• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Storebror

Kategorin Storebror är hämtad från George Orwells bok 1984. Det handlar dels om övervakning - och dels om menings- och yttrandefrihet. Och om hur staten försöker styra hur människor tänker.

Analys: Tyskland gör en u-sväng i övervakningsfrågorna

3 december 2021 av Henrik Alexandersson

Kommer den nya tyska regeringen att lyckas vända marschen in i övervakningsstaten? Man tänker i vart fall göra ett försök.

Som vi tidigare rapporterat är den nya tyska regeringen betydligt mer skeptisk till massövervakning än ministären Merkel. Nu är frågan hur detta kommer att omsättas i praktisk handling.

• Kryptering

I koalitionsfördraget skriver man att rätten till kryptering skall garanteras. Detta kolliderar med bland andra Europols ambitioner att knäcka eller kringgå kryptering. Frågan är knepig. Man kan tänka sig något slags inriktning av krypto-knäckning som bara får omfatta misstänkta för brott. Men det löser inte grundproblemet med att bakdörrar (eller andra sätt att kringgå eller knäcka kryptering) kommer att leda till att all kryptering utsätts för risker. Vilket i så fall kommer att göra oss alla mindre säkra. Det skall bli intressant att se hur man tänkt leverera på denna punkt.

• ChatControl 2

Fördraget säger vidare nej till generell övervakning, speciellt av privat kommunikation. Vilket kolliderar med EU:s planer på att göra det obligatoriskt för meddelande- och mailtjänster att av-kryptera och granska innehållet i alla användares alla elektroniska kommunikationer. Här är även vad som ovan nämns om kryptering tillämpligt.

I alla EU:s institutioner finns idag ett brett stöd för ChatControl 2. Det skall bli mycket intressant att se vad som händer om unionens tyngsta medlemsland plötsligt säger nej. Förutsättningarna för Tyskland att stoppa förslaget i EU är inte jättegoda, men tyska regeringar med liberala justitieministrar har lyckats med liknande saker förr.

• Datalagring

Av samma skäl som när det gäller ChatControl lär den nya tyska regeringen säga nej till datalagring, så väl inom landet som planerna på ett nytt datalagringsdirektiv i EU.

Med detta ansluter sig den nya regeringen till EU-domstolens linje. Domstolen har upphävt EU:s tidigare datalagringsdirektiv – och vid upprepade tillfällen påpekat för medlemsstater att det inte är tillåtet med svepande insamling av data om alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan konkret brottsmisstanke.

Räkna med att den nya linjen kommer att möta hårt motstånd från polis och underrättelsetjänst.

• Hemlig dataavläsning

Koalitionsfördraget säger även att alla säkerhetsbrister inom IT skall rapporteras in. Vilket i så fall kolliderar med användningen av hemlig dataavläsning (”Bundestrojaner”). Sådan bygger på att hålla ännu icke allmänt kända säkerhetsbrister öppna – för att sedan myndigheterna skall kunna använda dem för installation av spionprogram. Men den nya regeringen sätter istället allas säkerhet online främst.

Så sent som i somras beslutade Bundestag om ökad användning av hemlig dataavläsning. Men nu är det alltså tänkt att man skall göra helt om i frågan. Vilket säkert kommer att orsaka en del gnissel.

• Nej till biometrisk massövervakning

Detta är möjligen en mer omstridd fråga i Tyskland än i EU. Medan tysk polis redan prövat kameraövervakning med automatisk ansiktsigenkänning, finns ett klart motstånd mot användning av sådan teknik på EU-nivå – inte minst i Europaparlamentet.

Detta är bara några exempel. Du hittar en mer utförlig lista här.

Nu återstår att se om den nya regeringen kan leverera enligt sin överenskommelse. Det finns skäl att misstänka att socialdemokraterna (som ju satt i den förra regeringen, vilken drev en annan politik) inte är helt förtjusta.

Men framförallt är det i EU som den nya tyska linjen kan komma att skapa oreda. Förhoppningsvis blir det en ögonöppnare när det största EU-landet säger nej till mer kontroll och övervakning. Det kan bli ett tillfälle för mindre länder (som tidigare tyckt att motstånd är meningslöst) att ta sitt förnuft till fånga.

Tyskarna vet ju hur det kan gå. Så de har en viss avsändarlegitimitet i dessa frågor.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Hemlig dataavläsning, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Säkerhet, Storebror Taggad som: Tyskland

Sverige vill ha nytt datalagringsdirektiv – utan begränsningar

2 december 2021 av Henrik Alexandersson

EU försöker komma runt EU-domstolens förbud mot svepande datalagring. Sveriges position är att man vill fortsätta som vanligt.

I somras frågade EU-kommissionen medlemsstaterna hur de vill hantera frågan om datalagring i framtiden. Detta då EU-domstolen gång på gång tillrättavisat de länder som envisas med att fortsätta den olagliga lagringen av data om allas alla tele- och datakommunikationer utan brottsmisstanke.

Några medlemsstater har gått med på att tillgängliggöra sina svar, däribland Sverige. Statewatch rapporterar:

»Sweden underlines that national security should remain a national competence. They believe targeted retention may not be effective or technically possible, and could be discriminatory. They do not put forward a position on quick freeze, however they do stress the need for retention of IP data, and subscriber data.«

Av de sex länder som offentliggjort sina svar vill Sverige, Nederländerna, Luxemburg, Ungern och Tyskland se ett nytt datalagringsdirektiv. Vad gäller Tyskland kommer dock signaler om att den nya regeringen tänker säga nej till svepande datalagring. Övriga länder som svarat vill inte se sina svar allmänt tillgängliga.

Man kan även notera att Belgien lagt fram ett nytt förslag om datalagring. De har valt en viss begränsning. (Flygplatser, järnvägsstationer, tunnelbanestationer, gränser, sjukhus, motorvägar, forskningscenter, domstolar, polisstationer och kritisk infrastruktur. Plus platser med hög kriminalitet och individer som misstänks för brott.) Vilket i praktiken ändå kommer att leda till datalagring som drabbar helt oskyldiga, hederliga människor.

Så sent som den 18 november kom EU-domstolens generaladvokat med sin rekommendation till ytterligare en dom om datalagringen. Det kan sammanfattas: Vad är det som är så svårt att fatta? Sluta datalagra!

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: EU-domstolen

Nya tyska regeringen vill stoppa meddelandekontroll och svepande datalagring

25 november 2021 av Henrik Alexandersson

Goda nyheter: Den nya tyska regeringen säger nej till meddelandekontroll, svepande datalagring och biometrisk massövervakning. Och ja till rätten att vara anonym på nätet.

I den nya tyska regeringen får liberalerna (FDP) bland annat posterna som justitieminister och digitaliseringsminister. Detta är goda nyheter för internet.

Man säger nej till meddelandekontroll / #ChatControl. Det vill säga nej till avkryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

Man säger nej till svepande, urskiljningslös datalagring. Det vill säga att den nya tyska regeringen ställer sig bakom EU-domstolen, som ogiltigförklarat datalagringsdirektivet. Skall datalagring förekomma skall den bara gälla personer som misstänks för brott – och endast efter beslut i domstol.

Man säger nej till biometrisk massövervakning. Vilket bland annat betyder nej till generell övervakning med automatisk anisktsigenkänning.

Man säger ja till rätten att vara anonym på internet.

Detta är mycket goda nyheter, då Tyskland är den kanske tyngsta spelaren i EU.

Det är mindre goda nyheter för EU-kommissionen och då speciellt kommissionär Ylva Johansson – som är pådrivande för ovan nämnda förslag.

Tankarna går till 2009, då den dåvarande liberala tyska justitieministern var en viktig spelare för att stoppa förslaget om avstängning av fildelare från internet.

Nu är bollen plötsligt i spel igen.

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: anonymitet, ansiktsigenkänning, ChatControl, FDP, meddelandekontroll, Tyskland

Video: Säg nej till meddelandekontroll!

23 november 2021 av Henrik Alexandersson

Alla dina meddelanden och all din e-post kommer nu att av-krypteras och dess innehåll kommer att granskas.

EU har redan givit sociala media, meddelandetjänster och e-post-leverantörer möjlighet att av-kryptera dina meddelanden och att granska dess innehåll.

Nu skall detta bli obligatoriskt. Det skall gälla alla meddelandetjänster och alla e-postleverantörer.

Alla dina meddelanden och all din e-post, allt du sänder och tar emot kommer att av-krypteras och dess innehåll kommer att granskas.

Allt du sänder till släkt och vänner skall kontrolleras. Allt du sänder i jobbet skall öppnas och granskas. Alla filer, bilder, filmer och ljud du sänder skall analyseras.

Granskningen kommer att göras av maskiner och deras algoritmer. Som inte begriper sig på sammanhang och kontext.

Syftet är att kontrollera att du inte sprider barnporr eller ägnar dig åt sexuella övergrepp mot barn.

Erfarenheter visar att 86 av 100 sådana automatiserade flaggningar är felaktiga och drabbar helt oskyldiga människor.

När meddelandekontrollen väl är på plats då kommer det att vara enkelt att utöka dess syfte. På samma sätt som all övervakning tenderar att utökas såväl vad gäller syfte som omfattning.

Detta är ett verktyg för övervakning och kontroll som lätt kan komma att missbrukas av illvilja, inkompetens eller oförstånd.

Dessutom kommer den första granskningen av innehållet i dina meddelanden och din e-post att göras av Facebook, Google, Apple och andra jättar inom sociala media och kommunikation – som redan vet allt för mycket om dig.

Försvara rätten till privatliv och privat korrespondens. Säg nej till öppning och granskning av allas alla meddelanden och e-post! Säg nej till EU:s meddelandekontroll!

• Läs mer på Chat.control.eu »

• EDRi: Why chat control is so dangerous »

• Youtube »

Arkiverad under: EU, Kryptering, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl, meddelandekontroll

Mer nätcensur i EU:s Digital Services Act – blockering av web-platser föreslås

19 november 2021 av Henrik Alexandersson

Det börjar bli tjatigt, men det kommer ständigt fler förslag om nätcensur i EU:s Digital Services Act (DSA). Det senaste är blockering av nätplattformar som bryter mot förordningen. Så väl vanlig blockering som DNS-blockering diskuteras.

Huvudrapportören i Europaparlamentet för the Digital Services Act, den danska socialdemokraten Christel Schaldemose, vill nu att man skall kunna blockera till exempel nätplattformar som inte följer reglerna. Tidigare har sådant kunnat ske i princip bara vad gäller visst uppenbart olagligt innehåll och vid nätförsäljning av direkt hälsovådliga saker som förfalskade läkemedel.

Ett alternativ är vanlig omdirigering, vilket lätt kan kringgås med VPN. Men det diskuteras även DNS-blockering. Verfassungsblogg skriver:

»The compromise proposal goes further and allows DSA supervisory authorities to order registries and registrars to block websites. Registries and registrars manage the mapping of domain names to numeric IP addresses. If a registry or registrar removes the link between domain and IP address, a website is no longer accessible to anyone under its name. Thus, this measure is not limited to Internet access providers in a particular jurisdiction, but has a global impact.«

Det tycks varesig finnas något krav på föregående rättslig prövning eller någon möjlighet att överklaga.

I sammanhanget skall nämnas att det redan föreslagits mycket kraftfulla ekonomiska straff för nätplattformar som bryter reglerna. Och nu vill man alltså lägga blockering ovanpå detta.

Förslaget missar för övrigt användarnas rättigheter. Låt säga att en plattform blir blockerad på grund av någon form av regelbrott. Det innebär i så fall att inte bara det innehåll det handlar om blir blockerat, utan även massor av helt legitimt material på samma site. Plus att alla användare då blir av med sina inlägg, diskussioner och kontakter.

Dessutom vill man ha rätt att beordra borttagning av appar hos t.ex. Google och Apple.

Detta skall läggas till redan presenterade förslag till nätcensur i DSA, som trusted flaggers (nätcensorer) och uppladdningsfilter.

Slutlig votering om DSA sker i det ansvariga utskottet (IMCO) i december och i Europaparlamentets plenum i januari. Sedan blir det förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Resultatet av dessa förhandlingar måste därefter godkännas av såväl rådet som parlamentet – men så dags är det i princip för sent att ändra något.

• Verfassungsbogg: Digital Services Act – European Parliament discusses website blocking against platforms »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Webben, Yttrandefrihet Taggad som: blockering, DNS

EU-domstolen: Sluta datalagra!

18 november 2021 av Henrik Alexandersson

EU-domstolens generaladvokat har idag lämnat sin rekommendation till dom i de senaste målen om datalagring. Budskapet är tydligt. Svepande lagring av data om allas data- och telekommunikationer får endast förekomma om det finns ett påtagligt hot mot nationell säkerhet.

Det är en ovanligt skarp rekommendation som EU-domstolens generaladvokat idag lämnar gällande flera olika ärenden som rör datalagringen. Vilket inte är så konstigt – eftersom domstolen redan för sex år sedan slog fast att urskiljningslös lagring av data om allas data- och telekommunikationer inte får förekomma.

Detta har sedan påpekats av domstolen, gång på gång.

För att datalagring skall kunna ske måste det finnas en inriktning mot en eller flera misstänkta eller ett tydligt hot mot den nationella säkerheten. Beslut skall i så fall fattas av en domstol eller annan oberoende instans.

Att urskiljningslöst lagra data om till exempel allas telefonsamtal, SMS, e-post-meddelanden, uppkopplingar och mobilpositioner strider enligt domstolen mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att säga om rätten till privatliv.

Ur generaladvokatens rekommendation:

»Although one might have expected the debate to be settled, the Court having endeavoured to explain in detail, in dialogue with the national courts, the reasons which, despite everything, justify the views adopted, that does not seem to have been the case.«

»Advocate General Manuel Campos SánchezBordona considers that the answers to all the questions referred are already in the Court’s case-law or can be inferred from them without difficulty.«

Med andra ord: Vad är det som är så svårt att fatta?

Vilket dock inte hindrar EU:s medlemsstater från att strunta i en lång rad domslut från EU-domstolen.

Detta lär även innebära att den senaste varianten av svensk lagstiftning om datalagring är olaglig.

• Läs generaladvokatens rekommendation här (PDF) »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Övervakning, Privatliv, Storebror, Sverige Taggad som: EU-domstolen

Belgiens tredje försök att införa datalagring

17 november 2021 av Henrik Alexandersson

Förslaget till ny datalagrings-lag i Belgien försöker kringgå förbudet mot svepande övervakning av alla utan brottsmisstanke. Men fortfarande kommer de flesta människor att drabbas, om än inte hela tiden.

Efter att EU-domstolen ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv har den belgiska regeringen gjort två försök att införa ny lagstiftning på området. Båda gångerna har lagen underkänts av landets författningsdomstol. Nu gör man ett tredje försök.

Denna gång tar man fasta på att datalagring inte får vara svepande och omfatta alla medborgares alla tele- och datakommunikationer utan misstanke. Men samtidigt inte.

I förslaget skriver man att datalagring skall inriktas på vissa platser och individer. Vilket i och för sig är ett steg framåt. Men långt ifrån oproblematiskt.

Platser där datalagring skall ske är enligt förslaget till exempel: flygplatser, järnvägsstationer, tunnelbanestationer, gränser, sjukhus, motorvägar, forskningscenter, domstolar, polisstationer och kritisk infrastruktur. Plus platser med hög kriminalitet.

Vilket i praktiken innebär att så gott som alla människor som rör sig i samhället kommer att drabbas, om än inte hela tiden. Såvida man inte har oturen att bo i anslutning till ett område med hög kriminalitet. Då kommer man ändå att få det mesta av sin kommunikationsdata lagrad oavsett om man är misstänkt för något brottsligt eller ej.

Inriktning mot enskilda personer som kan misstänkas för brottslig verksamhet är dock mindre kontroversiellt.

Det skall bli intressant att se hur författningsdomstolen ställer sig till detta. Och om lagen får grönt ljus där, då kan den ändå komma att prövas i EU-domstolen.

Möjligen kan man se det belgiska lagförlaget som en testballong. Klarar det sig genom både författningsdomstolen och EU-domstolen kan det bli en modell för fler EU-länder.

En intressant detalj som egentligen inte har med datalagring att göra är att den nya lagen även omfattar kryptering.

EDRi förklarar:

»Worse still, the Belgian draft text requires that encryption systems should not prevent ‘legal’ interception operations. Judicial entities could order telecom operators to ‘switch off’ encryption for certain users. However, it is not clear how this legal requirement is technically achievable. This ‘switch off’ function would therefore lead to the introduction of some sort of backdoor in encrypted systems.»

Den goda nyheten är att detta bara är tänkt att inriktas mot vissa, misstänkta personer. Den dåliga nyheten är att bakdörrar till kryptering underminerar allas vår säkerhet online. Antingen har man säker kryptering eller så har man det inte. Hur detta är tänkt att gå till rent praktiskt är också oklart.

Läs mer hos EDRi:
• New Belgian data retention law: a European blueprint? »

Arkiverad under: Datalagring, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: Belgien

Facebook: Whistleblower eller megafon?

16 november 2021 av Henrik Alexandersson

Facebooks whistleblower, Frances Haugen, har naturligtvis exponerat en hel del saker som är besvärande för företaget.

Men hur man än vänder och vrider på frågan, så efterlyser hon samma sak som Zuckerberg – nämligen lagstiftning.

Lagstiftning kan skydda användare. Men den kan även skydda Facebook, som då kan ta sig ur principiellt viktiga frågeställningar om yttrandefrihet och grundläggande fri- och rättigheter – med hänvisning till att man bara följer lagen.

Vilket leder oss till frågan om vi kan lita på lagen, eller snarare lagstiftarna. Det är oklart om de har allmänhetens eller sitt eget bästa för ögonen.

Mer övervakning och begränsad yttrandefrihet tycks vara politikens ständiga approach.

Arkiverad under: Censur, Dataskydd, Kortis, Nätkultur, Övervakning, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Facebook

EU:s medlemsstater positiva till av-kryptering och granskning av alla medelanden och all e-post

15 november 2021 av Henrik Alexandersson

EU:s medlemsstater uttalar sitt stöd för bland annat av-kryptering och granskning av alla användares alla meddelanden och e-post.

För en dryg vecka sedan kom beskedet om att EU-kommissionen blir försenad med sitt förslag till ChatControl 2 – det vill säga av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post. Men det hindrar inte ministerrådet från att ge det ännu icke existerande förlaget sitt stöd.

På förra veckans möte med EU:s inrikesministrar tryckte man på för ChatControl 2. Samtidigt verkar det som om man både vill ha kakan och äta upp den:

»In this context, the importance of appropriate and feasible solutions regarding data retention, encryption, e-evidence and the darknet environment was highlighted. Such solutions should aim to ensure that investigators and other competent authorities are equipped with the tools necessary to perform their tasks of ensuring public security, including safeguarding the most vulnerable members of our societies. Any solutions should fully respect the fundamental rights and freedoms of all users concerned, including on privacy, protection of personal data and fair trial guarantees.«

Urskiljningslös granskning av alla användares meddelanden utan brottsmisstanke strider mot vad de mänskliga rättigheterna har att säga om rätten till privatliv. Det var av detta skäl EU-domstolen upphävde EU:s datalagringsdirektiv. Men nu verkar EU alltså vara på väg att begå samma misstag en gång till.

Man kan skriva att grundläggande rättigheter skall respekteras hur många gånger man vill. Men det är bara tomma ord – när man tydligt har föresatt sig att åsidosätta dem.

Kommissionens nya förslag väntas under första kvartalet nästa år. Det är värt att notera att lagstiftningen inte ens har hunnit presenteras innan det börjat dyka upp förslag om att utöka dess syfte.

Läs mer:
• EU interior ministers welcome mandatory chat control for all smartphones »
• Chat Control – The End of the Privacy of Digital Correspondence »

Arkiverad under: EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Storebror Taggad som: ChatControl

UK: Två års fängelse för fake news eller känslomässigt lidande online

11 november 2021 av Henrik Alexandersson

Det är inte bara EU som håller på att stifta nya nätlagar. I Storbritannien förbereds lagstiftning som kan ge upp till två års fängelse för den som spider falsk information eller orsakar känslomässig skada online.

I Storbritannien arbetar parlamentet just nu med en Online Safety Bill. Att medvetet sprida falsk information blir olagligt. Det blir också olagligt att orsaka känslomässig, psykologisk eller fysisk skada för andra online.

Det senare – fysisk skada – är en no-brainer, eftersom man inte i något sammanhang (annat än självförsvar) får utöva eller uppvigla till våld mot andra. Men i övrigt är förslaget märkligt.

Vad gäller känslomässig eller psykologisk skada måste man rimligen utgå från den drabbades personliga, subjektiva upplevelse. Hur det är tänkt att omsättas i något slags objektiv och allmängiltig lagstiftning skall bli intressant att se.

Straffet för den som bryter mot den nya lagen (som läggs fram för parlamentet den 10 december) kan bli upp till två års fängelse.

Som ett eko av vad som pågår i EU:s ministerråd vill man även sätta stopp för icke olagligt skadligt innehåll.

Frågan blir densamma i såväl UK som EU: Hur har man tänkt sig förbjuda icke olagligt innehåll? Antingen är information tillåten eller förbjuden. Om den är laglig kan den knappast samtidigt vara olaglig.

För att komma runt detta kan politikerna möjligen utöva påtryckningar mot sociala media att skärpa sina användarvillkor och att plocka bort visst material inom ramen för dessa. På så sätt kan politikerna de facto hindra viss information från att spridas – utan att behöva trötta sig själva med stökiga saker som en demokratisk beslutsprocess, debatt, kritik och lagstiftning. Vilket är direkt olämpligt ur en demokratisk synvinkel.

• The Guardian: TechScape: what to expect from the online safety bill »
• Wikipedia: Online Safety Bill »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Länktips, Nätkultur, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Online Safety Bill, Storbritannien

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 38
  • Sida 39
  • Sida 40
  • Sida 41
  • Sida 42
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 97
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025
  • Regeringen bygger ut kontrollstaten29 april 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS