Nätet till folket!
EU-domstolen har flera gånger sagt nej till urskiljningslös lagring av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan misstanke om brott. Ändå har såväl Sverige som flera andra EU-länder datalagring som strider mot domstolens beslut. I Sverige utreds nu frågan nu en gång till och i EU funderar man på hur man bäst skall kunna kringgå domstolens beslut.
Politikens hantering av övervakningsfrågorna är såväl principlös som ovärdig och farlig.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Det har utbrutit något slags lågintensivt krig om ett eventuellt nytt datalagringsdirektiv i EU.
Här är en skriftlig fråga från den tyske piratpartistiske ledamoten i Europaparlamentet, Patrick Breyer, till ministerrådets president. Det är en rätt kort skriftväxling, så den återges i sin helhet.
MEP Patrick Breyer (Pp) till ministerrådet:
In view of the ‘Conclusions of the Council of the European Union on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime’:
1. Does the Council accept that data retention legislation which ‘applies even to persons for whom there is no evidence capable of suggesting that their conduct might have a link, even an indirect or remote one, with serious criminal offences’(1) and which ‘does not require there to be any relationship between the data which must be retained and a threat to public security’(2) violates EC law?
2. Does the Council accept that merely exempting persons whose communications are subject to the obligation of professional secrecy does not, for all other persons whose communications data are to be retained, ensure that there is a ‘relationship between the data which must be retained and a threat to public security’ (3) and therefore does not satisfy the principle of proportionality?
3. Does the Council have any evidence that crime clearance rates in Member States with data retention laws in effect are significantly higher than crime clearance rates in Member States with no data retention laws in effect?
As pointed out by the Honourable Member, the June 2019 Council Conclusions on Retention of Data for the Purpose of Fighting Crime summarise the progress made during the reflection process, which was launched in 2017 in order to analyse the requirements of the relevant case-law of the Court of Justice, in particular the TELE2 and DRI Judgments, and provide guidance for future work on the definition of possible solutions.
The Council Conclusions stress that the use of data retention and similar investigative measures should be guided by the protection of fundamental rights and freedoms as enshrined in the EU Charter and the principles of purpose limitation, necessity and proportionality.
Furthermore they specify that any legislative reforms at either national or European level should be compliant with the requirements of the EU Charter as interpreted by the Court of Justice. However the Council did not take a position on the issues raised by the Honourable Member. The Council, in accordance with Article 241 of the TFEU, requested the Commission to carry out a study on the issue of data retention.
Goddag yxskaft!
Ministerrådets svar kan enkelt och med bred pensel sammanfattas så här:
Man kan notera en viss arrogans i ministerrådets inställning till det där med mänskliga rättigheter, rätten till privatliv och proportionalitet.
Respekten för de grundläggande mänskliga rättigheter som är basen för den demokratiska västerländska rättsstaten borde vara större.
Se även: Ylva Johansson flaggar för ett nytt datalagringsdirektiv i EU »
Jag antar att det finns något slags smärttröskel, där övervakningsstaten börjar bli så påtaglig och påträngande att folk helt enkelt får nog. Men vi är tydligen inte där ännu.
Med EU:s upphovsrättsdirektiv som verktyg har franska och tyska mediejättar skapat en situation där allt som folk laddar upp på nätplattformarna måste granskas och godkännas av en maskin först. Automatiserad förhandscensur. Snart i en digital miljö nära dig.
Lagrådet köpte regeringens förslag till stats-trojan – hemlig dataavläsning. Det är förmodligen en strikt juridisk bedömning. Man ger grönt ljus om en domstol får besluta först. Men man bortser från risken för ändamålsglidning, när statennu ger sig själv nya övervakningsverktyg. Man blundar för de gigantiska digitala säkerhetsrisker detta kommer att medföra för såväl individer som företag och samhällsinstitutioner.
Bara tanken på att staten nu på riktigt skall få lov att ta sig in i folks mobiler…
Inte för att jag tror att någon skulle vara så nedrig; men som förslaget är skrivet så känns det som om man skapat ett verktyg som – i princip – i teorin – även skulle kunna användas för att plantera eller manipulera digitala bevis. Blotta misstanken om en sådan möjlighet borde få regeringen att backa.
I Europaparlamentet har den svenska EU-kommisionären Ylva Johansson – som är ansvarig för allt från upprätthållande av allmän ordning till att möta flyktingströmmen – sagt att det nu är dags för EU att anta ett nytt datalagringsdirektiv.
Vilket kan bli en skumpig resa – inte minst som EU-domstolen upphävde det förra datalagringsdirektivet för att det stred mot de mänskliga rättigheterna.
Principen man slåss över är rätt vacker: Att ingen människa skall övervakas utan ett moraliskt försvarbart skäl. Som vid utredning av ett allvarligt brott. Men inte annars. En hederlig människa som inte skadar eller stör sin omgivning skall inte behöva känna att staten kanske tittar över hennes axel. Alla skall ha rätt till en privat sfär, där de kan vara sig själva.
Det är denna princip man gör våld på när man bereder sig tillgång till data om alla medborgares alla tele- och nätkommunikationer.
Detta är vad som sker när staten inte längre har förtroende för sin befolkning, utan betraktar alla som potentiella tjuvar och terrorister.
Och så där håller det på. Hela tiden är det mer reglering; fler inskränkningar i nätets och informationens frihet; mer övervakning; fler kompromisser mellan grundläggande rättigheter och säkerhet; ständigt fler orimligheter från Big Entertainment, Big Media, Big Data och Big Government. Och tänk på barnen!
Allt rör sig, rätt snabbt, i riktning mot en avancerad kontroll- och övervakningsstat.
Vilket svenska folket kanske tvingas leva med och på något sätt måste förhålla sig till.
Är det inte hög tid att vi stannar upp ett ögonblick – och funderar igenom det här med övervakningsstaten innan vi rusar vidare? Så att medborgarnas fri- och rättigheter inte kommer bort på vägen.
/ HAX
Det var kanske bara en tidsfråga. Men nu säger alltså EU:s nya »säkerhetskommissionär« Ylva Johansson att det behövs ett nytt datalagringssdirektiv – trots att EU-domstolen har slagit fast att svepande övervakning av alla människor utan brottsmisstanke inte är tillåten.
Ovan en screendump av en tweet från den tyske piratpartisten och ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer, som hört henne tala om saken i parlamentets utskott för mänskliga rättigheter (LIBE).
Frågan är hur detta är tänkt att gå till, med tanke på att EU-domstolen upphävt det förra direktivet på principiella grunder (att det bryter mot vad de mänskliga rättigheterna stadgar om rätten till privatliv).
Ylva Johanssons partikamrater i den svenska regeringen lär dock bli glada. De har ju just drivit igenom en ny svensk lag om datalagring som står i strid med EU-domstolens upprepade beslut.
En aldrig tidigare skådad övervakningsapparat rullas ut – av partier som anser att SD är ett hot mot demokratin.
Samtidigt har SD blivit största politiska parti i opinionen.
Alltså sätter man verktyg som kan missbrukas för att förtrycka enskilda, grupper eller hela folket i händerna på den politiska makten – samtidigt som denna politiska makt håller på att glida över till ett parti som man anser saknar demokratisk trovärdighet.
Det blir lite som när Demokraterna i USA insåg att de byggt upp en apparat för massövervakning, som plötsligt låg under Donald Trumps kontroll.
FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… Övervakningsstaten är här nu. Därför är det viktigare än någonsin att granska och kritisera den.
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
Vissa frågor är extra svåra att diskutera – eftersom de kräver att man håller flera tankar i huvudet samtidigt.
Inte desto mindre är det nödvändigt.
Sverige är ett land som har problem med allvarlig brottslighet och där ett antal olika nätverk som bejakar våld – och som hotar den fria, demokratiska rättsstaten – är verksamma.
Dessa grupper och individer – som hotar människors liv, säkerhet, egendom och de principer som bygger ett civiliserat samhälle – måste naturligtvis kunna övervakas om man vill kunna förebygga och utreda brott.
Men detta måste gå att göra utan att massövervaka hela folket.
Till exempel datalagringen (lagring av data om alla svenskars tele- och nätkommunikationer) skulle vara mindre kontroversiell om den inte användes för att utreda bagatellartade brott som fildelning. Eller för att låta Skatteverket snoka i människors privatliv på bred front.
Det eventuella brottet måste helt enkelt stå i relation till att övervakning är en verksamhet som allvarligt kränker individens rätt till privatliv, som den definieras i de mänskliga rättigheterna.
Sådan data bör inte kunna begäras ut med mindre än att det föreligger misstanke om brott som föreskriver ett straff på minst två års fängelse.
Men utvecklingen går istället åt andra hållet. Riksåklagaren vill att tvångsmedel som avlyssning skall kunna användas även för att utreda mindre allvarliga brott samt kunna riktas mot människor som inte är misstänkta eller som har utsatts för brott.
Vad vi ser är mer övervakning och lägre trösklar för att använda den. Och inte tycks den fungera heller. Vilket i vart fall delvis kan bero på att man lägger stora resurser på att övervaka alla – istället för att fokusera på grupper och individer som verkligen är farliga.
I princip alla terrorister i EU har varit kända av myndigheterna redan i förväg, men berörda myndigheter har inte haft resurser att övervaka dem – samtidigt som man fortsätter att dammsuga våra kommunikationssystem efter information om hur vanligt, hederligt folk kommunicerar med varandra.
Risken är att vi får mer övervakning och sänkta trösklar för övervakning – utan att vi blir ett dugg säkrare. Tvärtom splittrar den svepande, generella övervakningen resurserna – vilket kan resultera i att vi blir mindre säkra.
Dessutom skall vi komma ihåg att våra fri- och rättigheter – som rätten till privatliv – ytterst är medborgarnas skydd mot övergrepp från statens sida. Tummar man på dem kan precis vad som helst hända. Vilket vi bör lära av historien.
/ HAX
Uppenbarligen är den danska regeringen lika skamlös som den svenska när det gäller datalagring. EDRi rapporterar…
»In March 2017, in the aftermath of the Tele2 judgment, the Danish Minister of Justice informed the Parliament that it was necessary to amend the Danish data retention law. However, when it comes to illegal data retention, the political willingness to uphold the rule of law seems to be low – every year the revision is postponed by the Danish government with consent from Parliament, citing various formal excuses. Currently, the Danish government is officially hoping that the CJEU will revise the jurisprudence of the Tele2 judgment in the new data retention cases from Belgium, France and the United Kingdom which are expected to be decided in May 2020. This latest postponement, announced on 1 October 2019, barely caught any media attention.«
Inte nog med att man struntar i EU-domstolen:
»However, data retention has been almost constantly in the news for other reasons since 17 June 2019 when it was revealed to the public that flawed electronic communications data had been used as evidence in up to 10000 police investigations and criminal trials since 2012. Quickly dubbed the “telecommunications data scandal” by the media, the ramifications of the case have revealed severely inadequate data management practices by the Danish police for almost ten years. This is obviously very concerning for the functioning of the criminal justice system and the right to a fair trial, but also rather surprising in light of the consistent official position of the Danish police that access to telecommunications data is a crucial tool for investigation of criminal offences. The mismatch between the public claims of access to telecommunications data being crucial, and the attention devoted to proper data management, could hardly be any bigger.«
Läs hela historien här » Danish data retention: Back to normal after major crisis »
Hemlig avlyssning, FRA-lagen, datalagring, hemlig dataavläsning… När är det nog? När blir all övervakning farlig för demokratin, rättsstaten och våra medborgerliga fri- och rättigheter?
Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.
I september var det tänkt att regeringen skulle presentera en lagrådsremiss om hemlig dataavläsning. Och pengar har redan anslagits i budgeten till både polisen och Säpo för de kostnader detta kommer att medföra. (155 miljoner SEK.) Men ännu har något slutligt förslag inte presenterats.
Den hemliga dataavläsningen är tänkt att med hjälp av spionprogram ge myndigheterna tillgång till alla filer, alla kontakter, alla bilder, alla meddelanden (även innan kryptering och efter avkryptering) samt i vissa fall till kameror och mikrofoner på misstänkta brottslingars datorer, smartphones, plattor – samt övriga informationstjänster.
Det där sista – informationstjänster – är intressant. I utredningen (SOU 2017:89) skriver man på sidorna 26-27:
Den som bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 2 kap. 1 § lagen om elektronisk kommunikation får bistå den verkställande myndigheten i samband med verkställighet av hemlig dataavläsning. Den operatör som medverkar har rätt till ersättning för de kostnader som uppstår. Ersättning för medverkan betalas av den verkställande myndigheten.
Det betyder rimligen att även internetoperatörer kommer att omfattas. Och då inte bara vad gäller metadata, som vid datalagringen – utan även innehåll i meddelanden med mera.
Detta är en detalj som verkar ha flugit under radarn – medan den tyngsta kritiken har riktats mot att hemlig dataavläsning kommer att göra våra datorer och vår IT-infrastruktur sårbar.