Femte juli

Nätet till folket!

Låt inte EU avskaffa den digitala brevhemligheten

av

Med risk för att vara tjatig: En orwellsk dystopi där innehållet i alla våra elektroniska kommunikationer granskas av maskiner är på väg att bli verklighet i EU.

För var dag som går utan debatt om eller kritik mot förslaget om #ChatControl / #CSAR – ökar risken för att den digitala brevhemligheten går förlorad.

Några nyckelpunkter:

  • Idag finns regler som låter sociala media och meddelandetjänster frivilligt kontrollera innehållet i sina användares kommunikationer.
  • EU-kommissionen med kommissionär Ylva Johansson i spetsen vill göra detta obligatoriskt.
  • Det skäl som anges är kampen mot sexuellt utnyttjande av barn, men kan med tiden komma att utökas – som det brukar bli med övervakningslagar.
  • Innehållet i dina elektroniska kommunikationer kommer att granskas av maskiner och i förekommande fall automatiskt sändas över till Europol.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet, inskriven i till exempel Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s rättighetsstadga.

Mänskliga rättigheter offline skall gälla även online.

Undantag från rätten till privat korrespondens kan göras om det finns misstanke om brott.

Sådana undantag kan dock inte vara generella – det vill säga att de inte kan omfatta alla, alltid. Det måste finnas en konkret misstanke och misstänkta att inrikta övervakningen mot.

Där liknande system testats har nio av tio flaggningar visat sig vara felaktiga och drabba oskyldiga.

Vad gäller sexuella övergrepp mot barn ligger det redan outredda ärenden på hög hos medlemsstaternas polismyndigheter. Utred dessa istället för att snoka i vanligt hederligt folks kommunikationer.

FN:s människorättskommissionär säger:

»Moreover, in the general scanning of communications, frequent false positives cannot be avoided, even if accuracy rates are high, thereby implicating numerous innocent individuals. Given the possibility of such impacts, indiscriminate surveillance is likely to have a significant chilling effect on free expression and association, with people limiting the ways they communicate and interact with others and engaging in self-censorship.«

Österrike säger nej, vilket Tyskland också lär göra. Dock räcker det inte för en blockerande minoritet i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Den svenska regeringens position är än så länge oklar. Samtidigt kommer frågan att landa i det svenska EU-ordförandeskapets knä, första halvåret 2023.

Länkar / relaterat:
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »
• UN Human Rights Commissioner warns against chat control »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyska regeringen splittrad om #ChatControl »
• Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl »
• Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR »
• EU:s medlemsstater splittrade om ChatControl. Vad tycker Sverige? »
• The EU’s Proposal on CSAM Is a Dangerous Misfire »
• ChatControl: Den som är oskyldig har allt att frukta »
• Leak on chat control: EU Commission anticipates millions of false positives »
• Chat Control är en idiotisk och farlig idé »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »

EU-kommissionär: Det skall inte gå att snacka skit på Twitter

av

EU:s kommissionär för den inre marknaden om Twitter ”People will no longer be able to say rubbish.”

Elon Musks köp av Twitter väcker reaktioner bland EU:s beslutsfattare. Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, säger följande till franska media enligt Bloomberg:

»He is in the process of reducing a certain number of moderators, but he will have to increase them in Europe.« (…) »He will have to open his algorithms. We will have control, we will have access, people will no longer be able to say rubbish.«

Att EU:s nya Digital Services Act sätter upp regler mot olagligt innehåll är känt. Men ”people will no longer be able to say rubbish”? Det känns som ett förvirrat och oroväckande uttalande.

Vi vet sedan tidigare att EU gärna vill stoppa ”skadligt men ej olagligt” innehåll. Frågan är dock hur staten skall kunna inskränka yttrandefriheten annat än genom lag.

Sedan Musk köpte Twitter har bland andra satir-siten Babylon Bee, psykologen Jordan B Peterson och ex-president Trump återfått kontrollen över sina konton. I Trumps fall efter en omröstning bland Twitters användare. Enligt uppgift är han dock inte intresserad av att komma tillbaka.

Här är nästa inskränkning av våra rättigheter som media blundar för

av

Media har fått berättigad kritik för att ha struntat i den inskränkning av våra fri- och rättigheter som riksdagen beslutade om i veckan, tills det var för sent. Ändå händer det igen, just nu.

EU-kommissionen vill att vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och att dess innehåll skall granskas.

Detta är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Ändå sägs eller skrivs inte ett ord om detta i svenska media.

Man kan tycka att rätten till privat korrespondens borde ligga i medias intresse. Det handlar om källskydd och möjligheten för whistleblowers att slå larm om oegentligheter. Och om redaktionell integritet.

Genom sin totala tystnad sviker svenska media såväl sitt demokratiska uppdrag som sina journalistiska principer.

Att reagera i sista minuten – när vi ställs inför fullbordat faktum – är en dålig plan. Det visar veckans inskränkning av tryckfriheten tydligt. Problematiska politiska beslut måste belysas och kritiseras tidigt, innan de politiska aktörerna hunnit bestämma sig och låsa sina positioner.

När det gäller EU-kommissionens förslag (#ChatControl/CSAR) tycks flera av regeringspartierna ännu inte ha bestämt sig. Men om frågan förbigås med tystnad, då kan man vara rätt säker på att regeringen kommer att gå på kommissionens linje.

Denna fråga är extra viktig eftersom Sverige kommer att vara ordförandeland i EU första halvåret 2023. Det blir alltså vår regering – och justitieminister Gunnar Strömmer – som får ansvar för att slussa frågan genom ministerrådet.

Österrike säger redan bestämt nej till #ChatControl. I Tyskland är regeringen splittrad, men det lutar åt ett nej. I EU-kommissionens offentliga rådslag säger 88% av de svarande nej till förslaget – och de flesta som är för är ändå emot dess nuvarande utformning.

Frågan håller på att utvecklas till en politisk thriller. Men än så länge väljer svenska media – till skillnad från pressen i många andra EU-länder – att tiga.

Kommer man att reagera innan det åter igen är för sent? Kommer man att bry sig över huvud taget?

Läs mer om #ChatControl/CSAR:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Grundlagsändringen visar hur media sviker sitt demokratiska uppdrag

av

Svenska media är vanligtvis ointresserade av inskränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter. Och när sådant drabbar dem själva, då reagerar de ändå inte förrän det är för sent.

När vi redan står inför fullbordat faktum reagerar svenska media mot den inskränkning av tryckfriheten som idag beslutas av riksdagen.

Förslaget är inte nytt. Det har funnits gott om tid att reagera. Eftersom det handlar om en grundlagsändring har samma beslut redan fattats en gång, före riksdagsvalet – men ingen brydde sig.

Att någon reagerar över huvud taget beror på att frågan denna gång delvis handlar om media. Hade det ”bara” varit ännu en inskränkning av vanligt folks fri- och rättigheter – då hade frågan sannolikt förbigåtts med tystnad. Som det brukar vara.

Detta är inte första gången politiken inskränker eller kompromissar med våra fri- och rättigheter. Vanligtvis sker detta utan att media bryr sig det minsta. Det gäller inte minst när besluten har sitt ursprung i EU.

Ständigt ”kompromissar” eller ”balanserar” politiken det ena eller andra mot våra grundläggande fri- och rättigheter. Detta trots att de senare skall vara orubbliga, då de utgör individens yttersta skydd mot staten.

Antingen respekterar man dem eller så gör man det inte. Särskilt illa är det när just de politiker som dessa fri- och rättigheter är tänkta att skydda oss emot inskränker dem.

Gång på gång kommer nya lagar som begränsar informationens frihet från EU. Men ingen tycks läsa pappren. Vilket i och för sig inte är så konstigt – då EU:s beslutsprocess är snårig och dokumenten kan vara väldigt långa, pladdriga och svåra att tränga igenom.

Man kan lätt få intrycket att väldigt få läser de dokument man beslutar om. Sedan står vi där, inför fullbordat faktum.

Detta är ett underbetyg för de medieföretag som nu upprörs över den nya lagen om utlandsspionage. De förmår inte ens uppmärksamma sådant som drabbar dem själva i tid. Och sådant som bara drabbar vanligt folk – det väljer media som regel bort helt. Vilket är att svika det demokratiska uppdrag som ligger hos tredje statsmakten.

Se bara den totala bristen på intresse från svensk medias sida när det gäller EU-kommissionens förslag om att granska innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden (#ChatControl / CSAR).

Det förslaget kommer att avskaffa den digitala brevhemligheten. Detta trots att rätten till privatliv och privat korrespondens är en konventionsskyddad mänsklig rättighet.

Men bryr sig svenska media? Svaret är uppenbarligen nej.

Läs mer om #ChatControl:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

På onsdag inskränks tryckfriheten

av

Sverige har en unik historia av yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighetsprincip. På senare år har dessa värden naggats i kanten. Och på onsdag tar riksdagen ännu ett steg mot att begränsa tryckfriheten.

Den nya lagen om utlandsspioneri gör det straffbart att lämna uppgifter som kan störa Sveriges förhållande till andra stater och organisationer. Vilket helt uppenbart försvårar en sund, kritisk granskning.

Dock finns ett tillägg om att en publicering inte skall vara straffbar om den är ”försvarlig”. Lagen ger dock inga tydliga besked om vad som kan anses vara försvarligt, vilket lämnar fältet öppet för ett stort mått av subjektivitet.

Till SVT säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke »Att man överhuvudtaget behöver stoppa in en sådan bestämmelse visar att hela lagstiftelsen inte hör hemma i svensk grundlag.«

Journalistförbundet oroas inte bara över vad som kan ske vid en publicering. Man menar även att den nya lagen kan komma att avskräcka källor och whistleblowers.

Detta är tredje gången man försöker införa denna eller snarlika lagar. Två gånger tidigare har förslaget fallit efter omfattande kritik. Dock verkar man inte bry sig om kritik denna gång, utan hänvisar till att riksdagens konstitutionsutskott godkänt förslaget.

Då lagen kräver en ändring i grundlagen behövs två beslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet fattades förra mandatperioden och det andra fattas i riksdagen nu på onsdag.

Under förra mandatperioden var Miljöpartiet (som då satt i regering) emot förslaget. Liberalerna (som satt i opposition) var emot. Idag är MP (som nu sitter i opposition) emot och L (som sitter i regeringen) för.

Den nya lagen kommer att göra det svårare att rapportera och att bedriva undersökande journalistisk vad gäller Sverige och till exempel FN, Nato och EU. Vilket helt uppenbart är ett demokratiskt problem.

Vi bör vara medvetna om att detta innebär att vi hackar bort ytterligare en bit av den informationsfrihet som är en av den svenska demokratins grundpelare.

Nu kommer mer av maktutövningen att kunna ske utan insyn. Vilket i sin tur gör det svårare eller rent av omöjligt för folket att utkräva ansvar av sina politiker.

För att demokratiska val över huvud taget skall vara meningsfulla måste folket få veta vad politikerna sysslar med.

Uppdatering: Här hittar du en informativ text om problemen, från tidigare i år »

Österrike säger bestämt nej till #ChatControl / CSAR

av

Med hänvisning till landets konstitution har parlamentet i Österrike fattat ett bindande beslut om att säga nej till #ChatControl / CSAR.

Detta innebär att den österrikiska regeringen måste säga nej till kommissionens förslag om att av-kryptera, öppna och inspektera innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden.

Nu väntar vi på att även Tyskland säger nej – i enlighet med dess regerings koalitionsfördrag och Bundestags juridiska experters rekommendation.

Detta räcker dock inte för att blockera förslaget i ministerrådet. Fler länder måste säga nej.

Frågan kommer att hamna på den svenska regeringens bord, när Sverige blir ordförandeland i EU första halvåret 2023.

I sammanhanget är det värt att påminna om att rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet.

Och nu – biometrisk massövervakning

av

Vi närmar oss en punkt där vi inte bara skall kameraövervakas på offentlig plats – utan även identifieras och få vårt beteende analyserat i realtid, av massövervakningens algoritmer.

Artificiell Intelligens (AI) är det senaste EU vill reglera. Något slutligt förslag finns inte ännu, men väl ett läckt arbetsdokument (PDF).

Den nya förordningen täcker väldigt mycket – men tycks göra undantag när det gäller övervakning. Vilket öppnar för en del dystopiska perspektiv.

Idag används AI bland annat för system med biometrisk identifiering. Vilket blivit en stridsfråga.

Sådan kan i sin tur delas upp i flera delar. I sin enklaste form kan det handla om kontroll av till exempel fingeravtryck, ansiktsform eller iris när man passerar EU:s yttre gräns. Eller för att fastställa en persons identitet vid andra tillfällen.

(Ett sådant system användes av de västliga styrkorna i Afghanistan. Tyvärr tycks det ha fallit i talibanernas händer, med potentiellt katastrofala konsekvenser för enskilda.)

Även om man kan tycka att det är rationellt att använda biometriska data för identifiering vid en viss säkerhetspunkt (som en gräns) – så kan systemet även användas för massövervakning. Till exempel genom att identifiera alla som passerar en viss knutpunkt. (Och spara biometrisk data om dem man ej lyckas identifiera.)

Då är man plötsligt inne på att massövervaka människor som inte misstänks för något brott – utan bara för att de rört sig på allmän plats. Vilket inte är OK. Det strider mot människans rätt till privatliv.

Sedan har vi användning av automatiserad ansiktsigenkänning för att identifiera personer på exempelvis en övervakningsfilm från en plats där ett brott de facto begåtts. Vilket är mindre problematiskt.

Dock har det visat sig finnas risker med att endast granska övervakningsvideos med maskiner. I jakt på ett ansikte kan det vara lätt hänt att algoritmen missar andra detaljer och händelser som är relevanta i sammanhanget.

Den tredje delen är automatiserad ansiktsigenkänning i realtid, med livefeed från övervakningskameror. När man sedan identifierat en person kan det kopplas direkt till olika databaser med information om personen i fråga.

EU har under årtionden finansierat utvecklingen av sådana system (gm. INDECT) – trots varningar och protester. Och nu tycks dystopin vara fullbordad.

Som vanligt är det en fråga om hur systemet används. För att till exempel skugga en misstänkt brottsling eller för att avvärja konkret fara kan det kanske vara försvarligt. Men finns det någon som tror att det stannar där?

Det finns även add-ons (vilka också finansierats av EU) som att koppla ljudupptagning med akustisk analys till systemen ovan. Ett annat exempel är automatiserad beteendeanalys för att upptäcka avvikande beteende.

Blotta vetskapen om att man är ständigt observerad, identifierad och att ens handlingar i varje stund analyseras av maskiner kommer att påverka människor och deras psykiska hälsa.

Detta för att inte nämna problemet med falska positiva. Även i ett system med orealistiska 99,9% träffsäkerhet kommer tusentals och åter tusentals människor att flaggas med fel identitet eller för helt oskyldigt avvikande beteende. Vilket kan få allvarliga konsekvenser.

Som vanligt tycks det finnas en övertro på teknisk övervakning, där polisen sitter vid en skärm istället för att patrullera gatorna och ägna sig åt traditionellt polisarbete. Vilket kan komma att straffa sig genom att i slutändan göra oss alla mindre säkra.

• EU governments open the door for biometric mass surveillance in public spaces »

Twitter lyfter verkliga användare, på lika villkor

av

Vanliga användare som verifierar sin identitet på Twitter får samma fördelar som den kändis- och medieelit som sedan tidigare har tilldelats en ”blue badge”.

Uppgifter om förändringar på Twitter under Elon Musks ledning börjar droppa in.

För att få en ”blue badge” som signalerar att man är verifierad kommer man att få betala åtta dollar i månaden. Men då får man även större spridning av sina tweets – eftersom systemet vet att de kommer från en verklig människa och inte en bot.

Tanken verkar vara att alla som kan identifiera sig får rätt att skaffa en badge. (Om inte annat kommer din identitet att framgå när du betalar dina åtta dollar i månaden.)

Tidigare har en badge varit förbehållen till exempel kändisar och journalister.

För den som inte skaffar en badge tycks det mesta fungera som idag. Med undantaget att parodikonton som låtsas vara någon annan måste vara tydligt märkta som just parodi eller satir.

Möjligheten att vara anonym tycks alltså bli kvar, precis som idag. Men då lär man inte få ett verifierat konto.

Än så länge verkar förändringarna rätt rimliga.

Den kritik som hörts tycks mest komma från personer som redan har en (gratis) badge. Det är dock oklart om upprördheten beror på att de kan komma att behöva betala för nöjet – eller på att alla andra verkliga användare också kan få en blue badge.

Ur ett yttandefrihetsperspektiv får det ses som positivt att alla identifierade användare får lika rättigheter och möjligheter på Twitter – istället för att vissa privilegier förbehålls en liten kändis- och medieelit.

Istället för datalagring – Quick Freeze

av

Tysklands liberale justitieminister föreslår att teledata bara skall sparas när det finns misstanke om brott. Men regeringen är splittrad.

Nyligen presenterade den tyske justitieministern Marco Buschmann (FDP) ett lagförslag om att teledata skall kunna sparas om det finns en brottsplats, en misstänkt eller motsvarande.

Detta till skillnad från datalagringen, med vilken man sparar data om alla medborgares alla telekommunikationer, utan misstanke om brott. Vilket är något som EU-domstolen förbjuder och som den tyska regeringen beslutat att upphöra med.

Tanken är att en domstol i första steget skall kunna besluta om att spara teledata i en månad, om skäl kan antas finnas. För att komma åt denna teledata krävs sedan ytterligare ett domstolsbeslut, baserat på en närmare analys.

Detta system – Quick Freeze – kan handla om IP-adresser, mobilpositioner, metadata och övrig trafikdata. Men alltså bara om det finns konkreta skäl.

Inrikesminister Nancy Faeser (SPD) är tveksam till om Quick Freeze är tillräckligt. Hon vill som ett minimum även lagra uppgifter om alla medborgares IP-adresser. (Vilket EU-domstolen tillåter.)

Frågan är extra intressant eftersom EU-kommissionen och ministerrådet nu diskuterar hur det tidigare (upphävda) datalagringsdirektivet skall ersättas. Vilket måste ske med respekt för EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott.

• Buschmann legt Alternative zur Vorratsdatenspeicherung vor »

Tyska Bundestags juridiska experter sågar #ChatControl

av

Att inspektera innehållet i alla våra elektroniska meddelanden tjänar inte sitt syfte och kommer inte att accepteras av EU-domstolen. Detta säger tyska Bundestags juridiska experter.

EU-kommissionen vill att våra elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas (#ChatControl / CSAR). Syftet är att avslöja sexuellt utnyttjande av barn.

Nu säger den tyska Förbundsdagens juridiska experter att detta inte kommer att uppfylla sitt syfte.

Man påpekar dessutom att en sådan svepande övervakning av innehållet i alla medborgares elektroniska kommunikationer knappast kommer att klara en granskning i EU-domstolen.

#ChatControl / CSAR bryter nämligen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens. Precis som EU:s nu upphävda datalagringsdirektiv.

Bundestags jurister oroas även över det mycket stora antal falska flaggningar som ett sådant system skulle leda till. De anser också att kommissionens förslag skulle leda till försvagad kryptering, vilket skulle göra oss alla mindre säkra online.

• Läs mer »

Relaterat:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »