I EU-kommissionens egen text om #ChatControl skriver den – rakt ut – att övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter.
Se och lyssna på Youtube eller Soundcloud. Vill du veta mer? Läs då denna och denna bloggpost.
Nätet till folket!
Lär dig mer på våra specialsidor:
Dataskydd handlar om vår rätt till din persondata och skydd av densamma. Detta gäller oavsett om våra data finns på nätet eller på andra ställen. Här skriver vi om allt från GDPR till nyfikna myndigheter som samlar in mer data om befolkningen än de behöver.
I EU-kommissionens egen text om #ChatControl skriver den – rakt ut – att övervakning är viktigare än mänskliga rättigheter.
Se och lyssna på Youtube eller Soundcloud. Vill du veta mer? Läs då denna och denna bloggpost.
Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation. En positiv aspekt är att man gör detta på ett mjukt sätt, utan att tvinga någon.
Ett statligt elektroniskt ID kan vara förfärligt och farligt om det inte finns några alternativ.
Men desto bättre är tanken att det skall vara ett av flera eID, tillsammans med dagens aktörer som till exempel BankID, Freja eID, AB Svenska Pass och Foreign eID.
Det vill säga på ungefär samma sätt som det nationella ID-kortet finns för den som inte har (eller vill använda) körkort eller annan godkänd svensk ID-handling.
Ett statligt eID kan vara en bra lösning för personer med samordningsnummer och andra som inte kan eller vill använda dagens lösningar.
Men det räcker inte med mångfald av alternativ, utan det krävs även möjlighet att använda dem. Idag är BankID ofta det enda alternativet på olika tjänster. Idealt bör alla godkända former av eID fungera på alla plattformar.
Samtidigt bör man se upp så att eID inte kommer att krävas i större omfattning än nödvändigt. Det måste till exempel finnas utrymme för anonymitet och privat kommunikation på nätet. Det kan även hända att man vill ha en ”identitet” privat och en i jobbet.
ID-krav bör rent generellt bara förekomma när det är nödvändigt, inte av slentrian.
Möjligheten att välja eID måste även fungera med EU:s planerade digitala plånbok (EU:s eIDAS Regulation). Det talas om att denna kan bli ett alternativ för inloggningar på nätet.
• DIGG: Statlig e-legitimation »
• SVT: Så kan en statligt e-legitimation utformas »
Det finns en inkonsekvens i att många med rätta kritiserar Big Datas insamling av personuppgifter – men samtidigt är ointresserade när staten inskränker vår rätt till privatliv.
Många är – med rätta – skeptiska till hur Big Data samlar in och använder våra personuppgifter. Frågan är populär i media och i samhällsdebatten. Gott så.
Samtidigt föreligger ett närmast komplett ointresse för hur staten övervakar oss, samlar in information och hur den används. Vilket är allvarligt, då statligt missbruk av övervaknings- och kontrollapparaten kan få förödande konsekvenser.
Det verkar som att man försöker säga till buset att vi ser er, så det är ingen idé att ni gör något dumt. Vilket dock inte tycks avskräcka varesig organiserad brottslighet eller skjutande gäng.
Samtidigt kan vetskapen om att man ständigt är övervakad ändra eller minska interaktionen mellan helt vanliga, hederliga människor. Vet man att varje ord man skriver kommer att granskas, då tänker man sig för – även om man inte har något att dölja.
Sådant skapar ett otrevligt samhälle, där man hela tiden har en känsla av att någon kikar över ens axel. Och vem vet hur helt triviala kommunikationer kan misstolkas av de maskiner som söker mönster och vissa typer av innehåll.
»If you give me six lines written by the hand of the most honest of men, I will find something in them which will hang him.« – Cardinal Richelieu
Det är ingen framtidsdystopi. Förslaget kommer fån EU-kommissionen och kallas allmänt för #ChatControl. Det går ut på att innehållet i e-post och alla elektroniska meddelanden skall genomsökas – av maskiner – i jakt på visst olagligt innehåll.
Syftet sägs vara att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn. Men detta syfte kan naturligtvis lätt utökas, som det brukar bli med övervakningslagar.
Förslaget strider mot vad de konventionsskyddade mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa mänskliga rättigheter är ytterst individens skydd mot övergrepp från staten.
Man bör vara uppmärksam när statens ledare (politikerna) vill inskränka de rättigheter som skyddar oss mot dem. Och det är inte som om de tänkt fråga folket om saken.
Vi har inte en aning om vilka morgondagens ledare är. Men man kan anta att de inte alltid kommer att vara kloka, demokratiskt sinnade och godhjärtade. Vill vi ge dem massövervakningens verktyg? Och det behöver inte handla om ont uppsåt – det räcker med inkompetens, missriktad välvilja eller överdrivet nit för att missbruka dem.
Besluten om att inskränka våra fri- och rättigheter fattas formellt sett i god demokratisk ordning. Därmed anses de få legitimitet trots att de gröper ur rättigheter som det tagit oss tusentals år att uppnå.
Nu är såväl Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som EU:s rättighetsstadga att betrakta som grundlagar. De skall inte kunna ändras bara för att någon vill det eller för att det blir enklast så.
Även om den ibland tycks vackla något står EU-domstolen på fri- och rättigheternas sida, i vart fall vad gäller rätten till privatliv. Förhoppningen är att domstolen – om ingen annan – kommer att stoppa ChatControl.
Från politiken kommer en ständig ström av nya, problematiska förslag. Snart kan det till exempel bli dags för ett omarbetat datalagringsdirektiv. Steg för steg inskränks vår rätt till privatliv och privat korrespondens.
Tänk om folk kunde engagera sig lika mycket i detta som i att sociala media mjölkar våra persondata för att kunna sälja oss saker.
Det demokratiska västerländska samhället är resultatet av en lång process av trial and error. Till slut kom man fram till en modell som minimerar risken för att bli utsatt för våld, som någorlunda respekterar individens frihet och som skyddar henne från godtycklig maktutövning.
Våra fri- och rättigheter är resultatet av denna process. De är formeln för civiliserad och fredlig samexistens. Därför är de värda att försvaras, när de hotas.
Apple kommer att erbjuda fullt krypterad backup av iCloud.
Företaget skrotar även planerna på att skanna alla bilder på användarnas enheter (client side scanning). Tidigare har den bara pausats.
Detta är rimligen ett bakslag för EU-kommissionen som vill införa granskning av innehållet i alla elektroniska meddelanden och det folk lagrar på molntjänster (#ChatControl / CSAR).
Läs mer:
• EFF: VICTORY! Apple Commits to Encrypting iCloud, Drops Phone-Scanning Plans »
• Wired: Apple Kills Its Plan to Scan Your Photos for CSAM. Here’s What’s Next »
EU-domstolen har idag kommit fram till att sökmotorer bara behöver radera information om juridiska personer, om den klagande kan visa att denna information är felaktig.
”Rätten att bli glömd” är ett begrepp inom EU-lingo som handlar om rätten att få sina uppgifter raderade av sökmotorer och andra som indexerar nätet. Vilket bland annat är till för att skydda enskildas privatliv. Men den är inte självklar.
Ur EU-domstolens pressmeddelande:
»Rätt till radering (rätten att bli bortglömd): en sökmotorleverantör måste ta bort uppgifter som förekommer i indexerat innehåll om den som framställt begäran om borttagande kan bevisa att uppgifterna är uppenbart felaktiga.«
Två företagsledare i ett tyskt investmentbolag ogillade att Google visar länkar till siter som beskriver deras investmentmodell som ofördelaktig. Därför vill de att dessa sökresultat skall tas bort, vilket Google vägrar. Det är detta som nu prövas.
Google vägrade att efterkomma denna begäran, med motiveringen att dessa artiklar och fotografier ingick i ett yrkesmässigt sammanhang, och hävdade att man inte hade kännedom om huruvida uppgifterna i artiklarna var felaktiga eller ej.
Domstolen utvecklar sitt resonemang:
I dagens dom erinrar domstolen om att rätten till skydd av personuppgifter inte är en absolut rättighet, utan måste förstås utifrån sin funktion i samhället och vägas mot andra grundläggande rättigheter i enlighet med proportionalitetsprincipen. Således föreskrivs uttryckligen i dataskyddsförordningen att det inte föreligger någon rätt till radering när behandlingen av uppgifterna är nödvändig, bland annat för utövandet av informationsfriheten.
I allmänhet väger den berörda personens rätt till skydd för sitt privatliv och sina personuppgifter tyngre än det berättigade intresset hos de internetanvändare som eventuellt önskar få tillgång till den aktuella informationen. Denna avvägning kan emellertid vara beroende av de relevanta omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat vad gäller typen av information och dess känslighet för den registrerades privatliv samt allmänhetens intresse av informationen, vilket kan variera bland annat beroende på den roll som denna person spelar i det offentliga livet.
Yttrande- och informationsfriheten ska dock inte tas i beaktande om åtminstone mer än en obetydlig del av de uppgifter som förekommer i det indexerade innehållet visar sig vara felaktiga.
Enkelt uttryckt gäller ”rätten att bli glömd” privatpersoner i sin privata kapacitet – men inte om det finns ett allmänintresse, till exempel om personen ifråga till exempel är beslutsfattare eller företagare. Uppenbart felaktig information kan dock raderas.
Regeln kan inte användas om till exempel ett företag, en organisation eller en politiker vill dölja dålig publicitet. Dock kan även de kräva att information som är felaktig raderas.
Grönt ljus för konvention som ger myndigheter rätt att kräva ut data från privata företag i andra länder.
Europaparlamentet har nu röstat nej till att rådfråga EU-domstolen innan man fattar beslut om en utökad Cybercrime Convention.
De folkvalda vill alltså inte veta om konventionen är förenlig med fördragen och rättighetsstadgan. Vilket det finns skäl att tro att den inte är.
Konventionen ger myndigheterna i de undertecknande länderna rätt att komma åt data och personuppgifter i andra deltagande länder. Detta för att utreda brottslighet som sker på eller använder sig av internet.
Alla företag (service providers) skall alltså vara skyldiga att lämna ut data och personuppgifter till myndigheter i andra länder. Utan föregående rättslig prövning.
Tydligen är det oklart vilka myndigheter som skall ges denna rätt, ribban för rättssäker tillämpning tycks ha sänkts och myndigheterna i det land från vilket data inhämtas behöver inte informeras förrän i efterhand.
Kritiken går ut på att konventionen aldrig kommer att klara en rättslig prövning i EU-domstolen. Därför bör man be om ett förhandsutlåtande innan man godkänner den. Vilket Europaparlamentet nu valt att inte göra.
• I detta papper som EDRi skrev tidigare i processen kan du läsa mer (PDF) »
EU har stiftat retroaktiva regler som tillåter Europol att bryta mot lagen. Därför drar den europeiska dataskyddsmyndigheten politikerna inför domstol.
Som vi tidigare berättat har EU:s polismyndighet Europol olagligt lagrat uppgifter om miljontals enskilda individer – som inte är misstänkta för något brottsligt.
Med Europols nyligen utökade mandat gjordes denna olagliga lagring laglig, med ett klubbslag.
En nederländsk politisk aktivist (som inte har några kriminella kopplingar) begärde redan för två år sedan ut sina personuppgifter från Europol. I enlighet med dataskyddsförordningen.
Europol inte bara vägrade – utan raderade istället dessa uppgifter. Vilket gör det omöjligt att veta om och i vilken utsträckning de brutit mot de då existerande reglerna.
Den europeiska dataskyddsmyndigheten (EDPS) beordrade därför Europol att återskapa (!) denna data och överlämna den enligt begäran. Vilket inte skett.
Detta fall är bara en del i en större prövning av hur EU:s beslutfattare (speciellt det tidigare franska ordförandeskapet) skapat retroaktiva regler som gör handlingar lagliga, som vid det aktuella tillfället var olagliga.
EDPS drar därför lagstiftarna (rådet och parlamentet) inför EU-domstolen. Man menar att de nya reglerna inte bara hotar rättssäkerheten utan även tillsynsmyndighetens oberoende.
Detta skall bli intressant att följa. Även denna fråga kan bli en het potatis för det tillträdande svenska EU-ordförandeskapet.
Länk:
• EU privacy watchdog sues lawmakers over new Europol mandate »
Relaterade, tidigare poster (nyast överst):
• EU gör Europol till ett europeiskt NSA »
• Europol får utökat mandat för övervakning »
• Europol får fortsätta registrering av icke misstänkta »
Den tyska regeringen sänder blandade signaler om EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i all e-post, alla elektroniska meddelanden, alla chattar med mera. Så nu sätter liberalerna i regeringen upp ett antal röda linjer.
Det tycks finnas en spricka om ChatControl inom den tyska regeringen.
Kritik mot EU-kommissionens förslag om att av-kryptera och öppna all e-post och alla elektroniska meddelanden – för att sedan granska dess innehåll – framförs nu från liberalerna (FDP) i den tyska regeringen.
Detta bör inte komma som någon överraskning, då skrivningarna i den tyska trepartiregeringens koalitionsfördrag tydligt säger nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Tidigare har så väl ministrar från FDP som socialdemokraterna (SDP) kritiserat förslaget om ChatControl.
Samtidigt har den tyska regeringen i vaga ordalag »välkomnat« EU-kommissionens förslag. Det finns tecken på att SDP kan ha svängt till ett försiktigt ja. Speciellt gäller det inrikesminister Nancy Faeser (SPD).
Därför har FDP nu formulerat en text där man sätter upp ett antal röda linjer:
Läs hela FDP:s kravlista här. »
I grunden handlar detta om att försvara människors konventionsskyddade mänskliga rättigheter och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Och som vi brukar påpeka har FN uttalat att mänskliga rättigheter offline även skall gälla online.
Det är oklart hur detta kommer att sluta. Men om såväl den tyske justitieministern som digitaliseringsministern (båda FDP) säger nej lär det bli svårt för Tyskland att ställa sig bakom kommissionens förslag om ChatControl. Även om inrikesministern (SPD) skulle säga ja.
Dock räcker det inte med att Tyskland säger nej för att stoppa förslaget i ministerrådet. Så frågan kan mycket väl komma att avgöras i Europaparlamentet.
Läs mer:
• Clear lines against chat control: Liberals’ paper puts German Interior Minister Faeser on the spot »
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• EU upphäver rätten till privat korrespondens »
Samtidigt som EU-kommissionen vill av-kryptera, öppna och granska innehållet i alla våra elektroniska meddelanden meddelar Facebook att de tänker göra end-to-end-kryptering till en standardfunktion i Messenger.
Facebook meddelade i slutet av förra veckan att man nu provar att göra end-to-end-kryptering (E2EE) till en standardfunktion i Messenger. Idag kräver sådant opt-in av användaren.
Facebook / Meta använder redan E2EE för ljud- och videosamtal i Messenger, direktchattar på Instagram och för backup av WhatsApp-chattar på Android och iOS.
Denna nyhet blir extra intressant då EU-kommissionen nyligen föreslagit att all e-post, alla meddelanen och chattar (m.m.) skall av-krypteras och dess innehåll inspekteras i jakt på olagligt innehåll (#ChatControl).
Frågan om kryptering av meddelanden i Messenager har aktualiserats av ett amerikanskt rättsfall, snarare än EU:s ChatControl. Inte desto mindre går Facebooks besked på rak kollisionskurs med EU-kommissionens förslag.
Detta kan bli spännande att följa.
Läs mer:
• Facebook Testing Default End-to-End Encryption and Encrypted Backups in Messenger »
• Facebook will begin testing end-to-end encryption as default on Messenger app »
ChatControl / meddelandekontroll kan inte stoppa brottslig verksamhet. Däremot kommer EU-förslaget att ge de sociala mediejättarna tillgång till mer känslig persondata om sina användare.
Man får ofta ett intryck av att politiker inte vet vad de sysslar med, när de stiftar lagar som gäller internet.
EU-kommissionens förslag om att all e-post, alla elektroniska meddelanden m.m. skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas – »ChatControl« – väcker frågor.
Medan tjänster som Google, WhatsApp, Messenger, Telegram, Signal m.fl. kanske kan tvingas granska innehållet i våra elektroniska kommunikationer – så går det inte att komma åt den som använder riktig end2end-krypterad (EE2E) e-post (GPG). Även privata, egenhostade mail- och chatservrar lär hamna utanför meddelandekontrollen.
För den som vill distribuera olagligt material eller ägna sig åt olagliga aktiviteter online är det med andra ord lätt att gå runt det nya förslaget. Going dark.
Däremot kommer alla vanliga, hederliga människor att få innehållet i sina elektroniska kommunikationer granskade – av maskiner. Vilket är en kränkning av rätten till privat korrespondens, vilken i sin tur är en mänsklig rättighet.
Samtidigt kommer själva granskningen av innehållet i våra elektroniska kommunikationer att ske hos respektive tjänsteoperatör.
Företag som Google, Facebook, Apple, Microsoft kritiseras redan (inte minst av politiker) för att de vet för mycket om sina användare. Men med ChatControl är tanken att just dessa företag skall tvingas läsa alla våra privata meddelanden och analysera dess innehåll.
Big Data – som redan vet allt för mycket om oss – kommer alltså att påtvingas uppgiften att läsa och analysera det mesta vi skriver till varandra online. Detta kommer att ske med hjälp av maskiner och deras algoritmer.
Hur politiker kan tycka att sociala media vet för mycket om sina användare – och samtidigt tvinga dem att granska innehållet i alla våra meddelanden är märkligt.
Detta känns inte helt genomtänkt.
Läs mer:
• EU upphäver rätten till privat korrespondens (innehåller även de viktigaste länkarna) »