Femte juli

Nätet till folket!

USA

Nyheter om och från USA.

ID-krav för din telefon och dator

av

Mark Zuckerberg vill se ID-kontroll i din telefons och dators operativsystem.

I ett vägledande mål om ungas hälsa mot Meta (Facebook/Instagram) i Los Angeles Superior Court, presenterade dess chef Mark Zuckerberg den »lösning« på frågan om åldersgränser för sociala medier som de flesta politiker vill höra:

Ålderskontroll på operativsystem-nivå hos Apple och Google – istället för kontroll i varje enskild app. Så att Meta slipper.

Det riskerar att skapa en infrastruktur där anonym användning av digitala tjänster blir betydligt svårare – när åldersverifieringen kopplas till verklig identitet.

Allt alla gör online kommer då att kunna kopplas till en person – genom Apple och Google. Anonym användning av sociala medier – eller appar över huvud taget – kan bli omöjlig.

Eftersom sociala medier även kan nås genom att man surfar i en web-läsare får man anta att också vårt surfande underställs ID-kontroll. Och inte bara på våra telefoner och plattor – utan även på våra datorer.

Vilket i praktiken skulle göra livet mycket svårare för visselblåsare, journalister, advokater, själasörjare, människor med skyddad identitet och andra som har fullgoda skäl för att vara anonyma eller använda säkra meddelande-appar.

Om detta skulle bli verklighet kan man anta att förändringen rullas ut globalt, av praktiska skäl. Vilket då även skulle drabba människor som kämpar för frihet och demokrati i allehanda skurkstater, med sin säkerhet och sina liv som insats.

Ålderskontroll på operativsystem-nivå är en dålig och farlig idé.

• RtN: Zuckerberg’s “Fix” for Child Safety Could End Anonymous Internet Access for Everyone »

CC0

Det amerikanska hotet mot ett öppet internet

av

Section 230 är en central princip för internet som vi känner det. Men båda de amerikanska partierna vill riva upp den.

För 30 år sedan trädde artikel 230 i USA:s Communications Decency Act i kraft. Den är grunden för internet som det fungerar idag. Men såväl Republikaner som Demokrater vill riva upp den.

»No provider or user of an interactive computer service shall be treated as the publisher or speaker of any information provided by another information content provider.«

Om någon publicerar något på sociala medier eller andra plattformar kan de senare inte hållas ansvariga för det. Ansvaret ligger hos den som publicerade yttrandet.

Det är dock möjligt för till exempel Facebook att radera spam, malware, snusk, våldsskildringar, trakasserier och uppenbart olämpligt innehåll – i enlighet med användarvillkoren.

Utan artikel 230 skulle allt som läggs ut i sociala medier behöva förhandsgranskas och godkännas innan publicering. Rubbet. Vilket är omöjligt. EFF skriver:

»When Section 230 was passed in 1996, about 40 million people used the internet worldwide; by 2025, estimates ranged from five billion to north of six billion. In 1996, there were fewer than 300,000 websites; by last year, estimates ranged up to 1.3 billion. There is no workforce and no technology that can police the enormity of everything that everyone says.«

Ett alternativ är att AI får ta hand om saken. Men ett samhälle där AI avgör vem som får yttra sig, utifrån premissen att inget får sägas som plattformen kan hållas ansvarig för – det känns en smula dystopiskt. Och i praktiken är även det omöjligt.

»The advent of artificial intelligence doesn’t change this. Perhaps there’s a tool that can detect a specific word or image, but no AI can make legal determinations or be prompted to identify all defamation or harassment. Human expression is simply too contextual for AI to vet; even if a mechanism could flag things for human review, the scale is so massive that such human review would still be overwhelmingly burdensome.«

Lagom till 30-årsjubileet vill nu såväl republikanska som demokratiska politiker i Washington riva upp Section 230. Fast av olika skäl.

Republikanerna menar att sociala medier är vänstervridna och censurerar för mycket. De vill kunna kräva politisk neutralitet som en förutsättning för immunitet mot ansvar.

Demokraterna vill tvärtom att plattformarna lättare skall kunna hållas ansvariga för skadligt innehåll och att modereringen bör skärpas.

Där står de och sågar i var sin ände av en av internets bärande balkar.

• EFF: Weakening Section 230 Would Chill Online Speech »

CC0

USA: EU begränsar yttrandefriheten globalt

av

USA:s kongress anklagar EU för att påverka yttrandefriheten globalt. Rapporten väcker obekväma frågor även för oss i Europa.

Amerikanska kongressens justitieutskott har presenterat en rapport med namnet »The Foreign Censorship Threat, Part II: Europe’s Decade-Long Campaign to Censor the Global Internet and How it Harms American Speech in the United States«.

Tesen är att EU genom lagstiftning som till exempel Digital Services Act (DSA) inte bara inskränker det fria ordet i Europa – utan även för amerikaner i USA. Vilket i princip är ett korrekt konstaterande.

Även om DSA inte gäller i USA skapas incitament som leder till globala policyändringar, vilket indirekt påverkar amerikanska användare.

Detta är ingen nyhet. Och det har pågått länge, långt före DSA. Själv har jag skrivit om saken i 10-15 års tid. Enkelt uttryckt:

1) När politiker i EU vill inskränka det fria ordet utan att gå den krångliga vägen via lagstiftning utövar man istället påtryckningar mot sociala medier – för att dessa skall skärpa sina användarvillkor och regler för moderering. Vilket resulterar i att man begränsar yttrandefriheten utan demokratisk process eller demokratiskt mandat.

2) De sociala medieplattformarna ändrar då sina användarvillkor med mera, vilket av praktiska skäl sker på en global nivå. Inskränkningarna i yttrandefriheten får alltså konsekvenser i hela världen.

3) Detta drabbar amerikanska sociala medie-företag och användare – varpå de senare i praktiken får se sin yttrandefrihet begränsad.

Rapporten ger exempel på möten av detta slag. Vilket för tanken till när dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) flera gånger kallade upp sociala medier till departementet under åren 2017-21.

Påtryckningar har alltså skett på såväl EU-nivå som nationellt i medlemsstaterna.

Fin plattform ni har, tråkigt om något skulle hända med den…

Rapporten har en poäng här, underbyggd med dokumentation som begärts in från de olika sociala medie-företagen.

Rapporten visar även hur EU påverkat rapporteringen om det amerikanska presidentvalet. Vilket direkt drabbar berörda användare i USA.

Ett exempel som sticker ut är när dåvarande EU-kommissionären Thierry Breton hotade X med DSA i samband med att Elon Musk genomförde sin live-intervju med Donald Trump på plattformen. Man skulle rent av kunna tala om valpåverkan från främmande makt.

Politiskt är detta ett minfält då tidigare läckta dokument och utfrågningar visat hur den förra amerikanska administrationen varit direkt inblandad i att tysta ner vissa saker (som Hunter Bidens laptop) i sociala medier.

Rapporten tar även upp hur demonetarisering (strypta annonsintäkter) använts. Vilket EU uttryckligen nämner som möjlighet i sin Code of Practice on Disinformation, i kommissionens styrdokument till densamma, i Digital Services Act, i European Democracy Action Plan med mera.

Ett betydande antal lagliga konton och inlägg har demonetiserats efter påtryckningar från yttre aktörer.

Det har även drabbat amerikanska konton – vilket i praktiken inskränkt deras yttrandefrihet i USA och globalt.

Generellt sett har detta verktyg främst använts mot konton på den politiska högerkanten. Detta utan formella beslut eller rättsmedel för den drabbade.

Man kan även nämna skuggbanning – shadow banning, det vill säga begränsad spridning – som ett verktyg som används i sammanhanget.

Yttrandefriheten skyddas av den amerikanska konstitutionen – men bara mot staten. Här uppstår ett principiellt intressant problem när privata aktörer begränsar amerikaners möjlighet att nå ut, efter påtryckningar från främmande makt (EU).

En sak som slår mig med rapporten är att EU:s politiker och funktionärer ibland hotar med att stänga ner sociala medier om de inte lever upp till deras och DSA:s krav. Speciellt som de senare i delar är väldigt diffusa.

DSA ger ingen sådan möjlighet utöver att beordra att olagligt innehåll tas bort. Men EU kan inte stänga ner något. Vad man däremot kan göra är att bötfälla och ställa orimliga byråkratiska krav. Men inte mer än så.

Om man vill förbjuda en social medieplattform kan det endast ske i de enskilda medlemsstaterna, efter rättslig prövning. Och då förmodligen inte mer än tillfälligt.

Det är som att eurokraterna inte vet vad som står i deras egna lagar och regler.

Avslutningsvis – rapporten är ömsom vin ömsom vatten. Den innehåller en del högst relevant kritik. Men även missuppfattningar, generaliseringar och partsinlagor. Man skall komma ihåg att rapporten tagits fram av den republikanska majoriteten i kongressutskottet.

Men det vore tråkigt om de relevanta delarna skulle skymmas av politiska blockeringar.

• New Report Exposes European Commission Decade-Long Campaign to Censor American Speech »
• Direkt till PDF:en »

CC0

Handelskrig om IT mellan EU och USA?

av

Vår IT-infrastruktur, tekniska utveckling och möjligen även vår yttrandefrihet hotas vid ett handelskrig mellan EU och USA.

Det spekuleras i media om att amerikanska digitala tjänsteföretag – som sociala medier – kan bli föremål för EU:s »handels-bazooka« (Anti-Coercion Instrument). Detta som svar på president Trumps aviserade nya tullar med anledning av hans anspråk på Grönland.

ACI kan bland annat innebära…

  • Skatter och avgifter på digitala tjänster specifikt riktade mot amerikanska plattformar.
  • Begränsningar av marknadstillträde på den inre marknaden – till exempel blockeringar, strängare dataskyddsregler och förbud mot vissa funktioner.
  • Investeringsrestriktioner och krav på licenser.
  • Tullar, avgifter, licenser och tillträdeskrav för relaterade varor och tjänster.
  • Begränsningar i patent- och licensrättigheter.
  • Förbud mot vissa affärsmodeller.
  • Krav på lokal etablering.
  • Krav på EU-baserad databehandling.
  • Utestängning från offentlig upphandling och förlorade ramavtal.
  • Inget tillträde till EU-finansierade projekt.
  • Mer aggressiv tillsyn och sanktionspraxis.

Detta skulle för övrigt passa vissa av EU:s ledare och medlemsstater fint vad gäller sociala medier, även utan Grönlands-kopplingen. Vilket de möjligen kan komma undan med genom att göra yttrandefrihetsfrågor till handelsfrågor.

Handels-bazookan drabbar inte bara sociala medier utan även till exempel AI-tjänster, sökmotorer, datacenter, molntjänster, betal- och finanstjänster, app-butiker, streaming, digital distribution, telekom- och nätverksutrustning, satellitkommunikation (Starlink), positioneringstjänster, konsulttjänster, företags-IT, offentlig IT och konsumentelektronik.

För att inte tala om vad en begränsning av sociala medier skulle kunna ställa till med.

Att aktivera EU:s handels-bazooka skulle få dramatiska konsekvenser, på båda sidor Atlanten. Oklart vem som skulle drabbas hårdast. USA, som har ett handelsöverskott på området? Eller EU som hamnar än mer på efterkälken vad gäller utveckling och användning av modern teknik?

Gör inte detta. Två fel gör inte ett rätt.

CC0

Dina AI-chattar är inte privata

av

Du kan inte räkna med att dina AI-chattar är privata.
Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se.
Utgå från att andra kan läsa allt.

Förra veckan beordrade en domstol i New York ChatGPT att lämna ut 20 miljoner chattar, i anslutning till ett pågående upphovsrättsmål mellan New York Times & Co och OpenAI.

Visserligen är chattarna anonymiserade – men innehåller ändå massor av känslig information, uppgifter som kan identifiera användare, företagshemligheter, personliga funderingar med mera. Plus metadata.

Reclaim the Net noterar:

»The problem lies in the illusion of anonymization. Modern data science has shown repeatedly that supposedly de-identified datasets can often be linked back to individuals through contextual clues, writing style, or cross-referencing with other publicly available data. Once such logs are released into a legal system where multiple parties and contractors may handle them, control over that information weakens further.«

Lärdomen av detta är att vi aldrig kan vara säkra på att våra AI-chattar är privata. Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se. Utgå från att andra kan läsa allt.

• RtN: Court Forces OpenAI to Hand Over 20 Million ChatGPT Chats »

• TechRadar: Your ChatGPT chats could be less private than you thought – here’s what a new OpenAI court ruling means for you »

CC0

EU vs. X – när politiken vill ha makten över det fria ordet online

av

EU hotar X med miljardböter för att plattformen vägrar underkasta sig Bryssels kontroll. Vilket kan sluta med handelskrig.

EU hotar att bötfälla X (tidigare Twitter) med 120 miljoner euro, på följande grunder:

  • Bedräglig utformning av X:s »blå bockmarkering«
  • Bristande transparens i X:s annonsarkiv
  • Underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter

USA har hotat med att fördröja det handelsavtal som är tänkt att halvera tullarna på stål och bilar om EU gör verklighet av sitt hot.

Och redan i somras flaggade den amerikanska administrationen enligt Reuters för sanktioner mot ledande EU-företrädare – om de gör allvar av de möjligheter som unionens Digital Services Act (DSA) öppnar, vad gäller att begränsa det fria ordet online och reglera sociala media som är baserade i andra länder.

Samtidigt hävdar X ägare, Elon Musk att den förra EU-kommissionen gav sociala media ett val: Censurera oönskat innehåll eller bli bötfällda. Detta finns det visserligen inga konkreta bevis för (vad vi vet). Men det är uppenbart att DSA ökar risken för övermoderering.

DSA är tydligt med att stora plattformar och sökmotorer skall motverka oönskat innehåll även om det inte är olagligt. Vilket X inte vill göra. (Till exempel krävde EU:s tidigare kommissionär för den inre marknaden Thierry Breton att X skulle censurera Trump.)

Dessutom finns en upprördhet i USA över att EU:s DSA kommer att begränsa amerikaners rätt att dela och ta emot information i sitt eget land, i enlighet med den närmast absoluta yttrandefrihet de garanteras av konstitutionen.

Man kan i sammanhanget notera att till exempel Facebook (som enligt Musk valt att censurera) också säljer verifierings-dekaler (blå bock) för 150 kr per månad, utan att drabbas av EU-kommissionens vrede.

Tidigare delade Twitter ut verifieringsdekaler till VIP-användare (som sedan även fick möjlighet att köpa marknadsföringspaket för att visa att man var Twitter-VIP även utanför plattformen, för 15.000 USD av tredjepartsaktörer).

Idag anger den blå bocken att man är betalande användare (32 kr/månad, vilket även ger vissa andra förmåner). Detta kräver telefonnummer, ibland ID-verifiering, giltig betalningsinformation och att kontot varit registrerat en viss tid. X förbjuder att man låtsas vara någon annan om det riskerar att vilseleda. Det gäller både personer, organisationer och offentliga aktörer.

Utöver den blå bocken kan företag och organisationer köpa sig en verifieringsdekal i guld. Det finns även en grå dekal för myndigheter, som inte kan köpas utan delas ut av X.

EU-kommissionen menar att detta system kan vara vilseledande.

(En detalj i sammanhanget är att om X inte hade haft någon verfiering av användare alls, då hade EU enligt DSA inte kunnat bötfälla företaget på denna punkt.)

Det ligger nära till hands att misstänka att tidigare innehavare av »VIP-dekaler« som kändisar, politiker (som EU-kommissionärer) och högprofilerade journalister surnade till när de blev av med sin gratis VIP-märkning samtidigt som vanligt folk kunde verifiera sig…

Även om det säkert går att bluffa sig till en verifierings-dekal så bör dagens system i vart fall ge viss bortsållning av oseriösa aktörer. Och vill man leta botar är kanske de gratis, overifierade kontona ett större problem.

Dessutom måste det gå att uppträda under pseudonym eller att vara anonym i sociala media. Det finns gott om giltiga skäl – från visselblåsare till vanliga människor som vill kunna uttrycka sina åsikter utan risk för att bli trakasserade. (Speciellt i skurkstater som förtrycker sitt folk och förföljer oliktänkande.)

Vad gäller aktörer i sociala media som agerar bedrägligt bör samma regler gälla online som i samhället i övrigt. Olagligt innehålla skall avlägsnas. Men staten skall inte kunna kräva att icke olagligt innehåll censureras. (Sådant kan dock regleras i användarvillkoren, mellan plattformen och användaren.)

Sedan finns det naturligtvis aktörer som försöker destabilisera vårt samhälle, i alla sociala media. Men sådant måste bemötas i en fri och öppen debatt. Tyvärr väljer våra politiska företrädare hellre censur – vilket kan bero på bristande vilja, förmåga eller förnuft.

Att ta debatten kräver att man har en viss klangbotten vad gäller den västerländska liberala demokratins grundläggande värden och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Vilket man kan ifrågasätta om de politiker som ständigt vill utöka övervakningsstaten och censurera internet besitter.

Vad gäller de böter som utfärdats för »bristande transparens i X:s annonsarkiv« och »underlåtenhet att ge forskare tillgång till offentliga uppgifter« kan man möjligen förstå om X inte vill lämna ut sådant till aktörer som de upplever som fientligt sinnade. Plus att det är omstritt huruvida EU:s jurisdiktion verkligen omfattar amerikanska företag.

Ironiskt nog lyckades EU-kommissionen själv bryta mot EU:s regelverk om micro targeting med proxydata för riktade politiska annonser på X, i syfte att påverka opinionen för ett ja till Chat Control 2.

Det finns skäl att ana politiska motiv bakom denna konflikt. EU:s politiker, byråkrater och journalister ogillar Elon Musk och det faktum att det finns en social medieplattform som tycks vara bortom deras kontroll.

Visst, man kan ogilla Musk för mycket. Själv skulle jag önska att han ägnade sig lite mer åt källkritik. Musk och jag har motsatta åsikter om Ukraina. Och jag känner en viss frustration över att DOGE inte kom att ledas av någon som visste hur systemet fungerar, var liken är nergrävda och var man måste tänka ett varv till för att nå önskat resultat. Musk stöder dessutom en del politiska krafter i Europa som jag tycker är obehagliga.

Men han har rätt att tycka vad han vill. Och han erbjuder en social medieplattform med mer taköjd än andra. X ger vanligt folk möjlighet att ventilera sin oro och frustration – som ju inte försvinner om man lägger locket på. X ger människor möjlighet att ifrågasätta, lägga sig i och utkräva ansvar. Vilket naturligtvis inte uppskattas av makthavarna.

Vad gäller EU:s Digital Services Act – så har vi redan kritiserat att implementeringen fokuserar på censur, men att kommissionen än så länge ignorerat vad DSA har att säga om användarnas rättigheter. Samt att hela lagstiftningpaketet egentligen är onödigt.

• EU: Kommissionen bötfäller X 120 miljoner euro enligt förordningen om digitala tjänster »
• US Secretary of State Marco Rubio på X: The days of censoring Americans online are over. »
• BBC: US hits out at EU’s ’suffocating regulations’ after it fines Elon Musk’s X »
• Reuters: X gets $140 million EU fine for breaching content rules but TikTok settles »
• DW: EU hits X with €120 million fine over breaking digital rules »

Tidigare:
• HO: EU customs deal with the USA: finalization delayed due to dispute over DSA »
• DigiWatch: Trump threatens sanctions on EU over Digital Services Act »
• Reuters: Exclusive: Trump administration weighs sanctions on officials implementing EU tech law, sources say »

Relaterat:
• EU/DSA: Vad hände med användarnas rättigheter? »
• Behöver vi speciella lagar för internet? »

CC0

Google backar om censur

av

Google/Youtube medger att man censurerat innehåll efter politiska påtryckningar. Man släpper även på kanaler igen som tidigare stängts ner.

Google medger att man censurerat innehåll som berör pandemin och det amerikanska presidentvalet efter påtryckningar från den förra amerikanska administrationen.

Ämnen som att Covid-19 kan ha kommit från ett kinesiskt lab och nyheter om Hunter Bidens laptop är exempel på sådant som Google idag gör avbön från att ha stoppat. Vilket nog är lika så bra, då båda historierna visat sig ha viss substans.

Detta väcker i sin tur frågor om fri opinionsbildning och eventuell valpåverkan. Det är också en påminnelse om att även om en fråga kan tystas ner en viss tid, så kan det straffa sig i långa loppet när omständigheterna klarnar.

»Reflecting the Company’s commitment to free expression, YouTube will provide an opportunity for all creators to rejoin the platform if the company terminated their channels for repeated violations of COVID-19 and elections integrity policies that are no longer in effect.«

I sin avbön släpper Google/Youtube alltså på vissa av de kanaler igen som tidigare stängts ner. Man förklarar även att man tänker undvika att använda externa faktagranskare. Sådana har kritiserats för att ha en politisk bias. Och man sänder en signal till Trump-administrationen:

»YouTube values conservative voices on its platform. These creators have extensive reach and play an important role in civic discourse.«

Det ser alltså ut som att man tänker akta sig för allt som kan uppfattas som partisk moderering av innehåll. Man kommer att tillhandahålla en plattform, inte lägga sig i vad de som producerar innehåll tycker. Vi får väl se hur länge det håller.

Nu återstår att se hur Google/Youtube kommer att förhålla sig till alla nya regler i EU.

• TechCrunch: YouTube will reinstate accounts banned for spreading misinformation »
• Reclaim the Net: Google Admits Biden White House Pressured Content Removal, Promises to Restore Banned YouTube Accounts »

CC0

Kriget mot nätporren har spårat ur

av

Porren byggde internet. Nu rasar dess innehållsskapare mot politisk reglering. I USA finns det politiker som vill förbjuda nätporr helt och hållet. Och VPN.

Få saker har bidragit till internets utveckling som porren. Den har drivit trafik, teknikutveckling och betalningslösningar. I begynnelsen utgjorde porren uppåt hälften av all internettrafik. Idag är siffran 10-20%.

På ett annat plan har internet givit människor möjlighet att anonymt utforska olika sidor av sin sexualitet. Och dating-apparna har givit massor av människor massor av härlig sex i den fysiska världen.

Men alla gillar inte porr. Sexualskräck och moralpanik har fortfarande stort inflytande på debatten – och nätpolitiken.

Britterna har tagit i från tårna och infört ålderskontroller för i princip allt som i något slags kontext kan uppfattas som skadligt, stötande eller olämpligt för minderåriga. Vilket lett till att britternas persondata nu är i händerna på företag som erbjuder lösningar för åldersverifikation. Varav vissa verkar rent skumma.

Även EU vill rulla ut åldersverifiering för vuxet innehåll (DSA). Dock med en egen EU-app för att kontrollera användarnas ålder. Den kommer sedan att ersättas med EU:s nya digitala ID / plånbok. Vilket inte heller känns helt tryggt.

Nu klagar porrindustrin, inte minst fristående aktörer som internet givit möjlighet att verka utan att vara beroende eller stryrda av andra. (I Sverige har OnlyFans-lagen likställt tittarstyrt innehåll med sexköp.)

När stjärnan inom vuxenunderhållning »Marcello Bravo« (Markus Schlögl) nyligen fick ett pris på branschmässan i Amsterdam ägnade han sitt tacktal åt att kritisera politikerna, huvudsakligen britterna och deras Online Safety Act.

Tidskriften Politico intervjuade flera olika aktörer på mässan.

»The measures are “really just about control. It’s not actually about porn, but porn is a very good scapegoat,” said Christina Kastalia, a digital showgirl with a bachelor’s degree in law. “I see it [age verification regulations] more so as an attack to, literally, the entire society.” It’s not “just about porn. It’s about mass surveillance and it’s about control,” she said.«

»When porn platforms enforce age verification, “what you’re really doing is driving the traffic to places that are further underground,” said Jupiter Jetson, an adult content creator.«

»At the end of the day, Jetson said, the age verification measures are not about protecting children but simply wanting to see sex workers and adult content performers ”suffer”.«

I USA händer det saker på delstatsnivå. I Michigan har republikanerna lagt fram House Bill 4938, ”Anticorruption of Public Morals Act”. Och den är långtgående. Här är några exempel ur förslaget…

Man förbjuder verkliga och fiktiva beskrivningar, simulationer, ljudliga eller visuella skildringar, AI-genererade / animerade / digitalt skapade verk, skrivna verk och annat innehåll som skildrar sexuella handlingar. Och övrigt som kan befaras korrumpera den allmänna moralen. Till exempel innehåll som återger transexualitet.

Notera att detta inte handlar om barn och åldersgränser – utan skall gälla alla. Ingen skall få se något naket.

Internetleverantörer och plattformar skall tvingas blockera tillgång till innehåll, med krav på realtidsövervakning och omedelbar borttagning. Innehållsleverantörer som bryter mot lagen kan dömas till upp till 25 års fängelse – och föras in i registret över sexualförbrytare.

Rep. Josh Schriver säger »Don’t make it, don’t share it, don’t view it.« Lycka till med det…

Att tillhandahålla, underlätta användning av eller använda VPN för att nå innehåll som lagen förbjuder kan också leda till ansvar – med böter upp till 500.000 USD.

Detta förslag kan inte rimligen antas. Skulle så ändå ske skulle det strida mot såväl den amerikanska konstitutionen som en mängd federala lagar. Bara att något sådant här föreslås är absurt. Men nu för tiden tycks ju vad som helst kunna hända.

• Politico: Inside the porn industry’s revolt against tech rules »
• Reclaim the Net: Michigan GOP Bill Proposes Adult Content Ban, VPN Ban, and Restrictions on Transgender Depictions »

CC0

USA: Stoppa Chat Control 2

av

USA tänker inte acceptera att dess IT-företag kringgår säker kryptering av meddelanden bara för att EU kräver det.

USA:s konkurrens- och konsumentskyddsmyndighet FTC har gått ut med en skarp varning till de stora nätplattformarna: Urholka inte användarnas integritet och säkerhet på grund av påtryckningar från utländska regeringar.

Bakgrunden är lagförslag i bland annat EU, Storbritannien och Australien som kan tvinga företag att kringgå eller försvaga totalsträckskryptering (E2EE) – exempelvis genom bakdörrar eller client-side-scanning.

FTC:s ordförande Andrew Ferguson skickade den 21 augusti 2025 formella brev till bland annat Apple, Microsoft, Meta och Signal där han varnade för att underminera amerikanska användares dataskydd – inklusive end‑to‑end‑kryptering – på grund av krav från utländska regeringar. Att öppna bakdörrar hotar inte bara integriteten, utan även USA:s nationella säkerhet.

Detta kommer lagom till att EU:s ministerråd skall försöka fatta beslut om Chat Control 2.

Om rådet accepterar det danska ordförandeskapets kompromissförslag om client-side-scanning (spionprogram på din telefon och dator som kontrollerar innehållet i dina elektroniska meddelanden redan innan de krypterats och sänts) kommer det att leda till en direkt konflikt med den amerikanska administrationen.

Vilket bland annat kan påverka de rätt skakiga tull- och handelsfrågorna med USA. (Där även frågan om yttrandefrihet på sociala media i EU är aktuell.)

Skulle detta drivas till sin spets riskerar vi att amerikanska meddelandetjänster blockerar användare i Europa – och att EU bygger upp ett slags digital järnridå mot omvärlden.

Läs mer:
• FTC Chairman Ferguson Warns Companies Against Censoring or Weakening the Data Security of Americans at the Behest of Foreign Powers »

Resurser:
• Chatcontrol.se »
• Chatcontrol.eu »

Tidigare bloggposter:
• Chat Control 2 – ett förslag med buggar »
• Chat Control 2: Upplagt för svek i Europaparlamentet »
• Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt? (augusti 2025) »
• Stoppa Chat Control 2 – skriv ett vykort (augusti 2025) »
• Chat Control 2 – senaste läckan från ministerrådet (juli 2025) »
• Chat Control 2 – problemen med client-side-scanning (juli 2025) »
• Chat Control 2 – ministerrådets senaste bud (juli 2025) »
• Chat Control 2: Kan vi lita på Europaparlamentet? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – läget sommaren 2025 (juli 2025) »
• Beslut om Chat Control 2 den 13-14 oktober? (juli 2025) »
• Chat Control 2 – nu är det match igen! (juni 2025) »
• Chatcontrol: Kompromiss i Europaparlamentet (oktober 2023) »

CC0

USA: Rekordmånga digitala gränskontroller

av

Antalet kontroller av inresandes telefoner och datorer i USA har nått rekordnivåer, samtidigt som antalet besökande i landet minskar.

Under andra kvartalet i år genomfördes rekordmånga undersökningar av inresandes telefoner, datorer och andra elektroniska enheter i USA. Från april till juni kontrollerades innehållet på 14.899 enheter. Under hela förra året, 2024 genomfördes 46.362 kontroller.

Wired rapporterar:

»The latest quarterly statistics for the past three months of 2025 show 13,824 “basic” searches and 1,075 “advanced” searches. Basic searches can involve a border agent manually scrolling through someone’s phone and inspecting its contents. This means an agent may be able to find some information on a device but may not have the time or ability to conduct a deep inspection of what is included in messages or buried in photo reels. Meanwhile, advanced searches involve a much more intrusive approach: connecting forensics tools to the device to extract huge reams of data. Despite the spike in overall device searches, the number of advanced searches has remained relatively steady over the past 21 months.«

Resenärer till USA har rapporterat att de kvarhållits länge medan kontrollerna utförts och även i vissa fall nekats inresa baserat på innehållet i deras telefoner. Någon heltäckande statistik över hur många som nekats inresa på denna grund verkar dock inte finnas.

Gränsområden skyddas inte av den amerikanska konstitutionens fjärde tillägg som förbjuder genomsökningar utan motsvarigheten till ett beslut om husrannsakan. Det krävs alltså ingen konkret misstanke om något brottsligt.

Resande måste tillhandahålla sina elektroniska enheter »in a condition that allows for the examination of the device and its contents«. Det vill säga i upplåst skick samt att du kan vara skyldig att tillhandahålla lösenord eller motsvarande på begäran.

Alla – inklusive amerikanska medborgare – kan utsättas för dessa kontroller, även om medborgare inte kan nekas inresa. Däremot kan även medborgares enheter beslagtas.

Antalet besökare till USA har minskat med cirka 15% om man jämför mars månad 2025 med samma månad 2024. För vissa länder som Spanien och Tyskland ligger minskningen på närmare 25%. Detta gäller både affärs- och turistresor.

• Wired: Phone Searches at the US Border Hit a Record High »

CC0