• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Henrik Alexandersson

Australien: Den som publicerar en Facebook-post kan hållas ansvarig för vad som skrivs i kommentarerna

30 september 2021 av Henrik Alexandersson

Ett utslag i Australiens högsta domstol gör medieföretag – och alla andra – ansvariga för kommentarerna till deras Facebook-poster. Detta har lett till att CNN nu stänger ner tillgången för vissa av sina sidor för alla i landet. Fler medieföretag sägs följa efter.

Tidigare denna månad beslutade Australia’s High Court att en tv-station kan hållas ansvarig för läsarkommentarer i anslutning till deras poster. Detta efter ett förtalsmål där den förtalade valt att inte stämma dem som skrivit kommentarerna – utan det medieföretag som publicerat själva nyheten i en post på Facebook.

Domstolen menade att själva publiceringen av en post inbjuder till kommentarer och att detta gör den som publicerat posten ansvarig.

Detta ledde till att CNN bad Facebook att stänga av kommentarerna för alla poster på deras Australien-konto. Vilket Facebook inte vill göra. Vilket i sin tur leder till att CNN nu helt stänger tillgången till en del av sina Facebook-sidor i landet.

Wall Street Journal:

»Ultimately, CNN concluded that managing comments on posts from each of its accounts was too time-consuming and instead opted to restrict access to its pages in the country, the person said. CNN executives believe that Facebook should be responsible for helping publishers comply with laws that apply to content on its platform, the person said.

”We are disappointed that Facebook, once again, has failed to ensure its platform is a place for credible journalism and productive dialogue around current events among its users,” a CNN spokeswoman said.«

Resultatet är att människor i Australien nu får sämre tillgång till nyheter och färre källor.

Dessutom kan detta bli ett problem även för vanliga användare, som också kan hållas ansvariga för vad den som läser deras Facebook-poster skriver i kommentarerna.

• WSJ (betalvägg): CNN Restricts Access to Facebook Pages in Australia »
• Reason: CNN Shuts Down Access to Facebook Pages in Australia After Court Ruling Holding Media Outlets Liable for Commenters »

Arkiverad under: Länktips, Media, Sociala media, Webben Taggad som: Australien, CNN, Facebook

Uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur på bordet i EU:s nya Digital Services Act

29 september 2021 av Henrik Alexandersson

Slut på end-to-end-kryptering, nya generella uppladdningsfilter och gränsöverskridande nätcensur är några av konsekvenserna om en av Europaparlamentets rapportörer för The Digital Services Act får sin vilja igenom.

EU:s nya Digital Services Act (DSA) håller just nu på att tröskas genom beslutsapparaten. I morgon, torsdag, skall Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) rösta om sitt utlåtande – som är författat av en konservativ fransk ledamot. Några nedslag:

Bland annat vill den ansvarige ledamoten Geoffroy Didier att DSA inte bara skall handla om sådant som publiceras offentligt, fritt för andra att ta del av. Han vill att den nya lagtiftningen även skall omfatta privata meddelanden. Utöver att detta strider mot brevhemligheten, rätten till privat kommunikation och rätten till privatliv innebär detta att myndigheterna även måste bereda sig tillgång till medborgarnas krypterade meddelanden.

Didier vill även se uppladdningsfilter för att permanent hålla oönskat innehåll borta från nätet. Vilket innebär att allt som alla laddar upp måste granskas och godkännas i förväg. Vilket är lika med förhandscensur – som kommer att skötas av maskiner och algoritmer som saknar sinne för sammanhang, legitima undantag och humor.

Rapportören vill även att JURI tar ställning för gränsöverskridande nedtagningsorder. Det vill säga att myndigheter i ett EU-land skall kunna beordra att innehåll på plattformar och servrar i andra medlemsstater skall plockas bort. Vilket kommer att leda till ett race-to-the-bottom, där alla enskilda länders strängaste åsiktslagar kommer att påtvingas hela EU.

Som om inte det är illa nog vill Didier att en nedtagningsorder i ett EU-land även skall gälla globalt. Man kan lätt inse att sådant kan komma att straffa sig genom att länder som Ryssland och Kina då kan komma att kräva att information som de ogillar även skall censureras i EU.

Den piratpartistiske ledamoten v Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) säger:

»The Rapporteur’s proposals are radical. They would i.e. threaten the secrecy of private correspondence and end-to-end encryption, mandate and encourage error-prone ex-ante upload filtering, introduce excessively short content take-down delays, enforce excessive national laws (e.g. in Poland or Hungary) throughout the EU and even globally, turn ‚trusted flaggers‘ into ‚trusted censors‘ and much more. I expect the vote to be very tight on several of these issues.«

• Läs mer hos Patrick Breyer »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Privatliv, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Europaparlamentet, JURI, Patrick Breyer

Facebook stryper drogdebatten

28 september 2021 av Henrik Alexandersson

Är det rimligt att Facebook har makt över politiska sakfrågor? Frågan är åter aktuell efter att det sociala nätverket stängt ner Sveriges största nätforum för att legalisera cannabis.

Debatten om en reformerad svensk drogpolitik har tagit ny fart på senare år. Det har skett i en öppen och fri debatt som börjat påverka opinionen och de politiska partierna. Som det skall vara i en demokrati. Men inte om Facebook får bestämma.

Idag stängde Facebook utan förvarning gruppen Avkriminalisera Cannabis! (AKC) som hade drygt 32.000 medlemmar.

Det skall påpekas att gruppen är modererad och att ingen försäljning och i princip ingen reklam förekommit. Istället är det en diskussionsgrupp.

Även om AKC har kvar sin vanliga hemsida, så kan det inte mäta sig med kraften och genomslaget hos en stor Facebookgrupp.

Stängningen av AKC kommer att påverka hur sakfrågan utvecklas i Sverige. Därmed utövar Facebook politisk makt, fast utan demokratiskt mandat.

Som vanligt kan man notera att Facebook är ett privat företag som får göra som det vill och tillåta eller förbjuda vilka grupper de vill. Men det innebär inte att Facebook har rätt att slippa kritik när de tystar en part i en politisk debatt.

Läs mer: Sveriges största forum för avkriminalisering och legalisering hotat »

Uppdatering från en läsare:

Gruppen är nu uppe igen, efter att Facebook har hävt blockeringen. Utan att förklara vad som hände, förstås. Dock är gruppen fortfarande shadowbannad, så man kan inte hitta den genom att söka på Facebook. För att gå med behöver man den här direktlänken:
https://www.facebook.com/groups/avkrim

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: cannabis, drogdebatt, Facebook

Låt inte Assanges personlighet överskugga sakfrågan

28 september 2021 av Henrik Alexandersson

Man kan ha mycket åsikter om Julian Assange. Men i princip allt som Wikileaks publicerat har visat sig vara korrekt.

Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange väcker starka känslor. Och visst, han är en knepig personlighet med en del narcissistiska drag. Men om man vill bedöma Wikileaks gärning måste man skilja på sak och person.

Jag kan inte komma på något som publicerats av Wikileaks som varit fel i sak. Man har återgivit verkligheten som den är – även när det varit besvärande, motbjudande eller jobbigt för makthavarna.

Skall man ta ett svenskt exempel, så publicerade Wikileaks lagtexten för den svenska datalagringen, som låg klar på Justitiedepartementet långt innan den kom till allmänhetens kännedom via reguljära kanaler. Vilket gjorde det svårt för den då sittande regeringen att tiga ihjäl saken.

Vad gäller de afghanska och irakiska krigsdagböckerna gav Wikileaks det amerikanska folket information om vad som skedde i dess namn – och de amerikanska skattebetalarna information om vad administrationen gjorde för deras pengar. Det kan knappast vara fel. För utan information om vad som verkligen sker – hur skall man kunna hålla beslutsfattare ansvariga och hur skall man då kunna göra ett informerat demokratiskt val?

De amerikanska ambassadtelegrammen visade för amerikanska folket – och världen – hur den amerikanska administrationen haft dubbla agendor, dolt dina verkliga avsikter för folket och spelat under täcket med olika skurkstater. Vilket var så jobbigt för dåvarande utrikesminister Hillary Clinton att hon till och med luftade tanken på en drönar-attack mot Assange. Men informationen, den var korrekt.

När det kommer till läckorna från det demokratiska partiets mailservrar inför presidentvalet 2016, så är det fullt möjligt att själva hacket utfördes av ryska aktörer. Men det ändrar inte det faktum att det som Wikileaks publicerade var autentiskt och korrekt. Att sedan såväl ryska troll som allehanda haverister utvecklade märkliga teorier utifrån denna information kan inte Wikileaks lastas för.

Så oavsett vad man tycker om Julian Assange – och även om man ogillar att viss information nått allmänheten – så har Wikileaks inte gjort något annat än att återge verkligheten som den faktiskt är. Och det kan knappast vara ett brott.

Skulle Assange utlämnas till USA, där han riskerar upp till 175 år i fängelse för spioneri på grund av sin publicistiska verksamhet – då är det ett hot mot den fria press som återgivit samma information och som också själv förlitar sig på läckt information som kan vara besvärande för överheten.

Man kan tycka vad man vill om Julian Assange. Men att information som makthavarna försöker dölja för folket kommer fram i dagens ljus är i princip en bra sak.

Den 27 oktober fortsätter de rättsliga förhandlingarna om utlämning av Assange från Storbritannien till USA. Nytt i fallet är att den amerikanska administrationens nyckelvittne visat sig vara en mytoman som handlat på amerikanska myndigheters uppmaning. Denne har nu tagit tillbaka sina uppgifter. Så målet mot Assange verkar falla samman. Om det kommer att påverka processens utfall eller ej är dock oklart…

Arkiverad under: Demokrati, Media, Spaning, Storebror, USA Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

CIA ville kidnappa Julian Assange

27 september 2021 av Henrik Alexandersson

Efter att Wikileaks 2017 publicerat information om amerikanska verktyg för massövervakning – Vault 7 – diskuterades planer på att kidnappa Julian Assange på hög politisk nivå i Washington. Inom CIA undersöktes även möjligheten att mörda honom. Man planerade också insatser mot andra medarbetare hos Wikileaks – samt att göra det möjligt att åtala fristående journalister som Glenn Greenwald och Laura Poitras.

I helgen avslöjade Yahoo News hur amerikansk underrättelsetjänst försökt komma åt Wikileaks grundare och redaktör Julian Assange. Redan tidigare har dokument avslöjat hur man planerat att svartmåla Wikileaks och fabricera anklagelser mot Assange. Denna gång gick man dock längre. På hög politisk nivå diskuterades möjligheten att kidnappa Assange.

Inom CIA diskuterades även att mörda honom och operativa insatser på Londons gator ifall Ryssland skulle försöka smuggla ut honom. Man undersökte även möjligheten att använda infiltratörer och att göra inbrott hos Wikileaks medarbetare eller att på annat sätt stjäla deras datorer.

Men det var inte bara Wikileaks som hamnade i skottgluggen. Även fristående journalister skulle oskadliggöras. Ur artikeln:

»Still chafing at the limits in place, top intelligence officials lobbied the White House to redefine WikiLeaks — and some high-profile journalists — as “information brokers,” which would have opened up the use of more investigative tools against them, potentially paving the way for their prosecution, according to former officials.«

»Among the journalists some U.S. officials wanted to designate as “information brokers” were Glenn Greenwald, then a columnist for the Guardian, and Laura Poitras, a documentary filmmaker, who had both been instrumental in publishing documents provided by Snowden.«

Julian Assange sitter idag i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse medan förhandlingar pågår om utlämning till USA, där han riskerar 175 år i fängelse för sitt journalistiska arbete. US Department of Justices nyckelvittne har dock visat sig vara både mullvad för amerikanska myndigheter och mytoman. Han har nu offentligt tagit tillbaka sina påståenden.

Kärnfrågan – som från början hindrade Obama-administrationen från att ge sig efter Wikileaks – handlar om pressens frihet. Skulle man döma och fängsla Assange – då skulle all media som gör oönskade avslöjanden riskera samma sak.

Läs hela artikeln: Kidnapping, assassination and a London shoot-out: Inside the CIA’s secret war plans against WikiLeaks »

Arkiverad under: Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: CIA, DOJ, Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

Skall sökmotorer tolka dina avsikter och tillrättavisa dig om du gör något olämpligt?

24 september 2021 av Henrik Alexandersson

Apple skjuter upp sin skanning av användarnas meddelanden och bilder på iCloud. Samtidigt kommer signaler om att man kommer att övervaka sökningar och Siri i jakt på olagligt material.

Efter protester har Apple meddelat att man skjuter upp skanning av meddelanden (text och eventuella bilder) i jakt på olagliga kontakter med barn. Man skjuter även upp skanningen av användarnas lagrade bilder på ICloud.

Detta är möjligen en god nyhet. Men att Apple skjuter upp denna form av övervakning av sina användare innebär inte att förslaget skrotats. Det har bara lagts på is för tillfället.

I samband med att Apple meddelade detta dök det upp en annan intressant sak:

»Siri and Search are also being updated to intervene when users perform searches for queries related to CSAM. These interventions will explain to users that interest in this topic is harmful and problematic, and provide resources from partners to get help with this issue.«

Man tänker alltså låta Siri och nätsökningar tolka användarnas förfrågningar för att utreda om de håller på med något som kan vara kopplat till sexuellt utnyttjande av barn. Även om få kanske har invändningar mot just detta, skall man ha klart för sig att syftet snabbt kan utökas eller förändras.

Vi är alltså på väg mot en situation där sökmotorer förväntas tolka vad vi vill och håller på med – och sedan tillrättavisa oss ifall vi gör något som den som för tillfället kontrollerar systemet ogillar.

Sorry Dave, I cannot do that.

• Apple: Expanded Protections for Children »
• EFF: Why EFF Flew a Plane Over Apple’s Headquarters »

Relaterat:
• Forskare varnar för Apples nya meddelande- och bildkontroll »
• Femte juli protesterar mot Apple »

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Privatliv, Storebror, Webben Taggad som: Apple, CSAM

Upphovsrättsdirektivet i långbänk

23 september 2021 av Henrik Alexandersson

Om inte Sverige gör lag av EU:s upphovsrättsdirektiv inom kort kommer EU-kommissionen att dra Sverige inför EU-domstolen – trots att samma EU-domstol ännu inte beslutat om delar av direktivet är lagligt.

EU:s upphovsrättsdirektiv skulle ha varit svensk lag senast den 7 juni i år. Någon proposition, remiss, promemoria eller egentlig plan har inte synts till. Vilket i och för sig är en bra sak, då det innehåller delar som kommer att leda till uppladdningsfilter och länkskatt. Nu kan man dock inte räkna med att detta läge kommer att gälla någon längre tid, då EU-kommissionen kräver besked från regeringen. Samtidigt är hela frågan en soppa.

Tre dagar innan direktivet skulle vara lag lade EU-kommissionen fram sitt slutliga förslag till implementering av artikel 17 (som kommer att leda till uppladdningsfilter). Så någon tid för att upprätta ett skarpt lagförslag har knappast funnits. Skälet till att kommissionens riktlinjer dröjde var att den – faktiskt – försökte föra EU-domstolen bakom ljuset vad gäller att Polen överklagat just artikel 17.

Nu skriver Emanuel Karlsten att kommissionen den 26 juli krävde Sverige på svar om varför direktivet ännu inte är svensk lag. Och inte bara Sverige. Från kommissionens hemsida:

»The Commission has requested Austria, Belgium, Bulgaria, Cyprus, Czechia, Denmark, Estonia, Greece, Spain, Finland, France, Croatia, Ireland, Italy, Lithuania, Luxembourg, Latvia, Poland, Portugal, Romania, Sweden, Slovenia and Slovakia to communicate information about how the rules included in the Directive on Copyright in the Digital Single Market (Directive 2019/790/EU) are being enacted into their national law.«

Man vill ha svar senast nu på söndag. Men det kommer man knappast att få. Karlsten rapporterar:

»På Justitiedepartementet är man medveten om tidsfristen som kommissionen gett, men vill ännu inte svara på när eller hur de ska svara. Inte heller kan de ge tidsplan för när direktivet kan införlivas som svensk lag.

– Vi arbetar för fullt med att färdigställa förslaget till genomförande. Det går inte att ge något exakt datum för när remittering kommer att ske. Förhoppningen är dock att kunna göra det runt skiftet september/oktober, säger Patrik Sundberg, kansliråd på Justitiedepartementet.«

I EU-domstolen har dess generaladvokat rekommenderat att artikel 17 inte skall upphävas. Dock är det inte alltid domstolen går på generaladvokatens linje. Så frågan om artikel 17 ens är laglig är fortfarande en öppen fråga. Ändå kräver kommissionen att Sverige skyndar på med lagstiftning i frågan. Annars kommer man att släpa Sverige (och de övriga länderna ovan) inför… just det… EU-domstolen.

Fortsättning följer.

• Emanuel Karlsten: Upphovsrättsdirektivet ännu inte svensk lag – nu öppnar EU-kommissionen för rättsliga åtgärder mot Sverige »
• EU-kommissionen: Commission calls on Member States to comply with EU rules on copyright in the Digital Single Market »
• Reuters: Commission starts legal action against 23 EU countries over copyright rules »

Arkiverad under: EU, Länktips, Sverige, Upphovsrätt, Uppladdningsfilter Taggad som: EU-domstolen, EU-kommissionen, länkskatt, uppladdningsfilter

Apple, Google, Putin och demokratin

22 september 2021 av Henrik Alexandersson

Trots sina löften om att värna demokratin avlägsnade Apple och Google appen Smart Voting från sina ryska app-stores inför valet till den ryska Duman. Appen var ett viktigt verktyg för den ryska demokratiska oppositionen, i dess försök att utmana president Putin och hans maktparti Enade Ryssland.

AP skriver:

»The app in question, called Smart Voting, was a tool for organizing opposition to Russia President Vladimir Putin ahead of elections held over the weekend. The ban levied last week by a pair of the world’s richest and most powerful companies galled supporters of free elections and free expression.«

Varken Apple eller Google vill kommentera saken för AP eller annan media.

De två företagen sitter naturligtvis i en rävsax. Om de skulle tvingas lämna den ryska marknaden skulle deras plats snart tas av ryska, regimkontrollerade företag. De är också angelägna om att följ nationell lag på de marknader där de är aktiva. Inte desto mindre innebär borttagandet av Smart Voting-appen att man går en auktoritär regims ärenden.

Fri information är det bästa motgiftet mot auktoritära och totalitära tendenser. Därför är internet och de företag som hjälper oss att använda det viktigt. Speciellt i länder som tystar fria media.

»Navalny’s ally Ivan Zhdanov said on Twitter that the politician’s team is considering suing the two companies. He also mocked the move: “Expectations: the government turns off the internet. Reality: the internet, in fear, turns itself off.”«

Historien väcker frågan om huruvida vi som bor i demokratiska länder verkligen vill eller bör stödja företag som går icke-demokratiska staters ärenden. Tyvärr verkar det inte finnas så många alternativ, i vart fall inte för den som vill ha tillgång till ett vettigt ekosystem av appar och tjänster. Det borde det bli ändring på.

Don’t Be Evil.

• Apple, Google raise new concerns by yanking Russian app »
• Apple, Google remove opposition app as Russian voting begins

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Storebror, Världen Taggad som: Apple, Google, Ryssland, Smart Voting

FBI hemlighöll dekrypterings-nyckel för företag som drabbats av ransomware

22 september 2021 av Henrik Alexandersson

The Washington Post:

»The FBI refrained for almost three weeks from helping to unlock the computers of hundreds of businesses and institutions hobbled by a major ransomware attack this summer, even though the bureau had secretly obtained the digital key needed to do so, according to several current and former U.S. officials. The key was obtained through access to the servers of the Russia-based criminal gang behind the July attack. Deploying it immediately could have helped the victims, including schools and hospitals, avoid what analysts estimate was millions of dollars in recovery costs. But the FBI held on to the key, with the agreement of other agencies, in part because it was planning to carry out an operation to disrupt the hackers, a group known as REvil, and the bureau did not want to tip them off.«

Det hela påminner lite om hur svensk polis hemlighåller nya säkerhetsluckor, för att själv kunna utnyttja dem för hemlig dataavläsning.

Arkiverad under: Citat, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Länktips, Säkerhet, USA Taggad som: FBI, ransomware, rEvil

Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter

20 september 2021 av Henrik Alexandersson

Den nya FRA-lagen öppnar dörrarna för utökat samarbete vad gäller underrättelseverksamhet och signalspaning med USA och dess närmaste allierade. Samtidigt kan den leda till intressekonflikter gentemot EU:s haltande underrättelsesamarbete.

När regeringen nu vill ge utländska underrättelsetjänster direkt tillgång till Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning är det uppenbart amerikanska NSA och Five Eyes-länderna (USA, Kanada, UK, Australien och Nya Zeeland) det handlar om.

Detta är i och för sig ingen nyhet. Sverige har till och med status som särskild samarbetspartner (kodnamn SARDINE) i Five Eyes och tillgång till NSA:s ”spion-google” XKeyscore. Och i april 2007 (året innan FRA-lagen antogs) skrev regeringen Reinfeldt ett avtal med USA om fördjupat underrättelsesamarbete.

Som FRA själva uttrycker saken, så lagregleras nu saker som tidigare befunnit sig i en gråzon. Det vill säga att sådant man gjort hela tiden nu blir lagligt.

Att Sverige tillhör den västliga, USA-ledda militära sfären är välkänt och samarbete i underrättelsefrågor har pågått ända sedan 1950-talet. En faktor som komplicerar det hela är att Sverige nu även är med i EU och att de flesta EU-länder inte har samma nära, speciella samarbete med USA / Five Eyes som Sverige.

Däremot har EU ett eget underrättelsesamarbete. Det handlar framförallt som informationsutbyte. Men det fungerar sådär, eftersom medlemsstaterna uppenbarligen är ovilliga att dela information till andra medlemsstater, som alla är potentiella läckor eller kan ha andra intressen. Dessutom är nationell säkerhet utanför EU:s formella kompetens – och är upp till respektive EU-land.

Man kan ana att ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA / Five Eyes kommer att väcka viss irritation i EU. I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet uttalat att Sverige bör se över sitt samarbete med NSA. Och Europadomstolen vill att Sverige skriver om FRA-lagen bland annat på grund av bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder.

Sverige har å sin sida vägrat låta FRA medverka vid Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.

I slutet av förra året kom nyheten att Danmark hjälpt NSA att spionera på svensk försvarsindustri och möjligen också på svenska politiker och andra svenska mål. Detta var något som försvarsministern lovade att gå till botten med. Men det tycks ha runnit ut i sanden… I det perspektivet är det en smula uppseendeväckande att nu ge NSA direkttillgång till svensk signalspaning, dess information och persondata.

Förmodligen är USA/Nato/Five Eyes bättre att hålla i handen än EU om det bränner till i säkerhetspolitiken. Men det ändrar inte det faktum att Sverige sitter på två stolar vad gäller underrättelsesamarbete. Vilket kan bli komplicerat, till exempel nu när relationerna mellan Frankrike och USA/UK plötsligt blivit iskalla. Intressekonflikter kommer att bli möjliga, rent av troliga.

Detta kan bli intressant. Och möjligen lite snärjigt för regeringen, oavsett dess färg.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: Five Eyes, FRA, NSA

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 48
  • Sida 49
  • Sida 50
  • Sida 51
  • Sida 52
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 140
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS