• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet

Femte juli

Nätet till folket!

  • Om oss
  • Remissvar

Rättssäkerhet

Rätten till en opartisk och rättvis rättslig prövning samt principen om att människor skall betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats är centrala principer för en demokratisk rättsstat. Ändå urholkas dessa ständigt, i namn av än det ena, än det andra. I nätsammanhang kan det ofta handla om principen att ingen skall straffas eller censureras utan förgående rättslig prövning.

Censur i smittans spår

22 maj 2020 av Henrik Alexandersson

De politiska beslut som fattas rörande corona-krisen får konsekvenser för hela vårt samhälle, ofta långvariga. Därför måste de naturligtvis kunna debatteras och ifrågasättas.

Samtidigt breder censuren ut sig i sociala media. Dels har plattformarna sina annonsörer att tänka på. Och de vill helst inte synas i samband med olika teorier om smittan, eller i samband med smittan över huvud taget. Sedan har vi nationella myndigheter som ofta menar att sociala media inte kan tillåtas undergräva deras smittskyddsarbete. Och så har vi WHO med sina rekommendationer – som ibland ändras och som inte alltid är i linje med skiftande nationella förhållningssätt. Vilket komplicerar saken för de sociala plattformarna, som ju till sin natur är globala.

Lägg till detta att alla nuförtiden tycks vara självutnämnda smittskyddsexperter – vilket säkerligen ökar benägenheten att anmäla inlägg som man ogillar, även om de inte nödvändigtvis bryter mot några regler.

På senare tid har vi sett hur Facebook stängt ner grupper som protesterar mot lockdowns. Youtube plockar ner videos som man menar saknar vetenskapligt stöd eller som strider mot WHO:s linje – ibland för gott, ibland bara för att släppa fram dem igen ett par dagar senare. Och i andra delar av Google-sfären ställs de som skapar innehåll ibland inför valet mellan att uttrycka vilken åsikt de vill, eller att mista sina annonsinkomster.

Allt detta håller på att bli en soppa, där det i förväg är svårt att veta om innehåll kommer att publiceras eller censureras. Vilket i sin tur leder till att många användare undviker ämnet helt och hållet. Även om de skulle kunna ge intressant, vettig och konstruktiv input.

Vore det då inte enklare och bättre att helt enkelt låta folk säga vad de vill – inom lagens råmärken?

Men de sociala plattformarna vet att politiken (framförallt i EU) gärna vill flytta ansvaret för vad som skrivs och sägs från den som författar och/eller lägger upp ett inlägg – till plattformarna. Och politikerna driver på denna utveckling. De vet att om de kan pressa plattformarna till att skärpa sina användarvillkor – då är det ett mycket enklare sätt att stoppa oönskad information än att behöva krångla med yttrandefrihetslagstiftning och rättslig prövning. Detta är problematiskt, ur ett demokratiskt perspektiv.

Än mer problematiskt blir det i takt med att de sociala plattformarna allt oftare börjar ikläda sig rollen som den politiska maktens förlängda arm. Vilket är att svika användarna.

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Propaganda, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Coronavirus

Fransk lag om näthat skall överprövas

18 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Förra veckan klubbade den franska nationalförsamlingen Avia-lagen.

Den innebär dels att oönskat material skall plockas bort från internet inom 24 timmar – eller, i brådskande fall inom en timma.

Dels flyttar den sanktionsrätten mot redan brottsliga yttranden från domstolarna till de nätplattformar som har att rätta sig efter myndighetspersoners beslut. Vägrar de ta ner material enligt order kan plattformarna dömas till böter på 250.000 €.

Nu har lagen underställts Le Conseil Constitutionnel för att analysera om den är acceptabel i en rättsstat. (Bakom anmälan står några ledamöter av Senaten, från högerkanten. Vilket möjligen riskerar att dra uppmärksamhet från själva sakfrågan, som alla borde känna oro inför.)

Länk: La très décriée loi Avia sur la haine en ligne sera examinée par le Conseil constitutionnel »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: Frankrike

Facebooks »högsta domstol« tar form

7 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Facebook har nu presenterat de första medlemmarna i sin Oversight Board. Detta är den formellt fristående instans som skall avgöra principiellt viktiga frågor och ärenden som rör yttrandefriheten på det sociala nätverket.

Facebooks vice president of global affairs and communications, Nick Clegg, skriver i en bloggpost:

»As Mark Zuckerberg put it when he first outlined his blueprint for a new system for content governance and enforcement, “Facebook should not make so many important decisions about free expression and safety on our own.” With our size comes a great deal of responsibility and while we have always taken advice from experts on how to best keep our platforms safe, until now, we have made the final decisions about what should be allowed on our platforms and what should be removed. And these decisions often are not easy to make – most judgments do not have obvious, or uncontroversial, outcomes and yet many of them have significant implications for free expression.

That’s why we have created and empowered a new group to exercise independent judgment over some of the most difficult and significant content decisions.«

Av de 40 personer som skall ingå i det nya organet har nu 16 utsetts. Tonvikten ligger på ledamöter med bakgrund inom juridik, nätfrihetsfrågor, media och teknik. Politiskt finns ledamöter från höger tillvänster, även om de flesta nog kan betraktas som rätt opolitiska.

Bland namnen märks förra danska statsministern Helle Thorning-Schmidt och The Guardians förre chefredaktör Alan Rusbridger. Möjligen kommer András Sajó från Ungern att väcka debatt i vissa kretsar, då han bland annat har en bakgrund i det Soros-finansierade centraleuropeiska universitet som stängts ner i Budapest.

Detta skall bli intressant att följa. Man kan ju förstå att Facebook som i grunden är ett teknikföretag gärna lastar över de principiella, moraliska och filosofiska frågorna på någon annan – för att själva undgå kritik.

Intressant nog har man en öppen nominering av nya ledamöter till denna oversight board.

Arkiverad under: Censur, Nätkultur, Rättssäkerhet, Sociala media, Yttrandefrihet Taggad som: Facebook

EU:s upphovsrättsdirektiv ett år senare: It’s a mess

5 maj 2020 av Henrik Alexandersson

Som så mycket annat har processen kring implementeringen av EU:s nya upphovsrättsdirektiv gått i stå under corna-krisen. Vissa mönster kan dock börja urskiljas.

Tydligast är att detta kommer att bli ett lapptäcke av skiftande lagstiftning i EU:s olika medlemsstater. Vilket är problematiskt, eftersom internet inte känner några gränser – och då nätplattformarna är internationellt verksamma. Man kan undra hur de senare alls skall kunna verka i Europa med så skiftande lagar. Därmed faller mycket av tanken med ett EU-direktiv – som ju rimligen måste ha syftat till att harmonisera reglerna istället för att balkanisera internet.

EU-kommissionen har visserligen försökt skapa en dialog, i syfte att ta fram gemensamma riktlinjer. Men just nu ligger detta arbete i stort sett nere, på grund av den pågående hälsokrisen. Direktivet skall dock vara nationell lag i alla medlemsstater senast den 7 juni 2021 – så klockan tickar.

I Frankrike finns både planerade och klubbade lagar som kan sägas överimplementera direktivet – och som lett till en bitter strid om den så kallade länkskatten, som tvingar Google att både länka till franska media och att betala för det. I Tyskland diskuteras någon form av »fair use«-regler, men bara på kommersiella plattformar (vilket kan göra ett visst innehåll lagligt på Facebook men olagligt på en privat blogg eller på Wikipedia). Och i Sverige gömmer sig justitiedepartementet bakom en öppen konsultation – som man är noga med att påpeka inte speglar regeringens åsikt.

It’s a mess.

Detta är på väg att bli precis så illa som man kunde frukta, kanske värre. Enklast vore att skrota hela direktivet, göra ett omtag och sedan lägga fram en enhetlig förordning (som gäller direkt, utan att behöva implementeras i nationell lag) – helst utan länkskatt och uppladdningsfilter. Men som framförallt är enhetligt för alla medlemsstater, så att vi får samma regler i hela EU. Annars faller liksom hela tanken med EU-samarbetet och en gemensam marknad.

Några matnyttiga länkar från Communia:
• Copyright in the DSM Directive – one year after »
• A better way to implement Article 17? New German proposal to avoid overblocking »
• Copyright Directive – Implementation – March news »

Arkiverad under: EU, Länktips, Nätkultur, Rättssäkerhet, Storebror, Upphovsrätt Taggad som: artikel 13/17, EUCD, länkskatt, uppladdningsfilter

Frågor som behöver besvaras innan vi rullar ut corona-apparna

21 april 2020 av Henrik Alexandersson

Den tyske ledamoten av Europaparlamentet, Patrick Breyer (Pp), ställer några av de frågor som behöver besvaras – innan vi rusar in i en situation där våra liv kommer att styras av en corona-app:

»The concept for warning apps has been carefully designed with privacy in mind, but little thought has been given to the follow-up to warnings: The apps are likely to notify tens or hundreds of thousands of people who have been out to work, for shopping etc. It will not be possible to test all of those. The effect may be little more than widespread concerns or even panic.

Also human contact is but one infection risk. The public should not be mislead into believing that an app will protect them.

Finally, can we really trust all governments to keep the use of the apps voluntary, having experienced over and over the continuous expansion of surveillance policies?

The key to containing the virus really is for everybody to protect themselves, isolating infected persons as well as wide-spread testing.«

Patrick Breyer »

Arkiverad under: Dataskydd, EU, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror

Corona-appar: Är det rätt när staten gör samma sak som Google och Facebook har kritiserats för?

20 april 2020 av Henrik Alexandersson

I takt med att allt fler länder är på väg att utveckla egna corona-appar ökar även antalet frågetecken.

Politico:

»Big Tech has become a global punching bag because of fears that Silicon Valley has too much control over our daily lives. But in their legitimate efforts to keep people safe, officials across the European Union, United States and elsewhere are quickly falling into the same trap — creating a government surveillance network on the fly, with little oversight and almost no clarity about when it will be shut down.

People are growing increasingly skeptical about how Google, Amazon and Facebook collect reams of our personal data, often in opaque ways that are hard to decipher. So why shouldn’t governments come under the same scrutiny? Governments that have a track record of failing to keep such digital information safe, lack Big Tech’s technical expertise and will, for the most part, be beholden to themselves about when to call off their digital land grab.«

Här finns en intressant poäng. Även om företag som Google, Amazon och Facebook kan kritiseras för sin insamling av persondata – så har de i vart fall lärt sig mycket om hur detta kan skötas på ett någorlunda rimligt sätt. När regeringar runt om i världen nu tänker göra samma sak – då saknar de den erfarenhet och tekniska kompetens som finns hos de kommersiella plattformarna. Dessutom bestämmer de till stor del själva spelreglerna och omfattningen i tid. Plus att myndigheter ständigt tycks drabbas av läckor, intrång och slarv som leder till att känslig data sprids till obehöriga.

Inte minst bör vi fråga oss vilka som kommer att utveckla corona-apparna. Man kan anta att många länder väljer den enkla vägen och köper in tjänsten istället för att göra jobbet själva (vilket de ofta saknar kompetens för att göra). Vad är det då för företag man kommer att vända sig till? På denna marknad finns aktörer som uppvisat mycket begränsad respekt för människors privatliv – och sådana som samarbetar med underrättelseorgan, som till exempel amerikanska NSA.

Därför är det inte bara viktigt med öppenhet och transparens när det gäller hur apparna fungerar – utan även hur de tas fram och av vem.

»Unanswered questions abound. Who will have access to the data? Where will it be stored? Who decides when it’ll be deleted? These are the questions officials have been asking Big Tech for years. So it’s only right — even amid the current crisis — that policymakers should be explicit in their responses with their own efforts before they start vacuuming up information as if they’re the latest digital fad from Silicon Valley.«

Alla som genom åren granskat och kritiserat Big Data bör rikta samma uppmärksamhet mot vad deras regeringar nu håller på med. Och på sätt och vis är det värre när Big Government samlar in persondata än när Big Data gör det. När det gäller staten och myndigheterna, då kan informationen leda till tvångsåtgärder och inskränkningar i våra medborgerliga fri- och rättigheter – medan nätjättarnas intresse bara är att tjäna pengar.

Länk: National governments are joining the ‘Big Tech’ club »

Arkiverad under: Dataskydd, Demokrati, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Coronavirus

EU-kommissionen vill att det corona-stängda Europaparlamentet godtar nya uppladdningsfilter

14 april 2020 av Henrik Alexandersson

Se till att få tummen ur när det gäller förordningen om terror-relaterat innehåll online (TERREG/TCO). Det är budskapet från EU-kommissionär Ylva Johansson i ett brev till Europaparlamentet.

Mycket av EU:s lagstiftningsarbete har fått läggas åt sidan när all kraft nu fokuseras på corona-krisen. Europaparlamentets ledamöter är inte på plats, de flesta planerade sammanträden har skjutits upp och behandlingen av många ärenden har försenats.

Men EU-kommissionen menar att det finns saker som inte kan vänta. Till exempel EU-förordningen om terror-relaterat innehåll online. Så nu vill kommissionen att Europaparlamentet tar tag i frågan – oavsett om dess verksamhet är igång eller ej. Det kan lösas med onlinemöten, manar Ylva Johansson på i ett brev till ordföranden för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter.

Några egentliga sakliga skäl till varför det är så bråttom anger hon dock inte.

Här är några problem med förordningen:

  • EU:s ministerråd (medlemsstaterna) vill att terror-relaterat innehåll skall tas bort inom en timma. Europaparlamentet menar att det räcker med att säga att det skall ske så fort det är praktiskt möjligt.
  • Ministerrådet vill radera material även om det lagts upp i syften som utbildning, journalistik, konst eller forskning. Detta motsätter sig parlamentet.
  • Ministerrådet vill att en myndighet även skall kunna beordra borttagning av material i andra länder. Parlamentet menar att man måste gå via respektive lands myndigheter.
  • Ministerrådet kräver att nätets olika service providers skall åläggas att upptäcka, identifiera och blockera terror-relaterat innehåll. Parlamentet säger nej till de uppladdningsfilter detta skulle kräva.

Möjligen hoppas ministerrådet och kommissionen kunna köra över parlamentet om förhandlingarna stressas igenom online, istället för att beredas i vanlig ordning. Här sitter det kroatiska EU-ordförandeskapet i kommissionens knä. Om frågan däremot skjuts upp till efter sommaren blir det en fråga för det tyska ordförandeskapet – som faktiskt sägs vilja ha en del förändringar och förbättringar i texten.

Här skall man komma ihåg att de riktlinjer som nu slås fast kan komma att bli vägledande även för andra, framtida områden där EU anser att information bör blockeras eller censureras. Till exempel kan det bli vägledande för hur man tänker sig att hantera »hat och hot« på nätet i den kommande Digital Services Act. (Ärenden relaterade till upphovsrätt är delvis en annan sak och regleras i EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som också kan komma att resultera i uppladdningsfilter.)

Länkar:
• MEP Patrick Breyer (PP, DE) ger en översikt vad gäller ministerrådets och parlamentets positioner »
• Video: Everything you need to know about the TCO regulation (TERREG) »
• EDRi: Terrorist Content Online Regulation: Time to get things right »
• EDRi: Open letter: Civil society urges Member States to respect the principles of the law in Terrorist Content Online Regulation »
• MEP Marcel Kolaja (PP, CZ) »
• EU Terrorist Content Regulation Rights Sell-Out »
• TERREG: Ännu ett akut hot mot ett fritt och öppet internet »

Arkiverad under: Censur, Demokrati, EU, Länktips, Rättssäkerhet, Sociala media, Storebror, Yttrandefrihet Taggad som: TCO, TERREG

Domstol fortsätter förhandlingarna om utlämning av Julian Assange – trots att corona-lockdown hindrar hans kontakt med advokater

8 april 2020 av Henrik Alexandersson

Computer Weekly rapporterar:

»District Judge Vanessa Baraitser says extradition proceedings will go ahead against Julian Assange, after his lawyers argued that the coronavirus lockdown means they cannot prepare their defence.«

Wikileaks grundare och chefredaktör Julian Assange sitter formellt sett fängslad för att ha brutit sin borgensförbindelse när han sökte asyl på Ecuadors ambassad i London. Att han sitter i ett högsäkerhetsfängelse hänger samman med att han begärts utlämnad till USA. Där är anklagelsepunkterna bland annat spioneri – på grund av delar av den information som Wikileaks publicerat genom åren.

»Lawyers for Assange argued on 7 April that they would not be able to prepare an adequate defence for Assange, with the coronavirus lockdown expected to continue well into next month.

Barrister Edward Fitzgerald, representing Assange, said his lawyers had been unable to communicate with their client or take instructions from Assange since before the lockdown.

“It is an exceptional situation we find ourselves in. We cannot do justice to Mr Assange if the case goes ahead in May,” he told the court.«

Detta är naturligtvis oacceptabelt, då det negativt påverkar Assanges tillgång till ett fullgott försvar och en rättvis rättegång.

Länk: Judge refuses to delay Assange’s extradition hearing over coronavirus pandemic »

Arkiverad under: Länktips, Rättssäkerhet Taggad som: Coronavirus, Julian Assange, UK

Internationellt svep: Corona, demokratin, dataskydd, rätten till privatliv och det fria ordet

7 april 2020 av Henrik Alexandersson

Corona-krisen har resulterat i ett antal initiativ för mobilspårning och appar för hälsostatus. Men också försök att utöka allmän övervakning, inskränkningar av nätets frihet och begränsningar av det fria ordet.

Här följer ett antal nedslag i vad som skrivits på nätet om saken de senaste dagarna. Först ut ett gemensamt uttalande från ett antal EU-länder, på det tyska utrikesministeriets hemsida:

»In this unprecedented situation, it is legitimate that Member States adopt extraordinary measures to protect their citizens and overcome the crisis. We are however deeply concerned about the risk of violations of the principles of rule of law, democracy and fundamental rights arising from the adoption of certain emergency measures. Emergency measures should be limited to what is strictly necessary, should be proportionate and temporary in nature, subject to regular scrutiny, and respect the aforementioned principles and international law obligations. They should not restrict the freedom of expression or the freedom of the press. We need to jointly overcome this crisis and to jointly uphold our European principles and values on this path. We therefore support the European Commission initiative to monitor the emergency measures and their application to ensure the fundamental values of the Union are upheld, and invite the General Affairs Council to take up the matter when appropriate.«

• Joint statement on the principles of the rule of law in times of Covid-19 »

EU:s Data Protection Supervisor efterlyser en gemensam EU-app för smittspridning istället för att varje land inför sitt eget system:

»Several countries are developing tracking apps, but privacy advocates warn of the dangers they might pose.

The European Data Protection Supervisor says a single EU app with strong data protection built in is the best solution to the coronavirus pandemic.

”We will not be able to solve it with national tools only,” he warned.«

• Coronavirus: Call for single EU tracking app with data protection »

Ett stort antal organisationer som arbetar med medborgarrätt och digitala rättigheter ger i ett gemensamt upprop sin syn på saken. Man ställer upp åtta krav och skriver även:

»Technology can and should play an important role during this effort to save lives, such as to spread public health messages and increase access to health care. However, an increase in state digital surveillance powers, such as obtaining access to mobile phone location data, threatens privacy, freedom of expression and freedom of association, in ways that could violate rights and degrade trust in public authorities – undermining the effectiveness of any public health response. Such measures also pose a risk of discrimination and may disproportionately harm already marginalized communities.

These are extraordinary times, but human rights law still applies. Indeed, the human rights framework is designed to ensure that different rights can be carefully balanced to protect individuals and wider societies. States cannot simply disregard rights such as privacy and freedom of expression in the name of tackling a public health crisis. On the contrary, protecting human rights also promotes public health. Now more than ever, governments must rigorously ensure that any restrictions to these rights is in line with long-established human rights safeguards.«

• Joint Civil Society Statement: States use of digital surveillance technologies to fight pandemic must respect human rights »

Liknande signaler kommer från Electronic Frontier Foundation, EFF:

• COVID-19 and Digital Rights

Xindex listar inskränkningar i pressens frihet i coronakrisens spår:

• Xindex världskarta »

Politico skriver om hur skyddet för persondata offras i krisens spår:

»The shift has been most pronounced in Europe, home of some of the world’s strictest privacy regulations, where national governments and EU leaders have told wireless carriers to hand over huge stores of data on people’s movements to help predict the virus’ spread. Poland’s government has gone even further, ordering people who may be infected to download a smartphone app that monitors whether they are complying with quarantine orders.

The situation is far murkier and ad-hoc in the U.S., where companies such as Google, mobile data businesses and a manufacturer of internet-connected smart thermometers have used their troves of granular information to track broad patterns such as the spread of Covid-19 or the effectiveness of social distancing. State and federal agencies are also teaming up with Silicon Valley to help triage potential patients, direct users to testing clinics and dole out information about the pandemic, raising hackles among privacy advocates about what will happen to the reams of data they collect along the way.«

• Privacy agenda threatened in West’s virus fight »

Även Privacy International oroas:

»In the rush to respond to Covid-19 and its aftermath, government and companies are exploiting data with few safeguards. PI is acting to ensure that this crisis isn’t abused.«

• Fighting the Global Covid-19 Power-Grab »

Slutligen den ibland något uppskruvade siten Zerohedge:

»People who have contracted the virus and have recovered, normally develop antibodies to fight the virus, could be their golden ticket to escape regions that have strict social distancing measures and or lockdowns.

Just imagine, immunity certificates granted by governments to people who have recovered or have developed resistance to the virus could be considered special passports that will allow them to freely travel across states, countries, and or the world — while everyone else remains hunkered down in their homes or doomsday bunkers. «

• ”Immunity Certificates” Are Coming – COVID-Survivors To Get ’Special Passports’ Enabling Return To ’Normalcy’ »

Arkiverad under: Dataskydd, Demokrati, Länktips, Övervakning, Privatliv, Rättssäkerhet, Storebror Taggad som: Coronavirus

Regeringens fullmaktslag är speciellt riskabel i vårt uppkopplade, kontantlösa samhälle

6 april 2020 av Henrik Alexandersson

Ur regeringens lagrådsremiss om en fullmaktslag för att bekämpa coronaviruset:

»Regeringen ska enligt förslaget få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, men enbart om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridning av det virus som orsakar covid-19.«

Vilket i stort sett kan betyda vad som helst – så länge det finns något slags koppling till COVID-19.

Till exempel kan det öppna för att tvinga medborgarna att använda appar för smittspårning, rätt att resa eller för en mer heltäckande mobilspårning.

Teoretiskt sett skulle lagen även kunna användas för att begränsa enskildas tillgång till internet för den som till exempel anses undergräva regeringens trovärdighet eller auktoritet i krishanteringen. Det är knappast troligt att så skulle ske. Men med den aktuella skrivningen är det ändå möjligt.

En annan risk är att den nya lagen skulle kunna användas för att begränsa enskildas ekonomiska aktiviteter när krisen börjar få än större genomslag i ekonomin. Vilket, med tanke på att Sverige är ett i princip kontantlöst samhälle, kan få långtgående konsekvenser för individens frihet och självbestämmande. (Se till exempel vad som hände på Cypern under Euro-krisen, då staten helt sonika konfiskerade en del av alla banktillgodohavanden.)

Det är i detta sammanhang viktigt att regeringsbeslut som fattas under den nya fullmaktslagen omedelbart underställs riksdagen för att godkännas eller upphävas. Att riksdagen vid senare tillfälle – efter tidsödande beredning – får möjlighet att upphäva beslut räcker inte. Inskränkningar av våra fri- och rättigheter måste – om de över huvud taget skall vara acceptabla – ha bredast möjliga demokratiska förankring.

Om historien lärt oss en sak, då är det att tillfälliga rättighetsinskränkningar tenderar att förlängas eller bli permanenta.

/ HAX

Arkiverad under: Demokrati, Rättssäkerhet, Storebror, Sverige Taggad som: Coronavirus

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 22
  • Sida 23
  • Sida 24
  • Sida 25
  • Sida 26
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 35
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nätfrihet och integritet!

Femte juli är en nätpolitisk nyhetssajt som står på internetanvändarnas sida. Läs mer.

Nyhet: Merch!

Visa ditt stöd för ett fritt internet genom att bära våra kläder – här hittar du vår shop!

Prenumerera på inlägg


Loading

Senaste inlägg

  • Stoppade tysk domstol just Chat Control 2?11 augusti 2025
  • Chat Control 2: Har Europaparlamentet fått fnatt?10 augusti 2025
  • USA skärper tonen om yttrandefriheten i EU8 augusti 2025
  • Tyskland rullar ut AI-stödd övervakning7 augusti 2025
  • Varannan svensk tvekar om demokratin6 augusti 2025
  • X: Femtejuli
  • Youtube
  • Soundcloud: 5july
  • RSS-flöde

CC BY 4.0 · Logga in

  • Youtube
  • Twitter
  • RSS