Femte juli

Nätet till folket!

USA

Nyheter om och från USA.

Handelskriget och yttandefriheten i EU

av

Det finns en uppenbar risk för att sociala media blir en bricka i handelskriget mellan USA och EU – och att detta kommer att gå ut över yttrandefriheten på nätet.

Det finns tecken på att EU sneglar på ICT-tjänster (informations- och kommunikationsteknik) från USA som ett tänkbart mål i det handelskrig som är på väg att trappas upp. I detta ryms bland annat IT-och molntjänster samt sociala media.

Dessa sektorer lär komma att drabbas ändå, när företag och myndigheter i EU nu plockar hem många tjänster till Europa av beredskapsskäl.

I sammanhanget är det särskilt viktigt att hålla ögonen på vad EU tar sig för vad gäller sociala media, inom ramen för unionens Digital Services Act (DSA) – då de flesta sådana av betydelse är amerikanska.

Bland annat förbereder EU-kommissionen redan tidigare miljardböter för X, som anses göra för lite för att bekämpa olagligt innehåll och desinformation samt för att man ”säljer” verifikationsdekaler (blå plupp) genom att ge sådana till sina betalande kunder.

EU-kommissionen väntas ställa krav på att X gör ändringar på plattformen, enligt New York Times. Exakt hur dessa kommer att utformas får vi veta framåt sommaren.

Om man bortser från de politiska och handelspolitiska aspekterna är det oroväckande om sociala media dras in i den uppblossade handelskonflikten. Detta kan komma att få direkta konsekvenser för yttrandefriheten i Europa.

Det är som upplagt för de politiker som vill begränsa det fria ordet på internet att använda handelskonflikten med USA för att nå sina politiska mål.

Med DSA, GDPR med mera har EU redan skapat en situation där EU hamnat på efterkälken vad gäller sociala media. Big Data som Meta och Google har finansiella muskler och arméer av jurister och compliance officers för att hantera den byråkrati EU lagt på dem. Samtidigt är det i princip omöjligt för nya aktörer (som saknar dessa resurser) att slå sig in på marknaden i EU.

CC0

Har US VP Vance rätt om yttrandefriheten i Europa?

av

Är den amerikanske vicepresidenten Vances kritik mot EU:s inskränkningar av yttrandefriheten korrekt? Här är vår granskning.

Samhällsdebatten har flera problem. Ett är att folk och media inte tycks kunna hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt. Ett annat är den polarisering som skapat en situation där det tycks vara viktigare vem som säger något än vad personen säger.

Som gammal stöt har jag lärt mig att även människor jag inte sympatiserar med kan ha en poäng. Ibland. Därför bör varje yttrande bedömas inte bara utifrån en bredare kontext utan även på sina egna meriter.

Givet denna brasklapp tycker jag att det var uppfriskande att USA:s vicepresident Vance sa obekväma saker om yttrandefriheten i Europa på säkerhetskonferensen i München. Även om jag långt ifrån håller med om allt han hade att säga.

Men när det gäller inskränkningarna av yttrandefriheten i Europa/EU har Vance en poäng.

Visserligen tycks han ha missuppfattat en del. Men det skiljer honom inte nämnvärt från de europeiska politiker som stiftar de i sammanhanget relevanta lagarna. Eller folk i allmänhet. Eller media. Man får vara tacksam om det blir tillräckligt rätt i debatten…

Vad gäller EU och dess Digital Services Act (DSA) är problemen flera. Även om det enda formella och direkt specificerade kravet är att olagligt innehåll skall plockas bort från sociala media och sökmotorer lämnar man ändå dörren på glänt.

I DSA:s artikel 33/34 föreskrivs:

»Leverantörer av mycket stora onlineplattformar och av mycket stora onlinesökmotorer ska noggrant identifiera, analysera och bedöma alla eventuella systemrisker i unionen som härrör från utformningen av tjänsten eller hur deras tjänst och relaterade system fungerar, inbegripet algoritmiska system, eller från användningen av deras tjänster.«

Bland de »systemrisker« som nämns finns »eventuella faktiska eller förutsebara negativa effekter på samhällsdebatten« – vilket kan betyda i stort sett vad som helst. Det förutsätter också att någon måste bestämma vad som är en negativ effekt på samhällsdebatten. Vem och vad är öppna frågor.

Speciellt i förordningens förtext (skäl/recitals) lyfts i sammanhanget innehåll som anses vara skadligt även om det inte är olagligt.

Kokar man ner det hela innebär DSA att stora sociala media och sökmotorer kan tvingas begränsa även icke olagliga yttranden. Till exempel i sin interna moderering och via sina användarvillkor. Vilket är ett klassiskt knep från EU-politikernas sida för att begränsa det fria ordet utan att behöva ta politisk strid kring detta.

Vi har alltså en EU-lagstiftning som öppnar för censur av icke olagliga yttranden. Vilket är orimligt, på så många sätt.

I DSA:s artikel 22 hittar vi Trusted Flaggers (betrodda anmälare). Detta kan vara NGO:er / GONGO:s / QUANGO:s / DONGO:s (ideella organisationer mer eller mindre finansierade och ibland skapade av myndigheterna), myndigheter, branschorganisationer och företrädare för »kollektiva intressen« med sakkunskap på vissa områden.

Formellt sett skall en Trusted Flagger ha en direktlina till sociala media (m.fl.) för att rekommendera borttagning av olagligt material. (Vad som i sammanhanget är olagligt avgörs av den politiska dagsformen.)

Att se till att avlägsna olagligt innehåll må vara en sak. Men i DSA kan vi läsa att Trusted Flaggers även skall hjälpa till med att identifiera information som är oförenlig med respektive socialt nätverks / sökmotors användarvillkor. Det vill säga innehåll som oftast inte är olagligt.

Statligt godkända nätcensorer skall alltså kunna rekommendera att innehåll som inte är olagligt skall avlägsnas från internet. Vilket känns som en anomali i en rättsstat.

Enligt DSA skall Trusted Flaggers även medverka vid analys av systemrisker, ha ett utökat samarbete med sociala media, medverka vid utbildning för sociala plattformar samt bidra till utformning av uppförandekoder.

En tredje invändning mot DSA är att regleringen ställer krav på en mycket omfattande byråkrati. Den är av en sådan omfattning att även om jättar som Meta och Google kanske har tillräckligt med advokater och compliance officers för att möta DSA:s krav gör kraven det i praktiken omöjligt för nya aktörer att slå sig in på dessa marknader.

Vilket rimligen påverkar yttrandefriheten negativt.

Utöver DSA finns massor av nationella lagar i EU som begränsar yttrandefriheten. Till exempel uppmärksammade VP Vance i sitt tal i München den hårt kritiserade svenska domen mot en koran-brännare – som i allt väsentligt återupplivar det sedan länge avskaffade svenska hädelseförbudet.

På Malta är det förbjudet att uppmana till eller underlätta abort. I Polen kan man få fängelse om man kränker staten eller dess funktionärer. I Grekland finns vissa inskränkningar vad gäller medias rapportering om flyktingar. I Italien kan media bötfällas för ”felaktiga nyheter”. Frankrike har restriktioner om hur man kan rapportera om polisvåld och lagar som gör livet svårt för visselblåsare.

Polen, Spanien, Tyskland och Italien har i varierande grad olika lagar mot hädelse.

Tyskland har sin NetzDG (Netzwerkdurchsetzungsgesetz) som kritiserats för att begränsa yttranden som är legitima. Den utgående tyska regeringen har drivit och driver ett antal uppmärksammade rättsfall mot yttranden i sociala media.

I höstas kastade den tyska författningsdomstolen ut ett sådant fall, där en Youtuber på X ifrågasatt lämpligheten i att tyska regeringen sänt 370 miljoner euro till talibanerna i Afghanistan.

I det fallet påpekade domstolen att staten måste finna sig i att bli hånad. Vilket står i kontrast till inrikesminister Faesers yttrande om att den som hånar staten kommer att få med den starka staten att göra.

Så visst är yttrandefriheten i Europa hotad. Även när man tar sig tid att studera faktiska sakförhållanden, vilket allt för få gör.

Sammanfattningsvis: Även om US VP Vance generaliserade och hade dålig kännedom om sakförhållanden – så ligger det en hel del i hans kritik mot inskränkningar av yttrandefriheten i Europa.

Vilket är något EU:s ledare absolut inte vill kännas vid. Deras upprördhet tyder på att Vance träffat en öm nerv.

Meta tar strid mot EU om censur

av

Tillsammans med den nya amerikanska administrationen kommer Meta att ta strid mot länder som kräver censur i sociala media utöver vad som är olagligt. Man nämner särskilt EU. Meta ersätter även sina faktagranskare med »community notes«, där användare kan påpeka när något är fel.

Meta gör sig av med externa faktagranskare för sina sociala media (Facebook, Instagram och Threads). Istället kommer man att göra som X (Twitter) och satsa på »community notes« där användarna själva får möjlighet att påpeka felaktigheter.

Detta var en av nyheterna i en video som Metas VD Mark Zuckerberg publicerade idag. Här är det viktigaste, i punktform:

  • Metas innehållsmoderering har nått en punkt där för många misstag begås.
  • Meta tänker förenkla sin innehållspolicy och återupprätta yttrandefriheten på sina plattformar.
  • Externa faktagranskare kommer att ersättas med »community notes« där användarna påtalar sakfel.
  • Metas faktagranskare har varit politiskt vinklade och skadat förtroendet för Meta.
  • Man kommer att lätta på censuren vad gäller ämnen som invandring och kön.
  • Istället för att låta sina automatiska filter söka efter all slags brott mot företagets policy kommer man att fokusera på olagligt innehåll och grova övertramp.
  • I lindrigare fall kommer man inte att vidta åtgärder med mindre än att en postning anmäls.
  • Man kommer att bli mer positiva till politiskt innehåll (som under en tid prioriterats ner).
  • Man flyttar sina team för innehållsmoderering och »Trust and Safety« från Kalifornien till Texas. Detta hoppas man kan minska misstankarna om politisk censur.
  • Meta kommer att samarbeta med President Trump för att slå tillbaka mot regeringar runt om i världen som ger sig på amerikanska sociala media för att få dem att censurera. Speciellt nämner Zuckerberg EU, Latinamerika och Kina.
  • Man vill återvända till sina rötter vad gäller att erbjuda människor en plattform för att göra sina röster hörda.

Ett citat »Europe has an ever increasing number of laws institutionalizing censorship and making it difficult to build anything innovative there.«

Detta kommer inte att tas emot väl av EU och speciellt inte av EU-kommissionen.

De aviserade ändringarna är närmast en krigsförklaring mot EU:s Digital Services Act – som kräver att stora plattformar inte bara skall ta bort olagligt innehåll utan även motverka icke-olagliga men olämpliga eller skadliga yttranden.

Meta gör förändringarna med den nya amerikanska administrationens stöd. Vilket innebär att EU måste tänka efter innan man ger sig på amerikanska sociala media. Den transatlantiska relationen kommer ändå att utsättas för nog med prövningar de närmaste åren.

På det hela taget är Metas utspel välkommet. Man stärker yttrandefriheten och drar gränsen vid sådant som är olagligt eller grovt överträder användarvillkoren.

Vilket känns rimligt.

Räkna dock med många och upprörda kommentarer från aktörer som tycker något annat. Speciellt från EU och traditionell media.

EU:s nya demokratisköld tycks mest bestå av byråkrati

av

EU-kommissionen har aviserat en demokratisköld som skall skydda oss mot desinformation, påverkansoperationer och hybrid-angrepp. Men än så länge verkar det mest vara en ordsallad.

En av den nya EU-kommissionens prioriterade uppgifter är att sätta upp en »European Democracy Shield«. Syftet är att bekämpa desinformation, missinformation, hybrid-attacker påverkansoprationer från främmande makt med mera.

Det är möjligt att det behövs. Det är svårt att skaffa sig en bild av hur omfattande problemet är. Men låt oss anta att det finns ett verkligt hot och ett verkligt behov av gemensamt försvar.

I så fall bör det vara ett högklassigt försvar. För att försöka förstå frågan har jag läst Europaparlamentets briefing paper »Information integrity online and the European democracy shield«.

Det första som slår mig är att detta är del i något större. Europaparlamentets papper tar upp aktiva aktörer som FN, OECD, UNDP, the Alliance for Securing Democracy, Marshall-fonden, ungefär 500 NGO:er, allehanda amerikanska myndigheter – och EU, då speciellt dess utrikestjänst European External Action Service med både en speciell Task Force och ett Rapid Alert System.

Dokumentet innehåller väldigt mycket euro gibberish. Många buzz words, men mindre om vad man konkret vill göra. Vilket som regel är ett dåligt tecken. Ur briefen:

»The concept of information integrity is not a fixed analytical framework, and still lacks a clear definition… (…) Nevertheless, this evolving concept could offer a positive framework within which the EU can further expand its push to support healthy and sustainable information ecosystems – as a key pillar of the future European democracy shield – within and beyond the EU.«

Man tänker alltså ta något som man själv säger saknar ramverk eller ens definition… som modell för… hållbara ekosystem på informationsområdet i och utanför EU. Det låter snarare som ett argument för utökad byråkrati än ett effektivt försvar mot hybridattacker.

På det hela taget känns det som att EU vill att vi skall skydda oss mot digitala fiender med en sköld av byråkrati.

EU-kommissionen vill koordinera, boosta, enforca, promota och stämma av mot hållbarhetsmål. Men vi får aldrig riktigt veta hur.

På sidan åtta fångar en annan sak min uppmärksamhet:

»The enforcement of the EU’s digital regulations, for example, is arguably the strongest step ever to be taken at governmental level to hold online platforms accountable. However, the bolstering of the relevant acts, which will be a focus of the new Commission, could face challenges from the new Trump administration and its close ties with parts of the tech industry. This could bring the underlying friction between the rights-driven EU approach to digital regulation and the US market-driven model to the fore.«

Framförallt lär det vara EU:s Digital Services Act och dess skrivningar om att stora plattformar skall hålla efter olämpligt men icke olagligt innehåll som skaver.

Trump (och Musk) lär ha svårt att acceptera att amerikanska företag förväntas begränsa yttandefriheten globalt vad gäller innehåll som inte ens är olagligt.

Enligt uppgift skall Trump även ha sagt att USA:s engagemang i NATO och stödet till Ukraina kan påverkas av hur EU behandlar amerikanska företag under sina nya internetlagar.

Slutligen – hur man än vänder och vrider på frågan förutsätter EU:s nya »demokratisköld« att det finns någon instans som bestämmer vad som är rätt och fel, sant eller osant. Frågan är vilken denna instans skall vara och exakt vad det är den förväntas åstadkomma. Många lär känna sig kallade.

Vad, vem och hur är frågor som politiska förslag allt för sällan besvarar.

Denna text skall inte ses som kritik mot att vi gör något för att försvara oss mot illvilliga krafter i den digitala världen. Snarare är min farhåga att allt kommer att drunkna i eurokrati och institutionell dumhet. Samt att det finns stort utrymme för subjektivitet hos den som skall avgöra vad som i sammanhanget är problematiskt.

• Europaparlamentet: Information integrity online and the European democracy shield »

Nu avgörs Julian Assanges framtid

av

Nu är det dags för sista akten i dramat om Julian Assange i brittisk domstol. I samband med detta kan det vara bra att ha några grundläggande förhållanden klara för sig.

Denna vecka, 20-21 februari håller Royal Courts of Justice i London förhandlingar om utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange från Storbritannien till USA.

USA vill ha honom utlämnad för spioneri, efter att Wikileaks publicerat ett antal läckor som varit mindre smickrande för den amerikanska administrationen (med flera).

Det handlar bland annat om USA:s krigsdagböcker från Irak och Afghanistan, läckor om amerikansk massövervakning och telegram från ambassaderna hem till State Departement i Washington.

Speciellt de senare har varit pinsamma för administrationen, då de bland annat avslöjat vad USA egentligen tycker om olika utländska ledare och regeringar. De visar också att man använder sig av dubbla budskap på ett sätt som kan vilseleda medborgarna.

Det mesta som Wikileaks publicerat har skett i samarbete med tidningar som The New York Times, The Guardian, The Telegraph, The Times, The Financial Times, Reuters, BBC, Le Monde, Der Spiegel, Die Welt, La Republica, El Pais, Politiken, YLE, Verdens Gang, Aftonbladet, DN, SvD, SVT och ett 70-tal andra ledande media jorden runt.

Men det är bara Assange / Wikileaks som åtalas.

Det bör understrykas att Wikileaks själva inte ägnat sig åt dataintrång, utan bara publicerat sådant som visselblåsare överlämnat till dem.

Ändå rör det amerikanska åtalet mot Assange spioneri – och kan ge honom 175 år i fängelse. (Det skall tilläggas att de amerikanska myndigheternas kronvittne medgivit att hans uppgifter varit påhittade.)

Fallet väcker naturligtvis oro i media, då det öppnar för att alla som publicerar uppgifter om missförhållanden i den amerikanska statsapparaten kan komma att åtalas för spioneri.

Sedan kan man tycka vad man vill om de avslöjanden Wikileaks gjort. Man kan även ha åsikter om Julian Assanges speciella personlighet.

Men det ändrar inte den principiella frågan: Skall man kunna straffas för att man publicerar information som makthavarna tycker är besvärande?

Man kan också ifrågasätta själva grunden för åtalet, spioneri. För vem skall Assange i så fall ha spionerat? Det amerikanska folket som nu fått veta vad som skett i dess namn och för dess skattepengar?

För att demokrati över huvud taget skall vara ett meningsfullt koncept måste medborgarna få veta vad makthavarna har för sig. Annars blir det omöjligt att göra informerade val och att utkräva ansvar.

Domstolen kommer nu att avgöra om Assange har rätt att driva sitt senaste (sista) försök att överklaga begäran om utlämning. Om svaret blir nej kan han vara på väg till USA inom ett par dagar efter dom.

2013-19 tillbringade Julian Assange på Ecuadors ambassad i London, efter att landets dåvarande regering beviljat honom asyl. I snart fem år har han suttit i brittiskt fängelse i väntan på att frågan om utlämning till USA skall avgöras.

Chat Control – del i EU:s och USA:s krig mot kryptering?

av

Förslaget om Chat Control har nära koppling till ett nytt samarbete mellan EU och USA för att kringgå och bilda opinion mot krypterad information.

Kryptering är en central fråga när det gäller EU-förslaget om Chat Control (granskning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden). Kommissionär Ylva Johansson påpekar ofta att förslaget är teknikneutralt. Vilket bara väcker fler frågor.

I förslaget kan vi läsa att meddelande-appar som inte accepterar dessa nya regler kan komma att förbjudas i olika app-stores i EU.

Detta kan till exempel drabba den totalsträckskrypterade (E2EE) meddelande-appen Signal – som används av bland andra journalister, människorättsaktivister och oppositionella världen över för säker kommunikation.

Det är viktigt att notera att Chat Control inte är det enda angreppet på krypterad information.

Till exempel är det svenska EU-ordförandeskapet pådrivande för att sätta upp en expertgrupp som skall ägna sig åt frågor som datalagring, kryptering och anonymitet online. Dess förslag skall läggas fram under 2024.

Det finns även en amerikansk koppling som tyder på att EU och USA försöker hitta en gemensam approach för att kringgå kryptering. Till exempel hölls ett möte om detta under det svenska EU-ordförandeskapets värdskap i Stockholm den 16 & 17 mars.

Mötet handlade inte bara om potentiell lagstiftning utan även om en påverkansoperation för att vända den allmänna opinionen mot krypterad kommunikation. En term att lägga på minnet är ”lawful access by design” – vilket är byråkratengelska för att ge myndigheterna tillgång till medborgarnas alla krypterade meddelanden.

Frågan ingår i ett bredare transatlantiskt samarbete om biometrisk data, krypterad kommunikation och radikalisering.

I sammanhanget är det värt att notera att EU:s medlemsstater är angelägna om att få ny datalagring (lagring av data om alla elektroniska kommunikationer) på plats. EU:s datalagringsdirektiv upphävdes av EU-domstolen 2014 – då det står i strid med vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv och privat korrespondens.

För att knyta ihop säcken:

Förslaget om Chat Control föreskriver ett ”EU Center” som skall utveckla och/eller godkänna de verktyg som skall användas för att granska innehållet i alla människors elektroniska meddelanden.

Det är även till denna nya EU-myndighet (som kommer att vara kopplad till Europol) som allt som verktygen snappar upp skall rapporteras in.

Man bör även notera att den som lagt fram förslaget, Ylva Johansson – är EU:s inrikeskommissionär. Det vill säga unionens högsta ansvariga för polis- och övervakningsfrågor.

Jag vill inte låta alarmistisk eller vara konspiratorisk. Men kan man inte ana ett mönster om man betraktar den större bilden?

Länkar:
• Data retention and undermining encryption: expert group to present proposals for expanding surveillance by mid-2024 »
• EU-US plan offensive to legitimise police access to data, civil society responds amid growing fears »
• Open Letter: Defend encryption and put human rights at the core of cyber-crime related policies: A civil society response to the leaked notes of the EU-US Senior Officials Meeting on Justice and Home Affairs on 16 and 17 March »
• Global Encryption Coalition Steering Committee Statement on EU-US Cooperation on Turning Public Opinion Against Encryption »
• EU-USA cooperation on biometric data, breaking encryption, radicalisation »
• EU countries in search of ‘solutions’ over data retention, encryption »

Demonstrera mot Chat Control lördag den 20 maj kl 15 på Mynttorget i Stockholm!

Läs mer:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »
• Allt du behöver veta om #ChatControl »
• StopScanningMe.eu »

Följ oss även på Twitter: @femtejuli

USA: Homeland Security modererar sociala media

av

The Intercept har en nyhet med potential: Amerikanska myndigheter har ett organiserat samarbete med sociala media för att tona ner och censurera oönskade yttranden. Vilket strider mot konstitutionen.

The Intercept skriver om hur U.S. Department for Homeland Security bestämt sig för att punktmarkera vissa ämnen i sociala media som Coronavirusets ursprung, vaccin, ”racial justice”, tillbakadragandet från Afghanistan och amerikanskt stöd till Ukraina.

Just tillbakadragandet från Afghanistan är intressant då detta är en partipolitiskt het fråga i USA. Då kan det kanske vara olämpligt att regeringen lägger sig i vad som får publiceras, eftersom den är part i målet.

Facebook har satt upp en portal dit personer med en myndighets e-post kan anmäla felaktigt, olämpligt och oönskat innehåll. Företag som Twitter, Facebook, Reddit, Discord, Wikipedia, Microsoft, LinkedIn och Verizon Media har haft regelbundna möten med myndigheterna.

Men det kommer mer.

»Under President Joe Biden, the shifting focus on disinformation has continued. In January 2021, CISA replaced the Countering Foreign Influence Task force with the “Misinformation, Disinformation and Malinformation” team, which was created “to promote more flexibility to focus on general MDM.” By now, the scope of the effort had expanded beyond disinformation produced by foreign governments to include domestic versions. The MDM team, according to one CISA official quoted in the IG report, “counters all types of disinformation, to be responsive to current events.”«

Att sådan verksamhet breddas bör inte förvåna någon. Lagar om övervakning, kontroll och internet tenderar att drabbas av ändamålsglidning.

»In June, the same DHS advisory committee of CISA — which includes Twitter head of legal policy, trust, and safety Vijaya Gadde and University of Washington professor Kate Starbird — drafted a report to the CISA director calling for an expansive role for the agency in shaping the “information ecosystem.” The report called on the agency to closely monitor “social media platforms of all sizes, mainstream media, cable news, hyper partisan media, talk radio and other online resources.” They argued that the agency needed to take steps to halt the “spread of false and misleading information,” with a focus on information that undermines “key democratic institutions, such as the courts, or by other sectors such as the financial system, or public health measures.”«

Den långa artikeln fortsätter ge exempel och fördjupningar. Men låt oss fokusera på kärnfrågan: Amerikanska myndigheter påverkar vad folk får lov att uttrycka på sociala media.

Man kan tycka vad man vill om syftet.

Saken är att den amerikanska konstitutionen tydligt säger att staten inte får begränsa medborgarnas yttrandefrihet.

Som sagt, frågan har potential.

I sammanhanget skall man komma ihåg att EU just beslutat att införa statligt godkända nätgranskare, så kallade Trusted Flaggers / betrodda anmälare.

• The Intercept: Leaked Documents Outline DHS’s Plans to Police Disinformation »

Facebook och Instagram hotar stänga ner i EU

av

Åter stoppas överföring av persondata från EU till USA. Meta överväger därför om de alls kan driva verksamhet som Facebook och Instagram i Europa.

Frågan av överföring av persondata mellan EU och USA har varit problematisk i mer än 15 års tid.

Från början handlade det om överföring av data i bulk om europeiska banktransaktioner, men rör idag mer sociala media och allmän affärsverksamhet.

Frågan fick ny aktualitet sedan Edward Snowdens avslöjande om hur amerikanska NSA, Homeland Security med flera har ambitionen att samla in allt de kan komma över inom ramen för den globala massövervakningen.

Europaparlamentet, EU-domstolen, nationella dataskyddsmyndigheter och aktivister vill ha garantier för att europeisk persondata inte kommer att delas med ovan nämnda amerikanska myndigheter.

Tidigare avtal har upphävts, på grund av att sådana garantier inte kunnat lämnas.

Nya förhandlingar pågår mellan EU-kommissionen och den amerikanska administrationen. Men de går enligt uppgift trögt.

Idag har den irländska dataskyddsmyndigheten sagt stopp.

Politico rapporterar:

»The Irish Data Protection Commission on Thursday informed its counterparts in Europe that it will block Facebook-owner Meta from sending user data from Europe to the U.S. The Irish regulator’s draft decision cracks down on Meta’s last legal resort to transfer large chunks of data to the U.S., after years of fierce court battles between the U.S. tech giant and European privacy activists.

The European Court of Justice in 2020 annulled an EU-U.S. data flows pact called Privacy Shield because of fears over U.S. surveillance practices. In its ruling, it also made it harder to use another legal tool that Meta and many other U.S. firms use to transfer personal data to the U.S., called standard contractual clauses (SCCs). This week’s decision out of Ireland means Facebook is forced to stop relying on SCCs too.«

Den irländska dataskyddsmyndigheten skall nu samråda med sina motsvarigheter i övriga EU-stater.

Redan i mars månad uttalade sig Facebooks och Instagrams ägare, Meta, om saken för U.S. Securities and Exchange Commission:

»If a new transatlantic data transfer framework is not adopted and we are unable to continue to rely on SCCs or rely upon other alternative means of data transfers from Europe to the United States, we will likely be unable to offer a number of our most significant products and services, including Facebook and Instagram, in Europe.«

Meta hotar alltså att stänga ner Facebook och Instagram för användare i EU-länder.

Detta är en fråga med flera olika sidor. Som användare vill man naturligtvis inte att ens persondata och allt Meta samlar in om oss skall hamna i den amerikanska övervakningsbyråkratins händer.

Samtidigt är Facebook och Instagram värdefulla tjänster som låter oss hålla kontakt med släkt och vänner var de än befinner sig. Speciellt för mindre företag är de en ovärderlig kanal för att komma i kontakt med potentiella kunder.

Dessutom är överföring av persondata till USA en nödvändighet för en lång rad andra företag.

Nu ökar trycket på EU-kommissionen att komma framåt i förhandlingarna med USA. Samtidigt aktualiseras frågan om inte Meta skulle kunna hantera sina europeiska persondata inom EU, utan att sända över dem till USA.

Avslutningsvis känns det inte särskilt troligt att Meta skulle stänga ner en lönsam verksamhet i EU. Men man kan inte utesluta att de kommer att känna sig tvingade att göra det.

• Politico: Europe faces Facebook blackout »

Relaterat:
• Oklart om överföring av persondata från EU till USA, trots uppgifter om provisoriskt avtal »
• Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA »

Julian Assange ytterligare ett steg närmare utlämning till USA

av

I London har Westminster Magistrates’ Court godkänt utlämning av Wikileaks grundare Julian Assange till USA. Ärendet går nu till den brittiska inrikesministern, men kan fortfarande överklagas till Storbritanniens High Court.

Om Assange utlämnas till USA riskerar han upp till 175 års fängelse för spioneri. Detta trots att Wikileaks bara mottagit och publicerat information som är besvärande för makthavarna, på samma sätt som ett antal stora internationella tidningar.

Dessutom håller det amerikanska målet på att falla samman, då myndigheternas nyckelvittne avslöjats som mytoman, provokatör och tagit tillbaka sina uppgifter.

Om Assange utlämnas till USA för åtal där väcker det viktiga principiella frågor om pressens frihet. Då kan all media som publicerar besvärande, läckta uppgifter också åtalas. Vilket är ett uppenbart hot mot pressens frihet.

Oklart om överföring av persondata från EU till USA, trots uppgifter om provisoriskt avtal

av

Ännu en gång annonseras ett avtal om överföring av persondata från EU till USA. Och ännu en gång tycks man ha missat kärnfrågan.

Det har meddelats att EU och USA har ingått ett nytt preliminärt avtal för att reglera överföring av europeisk persondata (från Facebook, Google och många andra) till USA.

Någon text att ta ställning till finns dock inte ännu. Och man har inte förklarat hur man tänkt komma runt de problem som fällde den senaste varianten av EU-US Privacy Shield.

Kärnfrågan gäller EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och risken för att europeisk användardata kan komma att hamna i den amerikanska massövervakningens händer.

Enkelt uttryckt vill EU att samma skydd skall gälla för persondata som överförs till USA som för persondata som lagras i EU.

Kommer man inte runt detta, då är risken uppenbar att EU-domstolen kommer att ogiltigförklara avtalet, på samma grund som de tidigare varianterna.

Och än så länge finns inga tecken på att den underliggande principfrågan är löst.

Juristen Max Schrems driver motståndet mot överföring av persondata till USA som inte håller europeisk standard. Han säger:

»We already had a purely political deal in 2015 that had no legal basis. From what you hear we could play the same game a third time now. The deal was apparently a symbol that von der Leyen wanted, but does not have support among experts in Brussels, as the US did not move.«

Det ser med andra ord ut som om överföringen av persondata från EU till USA kommer att hänga i luften ett tag till. Tyvärr, då detta innebär stor osäkerhet för många företag.

Länkar:
• Början på slutet på molnkaoset? Nytt provisoriskt avtal mellan USA och EU »
• ”Privacy Shield 2.0”? – First Reaction by Max Schrems »
• EU, US strike preliminary deal to unlock transatlantic data flows »

Relaterat:
• Bakgrund: Dragkampen om överföring av persondata mellan EU och USA »