Femte juli Nätet till folket!

Nätet till folket!

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten är en förutsättning för våra övriga fri- och rättigheter samt för ett öppet, demokratiskt samhälle. Idag är yttrandefriheten under attack från såväl statliga som privata aktörer och från politiska grupperingar som vill tysta sina motståndare.

Mer övervakning men få nyheter i Ylva Johanssons EU-plan mot terrorism

av Lämna en kommentar

För den som följer övervakningsfrågorna i EU var det något förvånande när EU-kommissionär Ylva Johansson i radionyheterna i morse meddelade att hon kommer att lägga fram ett förslag för att ge myndigheterna möjlighet att snabbt plocka ner terror-relaterad information och propaganda på internet.

Ett sådant förslag finns nämligen redan: EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Och där pågår förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Tanken är att morgondagens trilog-förhandlingar skall vara de sista. Men fortfarande är positionerna låsta. De viktigaste frågorna man förhandlar om gäller:

  • Ministerrådet vill att oönskat material skall plockas bort inom en timma, vilket Europaparlamentet menar är orealistiskt.
  • Ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra medlemsstater (eller tredje land).
  • Ministerrådet vill inte se något undantag för journalistik, kultur, forskning, dokumentation etc.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, det vill säga automatiserad nätcensur – vilket parlamentet säger nej till.

Detta är alltså inte något nytt, utan ett ärende som redan dragits i långbänk. Vad det handlar om är att Ylva Johansson försöker öka trycket på parlamentet inför morgondagens förhandlingar.

På det hela taget är det väldigt lite nytt som presenteras i den Counter-Terrorism Agenda for the EU som EU-kommissionen presenterade idag.

Därmed inte annat sagt än att dokumentet listar ett antal kontroversiella åtgärder, även om de i allt väsentligt redan är kända. Exempel:

  • Automatiserad ansiktsigenkänning för identifiering, lokalisering och övervakning av individer.
  • EU:s nya Digital Services Act kommer att presentera en »horisontell« approach till olagligt innehåll online.
  • Ökad kontroll av resenärer genom PNR och samkörning av databaser.
  • Förstärkning av Europols mandat.
  • Man vill kringgå kryptering av privata meddelanden.
  • Förenklat utbyte av digitala bevis mellan medlemsstater.
  • Ett nytt datalagringsdirektiv.

Några nyheter finns dock:

  • 2021 kommer man att uppdatera EU:s Code of Conduct on countering illegal hate speech online.
  • 2021 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om »interconnected bank account registers« – det vill säga en central funktion för att kunna kontrollera alla bankkonton och transaktioner (i detta sammanhang relevant vad gäller terror-finansiering).
  • Man planerar att tillsätta en »Counter-Terrorism Coordinator«.

Även om dagens dokument främst fokuserar på radikal, militant islamism – så omfattar det även höger- och vänsterextremism.

Man har också en uppmaning till medlemsstaterna:

»Ensure that projects which are incompatible with European values or pursue an illegal agenda do not receive support from public funds.«

Ylva Johanssons 25-sidiga handlingsplan innehåller som sagt mest redan kända förslag. Den känns mer som ett papper för att avleda eventuell kritik mot att EU gör för lite för att bekämpa terrorism än som något nytt i sak. Men det kan naturligtvis vara bra att vi nu får EU:s planer på området sammanfattade i ett dokument.

Länkar:
• EU-kommissionens pressmeddelande »
• Counter-Terrorism Agenda for the EU (PDF) »

EU-kommissionen presenterar oklar handlingsplan mot hat, hot och desinformation

av Lämna en kommentar

EU-kommissionen har antagit en European Democracy Action Plan, vars syfte är »to empower citizens and build more resilient democracies across the EU«. Och det låter ju bra. Men vad betyder det?

»Standing up to challenges to our democratic systems from rising extremism and perceived distance between people and politicians, the Action Plan sets out measures to promote free and fair elections, strengthen media freedom and counter disinformation. More concretely, the Commission will propose legal action on political advertising that will address the sponsors of paid content and production and distribution channels, including online platforms, advertisers and political consultancies, clarifying their respective responsibilities. The Commission will also recommend measures to tackle safety of journalist and present an initiative to protect them from strategic lawsuits against public participation (SLAPPs). Finally, the Commission will steer efforts to overhaul the existing Code of Practice on Disinformation, strengthening requirements for online platforms and introducing vigorous monitoring and oversight.«

Det där sista skall vi strax återkomma till. Men låt mig först citera ett annat matnyttigt stycke från planens sida 11:

»Further effort will be put into the fight against online hate speech, which can deter people from expressing their views and participating in online discussions. In 2021, the Commission will propose an initiative to extend the list of EU crimes under Article 83(1) of the Treaty on the Functioning of the European Union to cover hate crime and hate speech, including online hate speech. Work under the Code of conduct on tackling illegal hate speech will also continue. These efforts will also contribute to increasing the safety of journalists (see section 3.1). Tackling illegal content online while promoting freedom of expression is one of the core objectives of the Digital Services Act.«

Detta handlar uppenbart om yttrandefrihetens gränser, speciellt online. Frågan är då vad som skall anses vara problematiskt och hur man vill hantera det. Hur tänker man definiera hat? Och för att alls kunna bekämpa desinformation måste väl någon först slå fast vad som är rätt , fel, sant och falskt?

Dokumentet nämner hybridhot från Ryssland och vaccin-motstånd som potentiella problem. Men exakt vad man vill göra åt hot, hat och desinformation är inte helt lätt att förstå, allt ordbajsande till trots. Det framgår dock att plattformarna / de sociala nätverken spelar en viktig roll, måste känna sitt ansvar och se upp så att de inte får sina algoritmer manipulerade.

Nu till sidan 22:

»The Digital Services Act (DSA) will propose a horizontal framework for regulatory oversight, accountability and transparency of the online space in response to the emerging risks. It will propose rules to ensure greater accountability on how platforms moderate content, on advertising and on algorithmic processes. (…) The DSA will provide users with meaningful possibilities to challenge the platforms’ decisions to remove or label content.«

Detta är intressant. Det är första gången som man officiellt medger att DSA kommer att innehålla regler för hur plattformar skall moderera sitt innehåll. Vilket kan betyda lite vad som helst.

Det verkar även som om man är beredda att lagstifta för att ge användare en rimlig möjlighet att överklaga censurerat innehåll och blockerade konton. Det kan vara på sin plats. Men det hela blir lite märkligt när politiken samtidigt lägger mer ansvar på plattformarna vad gäller att undertrycka och avlägsna oönskat material.

Well, detta är ett styrdokument. För att se skarpa förslag får vi nog vänta tills the Digital Services Act presentras eller läcker ut. Senaste budet är att den skall lanseras den 15 december. Därefter vidtar normal behandling i Europaparlamentet och ministerrådet.

Storebrors-staten rullas ut i pandemins skugga

av 1 kommentar

Nätcensur med automatiska uppladdningsfilter och bakdörrar till medborgarnas krypterade meddelanden – det är vad som ligger på bordet i EU den närmaste tiden. Båda förslagen kan vara verklighet innan årsskiftet.

Ändå finns det i princip ingen offentlig debatt om dessa förslag. I vart fall inte i Sverige. Vilket är märkligt. Vår grundlag förbjuder förhandscensur. Och vårt näringsliv, vår förvaltning och vanliga människor är beroende av säker, krypterad elektronisk kommunikation.

Ändå är det tyst. Möjligen kan det bero på att EU-kommissionen och ministerrådet gömmer sina förslag bakom kampen mot terrorism och mot sexuellt utnyttjande av barn. Vem vill eller vågar protestera då? Den som så mycket som öppnar munnen offentligt kan räkna med att bli utfulad, misstänkliggjord och stigmatiserad.

EU-kommissionär Ylva Johansson säger att hon inte ser någon motsättning mellan att bereda sig tillgång till medborgarnas privata kommunikation och vår rätt till privatliv (som skyddas i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna). Vilket är en helt absurd position. Lite Orwell och lite Kafka på samma gång.

Inte blir processen lättare att följa i corona-tider. Möten flyttas, ställs in och hålls på digitala plattformar som trilskas. Många nyckelpersoner jobbar hemifrån och de vanliga beslutsprocesserna frångås. Vilket ofta leder till långa perioder av tystnad, följda av mer eller mindre skarpa förslag som kan stressas igenom utan den grundliga och öppna demokratiska process de kräver. Never waste a good crisis.

Just när detta skrivs sitter medlemsstaternas ständiga representanter i COREPER och klubbar en önskelista som förutom censur och knäckt kryptering även innehåller ett nytt datalagringsdirektiv. Allt på en gång. Vilket ökar risken för att i vart fall något av detta blir verklighet. Möjligen allt, om inte motståndet väcks illa kvickt.

EU:s nätcensur i långbänk

av 1 kommentar

EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO) befinner sig i något slags limbo.

I trilogförhandlingarna kommer ministerrådet och Europaparlamentet inte överens. Det finns skäl att tro att man kört fast. Det tyska EU-ordförandeskapet vill å sin sida att förordningen skall vara klubbad och klar innan årsskiftet. Men i sak rör det sig knappast alls. Enda beskedet som finns är förhandlingarna skall fortsätta ”i slutet av november”.

Förslaget till förordning om terror-relaterat innehåll online är en förordning som föreskriver censur av åsikter. Terroristers åsikter, förvisso. Men det centrala är inte vems åsikter man vill censurera, utan att man vill censurera. Har man väl accepterat censur är det bara en formalitet att besluta vem eller vad man vill censurera. Censur skall inte förekomma i en demokratisk rättsstat.

I sak är ministerrådet och Europaparlamentet oense på en lång rad punkter. (Hela listan») Om man skall välja ut de viktigaste är de:

  • Censur av flaggat material skall verkställas inom en timma.
  • Myndigheter i en medlemsstat skall kunna besluta om censur i andra länder.
  • Det finns inget undantag för forskning, dokumentation, journalistik m.m.
  • Ministerrådet vill se uppladdningsfilter, som skall analysera allt som laddas upp, för att hindra återuppladdning av flaggat material.

Automatiserad, gränslös nätcensur helt enkelt.

Och vill vi verkligen att polska, rumänska eller franska myndigheter skall kunna beordra censur av svenska web-siter?

Fortsättning följer.

Kommer EU:s uppladdningsfilter att stoppas i domstol?

av Lämna en kommentar

Äntligen har vi hittat en någorlunda matnyttig sammanställning över läget i EU-domstolen – vad gäller att Polen överklagat det indirekta kravet på uppladdningsfilter i EU:s nya upphovsrättsdirektiv (DSM).

The Kluwer Copyright Blog – CJEU hearing in the Polish challenge to Article 17: Not even the supporters of the provision agree on how it should work »

»According to Poland, the key problem with the directive is the move away from active participation of rightholders (as initiators of removal requests in the context of notice and takedown procedures) and instead handing the responsibility of removing infringing uploads over to platforms who will have to develop private enforcement systems to avoid liability for copyright infringement. Because they are not facing any comparable risk when they limit user rights by blocking access to legal content, this creates strong incentives for over-blocking. This in turn will result in censorship and violation of the fundamental rights to freedom of expression and information under the Charter. Consequently, the problematic parts of Article 17 should be annulled by the Court.

All other parties intervening in the case objected to this line of argument and stated that in their view Article 17 does not violate any fundamental rights. However, they presented strikingly contradictory interpretations of what Article 17 actually requires of platforms. There are two distinct lines of argument: The Commission, the Council and the European Parliament argued that that Article 17 contains enough internal safeguards to prevent users’ fundamental rights from being unduly limited. On the other hand, France and Spain argued that some limitations of fundamental freedoms are justified by the objective that Article 17 seeks to achieve.«

Man kan alltså något förenklat säga att det finns tre linjer: Polens nej till uppladdningsfilter, EU-institutionerna som anser att det finns tillräckliga garantier i artikel 17 för att eventuella uppladdningsfilter inte kommer att missbrukas eller överfiltrera – samt Frankrike och Spanien som anser att eventuella inskränkningar i medborgarnas fri- och rättigheter är ett pris som är värt att betala.

Allt kompliceras av att upphovsrättsdirektivet är just ett direktiv och inte en förordning. Det innebär att det skall tolkas och vävas in i medlemsstaternas lagstiftning – istället för att vara en uppsättning regler som rakt av gäller lika överallt.

Därför ser vi redan hur olika medlemsstater börjat implementera direktivet på olika sätt. Vilket i sin tur kommer att leda till att vi får 27 olika lagar i lika många olika länder, med olika upplägg och skrivningar.

Det innebär att även om domstolen skulle ge grönt ljus för artikel 17 som sådan – så innebär det inte att all nationell lagstiftning på området automatiskt får klartecken. Varje enskild medlemsstats tolkning och skrivning kan också komma att prövas rättsligt.

Dom väntas till sommaren 2021, vilket är en tidpunkt då upphovsrättsdirektivet redan skall vara införlivat i medlemsstaternas lagstiftning. Man kan tycka att det vore bättre att först invänta domstolens beslut. Men det är inte så det fungerar.

Ygeman, internet, EU och yttrandefriheten

av Lämna en kommentar

Man får ofta ett intryck av att ansvariga politiker inte vet vad de talar om. Eller att de inte bryr sig.

Förra veckan debatterade energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) med europaparlamentarikern Jessica Stegrud (SD) i SR Studio Ett.

Enkelt sammanfattat vill Ygeman att de sociala media skall göra mer för att rensa bort oönskat innehåll – medan Stegrud ville se mer rättssäkerhet för användare som får sina inlägg censurerade på oklara grunder. Hon framförde även åsikten att allt som är lagligt bör vara tillåtet på de sociala nätplattformarna.

I sin iver att vara konfrontativ mot SD missade Ygeman tyvärr sakfrågan. Vilket är tråkigt, eftersom det är han som är ansvarigt statsråd när Sverige nu skall medverka till att skapa något slags gemensamma EU-regler för internet. Han kanske inte riktigt vet vad som pågår i Bryssel.

Han skulle kunna fråga sina partikamrater i Europaparlamentet. Då hade han fått kännedom om den resolution om EU:s kommande Digital Services Act som Europaparlamentet med bred majoritet ställt sig bakom.

I den säger man tydligt att det är ett problem med till synes godtyckliga avstängningar av användare från sociala media, utan förklaring och utan möjlighet att överklaga.

Det är också problematiskt att rättsskipningen och makten över det fria ordet flyttas från rättsväsendet till sociala medieföretag genom dessas användarvillkor.

När politikers påtryckningar och förtäckta hot får företagen att ägna sig åt att censurera användare – då är detta att bakvägen genomföra inskränkningar i yttrandefriheten som förmodligen aldrig hade varit möjliga i en öppen demokratisk process.

Här finns massor av svåra och problematiska frågor som rör ett av demokratins själv fundament, yttrandefriheten.

Men statsrådet Ygeman verkar mer intresserad av att gräla med SD. Frågan är om han alls bryr sig om sakfrågan.

Nätcensur, uppladdningsfilter, datalagring och åtgärder mot kryptering krav från EU:s ministerråd

av Lämna en kommentar

Fredag den 13 november höll EU:s justitie- och inrikesministrar ett ministerrådsmöte online. Vad gäller kampen mot terrorismen gjorde man ett gemensamt uttalande, som bland annat innehåller följande:

  • Användning av artificiell intelligens (ingen närmare förklaring ges dock).
  • Datalagring – trots att EU:s datalagringsdirektiv underkänts av EU-domstolen för att det strider mot de mänskliga rättigheterna. (Det har redan kommit signaler från EU-kommissionen om ett nytt direktiv.)
  • Ökad insamling, delning och analys av data.
  • Förstärkning av Europol.
  • Nätcensur och uppladdningsfilter (förordningen om terror-relaterat innehåll online, TERREG/TCO).
  • Man välkomnar EU-kommissionens arbete med att skapa EU-gemensamma regler mot hat och hets mot folkgrupp.
  • Åtgärder för att komma åt innehållet i krypterade meddelande-appar.
  • Åtgärder mot radikalisering i online-spel och mot »algoritmisk förstärkning« i samarbete med EU Internet Forum-.

Mer konkreta och möjligen också fler förslag kommer på nästa möte, i början av december. Vilket även är den tid då EU-kommissionen planerar att presentera sin Digital Services Act, DSA.

Inför fredagens möte kunde riksdagens EU-nämnd inte diskutera och ge förhållningsorder som vanligt – då regeringen inte vill sända ut (de innan mötet) hemligstämplade dokumenten via e-post. Vilket ställde till det då en stor del av riksdagen är hemförlovad på grund av corona-pandemin. Därför kunde EU-nämnden inte ge instruktioner, vilket är olyckligt – då den vid tidigare tillfällen avfärdat bl.a. uppladdningsfilter. Här kan du lyssna på ett inslag i SR Ekot om saken »

EU vill reglera politisk annonsering på nätet

av 1 kommentar

EU-kommissionen vill begränsa risken för manipulativ politisk annonsering. Frågan är om inte all politisk annonsering är manipulativ?

Vad det handlar om är att EU vill se ökad transparens vad gäller politiska annonser hos t.ex. Facebook och Google. Vilket i princip kan vara en bra sak. Reglerna är tänkta att träda ikraft 2023.

Kommissionen har dock inte presenterat någon närmare definition av vad som skiljer politisk annonsering från vanlig annonsering. Man kan ana att det kommer att bli en hel del gränsdragningsproblem.

Netzpolitik: EU plant Gesetz für politische Werbung im Netz »

Video: En digital järnridå?

av Lämna en kommentar

Nätcensur, uppladningsfilter, kamp mot kryptering, nytt förslag om datalagring (trots att EU-domstolen redan sagt nej)… Allt detta är aktuellt i EU just nu.

Se videon på Youtube »

Eftersom denna site är rensad från kakor och andra integritetskränkande tillägg bäddar vi inte in filmen för automatisk uppspelning här – utan ber dig att istället följa länken till Youtube ovan.

Tröga förhandlingar om automatiserad nätcensur i EU

av Lämna en kommentar

Förhandlingarna om EU:s nya förordning om terror-relaterat innehåll online (TERREG) går trögt.

Positionerna mellan ministerrådet och Europaparlamentet är låsta. Bland annat handlar det om att ministerrådet vill att myndigheter i en medlemsstat skall kunna beordra nedtagning av innehåll på servrar i andra länder, att nedtagning skall ske inom en timma, att inga undantag för till exempel journalistik eller forskning får göras – samt att uppladdningsfilter införs.

Vad gäller uppladdningsfilter innebär ministerrådets linje att de blir nödvändiga – utan att man för den sakens skull tar ordet i sin mun. Istället talar man om proaktiva åtgärder för att upptäcka och identifiera oönskat innehåll. Vilket med nödvändighet kommer att kräva uppladdningsfilter.

Men Europaparlamentet står inte enat. Till exempel har den stora borgerliga partigruppen, EPP, klagat hos andra partigrupper över det envetna motstånd mot uppladdningsfilter som speciellt drivs av den gröna gruppen.

Nästa vecka träffas först parlamentsgruppernas skuggrapportörer och på torsdag eller fredag blir det en ny trialog-förhandling mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Processen stressas på av Tyskland, som är ordförandeland i EU detta halvår – och som helst vill se frågan om TERREG klubbad innan årsskiftet.

Mitt i allt detta gäller det att ha kvar ögonen på bollen: Vad det handlar om – i ett större perspektiv – är automatiserad censur av åsikter på nätet. 

Läs mer hos ledamoten av Europaparlamentet och delegaten i trialog-förhandlingarna Patrick Breyer (PP, DE) »