Femte juli

Nätet till folket!

Upphovsrätt

Upphovsrätt rör allt från fildelning till uppladdningsfilter - och debatten om hur upphovsrätten kan användas på sätt som den inte var avsedd för, till exempel för att censurera oönskad information.

Kassettskatten blir ny minnesskatt

av

Regeringen föreslår att den så kallade ”kassettskatten” på lagringsmedia förlängs i uppdaterad form.

Vilket innebär att om du köper en USB-sticka, ett minneskort eller en hårddisk för att lagra dina egna filer – då måste du betala en avgift till all slags upphovsrättsinnehavare.

Propositionen (2025/26:184) föreslår inga exakta belopp. Det blir istället en förhandlingsfråga. Vem som i dessa förhandlingar antas företräda konsumenterna är oklart.

Det må vara att folk förr i världen delade musik på kassett eller CD, eftersom det inte fanns något alternativ. Idag när nästan allt man vill ha går att få strömmat direkt är behovet av detta i princip obefintligt.

Detta är helt enkelt en skatt på digitala produkter som går direkt till upphovsrättsindustrin.

• Regeringen: Privatkopieringsersättning Prop. 2025/26:184 »

Myndighet vill se fängelse för fulstreaming

av

Åklagarmyndigheten vill låta fängsla folk som tittar på fulstreamad IP-TV. Men förslaget handlar även om att sänka ribban för övervakning.

En utredning (SOU 2025:100) föreslår åtgärder mot olaglig IP-TV (fulstreaming). För konsumenter skall det bli kriminellt att titta och att inneha, köpa eller importera olaglig avkodningsutrustning (piratboxar).

Utredningen föreslår i första hand böter för användare och upp till sex års fängelse för den som organiserar fulstreaming.

Nu har Åklagarmyndigheten yttrat sig över utredningen – och den vill gå hårdare fram. SVT rapporterar:

»Åklagarmyndigheten [går] längre än den tidigare utredningen och föreslår att privatpersoner ska kunna dömas till fängelse. Syftet är att ge polisen rätt att använda tvångsmedel som husrannsakan i vanliga hem.«

Intressant nog specificerar Åklagarmyndigheten inte vilket fängelsestraff man vill kunna ge tittare. Vilket är viktigt i sammanhanget.

Fängelsestraff i straffskalan öppnar för husrannsakan. Misstanke om brott med ett lägsta fängelsestraff på två år öppnar även för hemliga tvångsmedel som avlyssning, övervakning och hemlig dataavläsning. Vilket möjligen kan bli aktuellt för den som misstänks stå bakom fulstreaming.

Fulstreaming är förvisso ett brott. Men är det ett så allvarligt brott att staten skall låta spärra in människor? Vi talar trots allt om ett vardagsbrott som begås av cirka 700.000 användare.

Det känns som att det inte handlar om strängare straff i sig – utan snarare om att sänka ribban för användning av husrannsakan och hemliga tvångsmedel.

Mekanismen är välkänd: Straffskalor justeras för att normalisera mer långtgående intrång i privatlivet.

Detta är en oroande utveckling.

CC0

EU:s upphovsrättsdirektiv gav oss politisk censur

av

EU:s hårt kritiserade upphovsrättsdirektiv från 2019 har lett till blockering av politiskt innehåll – trots att EU-domstolen slagit fast att så inte får ske.

2019 antogs med minimal marginal EU:s upphovsrättsdirektiv av Europaparlamentet. Det blev en del gnissel när det skulle införas i medlemsstaterna, men sedan blev det tyst. Så vad hände?

Den huvudsakliga kritiken riktades mot artikel 17 (tidigare 13) som gör nätplattformar ansvariga för vad deras användare laddar upp. Vilket i praktiken kraftigt urholkar deras tidigare budbärarimmunitet.

Här infördes ett ex ante-ansvar, det vill säga att man måste förhindra ett visst lagbrott (kränkning av upphovsrätten) i förväg. Vilket praktiskt sett bara kan ske med hjälp av uppladdningsfilter. Vilket i sin tur lett till överblockering.

I efterhand har EU-domstolen (mål C-401/19) gått in för att försöka skapa klarhet. Den kom fram till att artikel 17 endast är förenlig med yttrandefriheten om lagligt innehåll inte blockeras.

Domen säger att politisk satir, kritik och citat är särskilt skyddsvärda. Ändå sker blockering. Inte ett ord har ändrats i direktivet. Domen gör inte mycket mer än säger hur direktivet borde fungera. Vilket medlemsstaterna tycks strunta i.

Så hur ser det då ut på marken? Vilka konsekvenser har upphovsrättsdirektivet fått? Här är några högprofilerade fall…

I Tyskland har innehåll som citerar politiska partiers material i kritiskt syfte censurerats – trots att detta uppenbart faller inom undantagen för citat, kritik, parodi och pastisch enligt EU-rätten.

I Frankrike har samma öde drabbat klipp som kritiskt analyserat president Macrons tal.

I Spanien har innehåll om katalanska protester som använde korta nyhetsklipp (inom citaträtten) censurerats.

I Nederländerna har på samma sätt politiska videor om klimat- och migrationspolitik tagits ner eller begränsats automatiskt på grund av upphovsrätt till arkivklipp.

Detta trots att citat som används för kritik, recensioner, parodier, pastischer med mera alltså skall vara undantagna inom ramen för citaträtten. Och trots att EU-domstolen som sagt slagit fast att politisk satir, kritik och citat i sammanhanget är särskilt skyddsvärda uttryck.

EU:s upphovsrättsdirektiv har blivit ett verktyg för politisk censur. Vilket är extra oroande i dessa tider när det fria ordet online blir allt mer ifrågasatt.

Vad var det vi sa?

Bild: Demonstration mot upphovsrättsdirektivet, Berlin 2019.

CC0

Dina AI-chattar är inte privata

av

Du kan inte räkna med att dina AI-chattar är privata.
Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se.
Utgå från att andra kan läsa allt.

Förra veckan beordrade en domstol i New York ChatGPT att lämna ut 20 miljoner chattar, i anslutning till ett pågående upphovsrättsmål mellan New York Times & Co och OpenAI.

Visserligen är chattarna anonymiserade – men innehåller ändå massor av känslig information, uppgifter som kan identifiera användare, företagshemligheter, personliga funderingar med mera. Plus metadata.

Reclaim the Net noterar:

»The problem lies in the illusion of anonymization. Modern data science has shown repeatedly that supposedly de-identified datasets can often be linked back to individuals through contextual clues, writing style, or cross-referencing with other publicly available data. Once such logs are released into a legal system where multiple parties and contractors may handle them, control over that information weakens further.«

Lärdomen av detta är att vi aldrig kan vara säkra på att våra AI-chattar är privata. Skriv inget du inte vill att andra skall kunna se. Utgå från att andra kan läsa allt.

• RtN: Court Forces OpenAI to Hand Over 20 Million ChatGPT Chats »

• TechRadar: Your ChatGPT chats could be less private than you thought – here’s what a new OpenAI court ruling means for you »

CC0

Regeringen: Kassettskatten blir kvar

av

Regeringen föreslår att upphovsrättsindustrin skall ha en krona per gigabyte för lagringsmedia (dock max. 40 SEK) – även om du bara lagrar dina egna filer.

Den kritiserade så kallade kassettskatten – privatkopieringsersättningen (OBS ej piratkopieringsersättning) – blir kvar, även om den sänks. Detta föreslår regeringen (M+KD+L) i ett utkast till lagrådsremiss.

Tidigare har i vart fall Moderaterna varit tydligt emot kassettskatten. (Även regeringens stödparti SD har varit kritiskt.)

Grundtanken var att den som köpt en LP-skiva skall betala en avgift om användaren kopierar den till ett kassettband för att kunna lyssna på innehållet på annat ställe än vid sin skivspelare.

Man menar alltså att den som lyssnar på musik som personen själv köpt – fast på annat medium än det ursprungliga – orsakar upphovsmannen en ekonomisk skada, som den senare skall ersättas för. Vilket väcker intressanta frågor om äganderätt och upphovsrätt.

Trots att tiden med vinylskivor, CD-skivor och kassettband ligger bakom oss menar regeringen att kassettskatten skall vara kvar. Vilket blir lite märkligt i en uppkopplad värld där folk mest konsumerar strömmande musik och film.

Avgiften för lagringsmedia föreslås bli 1 SEK/GB (max. 40 SEK). De nya avgifterna gäller inte bara ren lagringsmedia utan även till exempel mobiltelefoner och datorer (max. 100 SEK). (Även skrivare och kopiatorer med max. 100 SEK.)

Anta att du köper ett minneskort eller en minnepinne. På den lagrar du bilder du själv tagit och filer du själv skapat. För detta skall upphovsrättsorganisationerna (t.ex. Copyswede) ha 40 kr, trots att du inte på något sätt inkräktar på någons upphovsrätt.

Man kan ifrågasätta om det är rimligt.

• Regeringen: Privatkopieringsersättning (utkast till lagrådsremiss) »

Tyskland: AdBlockers kan bli olagliga

av

Är AdBlockers ett intrång i publicisters upphovsrätt till underliggande kod? Frågan bollas nu fram och tillbaka mellan tyska domstolar.

TorrenFreak tipsar om ett intressant tyskt rättsfall. Kärnfrågan är om AdBlockers är lagliga eller olagliga.

Det är tveklöst så att AdBlockers är till ekonomisk skada för såväl stora som små innehållsleverantörer och nätpublicister. Det är också uppenbart att annonspluggar (utöver att vara påträngande) kan samla in mer data om användarna / läsarna än vad som är lämpligt.

Tidigare har en domstol i Hamburg förklarat att AdBlockers inte är olagliga. Den klagande – Axel Springer-koncernen – hävdade till en början att annonsblockering hotar deras affärsmodell, som bygger på annonsförsäljning. Något som domstolen inte höll med om.

Då bytte Springer spår – och hävdade att AdBlockers inkräktar på upphovsrätten. Detta genom att ändra det »program« (websidan) som företaget tillhandahåller online.

»Axel Springer’s argument is that when Adblock Plus blocks or manipulates its website code (‘computer program’) present in the user’s browser, that amounts to a violation of its exclusive right of modification available under § 69c (2) and its reproduction right under § 69c (1).«

Springer förlorade igen, i samma domstol. Men tog målet vidare till Bundesgerichtshof (BGH) som är Tysklands högsta domstol vad gäller civil- och straffrätt. Och BGH har nu upphävt domen från Hamburg – som får ta om målet.

Frågan är alltså inte avgjord. Och utfallet kan få långtgående konsekvenser. Mer information i den länkade texten nedan.

• TorrentFreak: ‘Ad Blocking is Not Piracy’ Decision Overturned By Top German Court »

CC0

Amerikansk domstol tvingar OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar

av

Nu öppnas dörren för global datalagring av AI-loggar. Som användare bör du utgå från att allt du frågar AI om kan hamna i fel händer.

Hur mycket av våra AI-konversationer sparas och i vilket syfte? Detta är en fråga många användare ställt sig. Även de som valt att inte spara historik.

En amerikansk domstol har nu beordrat OpenAI att spara alla ChatGPT-loggar. Ars Technica rapporterar:

»OpenAI is now fighting a court order to preserve all ChatGPT user logs—including deleted chats and sensitive chats logged through its API business offering—after news organizations suing over copyright claims accused the AI company of destroying evidence.«

Denna gång är det alltså inte myndigheterna som vill åt informationen, utan media. Och skälet som anges är upphovsrätt. Närmare bestämt en misstanke om att folk använder AI för att gå runt betalväggar.

Det kommer att drabba användare globalt, oavsett integritetsinställningar.

Att detta kan komma att missbrukas och att lagrade loggar kan komma att läcka är en uppenbar risk.

Det var kanske bara en tidsfråga. Och även om upphovsrättsindustrin hann först finns det skäl att anta att myndigheterna ligger hack i häl.

Dörren har nu öppnats och det är ingen vågad gissning att politiker och myndigheter kommer att vilja ha allmän lagring av medborgarnas interaktioner med AI. Skälet kommer att vara det gamla vanliga: Informationen kan vara bra att ha.

Det kan möjligen vara klokt att utgå från att så redan sker.

Läs mer: OpenAI slams court order to save all ChatGPT logs, including deleted chats »

CC0

EU diskuterar reglering av Youtubers (och podcasters)

av

EU vill öka sitt inflytande över influencers och innehållsproducenter på till exempel Youtube, TikTok och Instagram.

I EU är det alltid mycket enklare att påverka en fråga i början av processen. Istället för att ställas inför fullbordat faktum, när det inte längre går att ändra något.

Nu börjar arbetet med att revidera EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster – Audiovisual Media Services Directive (AVMSD). 2026 skall besluten tas. Och redan nu är EU:s olika institutioner i färd med att skriva önskelistor.

Detta är alltså inte saker som beslutats ännu, utan sådant som just nu diskuteras. Vilket ger oss möjlighet att påverka processen i tid.

För den som skapar innehåll på plattformar som Youtube (eller podcasts) finns bland annat följande på bordet:

  • Man diskuterar att reglera nya typer av innehållsskapare, som influencers och professionella innehållsproducenter på videodelningsplattformar.
  • Även podcasters kan omfattas, om deras innehåll har rörlig media.
  • Avsändare skall tydligt framgå – samt i vissa fall finansiering (vid politiskt eller samhällsrelevant innehåll).
  • Tittarna skall varnas om innehåll är sponsrat eller innehåller våld, sex eller politik.
  • Speciella regler för innehållsskapare med stor räckvidd. (Möjligen kan de underställas European Media Freedom Act (EMFA), på samma sätt som radio och tv.)
  • Medlemsstater skall kunna kräva att innehållsskapare registrerar sin verksamhet som en »medietjänst«. (Utgivningsbevis?)
  • Nya regler för själva plattformarna (Youtube, TikTok m.fl.).
  • Plattformar och större kanaler skall ha fler europeiska produktioner i sitt utbud.
  • Plattformarna skall motverka desinformation och innehåll som är skadligt eller som kan upplevas som skadligt.
  • Skärpta regler mot hat, hot, desinformation och terrorism.
  • Stärkt skydd för minderåriga.
  • Skärpt upphovsrätt.

Från det polska EU-ordförandeskapets (rådet) sida säger landets kulturminister Hanna Wróblewska:

»In an ever-changing media landscape, we need rules that are both robust and adaptable. Today’s conclusions highlight the most pressing challenges facing the EU’s audiovisual media sector and call for an approach that will ensure all our citizens are protected from harmful content for years to come.«

Robust. Och anpassningsbart. Det kan i sammanhanget betyda precis vad som helst.

Åter skall det bli intressant att se hur EU tänkt genomföra detta på internationella plattformar på ett globalt internet.

EU-kommissionen har nu upphandlat en konsultrapport i ämnet. Den kommer sedan att ligga till grund för kommissionens rapport och lagförslag. Sedan följer den vanliga behandlingen i EU:s ministerråd (medlemsstaterna) och Europaparlamentet.

Detta är alltså saker som är på gång. Så nu vet ni, i tid. Innan vi ställs inför fullbordat faktum och dålig lagstiftning igen.

• Council sets out its priorities for the audiovisual media sector »
• To protect minors & diversity: EU states want stricter rules for YouTube & Co. »

CC0

Ja till länkskatt och uppladdningsfilter i riksdagen

av

Riksdagen har nu klubbat EU:s upphovsrättsdirektiv, som bland annat innehåller ”länkskatt” och krav som leder till uppladdningsfilter.

Under förra veckan klubbade riksdagen implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv i svensk lag.

En effekt blir en så kallad länkskatt, som innebär att sociala media m.fl. kommer att tvingas betala etablerade media när de länkar till nyheter och annat innehåll i de senare. Hur stor denna ersättning blir kommer att avgöras i förhandlingar.

Dessutom ställs krav vad gäller nätsiters ansvar om deras användare laddar upp upphovsrättsskyddat material – vilket i praktiken kommer att leda till uppladdningsfilter.

Uppladdningsfilter innebär att maskiner måste kontrollera allt som alla laddar upp för att avgöra om detta material skall tillåtas eller ej. (Syftet med sådan filtrering kan sedan lätt utökas.)

De kontroversiella delarna i upphovsrättsdirektivet röstades igenom i Europaparlamentet med minsta möjliga marginal – efter att bl.a. ett antal svenska ledamöter enligt egen uppgift röstat fel.

Inför EU-valet 2014 var alla partier utom Socialdemokraterna uttryckligen kritiska till de aktuella delarna av direktivet. Nu röstade alla utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet för.

Dock hade riksdagen kanske inte så många alternativ, eftersom Sverige är skyldigt att implementera EU-direktiv.

Direktivet blir svensk lag den 1 januari.

Håller nätaktivismen på att tappa greppet?

av

Ett skäl till att vi som vill ha ett fritt och öppet internet allt oftare förlorar striden kan bero på att många av oss har tappat fokus och ägnar sig åt annat än kärnuppdraget.

Varje dag går vi igenom ett omfattande internationellt flöde för att vaska fram information som är av betydelse för oss nätanvändare och våra rättigheter. I detta flöde kan man märka en oroväckande trend.

Det är förvisso många organisationer som gör ett utmärkt jobb och som har resurser att gå på djupet med olika lagförslag, inte minst sådant som kommer från EU. Men det finns ett problem.

Allt fler organisationer och nätverk på vårt område lägger allt mer tid och resurser på annat. Det kan handla om till exempel identitetspolitik, kolonialism, klimat, åsikter om ekonomiska system och flyktingfrågor.

Naturligtvis får alla driva de frågor de själva vill. Intentionen är säkert god. Men problemet är att många ofta glider allt längre från sitt kärnuppdrag – ett fritt och öppet internet.

Dels innebär detta att det opinionsbildande arbetet ”späds ut” genom att energi satsas på annat. Dels innebär det att andra, som inte delar dessa organisationers vurm för vad som är politiskt trendigt tappar intresset.

Förr, när vi sysslade med saker som EU:s telekompaket och att stoppa ACTA-avtalet fanns en bred politisk uppslutning, från höger till vänster. Vilket gav opinionsbildningen i nätfrågorna stor bredd och kraft.

På den tiden vann vi ofta striden. Men sedan har det gått utför. På senare år har vi förlorat viktiga strider som EU:s upphovsrättsdirektiv (uppladdningsfilter och länkskatt).

Vad gäller upphovsrättsdirektivet förlorade vi dessutom med minsta möjliga marginal. (En handfull felröster i Europaparlamentet avgjorde frågan.) Man kan kanske bara spekulera, men det är troligt att det hade räckt med att mobilisera och fokusera lite, lite till för att frågan skulle fått en annan utgång.

Saker och ting är som de är. Många dras med i den politiska polariseringen och breddar sitt program. Men det får konsekvenser. Jag saknar den tid när nätaktivismen sträckte sig över hela det politiska spektrat – vilket satte press på politiska beslutsfattare i alla partier.

För oss på 5 juli-stiftelsen är vårt mandat tydligt. Vi står på nätanvändarnas sida – genom att försvara de grundläggande mänskliga rättigheterna online. Speciellt vad gäller yttrandefrihet och rätten till privatliv. Och vi kämpar för att rättsstatens principer även skall gälla i nätfrågorna.

Less is more.