• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Därför finns det inga europeiska nätjättar

18 mars 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s fokus på att bekämpa de amerikanska nätjättarna riskerar att hindra europeiska startups från att växa och konkurrera på lika villkor.

EU:s Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA) riskerar att hålla tillbaka utvecklingen av sociala media och andra plattformar i Europa. Problemet är att man skapar regelverk som endast redan existerande Big Data har resurser att leva upp till.

Kritiken kom redan med EU:s upphovsrättsdirektiv. Även om det inte uttryckligen kräver uppladdningsfilter ställer det sådana krav att just uppladdningsfilter ändå kommer att krävas. Detsamma gäller förordningen om terror-relaterat innehåll online.

Endast nätjättar som Facebook, Twitter och Google klarar av att bära de kostnader som krävs för att genomföra sådan filtrering.

Samma sak gäller de juridiska kostnader som ny EU-reglering medför. Den gör det svårt, närmast omöjligt för europeiska startups att konkurrera med de existerande amerikanska nätjättarna. Det blir helt enkelt för krångligt och för dyrt.

Nu sätter DSA och DMA i och för sig upp olika regler för dominanta marknadsaktörer respektive andra. Men redan de grundläggande reglerna är så omfattande att det är enklare och billigare för entreprenörer att etablera sig utanför EU.

Och vem kommer att vilja expandera sin verksamhet om det finns ett tröskelvärde, över vilket en omfattande och kostsam reglering börjar gälla?

Det känns som om EU är så totalt fixerat vid att reglera de stora amerikanska nätjättarna att man glömmer de europeiska startups som kan bli morgondagens Facebook eller Google.

Dessutom är EU:s regelverk fyllt av motsättningar. DSA och DMA kan komma att slå fast rätten till kryptering – medan ChatControl / meddelandekontroll handlar om obligatorisk av-kryptering av all e-post och alla elektroniska meddelanden, för att granska dess innehåll.

Hur skall nätentreprenörer alls kunna navigera i detta ständigt föränderliga juridiskt landskap fyllt med självmotsägelser?

Dock skall man hålla i minne att DSA, DMA och andra regleringar fokuserar på hur nätet fungerar idag, med dagens aktörer och dagens tekniska lösningar.

Samtidigt förändras och utvecklas tekniken. EU:s nätlagstiftning kommer snart att vara inaktuell och reglera gårdagens sociala media och plattformar. Till exempel står den sig slätt mot decentraliserade, distribuerade nätverk.

Teknik slår politik, som Jan Stenbeck en gång uttryckte saken.

Arkiverad under: Digital Services Act, EU, Sociala media, Spaning, Uppladdningsfilter, Webben Taggad som: Big Data, Big Government, DMA, konkurrens

Kan Ryssland skapa en digital järnridå?

16 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Putins regim försöker strypa det fria informationsflödet i Ryssland. Men än så länge tycks det gå sådär.

Fri information är ett hot mot den ryska regimen. Själva möjligheten att folket får tillgång till fri, ofiltrerad information står i kontrast till den nät- och nyhetsblockad som krävs för att hålla oppositionen, anti-krigs-aktivister och oliktänkande på mattan.

Till skillnad från den hårda tekniska blockering som används i Kina verkar Rysslands försök att frikoppla sig från det globala nätet en smula ofokuserade.

  • 2017 efterlyste den ryska regeringen ett alternativt DNS-system.
  • 2019 antogs en lag antogs en lag om att kunna frikoppla det ryska nätet från omvärlden i händelse av statligt definierade säkerhetsincidenter. (Som att någon bryter mot det offentliga narrativet.)
  • 2021 lyckades man delvis begränsa tillgången till Twitter, för att stoppa information om oppositionsledaren Navalny.
  • Utrullningen av deep packet inspection (DPI) har gått långsamt och till stora delar ignorerats av västerländska sociala media, som hellre betalar böter.
  • Utländska plattformar har beordrats att etablera lokala ryska kontor. Syftet med detta lär vara att tvinga dessa plattformar till underkastelse, genom att hota deras lokala personal.
  • Den 6 mars i år gavs en order om att alla statliga webplatser skall byta till det ryska DNS-systemet senast den 11 mars.
  • Siter som Facebook, Twitter, BBC och Deutsche Welle har antingen förbjudits eller blockerats i samband med kriget i Ukraina.

Att skapa ett ryskt intranet tycks gå sådär, även om tonen har skärpts på senare tid.

DFRlab skriver:

»The Kremlin’s growing political pressure on technology companies could shift this calculus. Where Russian government authorities were not significantly pushed and/or empowered to accelerate plans for this “domestic internet,” they could be in the coming weeks and months. That might look like greater political pressure on Russian internet providers to install filtering equipment, more public statements from the Kremlin (which do matter) about the need for a domestic internet, and more money to Roskomnadzor and other entities working on centralizing state control of internet architecture.«

Kommer det att lyckas? Möjligen kan man blockera information för de flesta icke tekniskt kunniga ryssar. Men den kommer ändå att sippra igenom. Information söker sig alltid nya vägar. Det gäller speciellt sådan information som någon försöker tysta ner.

Glöm inte hur Sovjetunionen och dess lydstater förlorade slaget om verklighetsbilden i en tid när opposition och oliktänkande bara hade stencilmaskiner och karbonkopior att tillgå.

Idag har vi VPN, TOR-bryggor och krypterade meddelandeappar. (Till exempel tycks den ryska regimen inte komma åt Telegram på det sätt den vill, trots att appen är ryskägd.)

Dessutom kommer ständigt nya lösningar, som till exempel distribuerade och decentraliserade nätverk som helt enkelt inte går att censurera eller stänga ner.

Man kan lura hela folket en viss tid. Man kan lura en del av folket hela tiden. Men man kan inte lura hela folket hela tiden.

• DFRlab: Russia’s domestic internet talk isn’t new — but it’s ramping up »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Sociala media, Storebror, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: Ryssland

Assange ett steg närmare utlämning till USA

15 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Ett nytt överklagande eller politiskt tryck är nu det enda som kan hindra att Wikileaks chefredaktör Julian Assange utlämnas till USA.

Storbritanniens högsta domstol har beslutat att inte ta upp Julian Assanges överklagande av USA:s begäran om utlämning.

Dock finns det andra delar i den underliggande domen som eventuellt fortfarande kan överklagas.

Bortsett från det har Assanges advokater nu fyra veckor på sig att komma in med argument mot utlämning, till den brittiska inrikesministern Priti Patel. I Storbritannien är utlämningsärenden inte bara en juridisk, utan även en politisk fråga.

Skulle Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 år i fängelse för spioneri – på grund av att Wikileaks publicerat information som den amerikanska administrationen inte ville skulle nå media och medborgare.

Dock har den amerikanska administrationens nyckelvittne avslöjats som mytoman – och tagit tillbaka sina uppgifter.

• The Guardian: Julian Assange denied permission to appeal against US extradition »
• Amnesty International: UK: Refusal by Supreme Court to grant Assange right to appeal is “a blow for justice” »
• Reportrar utan gränser: UK: RSF calls on Home Office to block Assange extradition following Supreme Court refusal to consider appeal »

Arkiverad under: Länktips, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, UK, Wikileaks

Bahnhof startar rysk piratradio

10 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Efter att Sveriges Radio meddelat att de inte kommer att återuppta sina kortvågssändningar på ryska kliver nu internetoperatören Bahnhof in.

Bahnhof kommer att starta egna nyhetssändningar på ryska.

Dessa kommer dels att distribueras som podcasts på nätet, dels som kortvågssändningar från Bahnhofs egen mast på det underjordiska datacentret Pionen.

Dessutom uppmanar man alla radioamatörer att hjälpa till att sända ut dessa podcasts.

Bahnhofs VD Jon Karlung säger:

”Vi vill stödja Ukraina på alla sätt vi kan. Ett sätt att göra det är att ge ryska folket en chans att bilda sig en egen uppfattning om Putin och hans regim, baserat på objektiva fakta. Vi är sedan tidigare vana vid att bekämpa och kringgå internetcensur på olika sätt…”

”Vi tänker därför starta ett ryskspråkigt nyhetsprogram som med journalistisk integritet berättar om kriget i Ukraina för en bred publik i Ryssland. Fram till 2010 gjorde Sveriges Radio precis detta med sin satsning Radio Sweden, men det är tyvärr nedlagt. Vi vill återuppliva detta. Redaktionen kommer bestå av professionella och erfarna journalister som själva sköter det redaktionella innehållet.”

Stationens namn blir Nordstream 3, vilket dels anknyter till den klassiska svenska piratradiokanalen Radio Nord dels till den kontroversiella gasledningen Nordstream 2.

Läs mer hos Bahnhof »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Propaganda, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: Bahnhof, radio, Ryssland, Ukraina

Notis: #ChatControl2 försenas?

10 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Den 8 mars skulle EU-kommissionen presentera #ChatControl2 (meddelandekontroll). Men situationen i Ukraina tycks ha kommit mellan. Nu gäller det att se upp ifall förslaget ändå dyker upp i krigets medieskugga.

#ChatControl2 går ut på att göra det obligatoriskt för alla meddelandetjänster och e-post-leverantörer att av-kryptera och granska innehållet i alla användares alla elektroniska kommunikationer.

Uppdatering: Nytt datum sägs vara den 30 mars.

Arkiverad under: EU, Kortis, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, meddelandekontroll

Nej till censur i Ryssland – men ja till censur i EU?

8 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Samtidigt som vi kämpar för att det ryska folket skall ha tillgång till fri, oberoende information inför EU egna statligt godkända nätcensorer.

Tillgång till fri information från olika källor är viktigt för att bilda sig en korrekt uppfattning om verkligheten. Detta gäller inte minst information från sådana källor som staten ogillar.

Moskvas krig mot internet för att hålla det ryska folket i okunskap om vad som verkligen sker i Ukraina belyser detta.

Därför är det märkligt att det är nästan helt tyst om den nätcensur som EU nu är på väg att införa i sin Digital Services Act (DSA).

Yttrandefrihetens gränser skall sättas av lag som fattats i god demokratisk ordning. Sådana lagar skall sedan upprätthållas av ett oberoende rättsväsende.

Just nu tummar EU på den principen. I DSA föreslås att myndigheter, organisationer och särintressen (företrädare för ”kollektiva intressen”) skall kunna utses till så kallade Trusted Flaggers (betrodda anmälare), godkända av staten.

Dessa Trusted Flaggers skall sedan få en gräddfil till sociala media – för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Hur kan detta vara något annat än mjuk censur? (Det finns även de i EU som anser att Trusted Flaggers rekommendationer skall vara bindande. Det vill säga hård censur.)

Det märkliga är att nästan ingen tycks bry sig eller reagera. Sådant vi tycker är fel i andra länder glider rakt igenom EU:s beslutsapparat under största möjliga tystnad.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

Bryt Moskvas informationsblockad mot det ryska folket

7 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Det pågår en kamp om verklighetsbilden i Ryssland. Just nu tycks regimen ha kontroll. Men det kan aldrig hålla i längden. Nu är alla insatser för att visa ryska folket vad som verkligen sker i Ukraina betydelsefulla.

Jag läser om ryssar i Ukraina som helt enkelt inte blir trodda när de berättar om kriget för sina släktingar i Ryssland, per telefon. Men jag läser även om initiativ som går ut på att kontakta ryska släktingar och vänner för att på ett sakligt sätt informera dem om vad som verkligen sker.

Sådant är oerhört viktigt, då ryska folket för tillfället lever i en bubbla av propaganda och fake news.

Jag läser även om stora ryska siter som håller tyst om övergreppen mot det Ukrainska folket, trots att de som driver dem egentligen känner till vad som sker.

Men det sprids en motbild, bland annat från Anonymous som enligt uppgift hackar de stora ryska nyhetssiterna, inklusive tv. De uppger sig även ha hackat ryska försvarsministeriets databaser. Till och med laddstolpar för elbilar skall ha hackats och visar nu krav på fred. Om detta stämmer är det strålande nyheter.

I Belarus ägnar sig cyberpartisaner åt att kartlägga ryska trupprörelser i landet och att störa militära transporter som sker med järnväg. De bekämpar dessutom den egna förtryckarregimen.

Men det kan göras mer. Det måste göras mer. Även om information om den verkliga situationen för tillfället bara sipprar in i Ryssland, så kan droppen urholka stenen. Till slut når man en tipping point, där övergreppen inte längre kan förtigas.

Nu måste alla göra vad de kan. Nät- och IT-världen kan till exempel sätta upp fler TOR-bryggor – så att i vart fall nätkunniga ryssar kan få tillgång till fri information.

En annan idé kan vara att hjälpa till att sprida kunskapen om end-to-end-krypterad e-post till fler ryssar, så att de kan kommunicera rimligt fritt och säkert. Och nya, decentraliserade meddelande- och chat-appar finns tillgängliga. Kom gärna med fler tips i kommentarerna.

Kanske kan man även ta till gamla motståndsmtoder, som i kampen mot den sovjetiska diktaturen. Då spreds olaglig, underjordisk press. Detta kan ske även idag. Överallt finns kopiatorer och printers. Om ryssar förses med information och inte minst med bilder av vad som sker kan det etableras ett lowtech-motstånd.

Och varför inte faxa bilder och uppmaningar att stoppa invasionen till alla kända ryska faxnummer? Eller rent av skriva brev till alla ryska kontakter. Alla möjligheter bör nu användas.

Ryska folket lever för tillfället i en situation där det undanhålls viktiga fakta och där korrekt information kan straffas med upp till 15 år i fängelse. Det är vår plikt att stå upp för fri information som låter människor bilda sig en egen uppfattning.

Den ryska invasionen går uppenbarligen inte som planerat. Populära ryska media försvinner från nätet. Ekonomiska sanktioner slår med kraft mot den ryska ekonomin. Vanliga människor börjar undra vad som egentligen pågår. Och nu kommer dödsbuden från fronten till förkrossade ryska familjer. Hela det ryska autokratiska systemet är i gungning.

Då kan enskilda, små insatser få hela denna metastabila situation att svänga. Kaosteori (som även i delar är applicerbar på samhällsutveckling) lär oss att polskiften kan ske mycket snabbt och väldigt plötsligt. Det kan vara din insats som till sist får allt att svänga.

Låt nu kreativiteten flöda. Hjälp det ryska folket att få tillgång till fri information. Och tänk gärna utanför boxen.

Det angreppskrig som syftar till att tvinga det fria ukrainska folket till underkastelse måste få ett slut. Och det ryska folket måste få sin frihet åter.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Europa, Kryptering, Propaganda, Storebror, Världen, Webben, Yttrandefrihet

Problemen med att censurera RT och Sputnik

2 mars 2022 av Henrik Alexandersson

Oavsett om det var rätt eller fel att censurera ryska propagandakanaler kommer det att få en del oönskade konsekvenser.

I snart en vecka har jag suttit klistrad framför datorn och följt Putins vidriga angreppskrig mot en självständig, demokratisk nation. Jag har delat inlägg som jag uppfattat som trovärdiga om modigt ukrainskt motstånd, invasionsstyrkornas övergrepp, sanktioner och det ryska folkets protester mot kriget. Detta tänker jag fortsätta med. Ukraina och dess folk behöver vårt stöd.

Men det finns en sak som gör mig betänksam. Det gäller EU:s, Youtubes, Facebooks och Twitters censur av de ryska propagandakanalerna RT och Sputnik. Som vanligt gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Att denna censur kom var förmodligen oundvikligt. Så brukar det bli i krig. Men låt mig ändå problematisera frågan.

Om vi i väst censurerar rysk media kan Putin motivera censur av västvärldens fria media i Ryssland med att det var vi som började. Och kasta ut våra journalister.

När Tyskland gick före och stängde RT kom svaret genast i form av att Deutsche Welle och dess journalister kördes ut ur Ryssland.

Börjar vi censurera förlorar vi en del av vårt moraliska övertag. Censur är förtryckets verktyg, inte frihetens och demokratins.

Sedan är frågan hur vi skall kunna förstå situationen om vi inte får veta hur den ryska propagandan ser ut. Med censur blir det svårare för media och alla oss andra som försöker analysera vad som sker i Ryssland att bedöma situationen. Även propaganda kan avslöja väldigt mycket.

Själv är jag intresserad av att få veta vilken officiellt godkänd information ryska folket får del av. Det är av betydelse för att kunna ge någon form av stöd till den ryska oppositionen.

Märk gärna material från media som delar det officiella ryska narrativet som ”Statskontrollerad rysk media” eller liknande. Men att plocka bort dem kan leda till att vi famlar i mörkret vad gäller tillståndet i Ryssland.

Genom att låta internet granska och avslöja öppen rysk propaganda minskar inte bara den ryska regimens trovärdighet i allmänhet. Då kommer även denna granskning till många ryssars kännedom. Vilket blir mycket svårare om vi censurerar.

Slutligen känns det besvärande att sociala media inte står upp för fri information. Men det är å andra sidan ingen nyhet.

Nu är det som det är. Det är inte så mycket att göra åt saken. Men jag är rädd att vi kan ha begått ett misstag.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Media, Propaganda, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: RT, Ryssland, Sputnik, Ukraina

Frankrike: Datalagring strider mot konstitutionen

25 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Frankrikes konstitutionella råd har ogiltigförklarat landets datalagring, då den anses vara ett icke proportionerligt ingrepp i individens rätt till privatliv.

Detta är inte första gången lagen får bakläxa i det konstitutionella rådet. Den nu aktuella lagen är en modifierad variant av en föregående lag som också underkänts.

Tydligen lutar sig rådet mot den franska Deklarationen om om mänskliga och medborgerliga rättigheter från 1789.

Med detta ställer sig rådet på samma sida som EU-domstolen, som redan 2014 upphävde EU:s datalagringsdirektiv – och som sedan upprepade gånger givit olika medlemsländer bakläxa i frågan. Även det med hänvisning till individens rätt till privatliv.

EU:s ministerråd och EU-kommissionen har signalerat att man vill se ett nytt datalagringsdirektiv, som på något sätt kan kringgå EU-domstolens beslut. Men detta kan komma att stoppas av den nya tyska regeringen, som är mer skeptisk till övervakning än den förra.

Följetongen fortsätter.

• Décision n° 2021-976/977 QPC du 25 février 2022 – Communiqué de presse »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Privatliv Taggad som: Frankrike

Det live-streamade kriget

24 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Rysslands anfallskrig mot Ukraina direktsänds på nätet. Vilket kommer att bli en utmaning för den ryska regimen, inte minst på hemmafronten.

Vietnamkriget var det första krig som utspelades inför rullande tv-kameror. Vilket förändrade bilden av kriget och dess fasor. Möjligen bidrog detta till att förkorta kriget, då det påverkade den amerikanska hemmaopinionen.

När Ryssland nu anfaller Ukraina kommer kriget att rapporteras i realtid, online. Utvecklingen går att följa på ständigt uppdaterade kartor. Bilder på det som sker når oss på sekunder. Vad som sker går inte att dölja.

Samtidigt skall man vara uppmärksam vad gäller desinformation, propaganda och rykten. De ryska trollfabrikerna kommer att jobba för högtryck, som den väpnade aggressionens gren på nätet.

Å andra sidan bedrivs en omfattande digital forensisk verksamhet. Det blir svårare för den som vill förvränga eller försköna verkligheten.

En del saker är uppenbara. Putins framträdanden och informationen från Kreml behöver ingen tolkning. Det som sker är inget annat än en aggression mot ett självständigt, demokratiskt land.

En front gäller det ryska folkets tillgång till fri, korrekt information. Oavsett hur mycket digitala murar Putin försöker bygga upp, så kommer information att sippra igenom och spridas. Det går inte att stoppa.

Detta är viktigt, då den enda hållbara utvecklingen är att ryska folket omvandlar landet till en demokrati. Men än så länge får de flesta ryssar sin information genom statskontrollerade media.

På samma sätt som dissidenter bekämpade den sovjetiska diktaturen med underjordisk press, kan nätet utmana den ryska krigiska regimen. Här kan den fria världen vara till hjälp.

Utöver att det som nu sker är fullständigt förfärligt – skall det att bli intressant att följa hur kriget kommer att spelas ut på nätet.

Arkiverad under: Demokrati, Europa, Propaganda, Sociala media Taggad som: krig, Putin, Ryssland, Ukraina

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 41
  • Sida 42
  • Sida 43
  • Sida 44
  • Sida 45
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 158
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Fullmaktslagen, regeringen och maktdelningen15 juni 2025
  • Stoppa fullmaktslagen!12 juni 2025
  • Regeringen får rätt att utlysa undantagstillstånd utan att fråga riksdagen10 juni 2025
  • Ryktet om GDPR:s död är överdrivet9 juni 2025
  • Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar5 juni 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS