Femte juli

Nätet till folket!

USA: Homeland Security modererar sociala media

av

The Intercept har en nyhet med potential: Amerikanska myndigheter har ett organiserat samarbete med sociala media för att tona ner och censurera oönskade yttranden. Vilket strider mot konstitutionen.

The Intercept skriver om hur U.S. Department for Homeland Security bestämt sig för att punktmarkera vissa ämnen i sociala media som Coronavirusets ursprung, vaccin, ”racial justice”, tillbakadragandet från Afghanistan och amerikanskt stöd till Ukraina.

Just tillbakadragandet från Afghanistan är intressant då detta är en partipolitiskt het fråga i USA. Då kan det kanske vara olämpligt att regeringen lägger sig i vad som får publiceras, eftersom den är part i målet.

Facebook har satt upp en portal dit personer med en myndighets e-post kan anmäla felaktigt, olämpligt och oönskat innehåll. Företag som Twitter, Facebook, Reddit, Discord, Wikipedia, Microsoft, LinkedIn och Verizon Media har haft regelbundna möten med myndigheterna.

Men det kommer mer.

»Under President Joe Biden, the shifting focus on disinformation has continued. In January 2021, CISA replaced the Countering Foreign Influence Task force with the “Misinformation, Disinformation and Malinformation” team, which was created “to promote more flexibility to focus on general MDM.” By now, the scope of the effort had expanded beyond disinformation produced by foreign governments to include domestic versions. The MDM team, according to one CISA official quoted in the IG report, “counters all types of disinformation, to be responsive to current events.”«

Att sådan verksamhet breddas bör inte förvåna någon. Lagar om övervakning, kontroll och internet tenderar att drabbas av ändamålsglidning.

»In June, the same DHS advisory committee of CISA — which includes Twitter head of legal policy, trust, and safety Vijaya Gadde and University of Washington professor Kate Starbird — drafted a report to the CISA director calling for an expansive role for the agency in shaping the “information ecosystem.” The report called on the agency to closely monitor “social media platforms of all sizes, mainstream media, cable news, hyper partisan media, talk radio and other online resources.” They argued that the agency needed to take steps to halt the “spread of false and misleading information,” with a focus on information that undermines “key democratic institutions, such as the courts, or by other sectors such as the financial system, or public health measures.”«

Den långa artikeln fortsätter ge exempel och fördjupningar. Men låt oss fokusera på kärnfrågan: Amerikanska myndigheter påverkar vad folk får lov att uttrycka på sociala media.

Man kan tycka vad man vill om syftet.

Saken är att den amerikanska konstitutionen tydligt säger att staten inte får begränsa medborgarnas yttrandefrihet.

Som sagt, frågan har potential.

I sammanhanget skall man komma ihåg att EU just beslutat att införa statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers / betrodda anmälare.

• The Intercept: Leaked Documents Outline DHS’s Plans to Police Disinformation »

Rädda den digitala brevhemligheten!

av

Vill vi rädda rätten till privatliv och privat korrespondens – då måste vi reagera i tid. Vi måste reagera innan vi förlorar en av våra grundläggande mänskliga rättigheter, kanske för alltid.

Rätten till privatliv och privat korrespondens är en mänsklig rättighet. Mänskliga rättigheter skall gälla såväl offline som online.

Denna rätt kan brytas för att utreda brott. Men då måste det finnas en misstanke om brott.

Av andra, tidigare upprepade mål i EU-domstolen står det klart att svepande övervakning av alla, utan misstanke om brott inte får förekomma. Detta med hänvisning till just de mänskliga rättigheterna.

Det hindrar dock inte EU-kommissionen och kommissionär Ylva Johansson från att föreslå att vår e-post och alla elektroniska meddelanden, chattar m.m. skall av-krypteras, öppnas och dess innehåll granskas. Utan misstanke om brott.

Granskningen skall göras av maskiner och misstänkt innehåll skall sändas över till en ny enhet inom Europol.

Förslaget – CSAR, populärt kallat #ChatControl – ligger nu på Europaparlamentets bord. Och i ministerrådet lär det bli det svenska ordförandeskapet (första halvåret 2023) som får ansvar för frågan.

I EU – som i politiken i övrigt – gäller det att påverka i tid. Ju längre tiden går, ju mer låsta blir positionerna.

Vill vi slippa #ChatControl, då måste vi få media intresserade och föra in frågan i samhällsdebatten. Då måste vi kontakta våra politiker. Då måste vi stå upp för rätten till privatliv och privat korrespondens.

Annars blir det som vanligt – att ingen reagerar innan vi ställs inför fullbordat faktum. Och sker det, då har vi förlorat en av våra grundläggande mänskliga rättigheter. Kanske för alltid.

Länkar:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Musk, Twitter och yttrandefriheten

av

Elon Musk köper Twitter. Nu höjs röster som oroas över att han vill stärka yttrandefriheten på plattformen.

Elon Musk har sina sidor. Allt han säger och gör är inte genomtänkt. Men kritiken mot hans köp av Twitter känns mest som avund, bitterhet och politiskt särintresse.

Hur man än vänder och vrider på frågan vill Musk stärka yttrandefriheten på Twitter. Vilket, allt annat lika, är en bra sak. Mer yttrandefrihet är i sig bättre än mindre.

Även Musk kommer dock att få problem med exakt var yttrandefrihetens gränser går (om än på en privatägd plattform).

Men av allt att döma kommer han inte att gå med på censur som har politisk eller ideologisk grund. Det är i så fall ett steg åt rätt håll. (Det finns flera exempel i närtid på profilerade användare som blivit blockerade för att de ifrågasatt eller ironiserat över för tillfället populära teser inom SJW- och woke-rörelsen.)

Man får dock räkna med att en översyn av regler om hat och verkliga hot på plattformen kan bli både komplicerad och principiellt intressant. Men det finns förutsättningar för att detta kan bli en rätt transparent process, då Musk verkar angelägen om att ha en dialog med användarna.

Musks idé om att verifiera alla användare är dock tveksam. Anonymitet är en förutsättning för att vissa människor fritt skall kunna uttrycka sina åsikter.

Den stora kulturkrocken lär bli mot EU:s olika digitala regelverk, som the Digital Services Act (DSA).

Hur kommer Musk till exempel att ställa sig till att myndigheter och organisationer får rollen som nätgranskare – med rätt att rekommendera vilket innehåll som skall tas bort, utan föregående rättslig prövning?

EU-kommissionär Thierry Breton

Massiv sågning av EU:s #ChatControl

av

EU har haft ett offentligt samråd om förslaget att e-post och alla elektroniska meddelanden skall öppnas och dess innehåll inspekteras. 88% av de svarande sa nej tack. Och de flesta som är för är ändå emot förslagets nuvarande utformning.

#ChatControl / meddelandekontroll / CSAR är ett förslag från EU-kommissionen om att göra granskning av innehållet i vår e-post och alla våra elektroniska meddelanden obligatorisk. Ansvarig kommissionär är Ylva Johansson.

EU-kommissionen har haft förslaget ute på offentligt samråd (public consultation). Av de svar som kommit in är 88% negativa.

De positiva svaren kommer främst från organisationer som arbetar med sexuella övergrepp mot barn. Men även bland dem finns massiv kritik. Drygt 70% av de som stöder förslaget vill att granskning av våra elektroniska meddelanden skall vara frivillig (som idag), inte obligatorisk. Vilket innebär att mindre än 5% av alla svar är för kommissionens förslag i den form det presenterats.

Från Sverige har det kommit in nio svar. Samtliga säger nej till #ChatControl.

Förslaget om #ChatControl får kritik vad gäller allt från mänskliga rättigheter till effektivitet och tekniskt anslag. När man läser igenom kritiken blir det uppenbart att EU-kommissionen inte förstår hur internet fungerar.

• Läs denna sammanställning av resultatet av det offentliga samrådet – med alla invändningar av vikt listade »

Läs även:
• Chat Control: The EU’s CSEM scanner proposal »
• ChatControl: EU-kommissionen duckar alla jobbiga frågor »
• Nu börjar slaget om #ChatControl (med länksamling) »

Utredning föreslår övervakning i förebyggande syfte

av

Idag presenterades ett delbetänkande av utredningen om preventiva tvångsmedel. Enkelt uttryckt handlar det om förebyggande övervakning av personer som kan antas begå vissa brott, men innan det finns konkret misstanke om något specifikt brott.

Idag tog justitieminister Strömmer (M) emot ett delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Utredningen är tillsatt av den förra regeringen.

Huvudpunkter:

  • Man överväger möjligheterna att använda tvångsmedel utanför en förundersökning, så kallade preventiva tvångsmedel, för att förhindra allvarlig brottslighet inom kriminella nätverk.
  • Tvångsmedelsanvändningen ska syfta till att förhindra viss särskilt allvarlig brottslig verksamhet och åtgärderna ska vara av synnerlig vikt för detta ändamål.
  • Tvångsmedel ska endast få användas om det finns en påtaglig risk för att brottslig verksamhet av visst slag kommer att utövas inom en organisation eller grupp.
  • Tvångsmedelsanvändningen får endast riktas mot en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen och kan befaras medvetet främja den brottsliga verksamheten.
  • Det utökade tillämpningsområdet ska endast omfatta den slags allvarlig brottslighet som har en tydlig koppling till kriminella nätverk.
  • Endast brott där behovet och den förväntade nyttan överväger integritetsintrånget ska ingå i brottskatalogen.
  • Det är fråga om mord, människorov, sprängningsbrott, grova vapen- och narkotikabrott samt olovlig hantering av explosiva varor.
  • Det kan handla om hemlig övervakning, hemlig avlyssning, hemlig kameraövervakning, postkontroll och hemlig dataavläsning.
  • I nästa steg skall utredningen överväga om ytterligare tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, till exempel hemlig rumsavlyssning, genomsökning på distans och biometrisk autentisering, skall få användas preventivt.
  • Beslut skall fattas av domstol efter begäran från åklagare. Vid behandling skall det finnas ett allmänt ombud, som förväntas värna integritetsfrågorna. Verksamheten skall granskas av Säkerhet- och integritetsskyddsnämnden (SIN).
  • Lagen skall gälla fem år och sedan utvärderas.
  • Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2024.
  • SÄPO har likande regler för sitt område, genom Preventivlagen.

Detta delbetänkande får ses som ett direkt svar på den förändrade typen av brottslighet i Sverige. Och vid första påseende verkar den hålla sig inom de undantag för rätten till privatliv som till exempel finns i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Men det finns risker.

Lagstiftning om övervakning drabbas i princip alltid av ändamålsglidning. Med tiden brukar såväl syfte som metoder utökas. Därför är varje framflyttning av övervakningsstatens positioner riskabel, även om den till att börja med sker med begränsat syfte, snäva regler och med garantier om rättsstatens principer.

FRA-lagen och datalagringen kan nämnas som varnande exempel på brutna löften på övervakningsområdet.

Man flaggar som sagt redan för förslag om ytterligare tvångsmedel och verkställighetsåtgärder i utredningens slutbetänkande.

Dessutom är det i praktiken omöjligt att förhindra att lagar av detta slag missbrukas, om ont uppsåt finns eller om någon handlar av oförstånd.

Införandet av preventiva tvångsmedel var en central punkt i regeringens och SD:s Tidö-avtal. Men detta är ändå lite av ett slag i luften politiskt sett, eftersom utredningen redan var tillsatt och nu levererar ungefär det som alla förväntat sig.

Vad som kan bli särskilt intressant är dels om regeringen kommer med tilläggsdirektiv och dels om utredningen kommer med fler förslag i sitt slutbetänkande.

Du följer hur frågan utvecklas, här på bloggen.

Länkar:
• Regeringen: Utredning föreslår utökade möjligheter till preventiv tvångsmedelsanvändning för att hindra gängkriminalitet »
• SOU 2022:52: Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel »
• Presentationsbilder från presskonferensen (PDF) »

EU-kommissionen föreslår ”vägtullar” på internet

av

Om kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger för tillgång till innehållet på internet. En gång för uppkopplingen och en gång till via leverantörerna av innehåll.

EU-kommissionen vill att företag som tillhandahåller tjänster på nätet (Facebook, Google, Netflix…) skall betala pengar till nätoperatörerna, för att få sitt innehåll distribuerat.

Detta strider mot hela idén om ett fritt och öppet internet.

Idag finns allt innehåll tillgängligt på i princip lika villkor för alla – och det är du som slutkund som betalar för den uppkoppling du behöver och vill ha.

Om EU-kommissionen får som den vill kommer du att få betala två gånger. En gång till din bredbandsoperatör och en gång till t.ex. Netflix. (Eller i form av ökad exploatering av din persondata hos Facebook / Google.) Ökade kostnader kompenseras i princip alltid med ett högre direkt eller indirekt pris för slutkund.

Förslaget stöds, föga förvånande, av några av kontinentens största bredbandsoperatörer. (De mindre ISP:arna verkar dock mer negativa.)

En av internets unika egenskaper är att det erbjuder en platt spelplan. Alla kan – oavsett storlek och tillgång till kapital – erbjuda sina tjänster på någorlunda lika villkor. Men med EU-kommissionens ”vägtullar” på nätet kan det bli slut på det.

I ett brev (PDF) til EU-kommissionen skriver 54 ledamöter av Europaparlamentet:

»Adopting a model that allows for or mandates access fees would be a disastrous return to the economic model for telephony, where telecommunications companies and countries leveraged their termination access monopolies to make communication expensive. Because phone companies had a monopoly over their customers, they could charge exorbitant prices to anyone seeking to call their customers.

Broadband providers have the same monopoly over their customers. Allowing them to charge content providers for access could cause significant harm to the internet economy.«

I ett svar (PDF) skriver EU-kommissionen att detta inte bör betraktas som en fråga om nätneutralitet och att de avgifter man vill införa kommer att leda till ökade investeringar i digital infrastruktur.

Vår go-to-ledamot i Europaparlamentet Patrick Breyer (PP, DE) kommenterar:

»…an access fee payable to the telecoms industry would mean the end of net neutrality through the back door. This kind of access charge would radically abolish the long-standing internet principle of net neutrality, which requires internet service providers to provide access to all websites, content and applications at the same speed and under the same conditions, without blocking or favouring content. Access charges risk making internet access expensive and slowing down or even cutting off access to essential internet services.«

Även samarbetsorganet för de myndigheter som reglerar telekom-verksamhet i Europa (BEREC) uttrycker oro för att idén om nya nätavgifter hotar hela internets eko-system, med ökade kostnader för slutanvändarna.

EU-kommissionen kommer att hålla ett samråd (public consultation) i frågan – över jul- och nyår.

Frankrike fortsätter olaglig datalagring

av

Frankrike väljer att kringgå EU-domstolens förbud mot svepande datalagring. Med hänvisning till ”nationell säkerhet” förlänger man den med ytterligare ett år.

Den franska lagringen av data om alla medborgares alla telekommunikationer omfattar bland annat:

  • Namn
  • Adress
  • Födelsedatum
  • Födelseort
  • Postadress
  • E-post-adress
  • Telefonnummer
  • Betalningsinformation
  • IP-adress och portnummer
  • Datum, tid och längd för alla elektroniska kommunikationer
  • Lokaliseringsdata

Frågan är hur länge Frankrike kan hänvisa till nationell säkerhet. Det tycks ha blivit något slags grund för ett permanent undantag från EU-domstolens förbud.

Nu återstår att se om Frankrikes konstitutionella råd (som ibland är förvånansvärt vettigt) kan göra något åt landets fortsatta datalagring.

Vår favorit i Europaparlamentet, ledamoten Patrick Breyer (PP, DE) säger i en kommentar:

»Mass surveillance contradicts the European values of democracy, civil liberties and the rule of law. Blanket surveillance of any kind places the population under general suspicion. France is wrong in referring to an exception allowed by the European Court of Justice in case of a specific threat to national security. France’s unspecific reference to a permanent, general security risk does not justify mass surveillance, as a former judge confirms in a legal opinion.

The French government makes the EU court’s exception the rule. National security is no free ride for mass surveillance. On the issue of data retention, the EU has a serious problem with the rule of law. Any form of blanket surveillance is a characteristic of authoritarian regimes.«

I sammanhanget är det uppseendeväckande att EU-kommissionen ständigt låter medlemsstaterna komma undan med att bryta mot EU-domstolens förbud mot generell datalagring utan misstanke om brott.

Kommissionen förväntas vara ”fördragens väktare”. I dessa fördrag ingår de mänskliga rättigheterna – som bland annat föreskriver rätten till privatliv och privat korrespondens. På denna punkt har kommissionen än så länge inte fullgjort sitt uppdrag.

Problemen med Tidö-avtalet

av

Övervakning, anonyma vittnen och brottsprovokation. Den politiska majoritetens plan saknar inte medborgarrättsliga utmaningar.

Högerblockets Tidö-avtal kommer att ge oss mer övervakning. Vilket i och för sig inte var oväntat. Här drar för övrigt alla partier utom Vänsterpartiet åt samma håll.

Ingen har något emot att man övervakar människor som är misstänkta för brott.

Men vi vill inte ha mer övervakning av alla, hela tiden – svepande och utan brottsmisstanke. Det är därför EU-domstolen sagt nej till lagring av data om alla människors alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, uppkopplingar med mera.

Vilket Sverige inte tycks bry sig om. Det finns mycket som talar för att även den senaste svenska datalagrings-lagen skulle upphävas om den kom att prövas i nämnda domstol.

Därför – övervaka gärna skurkar, men inte vanligt hederligt folk. Respektera medborgarna istället för att se dem som potentiella problem.

Det finns mer som är kontroversiellt i Tidö-avtalet, ur ett medborgarrättsligt perspektiv.

Anonyma vittnen är en farlig idé. Tänk dig att du blir anklagad för att ha gjort något. Men du får inte veta vem som anklagat dig – och du kan därmed inte heller bedöma om den personen kan ha andra skäl för sin utsaga.

Om man alls skall införa ett sådant system, då måste det ha en solnedgångsklausul. Det vill säga att lagen skall utvärderas ur ett rättssäkerhetsperspektiv innan den eventuellt kan förlängas.

Det verkar även som om man öppnar för brottsprovokation. Men polisen borde lösa brott, inte hjälpa till att begå dem.

Det är orimligt om staten provocerar en person att utföra en olaglig handling som denne inte skulle utfört annars – och sedan straffa honom för det.

Brottsprovokation är dåligt. Men bevisprovokation bör kunna rättfärdigas, då det handlar om att utreda ett de facto begånget brott.

Det känns som om det börjar bli dags för en diskussion om rättsstatens grundläggande principer.

Nu införs inga nya lagar över en natt. Så det bör finnas tid att skjuta ner förslag som hotar våra fri- och rättigheter. Men vänta inte för länge. Lagförslag måste kritiseras innan politikerna hunnit låsa sina positioner. Så nu gäller det att vara uppmärksam.

Den nya regeringen, uppladdningsfilter, nätcensur och #ChatControl

av

Hur kommer en M+KD+L-regering med stöd av SD att hantera nät- och övervakningsfrågorna? Kan man hoppas att den respekterar våra grundläggande fri- och rättigheter? Och hur kommer den att agera i EU?

Här är tre aktuella frågor:

• Uppladdningsfilter

De nya regeringspartierna har profilerat sig som motståndare till uppladdningsfilter, i samband med förra EU-valet. Samtidigt är EU:s nya upphovsrättsdirektiv klubbat och klart, med begränsat utrymme för förändringar när det skall implementeras i svensk lag.

En proposition har redan lagts fram av den avgående S-regeringen. Även om man inte vill kännas vid ordet uppladdningsfilter, så kommer sådana ändå att bli konsekvensen av lagförslaget.

Förmodligen kommer den nya regeringen att säga att det inte finns något att göra åt saken, då vi är skyldiga att följa EU-direktivet. Eventuella uppmjukningar av propositionens text får ses som en glad överraskning, men inget som är troligt.

• Nätcensur / Trusted Flaggers

EU:s nya Digital Services Act (DSA) ger oss statligt godkända nätgranskare (myndigheter, organisationer m.fl.) som skall få en direktlinje till sociala media, för att rekommendera vilket innehåll som skall plockas bort.

Eftersom EU-förordningar skall tillämpas rakt av råder ingen tvekan om att vi kommer att få sådana nätgranskare / Trusted Flaggers. Det som kan påverkas är hur detta skall ske och vilka de skall vara.

Med tanke på regeringens profil är det inte troligt att politiskt drivna intresseorganisationer kommer att utses till Trusted Flaggers. Däremot bör man vara fortsatt vaksam mot att andra särintressen får en sådan roll. Och att myndigheter ges möjlighet att i praktiken censurera innehåll på nätet utan föregående rättslig prövning är fortfarande ett problem.

Det är en öppen fråga hur den nationella digitala samordnare som föreskrivs i DSA skall bli verklighet. Denne skall bland annat ha ansvar för de ovan nämnda nätgranskarna. Kommer detta att bli en ny myndighet? Eller kommer funktionen att hamna under någon existerande myndighet – och i så fall vilken?

Även om Trusted Flaggers är ett fullbordat faktum med DSA tycks det finnas ett rätt stort utrymme för att påverka hur systemet skall bli verklighet. Detta måste ske på ett rättssäkert sätt, med största möjliga respekt för grundläggande fri- och rättigheter.

• #ChatControl / CSAR / meddelandekontroll

EU-kommissionen har föreslagit att e-post och alla elektroniska meddelanden skall av-krypteras, öppnas och deras innehåll skall granskas. Detta omfattar alla utan att det behöver finnas någon misstanke om brott.

Vilket strider mot förbudet mot generell övervakning. Det strider även mot EU-domstolens förbud mot svepande övervakning av alla utan misstanke om brott (datalagringen).

I grunden är detta en fråga om mänskliga rättigheter – vad gäller rätten till privatliv och privat korrespondens. Dessa skall gälla även online.

Här är den första frågan hur Sverige kommer att ställa sig i EU:s ministerråd. Man kan anta att KD är för #ChatControl. Förmodligen även Moderaterna. Vad gäller Liberalerna kan man notera att i vart fall deras systerpartier i EU är mer skeptiska. SD sänder blandade signaler.

Här finns fortfarande utrymme för att påverka. Vilket är viktigt, inte minst med tanke på att Sverige kommer att vara ordförandeland i EU efter årsskiftet.

Skall vi rädda den digitala brevhemligheten, då är det nu det måste ske.