymitet är ett lager av skydd mot nätbedragare och andra ondsinta aktörer. Anonymitet är ett skydd mot övervakning och data mining.

Lustigt nog tycks resolutionen hålla med om vissa av de oavanstående argumenten för att i nästa ögonblick bortse från dem.

Slutligen: Anonymitet är ett effektivt verktyg för att värna individens rätt till privatliv – som är en grundläggande mänsklig rättighet.

Men en förkrossande majoritet i Europaparlamentet tycker att det är viktigare att hålla koll på vem som säger och gör vad på internet.

Riskerna med automatiserad ansiktsigenkänning

av 2 kommentarer

EU är på väg att införa kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning. Vi listar några av de uppenbara riskerna.

Trots Europaparlamentets motstånd tyder det mesta på att EU:s nya AI Act kommer att öppna för bred kameraövervakning med automatiserad ansiktsigenkänning i brottsbekämpningen.

Även den som anser att ändamålet helgar medlen måste vara medveten om att detta medför allvarliga risker.

Till att börja med utvidgas övervakningslagar i princip alltid till syfte och omfattning. Några egentliga spärrar mot detta saknas i EU:s nya lagstiftning.

Det är också viktigt att komma ihåg att automatiserad ansiktsigenkänning inte bara kommer att drabba kriminella utan alla medborgare och deras rätt till privatliv.

Konventioner och EU:s fördrag slår fast att rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet.

Vanliga hederliga människor har rätt till anonymitet och frihet från övervakning. Med mer allmän användning av automatiserad ansiktsigenkänning gör man ett avsteg från denna princip.

Europa kommer att bli lite mer som Kina, där staten har tekniska möjligheter att kontrollera det mesta folk har för sig i det offentliga rummet.

Orwells 1984 var en varning, inte en instruktionsbok.

Även om dagens svenska politiker är hederliga, rättvisa demokrater som aldrig skulle missbruka sin makt finns det ingen garanti för att det kommer att vara så i morgon.

Är du beredd att ge detta verktyg till din värste politiske motståndare, till de politiska krafter som du anser hotar vår demokratiska rättsstat?

EU är inte bara Sverige. Det är inte svårt att föreställa sig hur ett så här kraftfullt verktyg för övervakning och kontroll kan komma att användas i länder som Ungern. Till exempel för att registrera människor som deltar i politiska möten och demonstrationer.

Den entusiasm som länder som Frankrike visar för den nya tekniken ger också en vink om att ändamålsglidning bara är en tidsfråga.

Sedan har vi den rent praktiska frågan om risken för felaktig identifiering. Att detta är en verklig risk visar erfarenhet från länder som redan prövat automatiserad ansiktsigenkänning.

Dessutom har det visat sig att denna risk är extra stor vad gäller etniska minoriteter. Oskyldiga kommer att drabbas.

En annan praktisk fråga gäller säkerhetsrisker och dataintrång. För att fungera måste ett sådant här system ha stora baser med biometrisk data.

Till att börja med vet vi att risken är stor för att data kommer att läcka. Vilket kan utnyttjas av allt från kriminella till främmande makt. Det finns även en risk för att hackare kan korrumpera sådan data, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Det skulle inte förvåna om EU-domstolen med tiden kommer att upphäva hela eller delar av EU:s nya AI Act enligt samma princip som gäller det ogiltigförklarade datalagringsdirektivet: Övervaka dem som misstänks för brott – inte alla andra, hela tiden.

EU inför gemensamt system för sjukjournaler

av 1 kommentar

Nu införs en gemensam databas och standard för sjukvårdsjournaler i EU:s 27 olika medlemsstater. Kanske praktiskt, men förenat med stora risker.

Både EU:s ministerråd och Europaparlamentet har nu givit grönt ljus till det nya europeiska systemet för sjukjournaler – EU Health Data Space.

I praktiken kommer det att vara obligatoriskt att vara med. Europaparlamentet har gjort tillägget att medborgare skall kunna »invända« genom ett skriftligt förfarande. Dock verkar det som att en sådan invändning bara kan göras mot vissa former av data och användning i sekundära syften.

Naturligtvis är det lätt att se fördelen med ett gemensamt journalsystem för hela EU, enligt en ny standard: Blir man sjuk har vården tillgång till samma information oavsett om man är i Bordeaux eller Borås.

I verkligheten är det naturligtvis en helt annan sak. Man skall stöpa om och centralisera journalsystemet för 27 olika länder till år 2025. Vad kan möjligen gå fel?

Detta för att inte nämna risken för IT-attacker, läckta patientuppgifter och missbruk av systemet. Eller tekniska fel, borttappad data och inkompetent handhavande.

Och det är inte bara din doktor som får tillgång till information. Data skall även tillhandahållas för forskning och utveckling. (Men parlamentet säger nej till att insamlad hälsodata får används när någon skall anställas och för finansiella tjänster som försäkringar…)

Parlamentet och ministerrådet ligger rätt nära varandra och kommissionens ursprungliga förslag. Det är i princip bara den ovan nämnda rätten att »invända« som skiljer. Så trilog-förhandlingarna om den slutliga texten kommer förmodligen att gå snabbt.

Och här är avslutningsvis en kritisk röst, MEP Patrick Breyer (PP, DE):

»A compulsory electronic patient file with Europe-wide access entails irresponsible risks of theft, hacking or loss of the most personal treatment data and threatens to deprive patients of any control over the collection of their illnesses and disorders,” emphasises Breyer, co-lead negotiator for the Greens/European Free Alliance group in the EU Parliament’s Civil Liberties Committee.

“This is nothing other than the end of medical confidentiality. Have we learnt nothing from the international hacker attacks on hospitals and other health data? If every mental illness, addiction therapy, every potency weakness and all abortions are forcibly networked, worried patients risk being deterred from urgent medical treatment – this can make people ill and put a strain on their families!

In the trilogue negotiations, I will fight to ensure that national opt-out schemes are clearly allowed for in the legislation.”«

• Europaparlamentet: EU Health Data Space: access to your health data across the EU »

• Europaparlamentet: EP supports creating EU Health Data Space to boost access to data and research »

• MEP Patrick Breyer (PP, DE): European Health Data Space: EU Parliament opposes mandatory electronic patient records for all citizens, but supports granting access to sensitive health data without asking patients »

Så vill EU ta makten över AI

av Lämna en kommentar

Nu reglerar EU användningen av artificiell intelligens – med stora undantag för brottsbekämpande myndigheter. Här är vad man har förhandlat fram.

Det finns nu i princip en överenskommelse mellan EU:s tre institutioner om dess nya reglering av artificiell intelligens, the AI Act. I princip, eftersom det fortfarande tycks råda en viss oklarhet om vad man beslutat i detalj.

Överenskommelsen är resultatet av trilog-förhandlingar – i vilka kommissionen, ministerrådet och parlamentet stänger in sig bakom stängda dörrar för att utarbeta en kompromiss utan offentlig insyn.

Trots att det inte finns något stöd för triloger i EU:s fördrag avgörs idag nio av tio lagförslag i EU genom dessa hemliga förhandlingar. Vilket är ett demokratiskt problem. Lagstiftning måste tåla insyn.

Än mer svajigt blir det om man betänker att detta är lagstiftning där den tekniska utvecklingen går med rasande fart. Plus att det är oklart om beslutsfattarna verkligen förstår vad AI är och hur den fungerar.

Men det är som det är. Till saken. Vad har man kommit fram till?

  • EU vill ha insyn i och viss möjlighet att påverka AI-system som anses vara hög risk för individen, samhället och ekonomin. Här ställs även krav på transparens, konsekvensanalyser och energianvändning.
  • Man förbjuder automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, utom vad gäller att identifiera gärningsmän och offer vid vissa typer av brott och för att bekämpa terrorism.
  • Automatiserad ansiktsigenkänning i efterhand begränsas till utredning av allvarliga brott.
  • Användning av AI för förebyggande brotssbekämpning (pre-crime) begränsas delvis, speciellt om den bygger på personlighets- och karaktärsdrag (t.ex. ras, politisk åsikt eller religion – om inte sådana uppgifter har en direkt betydelse till ett visst brott eller hot).
  • Användning av AI för att upptäcka och registrera känslor förbjuds på arbetsplatser och inom utbildningsväsendet utom när det sker i säkerhetssyfte.
  • AI får inte användas för manipulation, exploatering av sårbarheter och sociala poängsystem (social scoring).
  • Militär användning undantas från begränsningar, så länge den är i linje med EU:s fördrag.
  • Fri och open source-mjukvara undantas från lagstiftningen utom när tillämpningen anses vara förenad med hög risk eller förbud enligt ovan.
  • Ett AI Office skall upprättas hos EU-kommissionen, en European Artificial Intelligence Board skall etableras liksom ett rådgivande forum och en vetenskaplig panel.

EU:s AI Act är tänkt att träda ikraft inom två år, med undantag för vissa förbud som skall börja gälla redan efter sex månader från det att rådet och parlamentet bekräftat trilogens kompromiss.

Hur tekniken kommer att se ut om två år och om lagstiftningen över huvud taget är relevant då är en öppen fråga.

Och som vanligt finns alltid en påtaglig risk för ändamålsglidning, missbruk av dessa verktyg och för vad de kan komma att användas till av auktoritära eller totalitära politiska krafter.

EU:s AI Act sätter också strålkastarljuset på Chat Control som nu av allt att döma skjutits på framtiden, till nästa mandatperiod. Att låta AI granska innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden samtidigt som man ger myndigheterna relativt fria händer på området tar frågan till en ny nivå. Detta bör uppmärksammas i vårens EU-valrörelse.

Några länkar:
• Europaparlamentet: Artificial Intelligence Act: deal on comprehensive rules for trustworthy AI »
• EU-kommissionen: Commission welcomes political agreement on Artificial Intelligence Act »
• EDRi – EU AI Act: Deal reached, but too soon to celebrate »
• Euractiv: AI Act: EU policymakers nail down rules on AI models, butt heads on law enforcement »
• Euractiv: European Union squares the circle on the world’s first AI rulebook »

Från trilogförhandlingarna om EU:s nya AI Act.

Utredning: Grönt ljus för statliga spionprogram

av 1 kommentar

Försöket med hemlig dataavläsning blir permanent, trots klent resultat. Samtidigt lämnar det våra telefoner och datorer öppna för angrepp från kriminella och andra illasinnade aktörer.

På onsdagen presenterades en utredning (SOU 2023:78) om att göra hemlig dataavläsning permanent. (Än så länge har lagen varit tillfällig på grund av att detta är ett nytt verktyg som innebär ett stort intrång i rätten till privatliv.)

Rekommendationen är att hemlig datalagring skall göras permanent och att den i vissa delar även skall utökas.

Hemlig dataavläsning innebär att de brottsbekämpande myndigheterna kan installera spionprogram (”statstrojaner”) på människors telefoner, plattor, datorer, spelkonsoler m.m. i syfte att utreda brott.

Dessa spionprogram kan sedan få tillgång till i princip allt som finns på en telefon. Dessutom ger de möjlighet till realtidsövervakning och loggning.

På så sätt kan till exempel meddelanden som sänds via krypterade meddelandetjänster avläsas redan när de skrivs – innan de krypterats och sänts. Alternativt efter att de tagits emot, av-krypterats och öppnats för att läsas.

Genom att använda telefonens mikrofon och kamera kan man även avlyssna dess ägare. Och alla andra som råkar befinna sig i närheten. Även den som ringer till eller blir uppringd av en telefon med spionprogram blir övervakad.

Till detta kommer att spionprogrammen kan ges tillgång till bilder, filer och allt annat som finns på en telefon eller dator.

Ett uppenbart problem med detta är att det krävs säkerhetsluckor i mjuk- och/eller hårdvaran för att myndigheterna skall kunna installera sina spionprogram i hemlighet.

Vilket innebär att kända säkerhetsbrister lämnas utan åtgärd – för att kunna användas av myndigheterna. Vilket naturligtvis är en väldigt dålig sak. Dessa brister kan då även utnyttjas av nätbedragare, främmande makt och andra illvilliga aktörer.

Utredningen skriver:

»Det kan konstateras att informationssäkerhet har en central plats i samhället. Vikten av en fungerande informationssäkerhet måste därför vägas mot vikten av en effektiv brottsbekämpning. I förarbetena till lagen om hemlig dataavläsning konstaterades att hemlig dataavläsning medför större risker för informationssäkerheten än andra tvångsmedel. En viktig utgångspunkt för våra avvägningar i denna del är att det inte kan accepteras att hemlig dataavläsning leder till minskad informationssäkerhet i någon annan utrustning än den som åtgärden avser.«

Sedan väljer man att strunta i detta. Vilket, försiktigt uttryckt, är anmärkningsvärt.

Nu gör man oss alla mindre säkra och vår IT-infrastruktur mer sårbar. Helt medvetet.

Men detta är inte allt. Utredningen skriver:

»Av de årliga redovisningarna kan konstateras att den kvantitativt uppskattade nyttan av hemlig dataavläsning generellt sett har varit något lägre än för de permanenta hemliga tvångsmedlen.«

Vilket är ett understatement. Hemlig dataavläsning har bara lett till åtal i 20 procent av de fall som domstol har gett tillstånd till. Och då skall man komma ihåg att det i dessa fall som regel även fanns annan bevisning som till exempel vittnen, fysiska bevis och dokumentation.

Dessutom har detta verktyg kommit att användas mer och oftare än man från början angett.

Nu skall systemet med ”statstrojaner” alltså bli permanent. I en något utökad form. Med en förenklad ansöknings- och beslutsprocess.

Risken för att systemet kan missbrukas är uppenbar. Det finns redan exempel på hur regeringarna i Ungern, Polen och Spanien använt denna typ av spionprogram för att spana på sina politiska motståndare.

Och när verktyget väl finns på plats räcker det med ett klubbslag i riksdagen för att syftet och omfattningen skall utökas. Vilket i princip alltid sker när det gäller övervakningslagar.

• Regeringen: Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning »
• Hemlig dataavläsning – utvärdering och permanent lagstiftning, SOU 2023:78 »
• Oisín Cantwell, Aftonbladet: Hemlig dataavläsning är soundtracket till vår tid »

Patientjournaler: EU kräver centralt register

av 1 kommentar

Redan för fyra år sedan kunde man läsa i EU-kommissionens planer att den gärna vill se ett centralt system för patientjournaler i hela EU. Nu är vi där. Vad kan möjligen gå fel?

Naturligtvis kan det vara väldigt praktiskt med alla 450 miljoner EU-medborgares samtliga patientjournaler i en och samma datamaskin. När det fungerar.

Samtidigt finns risker. Alla system läcker och vi vill inte finna våra patientjournaler plötsligt dumpade på nätet eller i orätta händer. Med så mycket väldigt känslig information finns stort utrymme för allehanda oväntade och oönskade konsekvenser. Och man kan förvänta sig bråk om systemet till exempel kopplas till vaccinationer.

De ansvariga utskotten i Europaparlamentet har nu givit det nya registret sitt godkännande. Den piratpartistiske ledamoten i parlamentet, Patrick Breyer (DE) är skeptisk:

»The lead committees of the European Parliament, LIBE and ENVI, have today voted in favour of the creation of a “European Health Data Space” (EHDS), which will bring together information on all medical treatments received by citizens. Specifically, the bill will oblige doctors to upload a summary of each patient’s treatment to the new data space (Article 7). Exceptions or a right to object are not provided for, even when it comes to particularly sensitive diseases and therapies such as mental disorders, sexual diseases and disorders such as impotence or infertility, HIV or drug abuse therapies. Patients would be able to restrict access to their health records, but not their creation.«

Europaparlamentet röstar i plenum 11-14 december och ministerrådet ger sin välsignelse den 6:e december.

• MEP Patrick Breeyer (PP, DE): European Health Data Space: EU committees vote in favour of mandatory interconnected electronic patient records for all citizens »

• Europaparlamentet: Personal health data: better portability and safe sharing »

QWAC – fortsatt förvirring om statliga web-certifikat

av 2 kommentarer

EU-institutionernas trilogförhandlingar om EU:s Digital Identity Framework (eIDAS) är klara. Men vad gäller att tvinga din web-läsare att godkänna statligt utfärdade certifikat (QWACs) utanför HTTPS certifikatsystem är förvirringen fortfarande stor.

Den 28 november röstar Europaparlamentets industriutskott (ITRE) om trilogförhandlingarnas kompromiss om EU:s Digital Identity Framework (eIDAS).

Problemet är att dokumenten fortfarande inte är allmänt tillgängliga samtidigt som det är högst oklart om beslutsfattarna begriper vad de sysslar med.

Detta är snårigt och tekniskt komplicerat. Själv är jag inte tekniker utan sysslar mest med den politiska sidan kring frågor som rör ett fritt och öppet internet. Så jag kan ha fel. Men å andra sidan tycks även de tekniska experterna sväva i ovisshet.

Vad det handlar om är ett förslag om att din webb-läsare kanske måste acceptera certifikat som staten säger åt den att acceptera – utanför HTTPS certifikatsystem (artikel 45). Facktermen är QWAC.

Vilket i så fall kan öppna dörren för ännu mer övervakning samtidigt som säkerheten online kan äventyras.

EFF kommenterade saken i ett tidigt skede:

»The amendment would require browsers to trust third parties designated by the government, without necessary security assurances. But trusting a third party that turns out to be insecure or careless could mean compromising user privacy, leaking personal or financial information, being targeted by malware, or having one’s web traffic snooped on.«

Nu varnar Mozilla för att EP ITRE är på väg att klubba resultet av trilogen om eIDAS utan att dokumenten är tillgängliga för granskning:

»We understand that although no changes have been made to Article 45, there were last-minute changes to the accompanying Recital 32. However, the EU has still not published the agreed legal text. There are now less than 13 days until the vote and the cyber security community, civil society and the public are still unable to read the proposed regulation, let alone scrutinize its impacts.«

Från EU-kommissionens sida menar man att allt är en missuppfattning. Cirkulera, här finns inget att se. Vilket vi dock lärt oss inte är någon garanti för att det blir rätt eller för att beslutsfattarna begriper vad de beslutar om.

IT-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka säger:

»Det vansinniga här är att vi tvingas spekulera om vad QWAC i själva verket är. Den här processen, där politiker lägger fram tekniska förslag utan att ens konkretisera vad de föreslår, är vansinnig.«

Förvirringen om vad man håller på att besluta om är med andra ord stor.

Här kan du läsa Mozillas varning:
• 13 days before the first eIDAS vote, still no public text »

Lobbygruppen European Signature Dialog håller inte med:
• Mozilla website pushes serious eIDAS misinformation to political decision makers and public »
• ESD Experts Support Trilogue Compromise and Emphasize Necessity for Highest Security of the Internet »

Och här är EU-kommissionens input:
• CEF eSignature pilot on ntQWACs »
• European digital identity: Council and Parliament reach a provisional agreement on eID »

Vad som verkligen gäller går över min horisont. Men dokumenten ovan kan kanske vara till nytta för dem som har den tekniska kompetensen. Fyll gärna på med input i kommentarsfältet.

Slutligen, här är våra tidigare bloggposter i ämnet – som innehåller massor av länkade referenser:
• Nu tar EU kontrollen över din web-läsare »
• EU:s eID nu ett steg närmare – och EU-certifikat »

Kommissionens, rådets och parlamentets förhandlare efter att en kompromiss nåtts i trilogförhandlingarna om eIDAS.

Chatcontrol: Ett stort steg framåt och ett bakåt

av 2 kommentarer

Europaparlamentet säger nej till urskiljningslös granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden. Men kräver samtidigt åldersgränser (ID-krav) för porrsiter.

Nu har Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter och inrikes frågor – LIBE – röstat om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, Chat Control 2.

Som vi tidigare kunnat berätta är LIBE:s partiöverskridande kompromiss ett stort steg åt rätt håll – då utskottet skrotar i princip allt som är kontroversiellt med förslaget:

  • Ingen skanning av innehållet i totalsträckskrypterad / E2EE kommunikation.
  • Övervakning skall inriktas mot personer och grupper där det misstänks förekomma olagligt innehåll – inte vara generell.
  • Beslut om övervakning skall fattas av en domstol.
  • Ingen skanning (med AI) efter olagligt innehåll (grooming) i elektroniska konversationer.
  • Ingen obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar.
  • Anonyma konton på meddelande-appar skall vara tillåtna.

Samtidigt har ett nytt problematiskt förslag smugit sig in. I den nya artikel 4a(e) om porrsiter kan vi läsa att utskottet vill införa åldersgränser.

Vilket är problematiskt på fler sätt. Ålderskontroll kräver att man identifierar sig. Vilket öppnar för registrering av folks sexuella preferenser och vanor.

Man kan även tänka sig att porrsiter fyller en seriös funktion för tonåringar under åldersgränsen som vill utforska sin sexualitet utan att blanda in någon annan.

Plus att internet inte känner några gränser. EU kan kanske tvinga europeiska porrsiter att införa en åldersgräns – men hur har man tänkt sig hantera icke-europeiska siter som inte tillämpar ålderskontroll. Skall de blockeras?

Det finns även skäl att vara försiktig med personuppgifter som kan komma att missbrukas av den som samlar in dem. Oseriösa aktörer kan sätta upp porrsiter med syfte att stjäla användarnas persondata i brottsligt syfte – om en åldersgräns med ID-kontroll blir obligatorisk.

Det är synd att en i övrigt bra kompromiss kommer med detta helt nya, ogenomtänkta och farliga förslag. Men det är lång väg kvar till beslut, så det kan komma att ändras.

Vad händer nu? Den 4-5 december skall EU:s ministerråd hantera frågan om Chat Control 2. I rådet diskuterar man fortfarande EU-kommissionär Ylva Johanssons ursprungliga förslag i olika varianter. Vilket är oförenligt med Europaparlamentets position.

Det är inte otänkbart att rådet sänder tillbaka Chat Control 2 till EU-kommissionen för att omarbetas. Det innebär i så fall att frågan skjuts upp till efter EU-valet nästa sommar.

Skulle ministerrådet däremot hålla fast vid någon variant av det ursprungliga förslaget blir det förhandlingar (trilog) mellan rådet, parlamentet och kommissionen – vilket kan sluta hur som helst.

Det finns även rykten om att EU-kommissionen kan komma att lägga förslag om att förlänga den nu gällande Chat Control 1 som ger plattformar och operatörer rätt att frivilligt söka efter olagligt innehåll – till skillnad från Chat Control 2 som gör det obligatoriskt.

Uppdatering: I en utfrågning i riksdagen säger kommissionär Ylva Johansson nu att hon vill förlänga Chat Control 1, enligt ovan.

Läs mer:
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet »
• Chatcontrol – vad händer efter Europaparlamentets nej? »
• Europaparlamentets dokument »

Relevant debattartikel:
• Europaportalen: Riksdagen måste säga nej till Chat Control 2.0 »

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

• Använd denna mail-robot för att protestera mot förslaget om Chatcontrol »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli