• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

USA

Nyheter om och från USA.

UK High Court: Julian Assange kan utlämnas till USA

10 december 2021 av Henrik Alexandersson

En brittisk domstol har idag beslutat att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA. Där kommer han i så fall att ställas inför rätta för att ha exponerat verkliga förhållanden för folket. Fallet återförs nu till den lägre domstol som äger målet.

Fredag. Nobels fredspris delas ut till två modiga journalister som vågat avslöja missförhållanden och hålla makten ansvarig för sina handlingar. 111 länder samlas till ett toppmöte om demokrati, lett av USA. Och en brittisk domstol beslutar att Wikileaks grundare Julian Assange kan utlämnas till USA – för att ha exponerat verkligheten och maktens pinsamma hemligheter för folket.

USA vill ha Assange utlämnad för att ha uppmanat till dataintrång (vilket det inte finns några bevis för) och spioneri – efter att ha publicerat information om krigen i Irak och Afghanistan samt diplomatiska telegram som varit besvärande för administrationen. Blir Assange utlämnad till USA och dömd där, då riskerar han upp till 175 år i fängelse.

I sammanhanget är det värt att notera att de amerikanska myndigheternas nyckelvittne visat sig vara en kriminell mytoman, som tagit tillbaka sina uppgifter.

Nu är sista ordet inte sagt. Fallet återförs till den lägre domstol som tidigare beslutat att Assange inte kan utlämnas, på grund av humanitära skäl. En hel del saker har förändrats i sak sedan fallet senast var uppe där. Det är en spekulation – men som fallet har utvecklats kan domstolen komma att säga nej till utlämning av andra skäl än humanitära.

Om Assange blir utlämnad och dömd är det ett hot mot den fria pressen. Han har inte gjort något annat än sådant som varenda nyhetsredaktion i den fria världen dagligen ägnar sig åt. Och det Wikileaks har publicerat har också i allt väsentligt publicerats av till exempel New York Times, The Guardian och Der Spiegel.

Man kan även ifrågasätta det rimliga i att anklaga någon för spioneri när det som skett är att information som staten har velat tysta ner har exponerats för folket. Det folk som i fria, demokratiska val förväntas hålla sina politiker ansvariga för sina handlingar. Hur skall det kunna ske om nämnda folk inte får veta vad som verkligen händer?

Arkiverad under: Media, Rättssäkerhet, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

Idag fortsätter processen mot Julian Assange

27 oktober 2021 av Henrik Alexandersson

Idag och i morgon hålls förhandlingar i Storbritanniens High Court vad gäller utlämning av Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange till USA. I samband med detta kan det vara läge att uppmärksamma vissa fakta i målet.

Detta har hänt: USA vill ha Wikileaks chefredaktör Julian Assange utlämnad för spioneri kopplat till att man anser att han uppmanat källor att hacka amerikanska system. Utlämnas han riskerar han upp till 175 år i fängelse. Brittisk domstol har avslagit detta på humanitära grunder. Beslutet har överklagats av amerikanska myndigheter.

Här kan det vara på sin plats att hålla ett par saker i minne.

För det första har USA:s nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter och exponerats som en mytoman. Denna person sitter idag i fängelse på Island för upprepad brottslighet.

För det andra har det avslöjats att amerikanska myndigheter diskuterat möjligheten att kidnappa och möjligen även döda Assange. Vilket knappast kan stärka deras sak.

För det tredje har Wikileaks tagit emot och publicerat läckt information, precis som vilken vanlig nyhetsredaktion som helst. Det Wikileaks har publicerat har i stora delar även publicerats av respekterad mainstreammedia i USA och resten av världen. Skulle Assange utlämnas och sedan fällas är detta ett hot mot tryckfriheten och pressens frihet.

Tunga aktörer som Amnesty International och internationella journalistorganisationer kräver att målet mot Assange läggs ner och att han försätts på fri fot.

Detta kan vara bra att känna till, då det inte alltid framgår av den vanliga rapporteringen i media.

Arkiverad under: Media, Rättssäkerhet, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

USA: Myndigheterna granskar nätsökningar i hemlighet

8 oktober 2021 av Henrik Alexandersson

I USA har myndigheterna nu börjat använda ”keyword warrants” för att utreda vilka som använt särskilda sökbegrepp på Google.

Yahoo News:

»The U.S. government is reportedly secretly issuing warrants for Google to provide user data on anyone typing in certain search terms, raising fears that innocent online users could get caught up in serious crime investigations at a greater frequency than previously thought.

In an attempt to track down criminals, federal investigators have started using new ”keyword warrants” and used them to ask Google to provide them information on anyone who searched a victim’s name or their address during a particular year, an accidentally unsealed court document that Forbes found shows.«

Som vanligt är det den som är oskyldig som har mest att frukta.

I ett bredare perspektiv öppnar detta för utökad granskning av vad vi söker på. Det finns även skäl att anta att detta – som vanligt – kommer att spridas till Europa.

Yahoo News: Government secretly orders Google to track anyone searching certain names, addresses, and phone numbers »

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, USA Taggad som: Google

Låt inte Assanges personlighet överskugga sakfrågan

28 september 2021 av Henrik Alexandersson

Man kan ha mycket åsikter om Julian Assange. Men i princip allt som Wikileaks publicerat har visat sig vara korrekt.

Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange väcker starka känslor. Och visst, han är en knepig personlighet med en del narcissistiska drag. Men om man vill bedöma Wikileaks gärning måste man skilja på sak och person.

Jag kan inte komma på något som publicerats av Wikileaks som varit fel i sak. Man har återgivit verkligheten som den är – även när det varit besvärande, motbjudande eller jobbigt för makthavarna.

Skall man ta ett svenskt exempel, så publicerade Wikileaks lagtexten för den svenska datalagringen, som låg klar på Justitiedepartementet långt innan den kom till allmänhetens kännedom via reguljära kanaler. Vilket gjorde det svårt för den då sittande regeringen att tiga ihjäl saken.

Vad gäller de afghanska och irakiska krigsdagböckerna gav Wikileaks det amerikanska folket information om vad som skedde i dess namn – och de amerikanska skattebetalarna information om vad administrationen gjorde för deras pengar. Det kan knappast vara fel. För utan information om vad som verkligen sker – hur skall man kunna hålla beslutsfattare ansvariga och hur skall man då kunna göra ett informerat demokratiskt val?

De amerikanska ambassadtelegrammen visade för amerikanska folket – och världen – hur den amerikanska administrationen haft dubbla agendor, dolt dina verkliga avsikter för folket och spelat under täcket med olika skurkstater. Vilket var så jobbigt för dåvarande utrikesminister Hillary Clinton att hon till och med luftade tanken på en drönar-attack mot Assange. Men informationen, den var korrekt.

När det kommer till läckorna från det demokratiska partiets mailservrar inför presidentvalet 2016, så är det fullt möjligt att själva hacket utfördes av ryska aktörer. Men det ändrar inte det faktum att det som Wikileaks publicerade var autentiskt och korrekt. Att sedan såväl ryska troll som allehanda haverister utvecklade märkliga teorier utifrån denna information kan inte Wikileaks lastas för.

Så oavsett vad man tycker om Julian Assange – och även om man ogillar att viss information nått allmänheten – så har Wikileaks inte gjort något annat än att återge verkligheten som den faktiskt är. Och det kan knappast vara ett brott.

Skulle Assange utlämnas till USA, där han riskerar upp till 175 år i fängelse för spioneri på grund av sin publicistiska verksamhet – då är det ett hot mot den fria press som återgivit samma information och som också själv förlitar sig på läckt information som kan vara besvärande för överheten.

Man kan tycka vad man vill om Julian Assange. Men att information som makthavarna försöker dölja för folket kommer fram i dagens ljus är i princip en bra sak.

Den 27 oktober fortsätter de rättsliga förhandlingarna om utlämning av Assange från Storbritannien till USA. Nytt i fallet är att den amerikanska administrationens nyckelvittne visat sig vara en mytoman som handlat på amerikanska myndigheters uppmaning. Denne har nu tagit tillbaka sina uppgifter. Så målet mot Assange verkar falla samman. Om det kommer att påverka processens utfall eller ej är dock oklart…

Arkiverad under: Demokrati, Media, Spaning, Storebror, USA Taggad som: Julian Assange, tryckfrihet, Wikileaks

CIA ville kidnappa Julian Assange

27 september 2021 av Henrik Alexandersson

Efter att Wikileaks 2017 publicerat information om amerikanska verktyg för massövervakning – Vault 7 – diskuterades planer på att kidnappa Julian Assange på hög politisk nivå i Washington. Inom CIA undersöktes även möjligheten att mörda honom. Man planerade också insatser mot andra medarbetare hos Wikileaks – samt att göra det möjligt att åtala fristående journalister som Glenn Greenwald och Laura Poitras.

I helgen avslöjade Yahoo News hur amerikansk underrättelsetjänst försökt komma åt Wikileaks grundare och redaktör Julian Assange. Redan tidigare har dokument avslöjat hur man planerat att svartmåla Wikileaks och fabricera anklagelser mot Assange. Denna gång gick man dock längre. På hög politisk nivå diskuterades möjligheten att kidnappa Assange.

Inom CIA diskuterades även att mörda honom och operativa insatser på Londons gator ifall Ryssland skulle försöka smuggla ut honom. Man undersökte även möjligheten att använda infiltratörer och att göra inbrott hos Wikileaks medarbetare eller att på annat sätt stjäla deras datorer.

Men det var inte bara Wikileaks som hamnade i skottgluggen. Även fristående journalister skulle oskadliggöras. Ur artikeln:

»Still chafing at the limits in place, top intelligence officials lobbied the White House to redefine WikiLeaks — and some high-profile journalists — as “information brokers,” which would have opened up the use of more investigative tools against them, potentially paving the way for their prosecution, according to former officials.«

»Among the journalists some U.S. officials wanted to designate as “information brokers” were Glenn Greenwald, then a columnist for the Guardian, and Laura Poitras, a documentary filmmaker, who had both been instrumental in publishing documents provided by Snowden.«

Julian Assange sitter idag i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse medan förhandlingar pågår om utlämning till USA, där han riskerar 175 år i fängelse för sitt journalistiska arbete. US Department of Justices nyckelvittne har dock visat sig vara både mullvad för amerikanska myndigheter och mytoman. Han har nu offentligt tagit tillbaka sina påståenden.

Kärnfrågan – som från början hindrade Obama-administrationen från att ge sig efter Wikileaks – handlar om pressens frihet. Skulle man döma och fängsla Assange – då skulle all media som gör oönskade avslöjanden riskera samma sak.

Läs hela artikeln: Kidnapping, assassination and a London shoot-out: Inside the CIA’s secret war plans against WikiLeaks »

Arkiverad under: Länktips, Rättssäkerhet, Storebror, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: CIA, DOJ, Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

FBI hemlighöll dekrypterings-nyckel för företag som drabbats av ransomware

22 september 2021 av Henrik Alexandersson

The Washington Post:

»The FBI refrained for almost three weeks from helping to unlock the computers of hundreds of businesses and institutions hobbled by a major ransomware attack this summer, even though the bureau had secretly obtained the digital key needed to do so, according to several current and former U.S. officials. The key was obtained through access to the servers of the Russia-based criminal gang behind the July attack. Deploying it immediately could have helped the victims, including schools and hospitals, avoid what analysts estimate was millions of dollars in recovery costs. But the FBI held on to the key, with the agreement of other agencies, in part because it was planning to carry out an operation to disrupt the hackers, a group known as REvil, and the bureau did not want to tip them off.«

Det hela påminner lite om hur svensk polis hemlighåller nya säkerhetsluckor, för att själv kunna utnyttja dem för hemlig dataavläsning.

Arkiverad under: Citat, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Länktips, Säkerhet, USA Taggad som: FBI, ransomware, rEvil

Nya FRA-lagen: Sveriges dubbla lojaliteter

20 september 2021 av Henrik Alexandersson

Den nya FRA-lagen öppnar dörrarna för utökat samarbete vad gäller underrättelseverksamhet och signalspaning med USA och dess närmaste allierade. Samtidigt kan den leda till intressekonflikter gentemot EU:s haltande underrättelsesamarbete.

När regeringen nu vill ge utländska underrättelsetjänster direkt tillgång till Försvarets Radioanstalts (FRA) signalspaning är det uppenbart amerikanska NSA och Five Eyes-länderna (USA, Kanada, UK, Australien och Nya Zeeland) det handlar om.

Detta är i och för sig ingen nyhet. Sverige har till och med status som särskild samarbetspartner (kodnamn SARDINE) i Five Eyes och tillgång till NSA:s ”spion-google” XKeyscore. Och i april 2007 (året innan FRA-lagen antogs) skrev regeringen Reinfeldt ett avtal med USA om fördjupat underrättelsesamarbete.

Som FRA själva uttrycker saken, så lagregleras nu saker som tidigare befunnit sig i en gråzon. Det vill säga att sådant man gjort hela tiden nu blir lagligt.

Att Sverige tillhör den västliga, USA-ledda militära sfären är välkänt och samarbete i underrättelsefrågor har pågått ända sedan 1950-talet. En faktor som komplicerar det hela är att Sverige nu även är med i EU och att de flesta EU-länder inte har samma nära, speciella samarbete med USA / Five Eyes som Sverige.

Däremot har EU ett eget underrättelsesamarbete. Det handlar framförallt som informationsutbyte. Men det fungerar sådär, eftersom medlemsstaterna uppenbarligen är ovilliga att dela information till andra medlemsstater, som alla är potentiella läckor eller kan ha andra intressen. Dessutom är nationell säkerhet utanför EU:s formella kompetens – och är upp till respektive EU-land.

Man kan ana att ett ännu närmare samarbete mellan Sverige och USA / Five Eyes kommer att väcka viss irritation i EU. I sammanhanget kan nämnas att Europaparlamentet uttalat att Sverige bör se över sitt samarbete med NSA. Och Europadomstolen vill att Sverige skriver om FRA-lagen bland annat på grund av bristande dataskydd vid utbyte av information med andra länder.

Sverige har å sin sida vägrat låta FRA medverka vid Europaparlamentets utfrågningar om massövervakningen. Sverige har även varit med och blockerat en bredare utredning av massövervakningen i EU. Och 2015 stoppade riksdagen med överväldigande majoritet en utredning av samarbetet mellan FRA och NSA.

I slutet av förra året kom nyheten att Danmark hjälpt NSA att spionera på svensk försvarsindustri och möjligen också på svenska politiker och andra svenska mål. Detta var något som försvarsministern lovade att gå till botten med. Men det tycks ha runnit ut i sanden… I det perspektivet är det en smula uppseendeväckande att nu ge NSA direkttillgång till svensk signalspaning, dess information och persondata.

Förmodligen är USA/Nato/Five Eyes bättre att hålla i handen än EU om det bränner till i säkerhetspolitiken. Men det ändrar inte det faktum att Sverige sitter på två stolar vad gäller underrättelsesamarbete. Vilket kan bli komplicerat, till exempel nu när relationerna mellan Frankrike och USA/UK plötsligt blivit iskalla. Intressekonflikter kommer att bli möjliga, rent av troliga.

Detta kan bli intressant. Och möjligen lite snärjigt för regeringen, oavsett dess färg.

Arkiverad under: EU, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Spaning, Storebror, Sverige, Underrättelseverksamhet, USA Taggad som: Five Eyes, FRA, NSA

LA/USA: Polisen samlar in sociala medieprofiler från alla de talar med

10 september 2021 av Henrik Alexandersson

»Copies of the “field interview cards” that police complete when they question civilians reveal that LAPD officers are instructed to record a civilian’s Facebook, Instagram, Twitter and other social media accounts, alongside basic biographical information. An internal memo further shows that the police chief, Michel Moore, told employees that it was critical to collect the data for use in “investigations, arrests, and prosecutions”, and warned that supervisors would review cards to ensure they were complete.«

The Guardian: Revealed: LAPD officers told to collect social media data on every civilian they stop »

Arkiverad under: Citat, Dataskydd, Privatliv, Sociala media, Storebror, USA

Skriv på mot Apples övervakningsplaner

19 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Gör som 5 juli-stiftelsens ordförande, Oscar Swartz, och skriv på EFF:s upprop mot Apples planer på att granska sina användares bilder och meddelanden.

I nästa uppdatering av operativsystemen för mobiler och datorer kommer Apple att rulla ut en funktion för att granska sina användares bildalbum och meddelanden. Detta kommer i ett första skede att gälla i USA, men sådant brukar ju sprida sig. Dessutom överväger EU ett liknande system för alla mobiltelefoner, när Apple väl öppnat den dörren.

Protestera du också. Uppropets text är kort och koncis:

Don’t Scan Our Phones
The “child safety” changes Apple plans to install on iOS 15 and macOS Monterey undermine user privacy, and break the promise of end-to-end encryption.

I urge Apple to reconsider these systems. Continuous scanning of images won’t make kids safer, and may well put more of them in danger. Installing the photo-scanning software on our phones will spur governments around the world to ask for more surveillance and censorship abilities than they already have.

Länk: Tell Apple: Don’t Scan Our Phones »

Arkiverad under: Dataskydd, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror, USA Taggad som: Apple

Assange: Huvudförhandling hålls 27-28 oktober

11 augusti 2021 av Henrik Alexandersson

Idag har man hållit en förberedande domstolsförhandling med anledning av att USA överklagat en brittsik domstols beslut om att inte utlämna Assange. (Läs mer här.)

Den amerikanska administrationen tycks ha haft viss framgång med att hävda vissa (men inte alla) sina grunder för att ett överklagande skall tillåtas.

Detta behöver dock inte innebära att det amerikanska åtalet mot Wikileaks grundare stärks som sådant. Speciellt inte som den amerikanska administrationens nyckelvittne tagit tillbaka sina uppgifter.

Datum för nästa domstolsförhandling är satt till 27-28 oktober.

Läs en mer utförlig beskrivning från rätten här »

Arkiverad under: Rättssäkerhet, Storebror, USA, Yttrandefrihet Taggad som: Julian Assange, Storbritannien, tryckfrihet, Wikileaks

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • EU:s nya ålderskontroll förklarad17 oktober 2025
  • Åldersgräns för sociala media rullas ut i EU16 oktober 2025
  • Brittiska protester mot statligt digitalt ID15 oktober 2025
  • Ett av EU:s många problem13 oktober 2025
  • Chat Control 2: Vad händer nu?12 oktober 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS