Femte juli

Nätet till folket!

Censur

I denna kategori publicerar vi nyheter som rör inskränkningar av yttrandefriheten såväl online som i den fysiska världen. Vi ägnar speciell uppmärksamhet åt förslag om förhandscensur på nätet. Principen bör vara att den som publicerar något olagligt på nätet också bör vara ansvarig för det - och att detta ansvar kan utkrävas först när publicering har skett.

Youtube i censur-träsket

av

Youtube tycks vara på väg att öppna dörren för censur, som varken har med lagen eller användarvillkoren att göra. En konsekvens av detta är att Youtube (och andra sociala plattformar) kan komma att förlora vad de har kvar av sin budbärarimmunitet.

Ett telefonbolag kan inte hållas ansvarigt för vad dess användare säger i telefonsamtal. Posten kan inte hållas ansvarig för vad folk skriver eller skickar. Ägaren av en väg kan inte hållas ansvarig för vem som kör på den och i vilket syfte. Principen är att den som äger och driver infrastruktur inte är ansvarig för vad dess användare gör.

Denna princip (budbärarimmunitet / safe harbor / mere conduit) har i stort sett gällt även för internetoperatörer och nätplattformar. Vilket är en klok princip. Om någon gör något som är fel, då är det den personens ansvar – inte nät- eller plattformsoperatörens.

Tyvärr urholkas principen om budbärarimmunitet steg för steg, till exempel genom EU:s nya upphovsrättsdirektiv. Men än så länge finns grundprincipen kvar, i vart fall som ett eftersträvansvärt koncept. Dock finns det tecken som tyder på att Youtube just är på väg att slå in sista spiken i dess kista.

Den utlösande faktorn är ett bråk mellan Vox-kommentatorn Carlos Maza och Youtube-profilen / komikern Steven Crowder. Maza kräver att Crowder skall stängas av från Youtube. Till Youtubes försvar skall sägas att man inte stängt av Crowder. Däremot har man stängt av hans möjlighet att tjäna pengar på Youtube-anonser (trots att han varken brutit mot lagen eller användarvillkoren). För den som vill veta mer om just den konflikten rekommenderas detta samtal mellan Tucker Carlson och Glenn Greenwald.

Detta har fått Youtube att ändra sin policy. På plattformens officiella blogg skriver man bland annat:

»Today, we’re taking another step in our hate speech policy by specifically prohibiting videos alleging that a group is superior in order to justify discrimination, segregation or exclusion based on qualities like age, gender, race, caste, religion, sexual orientation or veteran status.« (…)

»Our systems are also getting smarter about what types of videos should get this treatment, and we’ll be able to apply it to even more borderline videos moving forward. As we do this, we’ll also start raising up more authoritative content in recommendations, building on the changes we made to news last year. For example, if a user is watching a video that comes close to violating our policies, our systems may include more videos from authoritative sources (like top news channels) in the ”watch next” panel.« (…)

Detta kan betyda lite vad som helst – och öppnar dörrarna för subjektiv bedömning. Man kan till exempel undra hur Youtubes algoritmer skall kunna skilja mellan »skillnader« och »överlägsenhet« – vilket även många människor verkar oförmögna att göra.

Risken är att detta kommer att leda till en tämligen urskiljningslös, automatiserad blockering och censur – som dessutom missar sitt eget mål.

Samtidigt oroas forskare, jurister, människorättsaktivister och journalister över att viktig dokumentation från krigs- och konfliktområden och om extremism inte lägre är tillgänglig. Lärare protesterar mot att Youtube-filmer de lagt upp för att förklara nazismens framväxt och brott mot mänskligheten för sina studenter nu rensas bort från plattformen.

Det centrala problemet är att godtycke och subjektivitet med detta är på väg att få samma tyngd som lag och formella användarvillkor. Vilket innebär att Youtube självmant ikläder sig rollen av censor eller nätpolis. Då försvagas principen om budbärarimmunitet – till den punkt där den blir meningslös, eftersom företaget frivilligt tar på sig just den uppgift som principen var tänkt att skydda det emot. Och då kommer Youtube att hamna i en situation då allt som publiceras av dess användare blir företagets direkta ansvar.

Antingen släpper man igenom allt som man inte själv upptäckt / informerats om är direkt olagligt – och behåller sin budbärarimmunitet. Eller så censurerar man utifrån subjektiva kriterier – och blir därmed (lagligt och/eller moraliskt) ansvariga för varenda videosnutt som laddas upp.

Men just nu binder Youtube bara ris åt egen rygg.

För att inte tala om hur en icke rättssäker censur uppmuntrar till massanmälningar av Youtube-filmer – på grund av att vissa grupper inte tycker om de åsikter som framförs i dem. Massanmälningar som ofta leder till avstängning från Youtube och/eller dess annonsprogram.

Youtube befinner sig just nu på ett brant sluttande plan.

/ HAX

Länkar:
• Youtube: Our ongoing work to tackle hate »
• YouTube just banned supremacist content, and thousands of channels are about to be removed »
• YouTube’s anti-extremism crackdown targets journalist who documents extremism »
• YouTube is deleting videos on Nazi history as part of its hate speech crackdown »
• Video: Tucker Carlson och Glenn Greenwald om Youtube-censuren »

Youtube-kris i tysk politik

av

Strax innan EU-valet publicerade den tyske Youtubern Rezo en 55 minuter lång video som slår hårt mot framförallt CDU/CSU men även SPD. Videon har haft 12 miljoner visningar och anses av många vara en viktig bidragande orsak till att de två partierna just gjort ett katastrof-val. (Länk till videon »)

Att de kritiserade partierna var fullständigt oförmögna att hantera och förhålla sig till den uppmärksammade videon borde vara pinsamt nog.

Men under måndagen gick CDU-ledaren Annegret Kramp-Karrenbauer även ut och vädrade åsikten att man kanske inte skall tillåta sådant här inför ett val.

Vilket naturligtvis får alla andra att undra varför en Youtuber inte skulle få uttrycka sin mening i den politiska debatten. Och om AKK verkligen menar allvar med att ytterligare inskränka den politiska yttrandefriheten på nätet.

Speciellt uppseendeväckande är detta i ljuset av att Tyskland förra veckan högtidligt firade att landets författning – med sitt starka skydd för individens rätt till sin personlighet och mening – fyllde 70 år.

Länkar:
• CDU-Chefin Kramp-Karrenbauer löst Youtube-Debatte aus »
• Rezo and CDU: Will Kramp-Karrenbauer regulate Youtuber? »
• Reaktion auf Rezo: Kramp-Karrenbauer erwägt Regulierung von Meinungsäußerungen »

Nu står striden om EU:s uppladdningsfilter i medlemsstaterna

av

Artikel 17 (tidigare 13) i EU:s nya upphovsrättsdirektiv gör nätplattformarna ansvariga om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material. Vilket – med tanke på de stora volymer av material som laddas upp – kommer att kräva automatisk filtrering. Nu skall detta implementeras i de olika medlemsstaternas lagstiftning.

I Italien råder viss förvirring, på grund av en felöversättning som förbjuder uppladdning av lagligt material. TorrentFreak rapporterar…

»Last Friday the text of the new EU Copyright Directive was published on the Official Journal of the EU. However, due to glaring error, the Italian translation of Article 17 (formerly 13) requires online platforms such as YouTube to prevent the availability of works ”that do not infringe copyright”, even in cases where such works are ”subject to an exception or limitation”.«

Felöversättningar och glidningar är tyvärr inte ovanliga när EU:s beslut skall omsättas på nationell nivå. Så nu är det upp till nätaktivister i alla medlemsstater att kontrollera att lagstiftningen inte går längre än vad direktivet kräver.

Samtidigt kräver ett 40-tal organisationer runt om i Europa i ett öppet brev (PDF) att implementeringen måste ske i samarbete med »Public Interest Stakeholders«. Det vill säga användare, medborgarrättsorganisationer och nätverk som arbetar för ett fritt och öppet internet. Detta för att förhindra att den nationella lagstiftningen går för långt eller kränker våra medborgerliga fri- och rättigheter.

»Broad and inclusive participation is crucial for ensuring that the national implementations of Article 17 and the day-to-day cooperation between online content-sharing service providers and rightholders respects the Charter of Fundamental Rights by safeguarding citizens’ and creators’ freedom of expression and information, whilst also protecting their privacy. These should be the guiding principles for a harmonized implementation of Article 17 throughout the Digital Single Market.«

Här skall man vara medveten om att direktiv tolkas och anpassas av varje medlemsstat innan de görs till nationell lag. Detta till skillnad från regleringar/förordningar, som måste införas rakt av.

Vi kan alltså komma att få 28 (27) olika varianter av det nya upphovsrättsdirektivet i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Varav vissa kommer att tolka direktivet hårdare och vissa mildare.

Men för de stora nätplattformarna är Europa en marknad. Vilket innebär att de kommer att behöva anpassa sig till de hårdaste och värsta tolkningarna av upphovsrättsdirektivet.

TorrentFreak: Italian Version of Article 17 Requires LEGAL Content to Be Filtered Out »

Communia: Implementation Guidance on Article 17 Must Include Public Interest Stakeholders »

Så skyddar Facebook (och EU) krigsbrottslingar

av

Facebooks användarvillkor ger plattformen rätt att plocka bort terror-relaterat innehåll. Vilket är i linje med det nya EU-direktiv som kommer att kräva sådant material snabbt plockas bort från olika nätplattformar.

Facebooks syfte är att inte publicera sådant som användare (och speciellt annonsörer) kan finna stötande. Och EU säger sig vilja stoppa »terrorpropaganda« och rekrytering till olika terrorsekter.

Ett problem med detta är att det blivit en kamp mot klockan för organisationer och myndigheter som vill säkra bevis för krigsbrott, innan dessa plockas bort.

Om inte annat borde det upprättas register över vad som plockas bort – och finnas en möjlighet för dem som har legitimt behov av att ta del av materialet att göra så.

Sedan kan man i vart fall fundera över om det verkligen är en så bra idé att censurera verkligheten, även om den är motbjudande.

Techdirt: Flip Side To ’Stopping’ Terrorist Content Online: Facebook Is Deleting Evidence Of War Crimes »

The Atlantic: Tech Companies Are Deleting Evidence of War Crimes »

Vita Huset skapar verktyg för att anmäla politisk censur i sociala media

av

Ägnar sig sociala media åt att medvetet övercensurera användre på högerkanten? Frågan är stor i USA. Och nu lanserar Vita Huset ett verktyg för att anmäla opåkallad censur, oavsett ideologisk grund. The Verge skriver…

On Wednesday, the White House launched a new tool for people to use if they feel they’ve been wrongly censored, banned, or suspended on social media platforms like Facebook and Twitter.

“Too many Americans have seen their accounts suspended, banned, or fraudulently reported for unclear ‘violations’ of user policies,” the site reads. “No matter your views, if you suspect political bias caused such an action to be taken against you, share your story with President Trump.”

Detta höjer onekligen insatserna i debatten. Men idén är kanske inte så dum. Det finns massor av frustrerade användare som inte förstår varför de blir avstängda eller som anser sig felaktigt avstängda av sociala media. De behöver någon att vända sig till, eftersom nätföretagen i fråga är näst intill omöjliga att kommunicera med. Frågan är dock om ett sådant verktyg bör vara kopplat till ett regeringsorgan.

Möjligen kan detta också rikta ljuset med problemet med opåkallade massanmälningar mot enskilda användare – i syfte att få deras sociala mediekonton stängda.

Länk: White House launches tool to report censorship on Facebook, YouTube, Instagram, and Twitter »

USA: Kan lagen vara skyddad av upphovsrätt?

av

Här är ett allt mer vanligt förekommande problem…

Carl Malamud believes in open access to government records, and he has spent more than a decade putting them online. You might think states would welcome the help.

But when Mr. Malamud’s group posted the Official Code of Georgia Annotated, the state sued for copyright infringement. Providing public access to the state’s laws and related legal materials, Georgia’s lawyers said, was part of a “strategy of terrorism.”

Möjligen skulle man kunna säga att annoteringar till en lag kan skyddas av upphovsrätten om de gjorts och bekostats av en privat aktör med annan avsikt än allmän spridning. Men i detta fall handlar det om att delstaten äger upphovsrätten och att annoteringarna tycks ha kommit till stånd med offentliga medel. Problemet är att man givit ett förlag rätten att kommersiellt publicera den annoterade lagen. Men det kan i sig knappast vara ett hinder för att andra offentliggör lagen och koden för hur den tillämpas.

Alla skall ha rätt att ta del av lagen – speciellt de som förväntas följa den.

Hur termen »terrorism« smugit sig in i den ovanstående konflikten är oklart. Och till synes högst orimligt.

Det tycks bli allt vanligare att rättssäkerheten, den fria opinionsbildningen och demokratin inskränks med hänvisning till yttrandefriheten. (Se bara hur felaktiga upphovsrättsanspråk används för att få bort obekväma videos från Youtube.)

NYT: Accused of ‘Terrorism’ for Putting Legal Materials Online »

Facebooks problematiska moraliska balansakt

av

Under flera dagar stoppade Facebook en av Liberalernas valfilmer. Skälet är att det i filmen förekommer två män som kysser varandra. Vilket ansågs vara »sexuellt antydande«. Först efter att detta väckt allmän uppmärksamhet släpptes filmen igenom, på onsdagskvällen.

Vi lever i intressanta tider – där fake news, otillbörlig påverkan, politisk korrekthet, sexualskräck och identitetspolitik blandas till en röra som ingen lägre kan navigera i.

Naturligtvis skall Liberalerna få visa sin valfilm. Och Facebooks allmänna sexualskräck är löjeväckande, inte minst när företaget inte tar någon som helst hänsyn till det verkliga innehållet och dess kontext.

Länk: Liberalernas valfilm stoppad av Facebook »

WatchMojo hotar stämma företag som missbrukar Youtubes Content-ID

av

Felaktiga, ofta automatiserade anmälningar om upphovsrättsintrång på Youtube är ett gissel. Nu har WatchMojo – som har mycket material publicerat under principen »fair use« – tröttnat. Så man flaggar för att stämma företag som missbrukar Youtubes Content-ID.

Torrent Freak skriver…

WatchMojo, one of the most viewed channels on YouTube, is striking back at Content-ID abusers. The channel is fed up with the numerous claims it has received against fair use content. Rightsholders can profit from this scheme but WatchMojo points out that they also expose themselves to potential legal action, where millions of dollars in damages are at stake.

Och WatchMojo har lagt upp en video om saken…

Detta är en het fråga även i EU. Här har det nya upphovsrättsdirektivet en öppning för användning av annars skyddat material för bl.a. kritik och satir. Vilket påminner om de amerikanska reglerna om »fair use« – men utan att specificera begreppet närmare. Detta kommer istället att ske när direktivet omsätts i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. Vilket kan komma att leda till 28 (27) olika regelverk.

Polsk Facebook-censur till domstol

av

I Polen har Civil Society Drug Policy Initiative (SIN) fått problem med censur på Facebook. Tillsammans med nätfrihetsorganisationen Panoptykon Foundation tar man nu nätjätten till domstol.

SIN – som kämpar för en evidensbaserad drogpolitik – ger bland annat sina följare utbildning om droger, råd om hur man undviker skadliga effekter och allmän rådgivning till droganvändare. Gruppen fokuserar på harm reduction, vilket är en linje som även drivs av bl.a. flera FN-organ

Men på Facebook är det stopp. Förra året tog Facebook bort SIN:s fan-page, utan varesig föregående varning eller förklaring. Även SIN:s Instagram-konto stängdes ner.

EDRi skriver…

Big tech companies such as Facebook, Google and Twitter present content selected by algorithms on the basis of users’ online activity. However, they also moderate the content published online, thus deciding what users will not get to see. Panoptykon fights for content removal to be based on clear and easily accessible rules and for users to have the right to effectively contest the decision. This means for example that the user has to be informed why their content was blocked, and to be able to present arguments in their defense. The appeal should also be considered by people who did not play a role in the initial decision. In addition, platforms’ final decisions should be subject to independent scrutiny by courts.

Panoptykon filed the case with the expectation that the court case will give online platforms an incentive to move away from their current opaque and arbitrary methods of blocking, and to introduce solutions which will better protect our freedom of expression. The case is expected to set standards that will influence policies of not only Facebook, but also other platforms.

Även om Facebook är ett privat företag som har rätt att bestämma vem som får verka på dess plattform – så är det en intressant civilrättslig fråga om de kan bryta en kundrelation utan att ge en tillfredsställande förklaring eller förvarning.

EDRi » SIN v Facebook: Tech giant sued over censorship in landmark case »