• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Statligt godkända nätgranskare och gränsöverskridande nätcensur – klubbat av Europaparlamenet

5 juli 2022 av Henrik Alexandersson

EU:s Digital Services Act (DSA) har nu klubbats av Europaparlamentet. Lagpaketet är problematiskt på flera sätt och de flesta bra förslag som diskuterats har försvunnit under lagstiftningsprocessen.

Statligt godkända nätgranskare – Trusted Flaggers / betrodda anmälare – som skall rekommendera vilket innehåll som sociala media skall ta bort blir nu verklighet i alla EU-länder. Dessa förväntas företräda »kollektiva intressen«, vilket öppnar för olika särintressen att censurera internet.

Vi kommer också att få gränsöverskridande nedtagningsorder. Vilket innebär att myndigheter i till exempel Ungern, Polen och Frankrike kan beordra att innehåll skall plockas bort från svenska plattformar och servrar. Detta även om innehållet i fråga inte är olagligt här.

Den goda nyheten är att den som får innehåll censurerat i sociala media skall informeras om varför det sker och få möjlighet att överklaga.

Under resans gång har ett antal bra förslag skalats bort. Det blir ingen rätt till anonymitet online. Ingen rätt till kryptering. Inget förbud mot datalagring. Och inget förbud mot uppladdningsfilter.

Man kan även notera att EU nu fått ännu mer reglering och politisk styrning av nätet. Vilket lär komma att bidra till att startups (morgondagens Google, Facebook och Twitter) kommer att etablera sig utanför unionen.

DSA är nu i princip färdigbehandlad och det återstår att se hur den kommer att tillämpas i medlemsländerna. Det skall bli speciellt intressant att se vilka som blir Trusted Flaggers.

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter

Kortvideo: Mänskliga rättigheter online – FN:s 5 juli-deklaration

5 juli 2022 av Henrik Alexandersson

Läs mer: Tio år sedan FN:s 5 juli-resolution om mänskliga rättigheter på internet »

Titta på Youtube »

Arkiverad under: Demokrati, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: 5 juli-resolutionen, 5 juli-stiftelsen, FN, mänskliga rättigheter

Tio år sedan FN:s 5 juli-resolution om mänskliga rättigheter på internet

5 juli 2022 av Henrik Alexandersson

Den 5 juli 2012 antog FN:s människorättsråd (HRC) en resolution som stadgar att mänskliga rättigheter skall gälla även på internet. Men hur har det gått i verkligheten sedan dess?

På sin 31:a session den 5 juli 2012 antog FN:s Människorättsråd (Human Rights Council) resolution A/HRC/RES/20/8, som stadgar att mänskliga rättigheter även skall gälla på internet, särskilt vad gäller yttrandefrihet.

Länder som Kina och Kuba hade invändningar, men godtog den ändå utan votering. En vecka senare antogs resolutionen av FN:s Generalförsamling. Drivande krafter bakom initiativet var USA och Sverige.

1. Affirms that the same rights that people have offline must also be protected online, in particular freedom of expression, which is applicable regardless of frontiers and through any media of one’s choice, in accordance with articles 19 of the Universal Declaration of Human Rights and the International Covenant on Civil and Political Rights;

2. Recognizes the global and open nature of the Internet as a driving force in accelerating progress towards development in its various forms;

Det är nyckelformuleringarna.

Människors rättigheter måste respekteras, även online. Inte minst yttrandefriheten.

Man understryker även vikten av internets öppna natur.

Den artikel i FN:s Människorättsstadga (PDF) som artikel ett ovan hänvisar till (19) lyder:

»Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.«

Det är för att upprätthålla dessa värden som 5 juli-stiftelsen finns. På användarnas sida. Mot inskränkningar av det fria ordet online.

Och för mänskliga rättigheter som rätten till privatliv och privat korrespondens även online. För ett fritt och öppet internet.

Hur har det då gått sedan resolutionen antogs? Det korta svaret är: Inte strålande.

Det finns uppenbara bovar i dramat, som Kina och Ryssland. Ibland blir det spektakulärt som när Belarus dirigerade ner ett passerande trafikflygplan – för att gripa en oppositionell bloggare. Skurkstater över hela världen vet att information är makt och handlar därefter.

Men problemen kryper närmare. Dels har vi de redan så utskällda sociala medierna. Klämda mellan motstridiga intressen tvingas de dra gränser för vad som får uttryckas.

Med tiden har de utsatts för allt mer tryck från politiken – som gärna ser att sociala media begränsar yttrandefriheten genom sina användarvillkor. Så att nämnda politiker inte behöver ta den striden genom lagstiftning, med tillhörande demokratisk process och debatt.

Det är – rätt eller fel – en allmänt utbredd uppfattning att människor censureras i sociala media av politiska skäl. Och vad som får sägas varierar uppenbarligen över tid.

Det finns tydliga drag av ängslighet över modereringsfrågan – när techföretagen tvingas förhålla sig till olika för tillfället trendande politiska drev och krav från särintressen.

En annan aktör är EU. På senare år har man presenterat en aldrig sinande ström av förslag som stryper internets frihet och öppenhet. Och som samtidigt ökar politikens makt över nätet.

Allt vi laddar upp skall inspekteras och godkännas av maskiner. Man har beslutat att alla medlemsstater skall ha statligt godkända nätgranskare. Och nu vill EU-kommissionen att all e-post och alla elektroniska meddelanden skall öppnas och dess innehåll granskas, av maskiner.

Potentialen för missbruk är enorm. Yttrandefriheten, liksom rätten till privatliv, naggas ständigt i kanten.

Sedan har vi den tilltagande polariseringen i samhällsdebatten. Enligt Uppsala Universitet anser 20% av svenska folket att grupper de ogillar inte fritt skall få uttrycka sina åsikter. Mer än 50% anser sig i dagens politiska klimat inte öppet kunna uttrycka sina åsikter.

Speciellt allvarligt blir det om åsiktsintoleransen letar sig in i offentlig verksamhet.

5 juli-resolutionen och de mänskliga rättigheterna handlar visserligen främst om individens fri- och rättigheter i förhållande till staten. Men under de tio år som gått kan man konstatera att hoten mot rätten att »utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer« hotas från allt fler håll.

5 juli-deklarationen är därför än viktigare idag än när den antogs.

Kampen går vidare!

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror, Världen, Yttrandefrihet Taggad som: 5 juli-resolutionen

Chat Control är en idiotisk och farlig idé

22 juni 2022 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen föreslår obligatorisk granskning av innehållet i all e-post, alla elektroniska meddelanden, chattar, IP-samtal, Zoom-möten och allt du lagrar på molntjänster. Åldersgräns skall införas för alla appar som kan användas för elektronisk kommunikation, vilket innebär att ingen kommer att kunna vara anonym på nätet.

Syftet är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Men förslaget har gigantiska luckor, som innebär att sådana övergrepp kan ske ändå. Istället offras vanligt, hederligt folks rätt till privat kommunikation.

Vi bad ledamoten av Europaparlamentet Patrick Breyer (Piratpartiet, Tyskland) förklara närmare i videon ovan.

Youtube: Chat Control is a stupid and dangerous idea (feat. MEP Patrick Breyer) »

Arkiverad under: EU, Övervakning, Podcast, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: ChatControl, CSAM, meddelandekontroll, Patrick Breyer

Nu klubbas EU:s Digital Services Act

15 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Statligt utsedda nätgranskare och gränsöverskridande nätcensur blir konsekvensen av EU:s Digital Services Act, som just nu är på väg att godkännas.

Idag har EU:s ministerråd godkänt den (bakom stängda dörrar) slutförhandlade Digital Services Act (DSA). I morgon väntas Europaparlamentets utskott för den inre marknaden (IMCO) göra det samma. Sedan återstår bara ett sista OK från Europaparlamentet i plenum.

Detta innebär bland annat att statligt utsedda nätgranskare – så kallade Trusted Flaggers – med rätt att rekommendera sociala media att ta bort innehåll blir verklighet. Dessa skall, enligt dokumenten, företräda »kollektiva intressen« och kommer att ha en direktlina till de olika sociala plattformarna så att deras rekommendationer prioriteras.

Vi kommer även att få gränsöverskridande nedtagningsorder. Vilket innebär att myndigheter i ett EU-land kan beordra att innehåll skall censureras i en annan medlemsstat – även om detta innehåll inte är olagligt i det senare. Vad kan möjligen gå fel?

Det är även intressant vad som inte finns i DSA. Det finns ingen rätt till anonymitet. Inte någon rätt till kryptering. Det finns inte heller något skydd mot svepande datalagring eller uppladdningsfilter.

Nu återstår att se hur DSA kommer att tillämpas. Till exempel vilka som blir statligt utsedda nätgranskare och hur deras mandat kommer att omsättas i praktiken.

• Läs mer: Digital Service Act shows EU‘s unwillingness to take digital age into its own hands »

Arkiverad under: Censur, Digital Services Act, EU, Kryptering, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Uppladdningsfilter, Yttrandefrihet Taggad som: Trusted Flaggers

I dag börjar nya regler för nätcensur att gälla i EU #TERREG

7 juni 2022 av Henrik Alexandersson

Ny EU-lag kommer att kräva uppladdningsfilter som granskar allt du publicerar. Den tycks även ge justitieminister Morgan Johansson makt att censurera internet.

Idag träder EU-förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG) i kraft.

Den föreskriver att terror-relaterat innehåll på anmodan skall tas bort av sociala media och andra plattformar – inom en timma. Vilket kan vara praktsikt omöjligt för en mindre plattform eller forum.

Den föreskriver även att sådant material som en gång plockats ner skall hållas borta. Vilket innebär att man måste kontrollera allt som alla skriver och laddar upp.

Det enda rimliga sättet att göra detta är med maskiner och deras algoritmer. Uppladdningsfilter. Automatiserad censur. Syftet kan sedan lätt utökas.

Det sker faktiskt redan i andra syften. EU:s upphovsrättsdirektiv ställde sådana krav på plattformar att de endast kan tillgodoses med automatiska uppladdningsfilter.

Tanken på automatiskt beslutsfattande känns inte helt bekväm. Maskiner har nämligen ingen känsla för kontext, ingen humor och ingen social kompetens.

Allt du skriver och laddar upp kommer att granskas innan det går online. Så att du inte publicerar något olämpligt. Vilket implicerar att staten inte litar på dig.

Några nedslag i EU:s faktablad:

»Terrorist Content Online Regulation provides a legal framework to ensure that hosting service providers, that make content available to the public, address the misuse of their services for the dissemination of terrorist content online. Online platforms will be obliged to remove terrorist content upon receiving a removal order from Member States’ authorities within one hour and to take measures when their platforms are exposed to terrorist content.«

En imponerande vag formulering om uppladdningsfilter:

»There is no obligation to use automated tools to identify or remove content. Where platforms choose to use such tools, they need to ensure human oversight and publicly report on their functioning.«

Något tvång på uppladdningsfilter? Nej något sådant har vi inte. Bara regler som gör att att sådana blir nödvändiga… Det hela är milt kafka-artat.

Den stora grejen med internet var att alla kunde publicera sig fritt – utan att fråga någon annan om lov. Med uppladdningsfilter känns det lite som grindvakternas återkomst.

Det blir värre. Från Politico:

»Public authorities such as law enforcement, interior ministries and Europol can now require a platform or cloud services to remove specific posts, music, livestreams, photos and videos inciting violence and glorifying terrorist attacks. Promoting terrorist groups and instructions for how to commit an attack will also be forbidden online.«

Inrikesminister i Sverige är justitieminister Morgan Johansson. Det verkar alltså som om vi har en EU-förordning som ger Morgan Johansson rätt att ta bort saker från internet. Är det verkligen så klokt? Är det ens förenligt med svensk grundlag?

Man kan även notera att Morgan Johansson är ansvarig för tillkomsten av TERRG, som svensk representant på EU:s ministerråd när förordningen bereddes. Man kan således säga att han givit sig själv rätten att censurera.

»Any European Union country, from Hungary to Poland, can tell a company to remove terrorist content across the bloc.«

Det vill säga att Morgan Johansson även kan ta bort innehåll på spanska plattformar. Ungern kommer att kunna ta bort innehåll på franska siter. Det kan bli intressant att följa.

Gränsöverskridande nedtagningsorder etableras även som ett mer generellt verktyg i EU:s nya Digital Services Act. Vilket väcker frågor som om en polsk åklagare kommer att kunna stänga ner information om abort (på polska, kan vi anta) på ett svenskt forum.

Nåväl. Folk var varnade. Ingen brydde sig. Nu är vi här.

• Politico: Online platforms now have an hour to remove terrorist content in the EU »
• EU-kommissionens sida om TERREG »
• EU-kommissionens faktablad »

Arkiverad under: Censur, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: TERREG, uppladdningsfilter

Går Chat Control att stoppa?

31 maj 2022 av Henrik Alexandersson

Att Tyskland är emot Chat Control är bra. Men det räcker inte för att stoppa förslaget.

Som vi rapporterat vill EU-kommissionen att operatörerna skall av-kryptera och öppna dina elektroniska meddelanden och din e-post. För att sedan låta sina algoritmer inspektera och analysera dess innehåll. Och i förekommande fall överlämna det till polisen.

Förevändningen är att kontrollera att du inte ägnar dig åt sexuella övergrepp mot barn.

EU-kommissionen måste ju ta i lite om man vill kringgå medborgarnas grundläggande, konventionsskyddade rätt till privatliv och privat korrespondens. Tänk på barnen!

Meddelande-appar som inte samarbetar kommer att förbjudas i Apples och Googles app-stores. Alla skall med. Även moln-tjänster, enligt uppgift.

När verktyget för detta sedan är på plats kan syftet enkelt utökas. Som det brukar bli med övervakningslagar.

Chat Control måste stoppas.

Glädjande nog säger den tyska regeringen nej. Vilket är en bra början.

En EU-förordning läggs fram av EU-kommissionen. Sedan skall både ministerrådet och Europaparlamentet komma överens om texten, vilket i slutskedet brukar ske bakom stängda dörrar.

Vi vet att det finns motståndare till Chat Control i Europaparlamentet. Det kommer att bli en strid.

I ministerrådet fattas beslut med minst 55% av rösterna och måste representera minst 65% av unionens medborgare. Tyskland har en röst av 27. Och 19% av EU:s befolkning. Vilket innebär att det krävs ytterligare 14 länder med minst 46% av unionens medborgare för att stoppa Chat Control. (Om man utgår från att kommissionens förslag är huvudproposition.)

Nästa möte med EU:s justitie- och inrikesministrar kommer att äga rum den 9-10 juni i Luxemburg. Då påbörjas processen för att ta ställning till förslaget om Chat Control. Fast annat står för tillfället betydligt högre upp på dagordningen.

Men förr eller senare kommer man att behöva ta tag i saken. Att Tyskland säger nej kommer att väga tungt. Samtidigt kan man anta att till exempel fransmännen är mer entusiastiska.

Frankrike har för övrigt EU-ordförandeskapet detta halvår. I sommar är det Tjeckien och på andra sidan årsskiftet Sverige. Så striden om Chat Control kan mycket väl komma att landa i det svenska ordförandeskapets knä.

En möjlighet är att det blir så mycket debatt och buller om Chat Control att EU-kommissionen drar tillbaka sitt förslag. Men då måste folk vakna till och ta sig samman.

(Det kan i sammanhanget nämnas att EU-kommissionens ordförande ”Zensursula” von der Leyen fick dra tillbaka ett liknande förslag när hon var familjeminister i den tyska regeringen.)

Det känns som om det är läge för nätet att mobilisera för den digitala brevhemligheten.

Spana gärna på misstänkta. Men inte på vanligt, hederligt folk!

Länkar:
• Skarpt EU-förslag idag: Av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post »
• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
• Stoppa EU-lag som kräver insyn i chattar »
• EU avskaffar rätten till privat korrespondens »
• Tyskland stoppar EU:s ChatControl? »

• Lagförslag »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror Taggad som: ChatControl

ChatControl: Nu skall innehållet i alla dina meddelanden granskas (video)

24 maj 2022 av Henrik Alexandersson

Läs mer här » | Youtube »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: ChatControl, EU-kommissionen, Ylva Johansson

Tyskland stoppar EU:s ChatControl?

23 maj 2022 av Henrik Alexandersson

EU vill granska innehållet i alla dina elektroniska kommunikationer. Men nu ser Tyskland ut att säga nej.

Som vi tidigare rapporterat vill EU av-kryptera, öppna och kontrollera innehållet i alla medborgares alla elektroniska meddelanden, chattar, e-post med mera (ChatControl). Syftet är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

Men det ser ut som om Tyskland kommer att säga nej i ministerrådet. Justitieminister Marco Buschmann (FDP) och digitaliseringsminister Volker Wissing (FDP) var först ut med att säga stopp. Och nu säger även inrikesminister Nancy Faeser (SPD) nej.

Faeser säger till Spiegel »Jag anser att det inte är förenligt med våra fri- och rättigheter att kontrollera alla privata meddelanden utan anledning.«

Hon menar att det är bättre att spana mot digitala miljöer där man vet att det faktiskt förekommer sexuella övergrepp mot barn, för att snabbt kunna sätta in polisiära insatser.

Om Tyskland säger nej kommer det att bli svårt för EU-kommissionär Ylva Johansson att driva igenom idén om ChatControl. Men än är striden inte avgjord.

• Messengerüberwachung dürfte an Deutschland scheitern »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: ChatControl, EU:s ministerråd, Tyskland, Ylva Johansson

EU avskaffar rätten till privat korrespondens

19 maj 2022 av Henrik Alexandersson

EU-kommissionen vill att alla dina elektroniska meddelanden, alla chattar och all din e-post skall av-krypteras och att dess innehåll skall granskas. Förslaget kallas informellt ChatControl – eller meddelandekontroll på svenska.

Granskningen skall göras av till exempel sociala media, meddelandetjänster och e-post-leverantörer. Ambitionen är att innehållet i alla EU-medborgares alla elektroniska kommunikationer skall granskas.

Detta kommer att ske med hjälp av maskiner och deras algoritmer. Misstänkt material kommer att överlämnas till polisen.

Ironiskt nog håller politiken med detta på att tvinga de nätjättar som redan kritiseras för att veta allt för mycket om sina användare att öppna och ta del av innehållet i våra meddelanden.

Förevändningen är att kontrollera att du inte sprider barnporr eller ägnar dig åt sexuellt utnyttjande av barn.

Detta är en perfekt politisk murbräcka. Vem är väl för sexuella övergrepp på barn?

Men det finns många problem med detta förslag. Några exempel:

Siffror från Schweiz visar att nio av tio sådana flaggningar är falska flaggningar. Därmed drabbas helt oskyldiga människor av misstanken om att de ägnar sig åt barnporr.

40 procent av flaggat material tycks vara tonåringar som sänder bilder på sig själva till andra tonåringar. Vilket i vart fall delvis är en annan fråga.

Enligt förslaget skall en åldersgräns införas för meddelande-appar och meddelandetjänster. Vilket gör det omöjligt att kommunicera anonymt. Detta kan drabba till exempel whistleblowers, journalister, själasörjare, läkare, advokater, medborgarrättsaktivister och många andra som har ett helt legitimt intresse av att kommunicera anonymt.

Dessutom skall man komma ihåg att övervakningslagar alltid drabbas av ändamålsglidning.

FRA skulle bara spana på ryssen. Detta har med tiden ändrats så att man nu även får spana på svenska kommunikationer inom landet.

Trots löften om motsatsen är FRA-butiken nu öppen för allehanda svenska och utländska myndigheter.

Datalagringen skulle bara användas för att bekämpa allvarlig brottslighet. Snabbt blev den ett verktyg för att jaga fildelare. Den blev även populär hos Skatteverket, för att snoka i folks privatliv.

Vad är det som säger att syftet inte kommer att utökas även denna gång?

Vill vi verkligen avskaffa den digitala brevhemligheten? Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är rätten till privatliv och privat korrespondens en grundläggande mänsklig rättighet.

Vill vi verkligen att allt vi skriver, säger och sänder till varandra skall granskas?

Litar vi verkligen på att maskiner och algoritmer kan göra en rimlig analys av våra meddelanden?

Det måste finnas andra sätt att bekämpa sexuella övergrepp mot barn, utan att avskaffa vår rätt till privat kommunikation. (Det kan nämnas att EU:s direktiv från 2011 om att skydda barn från sexuellt utnyttjande i stora delar ännu inte har implementerats.)

Det är även värt att notera att det redan utan de nya EU-reglerna samlas outredda ärenden om sexuellt utnyttjande av barn på hög hos polisen i många EU-länder. Man kanske skulle börja med att beta av dem?

En sak kan sägas med säkerhet: På samma sätt som andra övervakningslagar drabbats av ändamålsglidning kommer syftet med ChatControl att utökas med tiden.

Därför är det bättre att hålla den dörren stängd.

Relaterat:
• Piratpartiets Katarina Stensson skriver idag i SvD: Stoppa EU-lag som kräver insyn i chattar »

• Granskning: Lobbykampanjen för #ChatControl »
• Skarpt EU-förslag idag: Av-kryptering och granskning av alla meddelanden och all e-post »
• Aktuella lagförslag »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Kryptering, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: ChatControl

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 34
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

  • Twitter: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Mänskliga rättigheter online15 maj 2025
  • Chat Control 2 – fortsatt låst läge i ministerrådet12 maj 2025
  • EU rullar ut app för åldersverifikation8 maj 2025
  • Svenska folket säger ja till »censur« av media och enskilda7 maj 2025
  • Övervakningsstaten i de kriminellas händer?6 maj 2025

Senaste kommentar

  1. Chat Control 2 i långbänk om Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet15 mars 2025

    […] Läs mer om de låsta positionerna i EU:s ministerråd: Chat Control 2 – omvända roller i ministerrådet » […]

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS