• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

USA

Nyheter om och från USA.

USA: Myndigheterna granskar nätsökningar i hemlighet

8 oktober 2021 av Henrik Alexandersson

I USA har myndigheterna nu börjat använda ”keyword warrants” för att utreda vilka som använt särskilda sökbegrepp på Google.

Yahoo News:

»The U.S. government is reportedly secretly issuing warrants for Google to provide user data on anyone typing in certain search terms, raising fears that innocent online users could get caught up in serious crime investigations at a greater frequency than previously thought.

In an attempt to track down criminals, federal investigators have started using new ”keyword warrants” and used them to ask Google to provide them information on anyone who searched a victim’s name or their address during a particular year, an accidentally unsealed court document that Forbes found shows.«

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

I ett bredare perspektiv öppnar detta för utökad granskning av vad vi söker på. Det finns även skäl att anta att detta – som vanligt – kommer att spridas till Europa.

Yahoo News: Government secretly orders Google to track anyone searching certain names, addresses, and phone numbers »

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, USA Taggad som: Google

Låt inte Assanges personlighet överskugga sakfrågan

28 september 2021 av Henrik Alexandersson

Man kan ha mycket åsikter om Julian Assange. Men i princip allt som Wikileaks publicerat har visat sig vara korrekt.

Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange väcker starka känslor. Och visst, han är en knepig personlighet med en del narcissistiska drag. Men om man vill bedöma Wikileaks gärning måste man skilja på sak och person.

Jag kan inte komma på något som publicerats av Wikileaks som varit fel i sak. Man har återgivit verkligheten som den är – även när det varit besvärande, motbjudande eller jobbigt för makthavarna.

Skall man ta ett svenskt exempel, så publicerade Wikileaks lagtexten för den svenska datalagringen, som låg klar på Justitiedepartementet långt innan den kom till allmänhetens kännedom via reguljära kanaler. Vilket gjorde det svårt för den då sittande regeringen att tiga ihjäl saken.

Vad gäller de afghanska och irakiska krigsdagböckerna gav Wikileaks det amerikanska folket information om vad som skedde i dess namn – och de amerikanska skattebetalarna information om vad administrationen gjorde för deras pengar. Det kan knappast vara fel. För utan information om vad som verkligen sker – hur skall man kunna hålla beslutsfattare ansvariga och hur skall man då kunna göra ett informerat demokratiskt val?

De amerikanska ambassadtelegrammen visade för amerikanska folket – och världen – hur den amerikanska administrationen haft dubbla agendor, dolt dina verkliga avsikter för folket och spelat under täcket med olika skurkstater. Vilket var så jobbigt för dåvarande utrikesminister Hillary Clinton att hon till och med luftade tanken på en drönar-attack mot Assange. Men informationen, den var korrekt.

När det kommer till läckorna från det demokratiska partiets mailservrar inför presidentvalet 2016, så är det fullt möjligt att själva hacket utfördes av ryska aktörer. Men det ändrar inte det faktum att det som Wikileaks publicerade var autentiskt och korrekt. Att sedan såväl ryska troll som allehanda haverister utvecklade märkliga teorier utifrån denna information kan inte Wikileaks lastas för.

Så oavsett vad man tycker om Julian Assange – och även om man ogillar att viss information nått allmänheten – så har Wikileaks inte gjort något annat än att återge verkligheten som den faktiskt är. Och det kan knappast vara ett brott.

Skulle Assange utlämnas till USA, där han riskerar upp till 175 år i fängelse för spioneri på grund av sin publicistiska verksamhet – då är det ett hot mot den fria press som återgivit samma information och som också själv förlitar sig på läckt information som kan vara besvärande för överheten.

Man kan tycka vad man vill om Julian Assange. Men att information som makthavarna försöker dölja för folket kommer fram i dagens ljus är i princip en bra sak.

Den 27 oktober fortsätter de rättsliga förhandlingarna om utlämning av Assange från Storbritannien till USA. Nytt i fallet är att den amerikanska administrationens nyckelvittne visat sig vara en mytoman som handlat på amerikanska myndigheters uppmaning. Denne har nu tagit tillbaka sina uppgifter. Så målet mot Assange verkar falla samman. Om det kommer att påverka processens utfall eller ej är dock oklart…

Arkiverad under: Demokrati, Media, Spaning, Storebror, USA Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

CIA ville kidnappa Julian Assange

27 september 2021 av Henrik Alexandersson

Efter att Wikileaks 2017 publicerat information om amerikanska verktyg för massövervakning – Vault 7 – diskuterades planer på att kidnappa Julian Assange på hög politisk nivå i Washington. Inom CIA undersöktes även möjligheten att mörda honom. Man planerade också insatser mot andra medarbetare hos Wikileaks – samt att göra det möjligt att åtala fristående journalister som Glenn Greenwald och Laura Poitras.

I helgen avslöjade Yahoo News hur amerikansk underrättelsetjänst försökt komma åt Wikileaks grundare och redaktör Julian Assange. Redan tidigare har dokument avslöjat hur man planerat att svartmåla Wikileaks och fabricera anklagelser mot Assange. Denna gång gick man dock längre. På hög politisk nivå diskuterades möjligheten att kidnappa Assange.

Inom CIA diskuterades även att mörda honom och operativa insatser på Londons gator ifall Ryssland skulle försöka smuggla ut honom. Man undersökte även möjligheten att använda infiltratörer och att göra inbrott hos Wikileaks medarbetare eller att på annat sätt stjäla deras datorer.

Men det var inte bara Wikileaks som hamnade i skottgluggen. Även fristående journalister skulle oskadliggöras. Ur artikeln:

»Still chafing at the limits in place, top intelligence officials lobbied the White House to redefine WikiLeaks — and some high-profile journalists — as “information brokers,” which would have opened up the use of more investigative tools against them, potentially paving the way for their prosecution, according to former officials.«

»Among the journalists some U.S. officials wanted to designate as “information brokers” were Glenn Greenwald, then a columnist for the Guardian, and Laura Poitras, a documentary filmmaker, who had both been instrumental in publishing documents provided by Snowden.«

Julian Assange sitter idag i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse medan förhandlingar pågår om utlämning till USA, där han riskerar 175 år i fängelse för sitt journalistiska arbete. US Department of Justices nyckelvittne har dock visat sig vara både mullvad för amerikanska myndigheter och mytoman. Han har nu offentligt tagit tillbaka sina påståenden.

Kärnfrågan – som från början hindrade Obama-administrationen från att ge sig efter Wikileaks – handlar om pressens frihet. Skulle man döma och fängsla Assange – då skulle all media som gör oönskade avslöjanden riskera samma sak.

Läs hela artikeln: Kidnapping, assassination and a London shoot-out: Inside the CIA’s secret war plans against WikiLeaks »

Arkiverad under: Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: CIA, DOJ, Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

FBI hemlighöll dekrypterings-nyckel för företag som drabbats av ransomware

22 september 2021 av Henrik Alexandersson

The Washington Post:

»The FBI refrained for almost three weeks from helping to unlock the computers of hundreds of businesses and institutions hobbled by a major ransomware attack this summer, even though the bureau had secretly obtained the digital key needed to do so, according to several current and former U.S. officials. The key was obtained through access to the servers of the Russia-based criminal gang behind the July attack. Deploying it immediately could have helped the victims, including schools and hospitals, avoid what analysts estimate was millions of dollars in recovery costs. But the FBI held on to the key, with the agreement of other agencies, in part because it was planning to carry out an operation to disrupt the hackers, a group known as REvil, and the bureau did not want to tip them off.«

Det hela påminner lite om hur svensk polis hemlighåller nya säkerhetsluckor, för att själv kunna utnyttja dem för hemlig dataavläsning.

Arkiverad under: Citat, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Länktips, Säkerhet, USA Taggad som: FBI, ransomware, rEvil

Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter

20 september 2021 av Henrik Alexandersson

Den nya FRA-lagen öppnar dörrarna för utökat samarbete vad gäller underrättelseverksamhet och signalspaning med USA och dess närmaste allierade. Samtidigt kan den leda till intressekonflikter gentemot EU:s haltande underrättelsesamarbete.

När regeringen nu vill ge utländska underrättelsetjänster direkt tillgång till Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning är det uppenbart amerikanska NSA och Five Eyes-länderna (USA, Kanada, UK, Australien och Nya Zeeland) det handlar om.

Detta är i och för sig ingen nyhet. Sverige har till och med status som särskild samarbetspartner (kodnamn SARDINE) i Five Eyes och tillgång till NSA:s ”spion-google” XKeyscore. Och i april 2007 (året innan FRA-lagen antogs) skrev regeringen Reinfeldt ett avtal med USA om fördjupat underrättelsesamarbete.

Som FRA själva uttrycker saken, så lagregleras nu saker som tidigare befunnit sig i en gråzon. Det vill säga att sådant man gjort hela tiden nu blir lagligt.

Att Sverige tillhör den västliga, USA-ledda militära sfären är välkänt och samarbete i underrättelsefrågor har pågått ända sedan 1950-talet. En faktor som komplicerar det hela är att Sverige nu även är med i EU och att de flesta EU-länder inte har samma nära, speciella samarbete med USA / Five Eyes som Sverige.

Däremot har EU ett eget underrättelsesamarbete. Det handlar framförallt som informationsutbyte. Men det fungerar sådär, eftersom medlemsstaterna uppenbarligen är ovilliga att dela information till andra medlemsstater, som alla är potentiella läckor eller kan ha andra intressen. Dessutom är nationell säkerhet utanför EU:s formella kompetens – och är upp till respektive EU-land.

Man kan ana att ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA / Five Eyes kommer att väcka viss irritation i EU. I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet uttalat att Sverige bör se över sitt samarbete med NSA. Och Europadomstolen vill att Sverige skriver om FRA-lagen bland annat på grund av bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder.

Sverige har å sin sida vägrat låta FRA medverka vid Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.

I slutet av förra året kom nyheten att Danmark hjälpt NSA att spionera på svensk försvarsindustri och möjligen också på svenska politiker och andra svenska mål. Detta var något som försvarsministern lovade att gå till botten med. Men det tycks ha runnit ut i sanden… I det perspektivet är det en smula uppseendeväckande att nu ge NSA direkttillgång till svensk signalspaning, dess information och persondata.

Förmodligen är USA/Nato/Five Eyes bättre att hålla i handen än EU om det bränner till i säkerhetspolitiken. Men det ändrar inte det faktum att Sverige sitter på två stolar vad gäller underrättelsesamarbete. Vilket kan bli komplicerat, till exempel nu när relationerna mellan Frankrike och USA/UK plötsligt blivit iskalla. Intressekonflikter kommer att bli möjliga, rent av troliga.

Detta kan bli intressant. Och möjligen lite snärjigt för regeringen, oavsett dess färg.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: Five Eyes, FRA, NSA

LA/USA: Polisen samlar in sociala medieprofiler från alla de talar med

10 september 2021 av Henrik Alexandersson

»Copies of the “field interview cards” that police complete when they question civilians reveal that LAPD officers are instructed to record a civilian’s Facebook, Instagram, Twitter and other social media accounts, alongside basic biographical information. An internal memo further shows that the police chief, Michel Moore, told employees that it was critical to collect the data for use in “investigations, arrests, and prosecutions”, and warned that supervisors would review cards to ensure they were complete.«

The Guardian: Revealed: LAPD officers told to collect social media data on every civilian they stop »

Arkiverad under: Citat, Dataskydd, Privatliv, Sociala media, Storebror, USA

Skriv på mot Apples övervakningsplaner

19 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Gör som 5 juli-stiftelsens ordförande, Oscar Swartz, och skriv på EFF:s upprop mot Apples planer på att granska sina användares bilder och meddelanden.

I nästa uppdatering av operativsystemen för mobiler och datorer kommer Apple att rulla ut en funktion för att granska sina användares bildalbum och meddelanden. Detta kommer i ett första skede att gälla i USA, men sådant brukar ju sprida sig. Dessutom överväger EU ett liknande system för alla mobiltelefoner, när Apple väl öppnat den dörren.

Protestera du också. Uppropets text är kort och koncis:

Don’t Scan Our Phones
The “child safety” changes Apple plans to install on iOS 15 and macOS Monterey undermine user privacy, and break the promise of end-to-end encryption.

I urge Apple to reconsider these systems. Continuous scanning of images won’t make kids safer, and may well put more of them in danger. Installing the photo-scanning software on our phones will spur governments around the world to ask for more surveillance and censorship abilities than they already have.

Länk: Tell Apple: Don’t Scan Our Phones »

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, USA Taggad som: Apple

Assange: Huvudförhandling hålls 27-28 oktober

11 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Idag har man hållit en förberedande domstolsförhandling med anledning av att USA överklagat en brittsik domstols beslut om att inte utlämna Assange. (Läs mer här.)

Den amerikanska administrationen tycks ha haft viss framgång med att hävda vissa (men inte alla) sina grunder för att ett överklagande skall tillåtas.

Detta behöver dock inte innebära att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare stärks som sådant. Speciellt inte som den amerikanska administrationens nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter.

Datum för nästa domstolsförhandling är satt till 27-28 oktober.

Läs en mer utförlig beskrivning från rätten här »

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

Ny rättslig prövning av fallet Assange

10 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

I morgon, onsdag den 11 augusti, påbörjas en ny rättslig prövning av USA:s begäran om utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange från Storbritannien.

Tidigare har brittisk domstol underkänt de amerikanska myndigheternas begäran om utlämning av Julian Assange på humanitära grunder – med hänvisning till hans psykiska hälsa. Han hålls isolerad i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse, vilket påverkat hans hälsa negativt. Det finns även frågetecken om han skulle klara att avtjäna sitt straff i ett amerikanskt specialfängelse. Det brittiska beslutet att inte utlämna Assange överklagades av Trump-administrationen, under dess sista dagar.

Om Assange utlämnas kommer han bland annat att åtalas för spioneri, syftande till Wikileaks publicering av uppgifter om bland annat USA:s militära insatser i Irak och Afghanistan. Vilket blir märkligt eftersom man inte gjort något annat än vad till exempel New York Times och The Guardian också gjort – det vill säga publicerat information från visselblåsare. Straffet kan bli upp till 175 (!) år i fängelse.

Som vi tidigare rapporterat vilar mycket av det amerikanska åtalet på uppgifter från en källa som nu medgivit att dennes uppgifter är falska.

I USA valde Obma-administrationen att inte söka åtal mot Assange, eftersom det skulle få allvarliga konsekvenser för den fria pressen. Detta ändrades av Trump-adminitrationen, som sökte åtal. Än så länge håller den nya Biden-administrationen fast vid den senare linjen. Det är i sammanhanget värt att notera att President Biden var vicepresident under Obama, som alltså valde att inte driva målet.

Samtidigt skall man hålla i minne att Wikileaks även publicerat avslöjande amerikanska ambassadtelegram och besvärande e-post från det demokratiska partiets mailserver – vilket knappast förbättrat relationerna mellan Wikilieaks / Assange och Demokraterna. Så här kan finnas ett visst inslag av hämndbegär som faller utanför de formella åtalspunkterna.

Läs mer om de juridiska frågorna inför morgondagens förhandling här. Se även Amnesty International: President Biden must drop politically motivated charges against Assange »

Vad Wikileaks gjort är att avslöja för amerikanska folket (och resten av världen) vad USA gjort i dess namn och på skattebetalarnas bekostnad. Detta är information som bland annat är relevant för att medborgarna skall kunna skaffa sig en rättvisande bild av vad deras ledare och administration sysslar med. Vilket kan ses som ett demokratiskt hygienkrav.

Det är dags för det amerikanska justitiedepartementet att lägga ner målet mot Assange. Speciellt som det är ett hot mot en fri och oberoende press.

Och det brittiska rättsväsendet bör åter avvisa USA:s begäran om utlämning – och försätta Assange på fri fot.

Arkiverad under: Demokrati, Media, Rättssäkerhet, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

Assange-fallet: Nyckelvittne drar tillbaka sina uppgifter

29 juni 2021 av Henrik Alexandersson

Ett viktigt vittne i den amerikanska administrationens rättsprocess mot Wikileaks grundare Julian Assange har erkänt att han hittat på uppgifter som är centrala för fallet. Detta enligt den isländska nätpublikationen Stundin.

Det är källan »Teenager« (Sigurdur Ingi Thordarson) i »NATO Country 1« (Island) som nu tar tillbaka uppgifter om att Assange skulle ha uppmanat källor att aktivt hacka amerikanska datasystem för att få fram information. Det samma gäller hans uppgifter om att Assange och Wikileaks skulle ha hackat isländska mål.

Thordarson verkar ha överdrivit sin position inom Wikileaks (där han tycks ha medverkat som volontär för fundraising) för att skapa förtroende hos de amerikanska myndigheterna – som han sedan försett med felaktig och överdriven information.

Källans information har varit viktig i den pågående brittiska rättsliga prövningen av USA:s begäran om att få Assange utlämnad för spioneri. Om han blir utlämnad riskerar han upp till 175 år i fängelse.

Den brittiska domstolen har redan kommit fram till att Assange inte bör utlämnas – på humanitära grunder. Domstolens beslut har efter det överklagats av den amerikanska administrationen. Och nu tycks alltså även själva sakunderlaget i målet vittra sönder.

»The man in question, Sigurdur Ingi Thordarson, was recruited by US authorities to build a case against Assange after misleading them to believe he was previously a close associate of his. In fact he had volunteered on a limited basis to raise money for Wikileaks in 2010 but was found to have used that opportunity to embezzle more than $50,000 from the organization. Julian Assange was visiting Thordarson’s home country of Iceland around this time due to his work with Icelandic media and members of parliament in preparing the Icelandic Modern Media Initiative, a press freedom project that produced a parliamentary resolution supporting whistleblowers and investigative journalism.«

Enligt den förre isländske inrikesministern Ögmundur Jónasson genomskådade de isländska myndigheterna tidigt bluffen – och beordrade de amerikanska utredarna att lämna landet. Vilket de gjorde först efter en förnyad uppmaning. De flög då till Danmark, tillsammans med Thordarson.

»The meeting in Denmark was the first of a few where the FBI enthusiastically embraced the idea of co-operation with Thordarson. He says they wanted to know everything about WikiLeaks, including physical security of staff. They took material he had gathered, including data he had stolen from WikiLeaks employees and even planned to send him to England with a wire. Thordarson claimed in interviews he had refused that particular request. It was probably because he was not welcomed anymore as he knew WikiLeaks people had found out, or were about to firmly establish, that he had embezzled funds from the organization.«

Thordarson dömdes till ett kortare fängelsestraff för olika brott på Island. Vilket dock inte tycks ha påverkat hans trovärdighet i de amerikanska myndigheternas ögon.

»Incarceration did not seem to have an intended effect of stopping Thordarson from continuing his life of crime. It actually took off and expanded in extent and scope in 2019 when the Trump-era DoJ decided to revisit him, giving him a formal status as witness in the prosecution against Julian Assange and granting him immunity in return from any prosecution.«

Den amerikanska administrationen gick till och med så långt som att lova att inte berätta för isländska myndigheter om Thordarsons pågående blandade brottslighet – plus att de alltså gav honom åtalsimmunitet i USA.

Detta tycks vara ett klassiskt fall där överambitiösa amerikanska myndigheter utnyttjat en mytoman och sociopat (enligt den isländska domstolen) för att komma åt en besvärlig publicist.

Fortsättning lär följa.

• Stundin: Key witness in Assange case admits to lies in indictment »

Arkiverad under: Länktips, USA Taggad som: Julian Assange, Wikileaks

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Regeringen: Kassettskatten blir kvar29 augusti 2025
  • Datalagring – säg vad du tycker till EU-kommissionen28 augusti 2025
  • USA: Stoppa Chat Control 227 augusti 2025
  • Folkets röst är inte alltid vacker26 augusti 2025
  • Naomi Brockwell: “I Have Nothing to Hide” – The Dangerous Myth About Privacy (video)25 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS