Femte juli

Nätet till folket!

Europaparlamentet har röstat om EU:s nya Digital Services Act

av

Europaparlamentet har nu röstat om the Digital Services Act.

Med tanke på den stora volymen ändringsförslag får vi invänta den konsoliderade rapporten innan det går att få ett helhetsgrepp. Vi återkommer så snart den finns och vi hunnit gå igenom den.

Dock kan man vara säker på att till exempel de nya statligt godkända nätcensorerna – Trusted Flaggers – har fått grönt ljus.

Enstaka detaljer har redan dykt upp i flödet. Som till exempel att den som laddar upp pornografiskt innehåll nu kommer att behöva identifiera sig med sitt mobilnummer. Vilket kan få en del oväntade och oönskade konsekvenser.

Den som följer enskilda ändringsförslag kan redan nu se resultatet av voteringen här.

Nu följer förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. Sedan kommer resultatet av dessa att komma upp i en slutlig votering i parlamentet och rådet.

Stay tuned.

Danmark jagar visselblåsare på högsta nivå

av

I Danmark ställs nu frågan om det kan vara landsförräderi att avslöja statens roll i den internationella massövervakningen för det egna folket.

I Danmark är chefen för försvarets underrättelsetjänst Lars Findsen häktad för landsförräderi. Och den förre försvarsministern Claus Hjort Fredriksen är misstänkt för samma brott.

Brottet i fråga skall enligt uppgift vara att de båda bekräftat för media att danska försvarets underrättelsetjänst samarbetat med amerikanska motsvarigheten NSA för att spionera via danska fiberkablar.

Det har tidigare uppmärksammats att sådan spaning bland annat inriktats mot svenska topp-politiker och svensk försvarsindustri. Vilket Sveriges försvarsminister lovat utreda, men aldrig återkommit till.

Frågan om landsförräderi blir absurd om man betänker att det inte är främmande makt de två misstänkta skall ha läckt till, utan till det egna folket – via media.

Om demokratin alls skall vara meningsfull måste folket ha insyn i vad makthavarna sysslar med – för att kunna utkräva ansvar i allmänna val. Eller för att kunna ifrågasätta den drivna politiken i en öppen, demokratisk debatt.

Massövervakningen är ett utmärkt exempel på en sådan fråga. Den är inte bara politisk. Den rör även statens förhållande till folket och den enskildes konventionsskyddade rätt till privatliv.

Danmark behöver en fri och öppen debatt om massövervakningen. Precis som Sverige. Och att avslöja den för folket – från vilket all demokratisk makt utgår – kan knappast vara landsförräderi.

Skall myndigheter få rätt att censurera internet?

av

EU är på väg att ge myndigheter rätt att censurera innehåll på nätet utan föregående rättslig prövning. Vilket strider mot den demokratiska rättsstatens principer.

Vi har tidigare beskrivit problemet med att låta organisationer och särintressen bli statligt godkända nätcensorer inom ramen för EU:s Digital Services Act (DSA). Ett annat problem är att förordningen även kommer att ge myndigheter en gräddfil för att rekommendera (eller beordra) sociala media att ta bort innehåll, i rollen som Trusted Flaggers.

En fråga som lämnas obesvarad i DSA är på vilka grunder en myndighet skall kunna agera nätcensorer. Om staten skall utöva makt inom ramen för sitt våldsmonopol bör det inte ske med mindre än något slags rättslig prövning.

Principen är enkel: Inget straff utan föregående rättslig prövning.

Denna princip har redan slagits fast av EU i samband med behandlingen av Telekompaketet 2009, då bland andra Frankrike och Sverige ville kunna stänga av fildelare från internet. Efter en lång och hård strid landade man i det enda rimliga – nämligen att om så alls skall ske, då får det inte ske med mindre än föregående rättslig prövning i varje enskilt fall.

Tanken att myndigheter och dess tjänstemän på eget bevåg skall kunna censurera internet hör helt enkelt inte hemma i en demokratisk rättsstat. Yttrandefrihetens gränser skall sättas av lagarna och prövas av domstol.

Statligt godkända nätcensorer – nu röstar Europaparlamentet

av

Statligt godkända nätcensorer är en del av EU:s nya Digital Services Act (DSA) – vilken man kommer att rösta om i Europaparlamentet nästa vecka.

Europaparlamentet håller på att fastställa sin position vad gäller unionens nya Digital Services Act (DSA / Förordningen om digitala tjänster). En viktig del är statligt godkända nätcensorer – så kallade Trusted Flaggers. Något egentligt motstånd mot sådana existerar inte. Däremot finns ändringsförslag som kan göra den nya nätcensuren ännu värre.

Tanken är att varje medlemsstat skall utse Trusted Flaggers – vilket till exempel kan vara myndigheter eller organisationer som företräder ”kollektiva intressen”. Dessa skall sedan få en gräddfil till sociala media, för att rekommendera vad som skall tas bort.

Det finns även ändringsförslag som går ut på att detta inte bara skall vara en rekommendation, utan en direkt order om censur.

Bland ändringsförslagen finns en lång rad exempel på vad en Trusted Flagger kan vara. Till exempel representanter för upphovsrättsindustrin, organisationer som är experter på terrorism, övergrepp mot barn, främlingsfientlighet, konsumentorganisationer, kvinnorättsorgansiationer med flera.

Alla organisationer eller entiteter som säger sig besitta sakkunskap inom ett område och som företräder ”kollektiva intressen” skall kunna ansöka om att bli Trusted Flaggers. Vilket kommer att öppna dörren för allehanda intresseorganisationer, särintressen och andra grupperingar som vill kunna kontrollera narrativet inom sitt område.

Det är kontroversiellt nog att låta myndigheter censurera internet. Att även ge särintressen denna rätt gör saken ännu värre.

Nu kommer det förvisso att finnas regler för hur denna nätcensur skall bedrivas samt en möjlighet till överprövning. Trusted Flaggers som missköter sig kommer att kunna stängas av från sitt uppdrag. Inte desto mindre är det lätt att se hur detta system kan komma att missbrukas – medvetet eller som konsekvens av vissa särintressens snäva referensramar.

En kontroversiell fråga i sammanhanget är om den nya nätcensuren även skall omfatta innehåll som publiceras på sociala media av traditionella medieföretag. De senare menar att de redan gjort en kvalitetskontroll och vill inte att andra skall ifrågasätta deras redaktionella integritet. Andra menar att media nu för tiden även kan representera icke acceptbla ståndpunkter och att de därför bör omfattas av förslaget.

Rapporten är med sina ändringsförslag på 992 sidor – så mycket kan hända under nästa veckas omröstning i Europaparlamentet. En sak står dock klar – något egentligt motstånd mot Trusted Flagges som sådana existerar inte i parlamentet. Eller för den delen i den allmänna debatten.

Europaparlamentet: Report on the proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on a Single Market For Digital Services (Digital Services Act) and amending Directive 2000/31/EC (COM(2020)0825 – C9-0418/2020 – 2020/0361(COD)) »

Folket till EU: Vi kräver rätten till anonymitet online

av

64 procent av européerna vill ha rätt att använda digitala tjänster anonymt. Och nu skall Europaparlamentet rösta om saken.

Nästa vecka kommer Europaparlamentet att rösta om EU:s nya Digital Services Act, för att fastställa sin position inför förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. Ett tilläggsförslag – från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE – går ut på att introducera en rätt att använda digitala tjänster anonymt.

Inför denna votering kommer en opinionsundersökning från Yougov som visar att 64 procent av medborgarna i nio EU-länder (varav Sverige är ett) är för rätten att använda digitala tjänster anonymt. 21 procent är emot och 14 procent vet inte.

I undersökningen sticker Sverige ut som det land som är minst positivt inställt till anonymitet online, även om en majoritet är för här också. (53/27/20)

Undersökningen är beställd av ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE), som säger:

»The European Parliament must respond to the constant data scandals and data crime online to better protect our citizens. Only uncollected data is secure data! This was recently demonstrated by the leak of unnecessarily collected mobile phone numbers of 500 million Facebook users. A right to anonymity also protects vulnerable groups from discrimination online. Next week, the European Parliament needs to seize the opportunity to meet citizens’ demand for protecting their digital privacy better.«

Läs mer: Survey on the Digital Services Act: EU citizens want the right to use digital services anonymously »

Viktiga nät- och övervakningsfrågor 2022

av

Vilka nät- och övervakningsfrågor kommer att vara aktuella 2022? Här listar vi några av de viktigaste.

• Digital Services Act (DSA)

Det finns nu ett färdigt förslag till beslut om DSA i Europaparlamentet, efter utskottens behandling, med dess tusentals ändringsförslag. Dokumentet finns här. Parlamentet kommer att rösta om det i plenum om två veckor. Därefter blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

Förslaget om statligt godkända nätcensorer – Trusted Flaggers – finns kvar i förslaget och tycks i princip inte möta något motstånd.

Vi återkommer inom kort med en sammanfattning av dokumentet, för att se vad som är extra viktigt och vad som har ändrats.

• Datalagring

Snart kommer ännu en dom från EU-domstolen om lagringen av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer. Domstolens linje har varit att svepande lagring av kommunikationsdata inte får förekomma utan misstanke om brott. Inget tyder på att den linjen kommer att ändras.

När dom meddelats kommer kommissionen och ministerrådet att besluta om sin taktik. Det kan bli fråga om ett nytt datalagringsdirektiv. Eller så låter man varje land fortsätta bråka med domstolen vart och ett för sig.

Sverige vill se ett nytt direktiv, utan begränsningar.

• Chat Control 2 / meddelandekontroll

EU har redan beslutat att meddelandetjänster och e-post-leverantörer skall ha möjlighet att av-kryptera och granska sina användares kommunikationer för att kontrollera att de inte ägnar sig år barnporr. I steg två vill man nu göra det obligatoriskt.

Dock verkar det som om den nya tyska regeringen tänker säga nej till detta.

• FRA-lagen

FRA-lagen utökas ständigt, trots alla vackra löften om motsatsen när den infördes. Nu får även innehållet i elektroniska kommunikationer inom landet, mellan svenskar granskas. Och med tiden har allt fler myndigheter fått tillgång till FRA:s spaning.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fällde i våras den svenska lagen för brott mot artikel 8 i Europakonventionen, som gäller skyddet för medborgarnas privatliv. Den svenska regeringens svar är att tillsätta en utredning – senast 2025.

• Upphovsrättsdirektivet blir svensk lag

Kraftigt försenad har regeringen nu presenterat en remiss vad gäller hur EU:s nya upphovsrättsdirektiv skall vävas in i svensk lagstiftning. I praktiken kan det komma att leda till uppladdningsfilter och så kallad länkskatt.

En detalj i sammanhanget är att en av länkskattens varmaste anhängare – Tidningsutgivarnas förra VD Jeanette Gustafsdotter – har blivit kulturminister efter vinterns regeringsombildning.

De positiva nyheterna är att vi tycks vara på väg att få undantag för ”fair use” – och att användare som får innehåll borttaget i sociala media kommer att få något slags rättssäkerhet och möjlighet att överklaga.

Detta är bara några av alla saker som är på gång. Skrolla ner i denna blogg för att uppdatera dig i fler aktuella frågor.

Kontrollstaten är ett hot mot civilsamhället

av

Övervakningsstaten är också en kontrollstat – som kommer att leda till samhällelig stagnation.

Övervakningslagar drabbas alltid av ändamålsglidning. Steg för steg utökas de till att omfatta fler och andra syften än vad som angavs när de stiftades.

Datalagringen – som bara skulle användas för att skydda oss mot terrorister och allvarlig brottslighet – kom att bli ett verktyg för att jaga fildelare och har använts flitigt av Skatteverket för att snoka i medborgarnas privatliv.

FRA-lagen som bara skulle användas för att identifiera yttre hot mot landet kommer nu även att omfatta innehållet i kommunikationer mellan svenskar i Sverige. Och med tiden har allt fler myndigheter fått tillfång till denna spaning.

Hemlig övervakning utökas ständigt till nya användningsområden, samtidigt som tröskeln för att använda den sänks. Dessutom lanseras med tiden helt nya former av övervakning, både från den svenska politiken och från EU.

Om denna utveckling fortsätter kommer så gott som alla våra kommunikationer och det mesta vi gör att övervakas av staten. Och det kommer att drabba helt vanliga, hederliga medborgare.

Man kan förvisso argumentera för att en allomfattande kontrollstat, där varje detaljerad regel kan upprätthållas och varje handling granskas inte lämnar något utrymme för olagliga eller olämpliga aktiviteter. Men priset för detta är i så fall mycket högt.

Det är därför det finns regler som säger att övervakning måste vara nödvändig och stå i proportion till de handlingar den är tänkt att förhindra. Vilket är en gräns som gång på gång överträds. För att man kan.

Intrång i individens privatliv är – enligt till exempel Europakonventionen – ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Dels handlar det om att individen har rätt till en privat sfär. Dels om att en sådan även omfattar rätten till privat korrespondens.

Våra grundläggande fri- och rättigheter finns där för att skydda oss mot demokratins brister, för att skydda individen mot överheten och för att skydda minoriteter mot majoriteten. Därför är det farligt när de nedmonteras av de politiker de är tänkta att skydda oss mot.

Ett samhälle där staten kontrollerar allt vi gör och allt vi kommunicerar med andra kommer även att drabbas av stagnation. Människor som ständigt måste tänka på att överheten kan kika över deras axel kommer att ändra sitt beteende. De kommer att bli mindre spontana och därmed också mindre kreativa. Vilket kommer att göra hela vårt samhälle fattigare, tråkigare och stelare.

Det är dags att stanna upp och tänka efter hur vi vill ha det. Fortsätter vi som nu riskerar vi att mista både vår frihet och vårt välstånd.