• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Tyskland slutar med datalagring

15 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Den tyske justitieministern Marco Buschmann (FDP) meddelar att han kommer att lägga fram ett regeringsförslag om att sluta med generell datalagring.

Vi har tidigare skrivit om den nya tyska regeringens koalitionsfördrag. Bland annat innehåller det ett nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Och nu levererar man, genom att sluta med generell datalagring.

Bakgrund:

Lagring av data om alla medborgares alla data- och telekommunikationer är en idé som kommer från EU (där Sverige var drivande i frågan).

Datalagringsdirektivet upphävdes dock av EU-domstolen 2014, då det anses bryta mot de mänskliga rättigheterna – och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat kommunikation. Detta gäller speciellt generell datalagring utan misstanke om brott.

Sedan dess har EU-domstolen (med stigande irritation) gång på gång påpekat för olika medlemsstater att de måste sluta med datalagringen.

Sverige har försökt anpassa sin lagstiftning till EU-domstolens beslut, men det finns goda skäl att anta att även dagens svenska datalagring är olaglig.

Tyskland:

Den nya tyska regeringen kommer enligt justitieminister Buschmann nu att lägga fram ett förslag om att sluta med datalagring. Det är en viktig markering då ett av EU:s tyngsta länder nu ställer sig på EU-domstolens sida.

Detta är extra viktigt då Tyskland även är en tung aktör i EU:s ministerråd. Därför kan man anta att det inte kommer att bli något av diskussionerna om ett nytt datalagringsdirektiv (anpassat för att kringgå EU-domstolens beslut).

Vi uppdaterar när vi vet mer.

Relaterade bloggposter:
• Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna »
• Tyskland tar steget in i internetåldern »

• EU-domstolen: Sluta datalagra! »
• Dags att ta svensk datalagring till EU-domstolen – igen?

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Marco Buschmann, Tyskland

Fler britter vill oroas av kränkande yttranden än begränsad yttrandefrihet

14 februari 2022 av Henrik Alexandersson

En opinionsmätning visar att 43% av britterna anser att det viktigaste är att skydda människor från stötande yttranden och hat. 38% anser att yttrandefrihet är viktigast. Men det är stor skillnad mellan höger-vänster, mellan könen och mellan åldersgrupper.

Britter som politiskt står mer till höger lägger större vikt vid yttrandefrihet, medan de till vänster oroas mer av stötande yttranden och hat. Det samma gäller män respektive kvinnor och äldre britter respektive yngre. Se bilden ovan.

En annan fråga i undersökningen gällde hur många som censurerat sig själva i politiska eller sociala frågor av fuktan för negativa reaktioner. 57% säger att det sker ibland och 27% aldrig.

Grovt förenklat verkar äldre kvinnor till höger vara mest benägna att hålla inne med sina åsikter. (Grafik i länken nedan.)

Undersökningen visar även att det är vanligare att britter håller tillbaka ”konservativa” åsikter än ”progressiva”.

Det skulle vara intressant att se en liknande undersökning för Sverige. Tipsa gärna i kommentarerna om du hittat några sådana siffror.

Länkar:
• Cancel culture: what views are Britons afraid to express? »
• Undersökningen i detalj (PDF) »

Arkiverad under: Censur, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: UK

Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA

10 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Facebooks hotar att lämna EU. Domstolar förklarar Google Analytics olagligt. Detta är konsekvensen av en dragkamp om överföring av persondata från EU till USA som pågått i årtionden.

EU-domstolen menar att sociala medias överföring av persondata från EU till USA strider mot dataskyddsförordningen (GDPR). Domstolar i Frankrike, Nederländerna och Österrike har förklarat Google Analytics olagligt. Och Meta / Facebook / Instagram har hotat att helt dra sig ur den europeiska marknaden om de inte får fortsätta överföra persondata till USA.

Även om dessa frågor är aktuella just nu är frågan långt ifrån ny. I EU har det pågått en dragkamp om dataöverföring till USA i årtionden.

Det började med det så kallade SWIFT-avtalet. Efter terrorangreppen 9-11 skärpte USA sin kamp mot terrorismen. Ett steg i detta var att analysera banktransaktioner i jakt på terror-finansiering. Detta gällde även europeiska banktransaktioner. Därför överfördes bankdata i bulk från EU till USA.

Formerna för detta var under all kritik. Dokumentationen var ibland så dålig att någon verklig granskning av metod och innehåll i princip blev omöjlig. Gång på gång krävde Europaparlamentet att detta skulle skärpas upp.

Den övergripande principfrågan var enkel: Europaparlamentet ville ha garantier för att europeisk persondata inte föll i händerna på den amerikanska säkerhetsbyråkratin.

Och gång på gång ingick EU-kommissionen avtal med USA som inte levde upp till denna princip. Av skäl man bara kan spekulera kring.

Sedan kom GDPR, som i princip kräver att data som överförs från EU till annat land skall åtnjuta samma persondataskydd som i EU. Vilket var början på senare års processer. Två gånger har EU-domstolen kommit fram till att den överföring som sker till USA (inom ramen för Safe Harbour respektive EU-US Privacy Shield) inte lever upp till dessa krav.

Ungefär samtidigt avslöjade NSA-wisselblåsaren Edward Snowden hur USA (och dess partners) dammsuger allt de kan snappa upp inom ramen för sin globala massövervakning. Vilket gjorde frågan än mer brännande.

Så vad kommer att ske nu?

En första möjlighet är att USA faktiskt ger med sig och lämnar garantier för att europeisk persondata som överförs inte sugs upp av NSA och Homeland Security. Detta vill USA inte göra.

Ett alternativ är att nätplattformarna sätter upp separat databehandling för EU, i EU. Vilket tydligen Google, TikTok och Microsoft överväger att göra. Bolagen är trots allt beroende av att analysera användardata för att kunna upprätthålla sin affärsmodell.

En tredje möjlighet är atombombs-alternativet, där de aktuella företagen stänger ner i EU. Vilket känns väldigt osannolikt.

Tills vidare hänger frågan i luften. Vilket inte är bra då det innebär stor osäkerhet för europeiska företag som är beroende av de olika plattformarna och deras analysverktyg.

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Privatliv, Säkerhet, Sociala media, Storebror, USA Taggad som: EU-US Privacy Shield, GDPR, Google, Meta, SWIFT-avtalet

Skall Europol få direkt tillgång till din e-post och dina meddelanden?

9 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Två olika EU-förslag kan tillsammans ge Europol rätt att granska alla dina elektroniska kommunikationer, utan misstanke om brott.

EU-politik är ibland som ett pussel. Olika förslag läggs fram på olika håll – och tillsammans blir helheten mer än delarna. Det kan vara ett sammanträffande. Det kan också vara planerat. Oavsett vilket blir konsekvenserna långtgående.

EU har redan givit e-post-leverantörer och meddelandetjänster möjlighet att av-kryptera och granska innehållet i dina elektroniska kommunikationer. Nu är ett förslag – #ChatControl2 – på väg om att göra detta obligatoriskt.

Samtidigt har man enats om en ny förordning för Europol. En del i denna är att man ger myndigheten direkt åtkomst till data hos privata aktörer.

Den nya förordningen ger dessutom Europol rätt att samla in och lagra data om personer som inte är misstänkta för brott. Sådan verksamhet har redan förekommit, utan lagstöd.

Dessa två förslag är allvarliga nog vart och ett för sig.

Lägger man samman dem kan resultatet bli att Europol får direkt tillgång till din av-krypterade e-post och dina meddelanden hos de privata tjänsteleverantörerna och plattformarna. Detta utan att du är misstänkt för något brottsligt.

Vilket i så fall är ett omfattande intrång i individens rätt till privatliv och privat korrespondens, som den slås fast i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Övervakning, Privatliv, Spaning, Storebror Taggad som: ChatControl, Europol, meddelandekontroll

Ett europeiskt eID – snart i din mobil

7 februari 2022 av Henrik Alexandersson

EU vill se ett gemensamt system för elektronisk identifikation. Men vilka risker kommer det att medföra?

Ökad digitalisering kan göra livet bekvämare och minska byråkratin. Men den kan också öppna för ökad övervakning och ett samhälle där vi tvingas blippa oss fram.

EU:s eIDAS Regulation håller på att uppdateras. Ett av förslagen är en digital plånbok som skall gälla i hela EU. Den är tänkt att kunna användas för till exempel identifikation, körkort, licenser, examina, medicinsk information och annat vi behöver i vår vardag.

På sikt verkar tanken vara att även sådant som bibliotekskort, kollektivtrafikbiljetter, träningspass, betalkort och validering i olika kommersiella sammanhang också skall finnas i din digitala plånbok. Det låter lite som en blandning mellan Apple iOS wallet och BankID.

EU:s digitala plånbok är även tänkt att användas för inloggningar på nätet, som ett alternativ till inloggning hos tredje part med Google och Facebook.

Vilket i så fall innebär att det blir svårare, kanske omöjligt att vara anonym på nätet. (Samtidigt driver Europaparlamentet en linje i förhandlingarna om EU:s Digital Services Act om att den som vill skall ha rätt att vara anonym på nätplattformarna. Detta är två ståndpunkter som kan vara svåra att få ihop.)

Den stora frågan i sammanhanget är hur ett digitalt EU-ID kan komma att användas för att övervaka och registrera medborgarna.

Även om syftet är ett annat, så öppnar ett eID i EU för kontroll och social scoring av kinesisk modell. (Tanken på ett digitalt klimatpass har redan diskuterats i politiska kretsar.) Lägg till det stora möjligheter till insamling av persondata.

Frågan är om vi kan vara säkra på att makthavare i framtiden aldrig någonsin kommer att utöka syftet eller missbruka systemet.

Risken är att smidighet och bekvämlighet kommer att vinna över individens rätt till privatliv. Som vanligt förekommer ingen bredare diskussion eller rapportering i media om saken.

Det finns dock en intressant rapport från EDRi och Epicenter – som föreslår några förändringar av eIDAS till det bättre:

• eIDAS Policy Paper (PDF) »

Notera även att eIDAS innehåller ett förslag om att din webb-läsare måste acceptera allt som regeringen säger att den skall acceptera – helt utanför HTTPS certifikatsystem. Uppdatering: Läs mer hos EFF »

Relaterat:
• Nu kommer EU-ID – ett samhälle där man blippar sig fram? »
• European Digital Identity Wallets »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: eIDAS

Hade EU:s nya nätcensur tystat Joe Rogan?

4 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Bråket kring Joe Rogans podcast på Spotify har diskuterats i media och olika forum. Främst har det gällt rätten att även låta obekväma och avvikande röster att komma till tals. Men diskussionen handlar också om teknikbolagens roll och ansvar som plattformar respektive publicister. Däremot har det varit tyst vad gäller oliktänkande och lagstiftningen.

Som vi påpekat otaliga gånger är EU på väg att införa statligt godkända nätcensorer i sin nya Digital Services Act, DSA. Dessa Trusted Flaggers (”betrodda anmälare” på svenska) är tänkta att få en gräddfil till sociala media för att rekommendera vad som skall tas bort.

Sådana nätcensorer kan till exempel vara myndigheter, intresseorganisationer eller andra ”kollektiva intressen” som antas besitta en viss sakkunskap.

Frågan är hur fallet Joe Rogan hade hanterats om detta system hade varit verklighet redan idag. Hade då till exempel Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, MSB eller kanske Svenska Läkaresällskapet gått in och rekommenderat censur av det omstridda avsnittet av Rogans podcast? Systemet med Trusted Flaggers kommer helt klart att göra det möjligt.

I Sverige gäller principen att yttrandefrihetens gränser sätts av lag som stiftats under demokratiska former. Dessa tillämpas sedan av ett oberoende rättsväsende i en fri och rättvis process.

Dessa lagar förbjuder inte någon att ha fel i sak, utan handlar om större frågor som förtal, rikets säkerhet m.m. Vilket nog är klokt, om man inte vill börja förbjuda åsikter. Speciellt då det inte alltid är helt oomstritt vad som kan anses vara rätt respektive fel. Dessutom händer det att den saken ändras över tid.

Men med DSA går man bortom detta. Det handlar om att anmäla sådant som dess Trusted Flaggers anser är fel – för rekommenderad borttagning. Utan föregående rättslig prövning.

Då det inte saknas röster som helst vill tysta Joe Rogan är det möjligt (eller rent av troligt) att någon Trusted Flagger i någon myndighet eller intresseorganisation hade flaggat den kritiserade podcasten.

Då anmälningar från Trusted Flaggers skall ges prioritet och extra tyngd är det troligt att Spotify hade böjt sig för kravet och censurerat Rogan. Vilket i så fall hade varit till skada när det gäller yttrandefriheten och det öppna demokratiska samtalet. (Oavsett vad man tycker om den aktuella podcasten och dess innehåll i sak.)

Visst, detta är en spekulation vad gäller det enskilda fallet. Men det pekar ändå tydligt på riskerna med EU:s nya statligt godkända nätcensorer. Det är denna dörr EU nu är på väg att öppna – utan att det förekommer några protester eller någon egentlig debatt om saken.

Glöm i sammanhanget inte att länder som Frankrike vill göra det olagligt att ha fel på internet. Eller att länder som till exempel Ungern och Polen skulle kunna hitta på oförutsedda och oönskade sätt att använda systemet med Trusted Flaggers. Vilket i och för sig gäller politiker i alla EU-länder.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Spaning, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Joe Rogan, Spotify, Trusted Flaggers

Europol får fortsätta registrering av icke misstänkta

3 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Enligt en överenskommelse i EU görs Europols olagliga registrering av miljontals icke misstänkta nu laglig. Man får även direkt tillgång till data hos bland andra Google och Microsoft.

Förhandlingarna mellan de tre EU-institutionerna är klara. Europols mandat utökas.

Som vi tidigare rapporterat har Europol olagligt samlat in data om flera miljoner personer som inte är misstänkta för brott. Denna insamling görs nu laglig.

Man har även kommit överens om att ge Europol direkt tillgång till data hos privata aktörer, som till exempel Google och Microsoft.

Ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE), tillika suppleant i Europols supervisory body (JPSG) säger:

»In the trilogue negotiations, my group Greens/EFA strongly opposed the reform, which aims to legalise Europol’s illegal actions instead of stopping them. According to the findings of the European Data Protection Supervisor, Europol has been illegally storing masses of data transmitted by national intervention authorities on millions of unsuspected individuals for years. We are talking about large amounts of data (mobile phone location data, passenger lists) of people who are in no way connected to criminal activities. The consequence is that innocent citizens run the risk of being wrongly suspected of a crime because they were in the wrong place at the wrong time.

The planned cooperation of Europol with private companies (such as Google and Microsoft), which unjustly report masses of people as part of pan-european message screening and chat control, is also unacceptable. The fact that Europol even wants to train error-prone algorithms with real citizens’ data in the future threatens to lead to false positives and discrimination.«

EU-kommissionen är däremot entusiastisk. Kommissionär Ylva Johansson säger:

»Europol needs modern means to support police in their investigations. The stronger mandate agreed today asserts Europol’s place as a global leader in developing new technology for law enforcement, cooperating with private companies to prevent and investigate crime and protecting fundamental rights like personal data protection.«

Överenskommelsen talar även om ökad kontroll av Europols verksamhet. Vi får hoppas att man menar vad man säger. Som det är nu får inte ens MEP Patrick Breyer rätt att inspektera verksamheten, trots att han som sagt är suppleant i JPSG.

Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Agreement reached on new Europol mandate: Illegal activities must not be legalised! »
• EU-kommissionen: Europol: Commission welcomes political agreement on stronger mandate »

Relaterat:
• EU vill göra Europols olagliga registrering av icke misstänkta laglig »

Arkiverad under: EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Europol, Patrick Breyer, Ylva Johansson

Vill vi verkligen ha statligt godkända nätcensorer?

2 februari 2022 av Henrik Alexandersson

Tjänstemän på myndigheter, olika intresseorganisationer och särintressen är på väg att få rollen som statligt godkända nätcensorer. Men ingen tycks bry sig.

The Digital Services Act (rättsakten om digitala tjänster) är på väg genom EU:s beslutsapparat. Parlamentet har slagit fast sin position och nu är man inne i förhandlingar med ministerrådet och EU-kommissionen. Ett slutligt dokument kan komma att klubbas redan under våren – och blir då en bindande förordning för hela EU.

Dokumentet ägnar sig åt en hel del micro management av sociala media och andra nätplattformar. En del saker är bra. Användare som får innehåll censurerat av till exempel Twitter och Facebook ges möjligheter att få beslutet överprövat. Och parlamentet vill att användare skall ha rätt att vara anonyma online. (För att i nästa ögonblick tvärt om kräva att användare som laddar upp innehåll av sexuell natur på t.ex. OnlyFans skall tvingas lämna telefonnummer.)

Elefanten i rummet är Trusted Flaggers – på svenska ”betrodda anmälare”.

Trusted Flaggers skall vara myndigheter, organisationer och andra som ”har särskild sakkunskap och kompetens” när det gäller att bekämpa olagligt, felaktigt eller oönskat innehåll. De skall företräda ”kollektiva intressen” och få en gräddfil till sociala medias avdelningar för granskning av kontroversiellt och oönskat innehåll.

Vi har tjatat om detta länge nu. Och vi tänker fortsätta. För idén om Trusted Flaggers möter inget motstånd i EU:s beslutsprocess och diskuteras i princip inte alls i media eller bland allmänheten. Vilket är anmärkningsvärt.

Vi håller alltså på att få statligt godkända nätcensorer – utan varesig föregående diskussion eller protester.

Detta är en stor sak i sig. Och det kommer säkert att bli en brännande fråga när censorerna väl är på plats och börjar anmäla innehåll som de tycker är fel. Det vill säga när vi står inför fullbordat faktum. Som vanligt, när det gäller EU.

Grundprincipen i en demokratisk rättsstat är att yttrandefrihetens gränser sätts av lagarna och upprätthålls genom en oberoende rättslig prövning. Lämpligen i domstol.

Men nu lämnar vi alltså den principen.

Istället kommer tjänstemän på myndigheter, aktivister i intresseorganisationer och olika särintressen att styra över vad som får publiceras.

Vilket i så fall är en återgång från ett fritt och öppet internet till ett informationsflöde med grindvakter.

Eftersom ingen tycks bry sig kommer det sannolikt att bli så. Därför gäller det att förbereda plan B. Det vill säga att hålla ögonen på allt dessa Trusted Flaggers gör – och ta striden ärende för ärende. Tack och lov skall deras verksamhet enligt förslaget vara transparent och de ”betrodda anmälare” som missbrukar sin position kan komma att stängas av. I vart fall i teorin.

Det kan bli livat, då vad som för tillfället anses vara rätt respektive fel ibland tycks ändras snabbt.

Bäst hade naturligtvis varit att inte ha några statligt godkända nätcensorer alls. Men det tåget verkar redan ha gått.

What stands in the way becomes the way.

• Länk: Här kan du läsa the Digital Services Act, på svenska, som den nu föreligger efter att Europaparlamentet röstat om ett par tusen ändringsförslag härom veckan »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

EU-domstolen på väg ge grönt ljus för registrering av alla dina resor

31 januari 2022 av Henrik Alexandersson

EU-domstolens generaladvokat föreslår att registrering av alla våra resor kan fortsätta. Vilket dock strider mot andra domar mot svepande övervakning utan misstanke om brott.

I ett förslag till dom i EU-domstolen föreslår dess generaladvokat att EU:s PNR-system (Passenger Name Record) kan fortsätta. Vilket – intressant nog – i någon mening kolliderar med tidigare domar som sätter stopp för urskiljningslös övervakning och registrering, som till exempel datalagringen.

Vanligtvis följer domstolen generaladvokatens rekommendationer. Men i just detta fall kan det bli annorlunda, på grund av ovan nämnda förhållande till andra domar.

PNR-systemet är till för att registrera alla flygpassagerares namn och personliga information. Det kan till exempel handla om vem du reser med, hur du betalt din biljett, om du har ovanligt lite bagage, din hälsoinformation, om du beställt specialkost med mera. Denna information överförs sedan till polisen innan planet avgår.

Ärendet är väckt av belgiska Ligue des droits humains. Värt att notera är att Belgien redan utökat systemet till att även gälla internationella resor med tåg, buss och båt. Vilket är något som fler EU-länder överväger att ta efter. Det diskuteras även PNR för bilhyra och hotellövernattningar.

• Statewatch: EU: Mass travel surveillance: no problem, says court »
• Verfassungsblog: A cautious green light for technology-driven mass surveillance »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: PNR

EU vill göra Europols olagliga registrering av icke misstänkta laglig

28 januari 2022 av Henrik Alexandersson

Europol samlar på sig information om människor som inte är misstänkta för brott. Nu vill EU ändra reglerna för att göra denna olagliga verksamhet laglig – trots att den strider mot EU:s fördrag och förordningen om dataskydd.

I åratal har Europol samlat på sig mer data än vad lagen tillåter. Det handlar om personuppgifter där det inte kan påvisas att de registrerade personerna ägnar sig åt något olagligt eller har brottsligt samröre.

Nu har EU:s datatillsynsmyndighet EDPS beordrat Europol att radera denna information. Computer Sweden skriver:

»EDPS ger Europol ett år på sig att ta reda på vad som lagras på ett lagligt sätt, och de ska även radera nyligen insamlade uppgifter som inte kategoriserats inom sex månader.«

Europol anser sig dock inte ha gjort något fel. Och EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson säger till The Guardian:

»De brottsbekämpande myndigheterna behöver verktygen, resurserna och tiden för att analysera data som lagligen överförts till dem. (…) I Europa är Europol plattformen som stödjer de nationella polismyndigheterna i denna gigantiska uppgift.»

Slovenien ställde sig under sitt EU-ordförandeskap förra halvåret på Europols sida. Statewatch rapporterar:

»There has been ”significant progress” in negotiations on new powers for EU police agency Europol, according to a document circulated by the Slovenian Presidency of the Council in December. The police agency was recently ordered to delete vast amounts of personal data that it was processing illegally – but the new rules would allow those practices to continue. Member states may be hoping to approve the new rules before the agency has to implement the deletion order.«

EDRi noterar samma sak:

»The indiscriminate bulk data collection and algorithmic analyses of the “uncategorised” data by Europol violates EU data protection law, the EU Charter of Fundamental Rights and the Treaties. However, these activities not only continue in spite of the EDPS strong criticism – the EU institutions try to legalise them under the revised Europol Regulation.«

I sammanhanget är det värt att notera att det snart kommer en dom i EU-domstolen om PNR, det vill säga Passenger Name Record som handlar om att samla in persondata om alla flygresenärer. Detta kan komma att bli en signal om hur man får eller inte får samla in information. Om domstolen går på samma linje som när det gäller datalagringen lär domen bli att man inte får ägna sig åt urskiljningslös övervakning och datainsamling, speciellt inte utan misstanke om brott.

Det är dock inget det nuvarande franska EU-ordförandeskapet tänker vänta på. Åter till Statewatch:

»The French Presidency of the Council wants to enter secret ”trilogue” negotiations with the European Parliament and European Commission on new rules governing Europol, the EU policing agency, with a text including a ”workaround” to allow Europol to hold on to vast quantities of personal data that it is currently processing illegally.«

»The Presidency’s proposal seeks to allow agencies and states that illegally provided data to Europol to be able to give their consent for its ongoing processing under the new rules, which would legalise existing practices…«

EU tänker alltså göra olaglig övervakning och registrering – som strider mot EU:s fördrag och dataskyddsförordning – laglig genom hemliga förhandlingar.

EU-kommissionen och ministerrådet är redan ombord. Sedan får vi se vad som händer när Europaparlamentet skall behandla den nya regleringen för Europol.

Skulle de föreslagna förändringarna bli verklighet är det uppenbart att frågan kommer att gå vidare till EU-domstolen.

Länkar, i tidsordning:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE): Stop Europol’s illegal bulk data collection! »
• Computer Sweden: Europol tvingas radera stora mängder personuppgifter »
• The Guardian: A data ‘black hole’: Europol ordered to delete vast store of personal data »
• EDPS Decision on the retention by Europol of datasets lacking Data Subject Categorisation (PDF) »
• Statewatch: EU: Europol: ”Significant progress” on legalising illegal data practices »
• EDRi: The EU’s own ‘Snowden Scandal’: Europol’s Data Mining »
• Statewatch: Europol: Council Presidency proposes workaround for illegal data processing »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Europol, GDPR

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 41
  • Sida 42
  • Sida 43
  • Sida 44
  • Sida 45
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 157
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU inför ID-krav på nätplattformar19 maj 2025
  • EU överväger digital-skatt16 maj 2025
  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS